”Den största utmaningen är att hitta en effektiv lösning på rätt problem.” Med de orden satte professor John Clarkson från University of Cambridge fingret på en utmaning som gäller långt utanför ingenjörsvärlden.
Att lösa problem är viktigt – men i en alltmer komplex värld är det minst lika svårt att identifiera vilka problem som egentligen behöver lösas.
Att se helheten
Det är här systemteknik (systems engineering) spelar en avgörande roll. I grunden handlar det om att lyfta blicken: hur hänger alla delar ihop? Vad händer om en komponent förändras? Vilka människor är inblandade, och riskerar vi att förbise något? Med ett sådant perspektiv kan ingenjörer inte bara utveckla maskiner, utan också skapa system som fungerar på riktigt i en komplex verklighet.
Clarksons forskning visar hur kraftfullt detta angreppssätt kan vara. Inom sjukvården samarbetade hans forskargrupp med läkare och sjuksköterskor för att omforma utskrivningsprocessen för patienter. Genom att kartlägga hela systemet – familjer, kommunal vård och informationsflöden – blev det möjligt att identifiera svagheter som ingen enskild aktör kunde upptäcka på egen hand. Samma tänkande formar nu framtidens tillverkningsindustri, där digitalisering, globala leveranskedjor och hållbarhetsutmaningar möts.
När processen blir avgörande
En av de viktigaste lärdomarna är att processen spelar roll. Clarkson understryker att ingenjörskonst inte bara handlar om slutresultatet, utan lika mycket om vägen dit. En väl utformad process – med riskanalyser, återkopplingsslingor och flera perspektiv – kan vara skillnaden mellan ett system som faller och ett som klarar av att anpassa sig. Det här synsättet är avgörande när industrin möter snabba teknologiska och samhälleliga förändringar.
Från T till Tri – ingenjörens utveckling
För att möta dessa krav pekar Clarkson på hur ingenjörsutbildningen utvecklats:
- T-formade ingenjörer har bred kunskap och djup expertis inom ett område.
- π-formade ingenjörer adderar datorkompetens – nödvändigt i en datadriven värld.
- Tri-formade ingenjörer, som Clarkson menar är framtidens målbild, förenar tekniskt djup, digitala färdigheter och systemledarskap.
Systemledarskap handlar om att driva förändring över gränser, där ingen enskild aktör har alla svaren. Budskapet är tydligt: morgondagens ingenjörer måste kunna hantera osäkerhet, vara skickliga på samskapande och ha förmågan att stå stadigt i förändring.
Att bygga framtidens industri
För tillverkningsindustrin är detta perspektiv avgörande. För att utveckla hållbara och resilienta produktionssystem räcker det inte att bara lösa problem; vi behöver ingenjörer som också kan ställa de rätta frågorna och samla människor kring gemensamma lösningar.
Som Clarkson påminde deltagarna: att bygga framtiden handlar inte enbart om teknik. Det handlar om ingenjörer som kan se helheten, respektera processen och skapa lösningar som verkligen möter vår tids utmaningar.
Jag vill att ingenjörerna tar ett större ansvar, inte bara för att översätta krav, utan också för att avgöra om dessa krav är de rätta.
Fotograf: Carina Schultz
Vem är John Clarkson?
Han är professor i teknisk design vid University of Cambridge och professor i hälso- och sjukvårdssystem vid TU Delft. Han leder Cambridge Engineering Design Centre och är även biträdande direktör för Cambridge Public Health.
Professor Clarkson är internationellt erkänd för sitt arbete med systemdesign – att hitta sätt att strukturera och hantera komplexa system så att de blir mer robusta, inkluderande och anpassningsbara. Mycket av hans senaste forskning har fokuserat på hälso- och sjukvård, men hans metoder är lika värdefulla för industrin: att hjälpa organisationer att utforma processer och system som verkligen fungerar, även under press och förändring.
Leder internationella samarbeten med Royal Academy of Engineering och medicinska högskolor för att utveckla Engineering Better Care, ett system för att omforma och förbättra hälso- och sjukvården.
Imponerande fakta! Tilldelades CBE (Commander of the Order of the British Empire) i kungens födelsedagsutnämningar 2024 – en av Storbritanniens högsta utmärkelser, strax under riddartitel.
- Vice styrkeområdesledare, Produktion
