Rekordvärmen drabbade stora delar av Europa samtidigt som klimatfrågan, konkurrenskraft och AI stod högt på dagordningen i Almedalen. För professor Filip Johnsson pekade två seminarier åt samma håll: klimatpolitiken måste bygga på forskning och långsiktiga spelregler.
Under årets Almedalsvecka deltog Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och ledamot i Klimatpolitiska rådet, i två seminarier med olika utgångspunkter men ett gemensamt tema. Det ena handlade om forskningens roll i klimatpolitiken. Det andra om hur klimatpolitik, AI och energisystem påverkar Europas framtida konkurrenskraft.
När han summerar veckan återkommer Filip Johnsson till samma fråga.
– Mycket handlar såklart om den klimatpolitik som kommer att föras framöver – både den svenska och den i EU.
I seminariet Klimathotet och klimatpolitiken – vad vill politikerna veta från forskarna? fick riksdagsledamöter och andra politiska företrädare ställa frågor direkt till forskarpanelen.
Filip tycker att frågorna från politikerna var högst relevanta, visade på ett engagemang och en vilja att förstå.
– Min bild är att de flesta politiker som arbetar mer konkret med energi- och klimatfrågor har stor respekt för forskningen och lyssnar på oss forskare.
Samtidigt lyfter han en fråga som oroar honom. Under seminariet diskuterades hur flera ledande politiker på nationell nivå har avfärdat forskarnas budskap som åsikter.
– En fråga som kom upp under seminariet var att flera ledande politiker på nationell nivå har avfärdat forskarnas budskap som åsikter. Det gäller även slutsatser och rekommendationer från Klimatpolitiska rådet, där jag själv ingår. Det är inte bra och riskerar att urholka förtroendet för forskningen och för klimatpolitiken.
Han betonar dock att den bilden inte stämmer med hans egna erfarenheter.
Men än så länge har den svenska regeringen stått upp för EU:s klimatpolitik, vilket är bra.
– Jag fick alltså inget intryck av att de i panelen ingående politikerna inte tog forskningen på allvar och de politiker jag möter i mitt arbete verkar ta energi- och klimatfrågorna på allvar.
För Filip Johnsson är det viktigaste budskapet till politiken att skapa långsiktiga spelregler.
– Det viktigaste för mig är att politikerna står upp för en förutsägbar klimatpolitik. Sverige har bland Europas bästa förutsättningar för den gröna omställningen, och det måste vi ta vara på.
Dagen därpå, 26 juni, deltog han i seminariet Vilka frågor formar Europas framtid? tillsammans med John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Elena Fersman, VP Head of AI Innovation & Incubation på Ericsson.
Även där stod klimatpolitiken i centrum.
– Jag tyckte det var en väldigt spännande diskussion. Det är ganska avgörande för klimatarbetet hur EU:s klimatpolitik utvecklas under de närmaste åren.
Samtidigt ser han en risk att EU:s klimatambitioner försvagas när handelssystemet för utsläppsrätter skärps och svårare politiska beslut väntar.
– Här hade vi en stimulerande diskussion där John Hassler var lite mer optimistisk än jag. Jag hoppas såklart också att medlemsstaterna ska stå upp för EU:s klimatpolitik. Men jag ser en risk att politikerna lockas till att försvaga handelssystemet med utsläppsrätter – EU ETS – när den fria tilldelningen av utsläppsrätter fasas ut och priserna på utsläppsrätterna stiger. Än så länge har den svenska regeringen stått upp för EU:s klimatpolitik, vilket är bra.
Samtalet kom också att handla om AI och digitalisering. För Filip Johnsson blev kopplingen tydlig mellan den snabba teknikutvecklingen och framtidens energisystem.
– Vi hade en intressant diskussion om framtiden för AI och digitaliseringen i allmänhet. Elena Fersman bidrog med mer av ett inifrånperspektiv på AI-utvecklingen, medan jag lyfte det ökade elbehovet som följer av den snabba etableringen av nya datorhallar. Det finns en stor möjlighet att ta tillvara den spillvärme som uppstår vid kylningen och använda den i våra fjärrvärmesystem. Därför är det viktigt att datorhallarna så långt det går placeras där värmen kan tas till vara. Det behövs en strategi för detta, säger Filip Johnsson.
- Professor (N2), Energiteknik, Miljö- och energivetenskaper
