Ingredienserna som krävs för en hållbar konsumtion

När forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption startade 2018 såg debatten om hållbar konsumtion lite annorlunda ut i Sverige. Då handlade det ofta om att genom information, märkning och nudging få konsumenter att välja mer hållbara varor och tjänster. Jörgen Larsson, forskare på Chalmers och en av programcheferna, ville bredda perspektivet – för att förstå konsumtionsmönster som ett samspel mellan infrastruktur, vanor, värderingar och kunskap.

– Vi ville även utforska ”tillräcklighet” som en strategi för hållbar konsumtion, alltså att begränsa den konsumtion som är särskilt resurs- och utsläppsintensiv. Och inte minst ville vi vara med och utveckla konkreta åtgärder för en mer hållbar konsumtion som företag, kommuner, individer och politiker kan arbeta vidare med.

Programmets slutrapport Konsumtionens gränser, Resultat från forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption 2018–2025  presenterades i samband med programmets slutkonferens i november 2025. I rapporten sammanfattas forskningen i några konkreta punkter:

En hållbar konsumtion kräver både teknisk utveckling och förändrad konsumtion.
Trots årtionden av effektiviseringar och miljöinnovationer ligger svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp långt över en hållbar nivå. Politiken behöver bredda verktygslådan från grön teknik till även tillräcklighet – att sätta gränser för ohållbar konsumtion inom områden som mat, boende, resor och prylar.

Individuella och frivilliga åtgärder kommer inte att vara tillräckliga.
Människor behöver stöd från det omgivande samhället i form av till exempel infrastruktur, prissättning och kulturella normer.

Styrmedel och en aktiv politik behövs för en hållbar konsumtion.
Idag finns redan regler och skatter för t ex alkohol, tobak och användning av farliga kemikalier. Samhället behöver bredda användningen av styrmedel till nya områden.

– Intresset för klimatfrågor går i vågor, och just nu är det politiska intresset ganska lågt. Men vi vet att pendeln brukar svänga, och vi kan också notera att uppmärksamheten för andra hållbarhetsfrågor än klimat har ökat, säger Jörgen Larsson.

Åtgärder som kan vidtas redan idag:

I rapporten lyfts också konkreta förslag på lösningar, varav några har presenterats och fått en del uppmärksamhet redan under programmets gång:

• Matskatteväxling: Lägre moms på frukt och grönsaker, högre skatt på kött och sockerdrycker – gynnar både folkhälsa och klimat utan att slå mot låginkomsttagare. Läs mer i nyheten: Klimatvänlig matskatteväxling kan rädda 700 liv om året – utan dyrare matkassar

• Produktförstöring: Nya regler och incitament kan stoppa slöseriet med osålda varor.

• Skolmåltider: Klimatpåverkan kan minska med 20–40 % utan att eleverna blir mindre nöjda. Läs mer: Klimatsmart skolmat utan protester 

• Resor: Färre långflyg och fler nattåg kan minska utsläppen markant – upp till 30 % av flygresorna till Europa kan ersättas. Läs mer om studien: Upp till 30% av flygresenärer kan byta till nattåg

• Värderingar och demokrati spelar roll: Medborgarråd, lokala initiativ och värderingar som samverkan, omsorg och välvilja kan driva förändringar mot ett hållbart samhälle.

• Livsstilsförändringar kan ha större effekt än väntat. De som avstår bil, flyg eller kött har ofta lägre utsläpp även på andra områden – klimatmedvetna normer kan förstärka positiva beteenden. Se mer i korta filmklippet "Flyger veganer mer än andra?" där programmets forskare David Andersson presenterar.

Grön chattbot ska hjälpa till att sprida forskningsresultaten

För att sprida resultaten och hjälpa de som vill öka sin kunskap inom området har Mistra Sustainable Consumption också skapat en chattbot om hållbar konsumtion - Greenchat. Den hämtar sina svar från hundratals vetenskapliga artiklar och rapporter skrivna av forskarna inom programmet och är ett sätt att enkelt ta del av forskningsresultat och diskutera frågor som: prylkonsumtion, boendeyta, kött, flyg, nattåg, tillräcklighet, reparation, skatter, styrmedelsacceptans eller frågor om makt och värderingar.

– Till skillnad från andra chattbotar kan man här vara säker på att få svar som bygger på forskning och som är relevanta i en svensk kontext. Man kan också lätt se alla källor till de svar man får så att man själv kan gå vidare och fördjupa sig, säger Jörgen Larsson, som utvecklat chattboten tillsammans med Erik Sterner på Göteborgs universitet. De rekommenderar chattboten både till företag, myndigheter och inom media som arbetar med frågor om hållbar konsumtion, men även privatpersoner som vill få ökad kunskap om olika hållbarhetsfrågor som diskuteras i samhällsdebatten.

Forskarna hoppas att verktyget ska bidra till en mer kunskapsbaserad diskussion i media och runt köksborden, och i förlängningen leda till samhällsförändringar som främjar mer hållbara konsumtionsmönster.