Ny batteriutbildning ska möta industrins växande behov

Bild 1 av 1
Händer som arbetar med att utveckla batteri.
Målgruppen för utbildningen är bred och omfattar masterstudenter samt yrkesverksamma ingenjörer och specialister inom energilagring, fordonsindustrin och angränsande teknikområden. För att kunna söka krävs en kandidatexamen inom naturvetenskap, teknik eller ingenjörsvetenskap – eller att man befinner sig i slutet av en sådan utbildning – samt goda kunskaper i engelska.

Vill du profilera dig inom ett framtidsområde som är avgörande för elektrifieringen av samhället? I vår startar Chalmers ett nytt kurspaket i batteriteknik för att möta industrins växande behov av kompetens inom elektrifiering och energilagring. Utbildningen riktar sig till yrkesverksamma ingenjörer och masterstudenter och ger en tvärvetenskaplig helhetsförståelse för hela batteriets värdekedja.

Julia Maibach
Julia Maibach

Elektrifieringen accelererar globalt, driven av klimatmål och energiomställning. Batterier är i centrum för den här omvandlingen.

– För att utveckla nästa generations batterier är det avgörande att förstå både de elektrokemiska grunderna, som hur joner och elektroner rör sig i batteriets olika komponenter, och de ingenjörsmässiga utmaningarna. Det handlar till exempel om hur lovande nya material kan omvandlas till skalbara, säkra och hållbara batterier, säger Julia Maibach, biträdande universitetslektor i materialfysik vid Chalmers och ansvarig examinator för kurspaketet.
Hon beskriver utbildningen som ett svar på den snabba utvecklingen inom elektrifiering och det ökande behovet av ingenjörer med bred, fördjupad batterikompetens. Utbildningen tar även hänsyn till viktiga ramar som råmaterialtillgång, hållbarhet, återvinning och kostnad.

På systemnivå behandlas frågor om hur enskilda battericeller byggs ihop till batteripack i den färdiga produkten, inklusive korrekt termisk hantering. Kurspaketet är utformat för att ge mer än specialistkunskap inom ett avgränsat område.

En central del är den tvärvetenskapliga helhetssynen, där kemi, fysik och ingenjörsvetenskap kopplas samman med industriella tillämpningar – från jontransport och cellkemi till cell- och packdesign samt systemoptimering. 
– Vi vill ge deltagarna en förståelse för hela batteriets värdekedja. Det innebär till exempel att en kemist ska kunna uppskatta vilka krav ett nytt material ställer på batteripackets termiska hantering, samtidigt som en elektroingenjör ska förstå de atomära och joniska processerna i batteriet som kan leda till kapacitetsförluster, säger Julia Maibach. 

Kurspaketet tar också upp framväxande batteriteknologier och frågor om batteriers cirkularitet. Samtliga kurser innehåller projektarbeten i grupp, vilket ger deltagarna möjlighet att nätverka och samarbeta över disciplingränser.

Målgruppen för utbildningen är bred och omfattar masterstudenter samt yrkesverksamma ingenjörer och specialister inom energilagring, fordonsindustrin och angränsande teknikområden. För att kunna söka krävs en kandidatexamen inom naturvetenskap, teknik eller ingenjörsvetenskap – eller att man befinner sig i slutet av en sådan utbildning – samt goda kunskaper i engelska.

Grundläggande programmeringskunskaper rekommenderas, men tidigare kunskaper inom batteriteknik är inget krav. Efter att ha genomfört samtliga tre kurser kan deltagarna ansöka om ett så kallat microcredential – ett certifikat som visar dokumenterad kompetens inom batteriteknik: aktuell kunskap och framtida utmaningar.

Men målsättningen är större än att enbart utfärda ett intyg.
– Vårt mål är att deltagarna ska kunna tillämpa avancerade batterikoncept, från cellkemi och tillverkning till systemintegration, och använda analys- och optimeringsverktyg i sitt arbete. På sikt hoppas vi att detta ska bidra till bättre designbeslut, mer hållbara batterilösningar och till att driva elektrifieringsprojekt på lokal, nationell och internationell nivå, säger Julia Maibach.

Kurspaketet är en del av Chalmers långsiktiga satsning på livslångt lärande och vidareutbildning för yrkesverksamma.

Julia Maibach
  • Biträdande universitetslektor, Materialfysik, Fysik

Skribent

Ann-Christine Nordin och Julia Maibach