Den 14 mars firar vi Pi-dagen 2026 och tar tillfället i akt att uppmärksamma hur matematiska idéer fortsätter att forma forskning, utbildning och vår förståelse av världen.
I tusentals år har π fascinerat matematiker. Redan i forntida civilisationer i Babylonien och Egypten visste man att varje cirkel innehåller samma förhållande mellan omkrets och diameter, och senare bidrog matematiker som Arkimedes till att bestämma detta mer exakt. Sedan dess har π blivit en av matematikens mest välkända symboler – enkel att skriva, men omöjlig att avsluta.
π är inte bara känt för att dess decimaler fortsätter i all oändlighet. Det illustrerar också något som är typiskt för matematiken: hur en enkel idé kan leda vidare till djupare och mer komplexa frågor. En cirkel kan verka enkel, men ur den uppstår ett tal som dyker upp inom geometri, mönster, rörelse och många andra delar av vetenskapen.
π är inte bara viktigt i undervisning och forskning, utan också i många vardagliga tillämpningar, ofta utan att vi tänker på det. Det förekommer inom teknik, byggnation, arkitektur, navigation, medicinsk bildbehandling, ljudvågor och digital teknik. När man konstruerar hjul, mäter kurvor, modellerar rörelse eller utvecklar verktyg som vi använder i vardagen finns π ofta med i bakgrunden.
Pi-dagen är ett tillfälle att uppmärksamma inte bara en välkänd matematisk konstant, utan också den roll matematiken spelar inom forskning, utbildning och många delar av det moderna samhället.
Hör Jan Gerken, biträdande universitetslektor, och Johan Wästlund, professor, berätta mer om pi i filmerna högst upp på sidan.
- Biträdande universitetslektor, Algebra och geometri, Matematiska vetenskaper
- Professor (N1), Analys och sannolikhetsteori, Matematiska vetenskaper