Hur kan Europa förbli konkurrenskraftigt i en tid präglad av snabb teknikutveckling, geopolitisk osäkerhet och en allt snabbare industriell omställning?
Den frågan stod i centrum när ledare från industri, akademi och forskningsfinansiärer samlades på Chalmers för seminariet Collaboration for Breakthrough: New technologies transforming the manufacturing industry. Under dagen avhandlades allt från elektrifiering, flygteknik och AI till avancerad produktion och industripolitik. Trots olika perspektiv återkom ett gemensamt budskap:
Dagens genombrott skapas inte längre i enskilda laboratorier eller organisationer. De växer fram där tekniker, discipliner, organisationer och människor möts och samarbetar över tid.
Att lägga pusslet – connecting the dots – blev ett av seminariets tydligaste teman.
Europas utmaning handlar inte bara om innovation – utan om att skala upp
Michael Kyriakopoulos, Senior Expert Aviation Research Policy vid EU-kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (DG Research & Innovation), beskrev hur Europa möter ett växande konkurrenstryck från både USA och Kina.
Europa står fortfarande starkt när det gäller forskning och tekniskt kunnande. Den stora utmaningen ligger i stället i att industrialisera, skala upp och behålla strategiskt viktig kompetens och produktion i Europa.
– Vi måste lägga hela pusslet, konstaterade han.
Det handlar inte bara om samarbete mellan länder, utan också om att länka samman forskning, industrialisering, finansiering och långsiktig kompetensuppbyggnad.
Flera talare återkom under dagen till samma problem: Europa är ofta framgångsrikt när det gäller att utveckla ny teknik, men betydligt sämre på att omsätta den i industriell skala.
Sveriges styrka är starka ekosystem
Göran Marklund, vice generaldirektör och chef för avdelningen Strategisk intelligens på Vinnova, menade att Sveriges främsta konkurrensfördel inte enbart är teknisk spetskompetens, utan också en stark kultur av samverkan.
Det svenska innovationssystemet bygger på tillit, starka industriella ekosystem och ett nära samspel mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer.
Samtidigt betonade han att dagens omställningar blir allt mer komplexa.
– Att förändra hela system är betydligt svårare än att åstadkomma enskilda genombrott.
Övergången till fossilfri industri, elektrifiering och AI-driven produktion kräver att utvecklingen av infrastruktur, energisystem, regelverk, kompetensförsörjning och industriella investeringar sker parallellt.
Flera talare pekade också på att teknikutvecklingen inte längre sker i separata spår. AI, avancerade material, automation, energisystem och produktion vävs i allt högre grad samman till integrerade industriella system.
Samverkan är det nya ledarskapet
För Volvo Group är samverkan inte längre en stödjande verksamhet – den har blivit en strategisk kärnkompetens.
Paulina Ramfelt, Vice President Execution Electromobility vid Volvo Group Trucks Technology, och Fredrik Agelén, Chief Programme Manager för Mariestad Industrialization Program, beskrev hur företaget driver omställningen mot fossilfria tunga transporter.
Volvos långsiktiga strategi sammanfattas i visionen 3 × 100 procent:
100 procent säkert
100 procent fossilfritt
100 procent mer produktivt till år 2040.
Företaget har gått från de första hybridprojekten på 1990-talet till storskalig produktion av helelektriska lastbilar med räckvidder på upp till 700 kilometer. Samtidigt är konkurrensen hård.
– Den kinesiska marknaden för batterielektriska tunga fordon omfattar omkring 200 000 fordon. I Europa handlar det om cirka 6 000, konstaterade Paulina Ramfelt.
Skillnaden ger Kina stora fördelar när det gäller skalfördelar, investeringar och industriellt lärande.
För att stärka Europas motståndskraft bygger Volvo nu en stor battericellsfabrik i Mariestad. Produktionen ska successivt skalas upp och väntas i full utbyggnad sysselsätta omkring 3 000 personer och producera upp till 300 000 ton battericeller per år.
Men oavsett investeringarnas storlek återkom talarna till samma slutsats.
– Partnerskap är den nya ledarskapsformen, sa Fredrik Agelén och citerade Volvo Groups vd Martin Lundstedt.
Omställningen kräver samarbete mellan universitet, leverantörer, kommuner, startupföretag, myndigheter och energibolag. Den kräver också det Agelén kallade production-ready talent pipelines – en långsiktig kompetensförsörjning inom bland annat kemi, automation och produktionsteknik.
Flygindustrin tänker i decennier
Stefan Forsman, Technology Capability Portfolio Director vid GKN Aerospace, gav flygindustrins perspektiv på varför långsiktiga samarbeten är avgörande.
Inom flygteknik tar det ofta omkring femton år från de första forskningsresultaten tills en ny teknik är certifierad och kan användas i kommersiella flygplan.
– Vi måste arbeta på alla nivåer samtidigt.
Han beskrev hur flygindustrin kontinuerligt arbetar parallellt med hela innovationskedjan – från grundforskning till industriell implementering.
Additiv tillverkning, kompositmaterial och AI-baserade inspektionssystem är några exempel på tekniker som nu förändrar flygindustrins produktion.
Men ingen aktör klarar utvecklingen på egen hand.
– Inget företag kan tillverka den här typen av motorer helt på egen hand.
För GKN Aerospace är samarbetet med universitet avgörande för den tidiga teknikutvecklingen, medan europeiska partnerskap behövs för att demonstrera och industrialisera tekniken i större skala.
Forskning minskar riskerna
Under dagen återkom flera talare till forskningens roll – inte bara som kunskapsgenerator utan också som ett sätt att minska riskerna i industriella investeringar.
Ola Isaksson, vice föreståndare för Chalmers styrkeområde Produktion, beskrev hur universitet kan hjälpa industrin att hantera allt mer komplexa utmaningar genom att föra samman kompetenser från olika områden.
– När forskningen fungerar som bäst ger den kunskap som minskar riskerna med investeringar i ny teknik.
Förmågan att koppla samman kompetens inom exempelvis produktionsteknik, kemi, AI och management lyftes fram som en av Chalmers stora styrkor som samarbetspartner.
Gemensam slutsats
Trots olika perspektiv – allt från EU-politik och nationella innovationsstrategier till tillverkning av tunga fordon och flyg- och rymdindustrin – var talarna eniga om samma grundläggande insikt:
Framtidens genombrott kommer i allt mindre utsträckning att bygga på enskilda uppfinningar och i allt högre grad på starka ekosystem där människor, teknik och organisationer samverkar.
För att Europa ska stärka sin konkurrenskraft krävs:
långsiktiga investeringar
förmåga att skala upp industriellt
starkare samverkan mellan sektorer
snabbare implementering av ny teknik
en gemensam strategisk riktning.
Eller, som seminariet tydligt visade:
De verkliga genombrotten sker när forskning, industri, politik och kompetensutveckling drar åt samma håll.
- Styrkeområdesledare, Supply and Operations Management, Teknikens ekonomi och organisation