Vissa järntillskott kan påverka tjocktarmscancer

Forskarna har studerat två järnföreningar, järncitrat och järn-EDTA, som tidigare har visat sig förvärra tumörbildningen hos möss med tjocktarmscancer. Hittills har man inte vetat varför, och om det har någon betydelse för oss människor.

I den aktuella studien har forskarna studerat effekten av normala tillskottsdoser av dessa två järnföreningar på två slags odlade tarmcancerceller från människa. Som jämförelse har de mätt effekten av järnsulfat, ett av de vanligaste järntillskotten på marknaden.

Saltet järnsulftat gav ingen effekt på cancerbiomarkören amfiregulin. Det gjorde däremot de två kelaten järncitrat och järn-EDTA (också känt som natriumjärn-EDTA eller Järn(III)natrium-EDTA) – och redan vid låga doser.

– Vi kan konstatera att järncitrat och järn-EDTA kan vara cancerogent, eftersom båda ökar bildandet av amfiregulin, en känd cancermarkör som oftast förknippas med långt gången cancer med dålig prognos, säger Nathalie Scheers, forskarassistent vid Chalmers, som är studiens initiativtagare och huvudförfattare.

Idag finns många typer av järntillskott på marknaden, baserade på åtminstone ett 20-tal olika aktiva substanser. De säljs under en uppsjö av varumärken. Järnsulfat är ett av de vanligaste, men även järncitrat – som sägs vara mer skonsamt för magen – säljs av flera svenska hälsobutiker och nätapotek. Järncitrat tas upp bättre av kroppen när man till exempel äter grovt bröd, bönor och nötter.

För konsumenter som vill göra ett välinformerat val kan det vara svårt att veta exakt vad de köper.

– Många butiker och leverantörer berättar inte vilken typ av järn det är frågan om, och det gäller även apoteken. Oftast står det bara järn, eller mineralämne av järn, vilket är problematiskt för konsumenterna, säger Nathalie Scheers.

Järn tillsätts även i vissa livsmedel, exempelvis barnmat, men det allmänna berikningsprogrammet kring järn i mjöl fasades ut i Sverige för ett antal år sedan. Järn-EDTA är godkänt för berikning av livsmedel av EU och USA, och används i många länder för att förebygga järnbrist. I Kina och Pakistan finns vetemjöl med tillsatt järn-EDTA, och samma tillsats används i pulverdrycker i Brasilien, Mexiko och Filipinerna. Inom EU förekommer järn-EDTA i mediciner till barn med järnbrist. Totalt kan det röra sig om stora volymer av både järncitrat och järn-EDTA.

Hur ska man som konsument eller patient förhålla sig till de nya rönen om man behöver järntillskott?

– Först måste vi komma ihåg att studien gjordes på mänskliga cancerceller odlade i laboratorium, eftersom det skulle vara oetiskt att utsätta människor för detta. Men resultaten pekar på möjliga mekanismer och effekter som manar till försiktighet. De måste förstås undersökas vidare i detalj, säger Nathalie Scheers.

– I nuläget tycker jag man ska följa vårdens rekommenderade intag. Som forskare kan jag inte rekommendera någonting – dessa råd måste komma från myndigheterna. Men om jag personligen hade behövt järntillskott skulle jag försökt att undvika järncitrat.

Mer vill hon inte uttala sig om. Forskningen på området är begränsad, och det gäller även järnsulfat, enligt Nathalie Scheers.

– Allra viktigast är att forskare och myndigheter börjar skilja på järn och järn, och inse att olika former har olika biologiska effekter.

Kvinnor är särskilt utsatta

Det mesta av det järn kroppen behöver får vi genom maten, till exempel kött, fisk, bladgrönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Men ibland räcker inte det. Gravida kvinnor kan behöva ta tillskott av järn, likaså personer som har lämnat blod eller har låga blodvärden av andra orsaker. Vid njursjukdom kan höga doser behövas för att binda upp fosfater i blodet.

Mer om studien

Forskningen har finansierats av Formas och skett i samarbete med ett forskarlag vid Universitetet i Cambridge. Studien är publicerad i tidskriften Oncotarget:
Ferric citrate and ferric EDTA but not ferrous sulfate drive amphiregulin-mediated activation of the MAP kinase ERK in gut epithelial cancer cells