Tidiga tecken på Parkinson kan spåras i blodet

Parkinsons sjukdom är en folksjukdom med över 10 miljoner drabbade globalt, och på grund av världens åldrande befolkning förväntas antalet mer än dubbleras till år 2050. Idag finns varken någon effektiv bot eller etablerade möjligheter att upptäcka denna kroniska nervsjukdom tidigt, innan den har orsakat betydande skador på hjärnan.

I en ny studie, publicerad i npj Parkinson's Disease, bidrar nu ett forskarlag från Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus med avgörande steg mot tidig diagnosticering av Parkinson.

– När de motoriska symptomen från Parkinsons sjukdom visar sig är ofta 50–80 procent av relevanta hjärnceller redan skadade eller borta. Studien är ett viktigt steg mot att kunna hitta sjukdomen tidigt, och motverka förloppet innan det har hunnit gå så långt, säger Danish Anwer, doktorand på institutionen för Life Sciences vid Chalmers och studiens försteförfattare.

Viktigt tidsfönster upptäckt

I studien fokuserade forskarna på två processer som tros vara involverade i den mycket tidiga fasen av sjukdomen, som hos parkinsonpatienter kan pågå i uppemot 20 år innan de motoriska symptomen är fullt utvecklade. En av processerna är kroppens DNA-reparation, som är cellernas inbyggda system för att upptäcka och korrigera skador. Den andra är cellernas stressrespons som är en överlevnadsreaktion som aktiveras vid hot, och som innebär att cellerna prioriterar reparation och skydd genom att pausa normala funktioner.

Forskarna upptäckte, bland annat med hjälp av maskininlärning, ett mönster av tydliga genaktiviteter kopplade till DNA-reparation och stressrespons hos patienter i den tidiga fasen av Parkinson. Detta mönster fanns varken hos friska individer eller hos diagnosticerade patienter som redan hade symptom.

– Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symptom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, säger Annikka Polster, biträdande universitetslektor på institutionen för life sciences vid Chalmers, som har lett studien.

I den intensiva, globala forskningen om Parkinson har flera andra biologiska indikatorer för de tidiga stadierna av sjukdomen granskats – bland annat kopplade till hjärnavbildning eller analyser av hjärnvätska. Men ännu finns inga brett implementerade test inom sjukvården som kan användas för att säkert upptäcka sjukdomen i dess inledande skede.

– I vår studie har vi ringat in biomarkörer som verkar spegla en del av sjukdomens tidiga biologi, och som dessutom kan mätas i blod. Det öppnar för breda screeningtest via blodprov: en kostnadseffektiv, lättillgänglig och ofarlig metod, säger Annikka Polster. 

Hoppas på blodprov i vården om några år

I nästa steg ska forskarna försöka förstå exakt hur mekanismerna som aktiveras i den tidiga sjukdomsfasen fungerar, och utveckla verktyg för att ytterligare förenkla möjligheten att upptäcka dem.

Redan inom fem år tror forskargruppen att blodprov för tidig diagnosticering av Parkinsons sjukdom skulle kunna börja testas inom sjukvården. På längre sikt är förhoppningen att forskningen även kan bidra till utvecklingen av läkemedel för att förebygga eller motverka sjukdomen.

– Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.

Mer om den vetenskapliga artikeln

• Studien Longitudinal assessment of DNA repair signature trajectory in prodromal versus established Parkinson’s disease har publicerats i npj Parkinson's Disease. 
• Författarna är Danish Anwer, Nicola Pietro Montaldo, Elva Maria Novoa-del-Toro, Diana Domanska, Hilde Loge Nilsen och Annikka Polster. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus.
• Forskningen har finansierats av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, Michael J Fox Foundation, Norges forskningsråd, NAISS (National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden) och Vetenskapsrådet.

Mer om Parkinsons sjukdom

• Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att hjärnan får svårt att kontrollera nervsignalerna som styr rörelser. Sjukdomen utvecklas långsamt och debuterar oftast efter 55–60 års ålder. Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen, efter Alzheimer. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen, och antalet drabbade förväntas mer än fördubblas till år 2050. I Sverige är ungefär 20 000 drabbade, och varje år insjuknar uppskattningsvis 2 000 nya personer.
  Källa: Parkinsonförbundet, The BMJ, global prognosstudie 2024

Parkinsons sjukdom – symptom och sjukdomsutveckling

Tidiga symptom:

• REM-sömnbeteendestörning: Personen agerar ut drömmar under REM-sömn, ofta med rörelser eller ljud.
• Nedsatt luktsinne
• Förstoppning
• Depression
• Ångest

Motoriska symptom, senare i sjukdomsförloppet:

• Långsamma rörelser
• Stelhet och balansproblem
• Skakningar
• Ofrivilliga muskelsammandragningar