Nytt ramverk ska göra klimatpåverkan i infrastrukturprojekt jämförbar

– Det finns en hel del utmaningar med att konstruera ett sådant system. Dels handlar det om att skapa likvärdighet och transparens för att uppnå ett så rättvisande system som möjligt, säger Ida Karlsson, Chalmers tekniska högskola, vars forskning fokuserar just på omställningen inom bygg- och anläggningssektorn.

– Ett material med lägre klimatpåverkan per ton kan kräva större mängder eller ge kortare livslängd. Ramverket måste kunna koppla ihop materialets utsläpp med dess faktiska bärighet och funktion i konstruktionen. Dels handlar det om att säkerställa datakvalitet och att kunna följa upp att specifika material och drivmedel verkligen är de som har levererats till ett visst projekt.

– Sedan vill vi självklart att systemet ska fungera över tid och vi behöver därför hantera vilka nivåer på klimatprestanda som ska specificeras, hur ofta dessa ska uppdateras samt hur resilienta dessa nivåer är för förändringar i olika regelverk och standarder etc. säger Ida Karlsson.

Anläggningssektorn står för en betydande klimatpåverkan samtidigt som investeringarna i svensk infrastruktur väntas fortsätta vara omfattande. Klimatkrav används redan i många projekt, men det finns fortfarande mycket att göra när det gäller att åstadkomma stora utsläppsminskningar, följa upp resultaten och skapa tydliga signaler genom hela värdekedjan.

Målet: Ett ramverk förankrat i branschen

Den nya förstudien, som leds av Sweden Green Building Council (SGBC), ska ta fram en branschförankrad kravspecifikation för ett framtida system eller ramverk. Fokus ligger på klimatprestanda kopplad till konstruktionsmaterial och byggprocess, med målet att göra det enklare att mäta, jämföra och följa upp klimatprestanda mellan projekt och mot relevanta klimatomställningsscenarier.

Arbetet bygger bland annat vidare på forskning från forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, där Ida Karlsson varit en av forskarna.

– Forskningen och dess resultat ligger till grund för själva ramverket. Inom Mistra Carbon Exit och efterföljande samverkansprojekt så har vi studerat, analyserat och kvantifierat åtgärder för att minska klimatpåverkan kopplat till konstruktionsmaterial och byggprocess. Utifrån det arbetet kan vi ta fram kriterier i olika nivåer som grundbult i ett ramverk för att mäta, jämföra och följa upp klimatprestandan på ett relativt enkelt och effektivt sätt för olika typer av anläggningsprojekt. 

– Forskningen bidrar även med en välutvecklad process för att hålla materialet uppdaterat utifrån utvecklingen i byggbranschen, hos material-, fordons- och drivmedelsleverantörer samt vad gäller regelverk och praktisk implementering.

– Genom att dessutom utgå från forskningsresultat som inte enbart tittar på möjligheter i nuläget utan även över tid kan systemet förhoppningsvis vara till hjälp för att fortsätta driva på utvecklingen mot netto nollutsläpp i sektorn.

Förstudien ska också undersöka hur klimatprestanda kan verifieras i praktiken och hur digitala, standardiserade dataflöden kan användas för att förenkla uppföljningen. 

Stor potential för minskade utsläpp

Ida Karlsson är optimistisk kring vad ett nytt ramverk skulle kunna åstadkomma. Även om anläggningsprojekt kan vara allt från små lokala markarbeten till gigantiska infrastrukturprojekt, som Västlänken eller nya tunnelbanor, kan huvuddelen av klimatpåverkan i många anläggningsprojekt kopplas till ett fåtal aktiviteter och material.

– Genom att lägga fokus på dessa, så blir det möjligt att skapa ett system som kan driva förbättrad klimatprestanda över hela branschen. Med transparenta nyckeltal och nivåer på klimatprestanda samt en tydlig uppföljnings- och verifieringsprocess som går att implementera från tidig projektering till genomförda projekt hoppas vi att ramverket ska leda till en bred implementering av klimatåtgärder.

Tidigare har Ida visat i sin forskning hur utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik. Hon ser att det finns stor potential inom anläggningsbranschen som ett nytt ramverk skulle kunna bidra till att realisera.

– Det finns redan produkter och lösningar med väsentligt lägre klimatpåverkan på marknaden, men den breda användningen av dessa saknas. I dagsläget är det ofta osäkerhet, kompetensbrist, svaga krav och lägsta pris som styr. Branschen har själv uttryckt ett behov av praktiskt användbara metoder för bland annat kravställning, mätning och uppföljning.

Arbetet startar i augusti 2026 och pågår till oktober 2027. Resultatet ska ligga till grund för SGBC:s fortsatta utvecklingsarbete och kan i nästa steg testas vidare genom exempelvis pilotprojekt. På längre sikt är ambitionen att skapa en lösning som kan användas brett i branschen, exempelvis i form av ett certifieringssystem, ett gemensamt ramverk eller en digital plattform.

Läs mer:

Förstudien presenteras i ett pressmeddelande på SGBC:s webbplats: Nytt branschinitiativ ska påskynda omställningen inom anläggningssektorn.