Proteiner i blodet påverkar risken för typ-2 diabetes

Bild 1 av 1
Ett ställ med ett stort antal provrör.
I studien analyserade forskarna blodprover från två stora svenska kohorter för att undersöka om vissa proteiner kunde kopplas till risken att utveckla typ 2-diabetes. Foto: Unsplash

Vilken roll spelar proteiner som kan mätas i blodet för om en person utvecklar typ 2-diabetes? Och går de att påverka genom att byta kost? I en nyligen publicerad studie från Chalmers tekniska högskola har man hittat ett hundratal proteiner som kan kopplas till ökad risk för typ 2-diabetes, och där några av dem skulle kunna bli måltavlor för förebyggande insatser eller läkemedelsutveckling.

Diabetes är en kronisk sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer, till exempel hjärtsjukdomar, stroke, blindhet och njurproblem. Utveckling av sjukdom påverkas av både genetiska faktorer och livsstil, till exempel kost. I dag uppskattas drygt 500 000 människor i Sverige ha en diabetesdiagnos och sjukdomen räknas som en av våra folksjukdomar. Majoriteten av de drabbade, 85 till 90 procent, har typ 2-diabetes.

Det finns stora vinster för både drabbade individer och för samhället i stort att arbeta förebyggande mot typ 2-diabetes − speciellt då man också ser att antalet diagnosticerade unga ökar. Förändringar av kost och livsstil har stora effekter på risken att drabbas av typ 2-diabetes, men påverkar även möjligheterna att undvika att gå från sjukdomens förstadier till fullt utvecklad sjukdom.

"Måltavlor för framtida läkemedelsutveckling"

Proteiner som cirkulerar i blodet kan i många fall visa hälsostatus hos en individ. Tidigare studier har visat att man kan koppla vissa proteiner till risk att utveckla typ 2-diabetes. Men i en nyligen publicerad studie från Chalmers tekniska högskola har forskarna också fokuserat på så kallad kausalitet, det vill säga orsakssamband mellan förekomst av vissa proteiner och utveckling av sjukdom.  

− För oss är det intressant att hitta proteiner som är inblandade i att en individ utvecklar typ 2-diabetes eftersom de proteinerna kan vara möjliga måltavlor för framtida läkemedelsutveckling. De skulle också kunna vara måltavlor för preventiva insatser, till exempel individanpassad kost, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap och ansvarig för projektet.

Två oberoende studier gav samma resultat

I studien undersökte forskarna cirka 270 proteiner som är inblandade i olika biologiska processer som är relevanta för typ 2-diabetes, till exempel inflammation och insulinkänslighet. Man analyserade blodprover från två stora svenska kohorter, det vill säga individer som lämnat prover och data när de skrevs in i studien och som sedan följts över tid via olika register i Sverige.

Av cirka 9 200 studiedeltagare utvecklade totalt 486 personer typ 2-diabetes under uppföljningsperioden som i snitt var ungefär 5,5 år. Forskarna kunde identifiera 112 proteiner som kunde kopplas till ökad risk för sjukdomen, oberoende av ålder, kön och livsstilsfaktorer.

− En styrka i vår studie var att vi kunde använda en av kohorterna för att undersöka vilka proteiner vi kunde koppla till typ 2-diabetes och sedan bekräfta fynden i den andra, oberoende kohorten. Vi kunde alltså bekräfta våra fynd om att vissa specifika proteiner var associerade med diabetesrisk i två oberoende studier. Det är ganska unikt, säger Rikard Landberg.

Kostmönster kopplades till vissa proteiner

För att identifiera nya förebyggande åtgärder med kost undersökte forskarna också i vilken utsträckning proteinerna var associerade med vanliga kostvanor.

− Vad som är spännande är att vi faktiskt lyckades hitta kostmönster hos våra försökspersoner som är kopplade till just de här proteinerna. Här har vi inte fastställt vad som är orsak och verkan utan ser det som en indikation på kostens påverkan, säger Rikard Landberg.

Ett nästa steg skulle enligt honom kunna vara interventionsstudier där man undersöker hur viss utvald kost, till exempel en kost rik på fullkorn eller grönsaker, påverkar på just dessa proteiners koncentration i blodet. Därefter kan man, genom att ändra koncentrationen av proteinerna, se om kosten kan påverka risken för sjukdom.  

Mer om studien

 

Kontakt

Rikard Landberg
  • Professor, Livsmedelsvetenskap, Life Sciences

Skribent

Susanne Nilsson Lindh