Framtidens försvar börjar i forskningen

Chalmers är ett av ett 30-tal lärosäten som ingår i Campus totalförsvar, ett nystartat nätverk som ska bidra till kompetensförsörjningen inom totalförsvaret. Sebastien Rauch, professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, deltog nyligen på ett av nätverkets möten tillsammans med en grupp kollegor. 

– Ett viktigt budskap är att vi inte vet vad som kommer, och måste vara beredda på många olika typer av hot. Chalmers kan göra mycket för att öka samhällets beredskap, och vi behöver dela med oss av vår kunskap inom exempelvis samhällsbyggnad, logistik, AI och produktion, säger han.

När det gäller hans eget område, vattenförvaltning, anser han att Sverige i vissa avseenden har en god beredskap. Men vattensystemen är i stor utsträckning centraliserade och därmed mer sårbara. Det är också svårt att förutse och skapa ett fullskaligt skydd mot alla typer av hot och attacker, som förgiftning av vattenresurser, strömavbrott och cyberattacker.

– Våra system för dricksvatten, spillvatten och dagvatten är på många sätt sammanflätade. Om vattenförsörjningen inte fungerar påverkas hela samhället: många kan bli sjuka, samtidigt som försvarsförmågan minskar, säger han.

Han tror att Chalmers engagemang i totalförsvaret öppnar för fler möjligheter till tvärdisciplinära samarbeten.

– Här finns mycket spetskompetens samtidigt som vi är vana vid breda samarbeten, exempelvis inom hållbarhetsfrågor. De erfarenheterna tror jag är till stor nytta för att kunna arbeta tillsammans med totalförsvaret.

Mer fokus på sårbarhet behövs

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, var tidigare chef för Energimyndigheten och samordnar nu energiforskning på Chalmers. Han menar att elsystemet har blivit allt viktigare som beredskapsfråga.

– Vi har levt i 25 år med illusionen om en global marknad och evig fred, och teknikutvecklingen har styrts av mål för ekonomisk effektivitet och minskade växthusgaser. Samtidigt har samhället gjort sig alltmer elberoende: Förr hade vi tidningar, sedlar och mynt, mer konserver än frysdiskar, men nu bygger allt på att el alltid finns, säger han.

Att Sverige har många stora anläggningar, som kraftverksdammar och kärnkraftverk, innebär att ett angrepp kan få stora konsekvenser.

– Anläggningarna innehåller mycket energi som kan göra stor skada i omgivningen, säger han.

Kriget i Ukraina har visat sårbarheten i energianläggningar: Ryssland har förstört el och fjärrvärmesystem i Ukraina, och Ukraina har slagit ut anläggningar som hanterar fossila bränslen i Ryssland. I Sverige blev sårbarheten i elsystemet tydlig efter stormarna Gudrun och Per för 15-20 år sedan, då elavbrott påverkade livsmedelsförsörjningen och slog ut telesystemen.

– Chalmers har kompetens inom energiområdet som är viktig för totalförsvaret. Men forskningen och utbildningen behöver lyfta fram sårbarheter och hur dessa kan minskas, säger han.

Han tycker också att Chalmers har en viktig roll i att motverka desinformation och påverkanskampanjer på energiområdet.

– De geopolitiska konflikterna har gjort elförsörjningen till en brännande fråga. Det är en viktig uppgift för oss forskare att arbeta mot felaktiga och vilseledande kampanjer som syftar till att försvaga EU: s energipolitik och bevara efterfrågan på den energi Ryssland exporterar, säger han.

Chalmers har viktigt helhetsperspektiv

Robin Teigland, professor på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, anser att Chalmers har en unik position för att bidra till totalförsvaret.

– Chalmers har omfattande kunskap inom områden centrala för totalförsvaret, och starka samarbeten med industrin och samhället. Samtidigt finns mycket interdisciplinär forskning, och kunskap om hur man driver utveckling och innovation. Allt detta gör att vi kan erbjuda ett system- och helhetsperspektiv som är viktigt för ett resilient samhälle, säger hon.

Robin Teigland forskar om digitala transformationer, och framhåller att samhällets snabba och genomgripande digitalisering har gjort oss mer sårbara och beroende av utomstående aktörer. Våra betalsystem är särskilt utsatta eftersom swish och onlinebetalningar nästan uteslutande har ersatt kontanter.

– Om betalsystem slås ut kan hela samhället stanna upp; företag kan inte göra inköp, producera och ta betalt, människor kan inte köpa mat, mediciner eller ta sig till jobbet. Vi kan också drabbas av angrepp som styr vad vi kan, och inte kan, köpa, säger hon.

För att minska sårbarheten behöver företag och myndigheter göra scenario-övningar och utveckla lösningar för attacker på de finansiella systemen.

– Backup-system, offline-lösningar… Vi behöver minska vårt beroende av alla stora system vi ingår i. Och vi måste inte digitalisera allt, bara för digitaliseringens skull, säger hon.

Alla forskare kan bidra

Att skapa cirkulära ekonomier på lokal nivå är viktigt för att öka försvarsförmågan, framhåller Robin Teigland. I ett av hennes projekt, Surf-LSAM , omvandlas uttjänta fiskenät i en portugisisk by till ny råvara och lokalt efterfrågade produkter.

– Vi behöver utmana traditionella tankar kring globala logistikkedjor och skalekonomier med överproduktion. Tillverkningssystem som drar nytta av lokala resurser minskar sårbarheten och behovet av att frakta varor över hela världen, säger hon.

Chalmers medverkan i Campus totalförsvar ser hon som en möjlighet – och ett ansvar – för alla forskare att tänka igenom hur de kan bidra till kompetenshöjningen inom totalförsvaret.

– Det är viktigt att vi diskuterar scenarier kopplade till våra områden, och hittar samarbeten där vi kan göra skillnad. Även utanför akademin, säger hon.

Läs mer om Chalmers bidrag till totalförsvaret