Hur skapar man en arbetsplats där fler känner sig inkluderade? Och hur breddar man perspektiven i utbildningen? För Miroslava Vrsan Erlandsson och Tabita Nilsson har svaren sett olika ut – men nu tilldelas de båda Chalmers jämlikhetspris för sina insatser.
Miroslava Vrsan Erlandsson arbetar som tryckare på Serviceavdelningen och tilldelas priset ” för sitt engagerade arbete med att stärka inkludering, gemenskap och arbetsmiljö inom Serviceavdelningen”. Som dåvarande jämlikhetsrepresentant startade hon förra året återkommande gruppträffar där personalen inom lokalvården kunde mötas under avslappnade former och lära känna varandra bättre.
– Jag fick en idé om att det vore viktigt att få träffas. Så jag bakade och bjöd på fika och bjöd in enheterna i mindre grupper så alla skulle få utrymme att komma till tals, säger Miroslava Vrsan Erlandsson.
Språket en viktig faktor
Främsta anledningen till initiativet var att överbrygga språkbarriärer.
– När man pratar face to face kan man läsa känslor lite annorlunda. Att ha formen av en personalfika gör att det inte blir att man står och säger 'nu ska vi börja prata', utan det blir en stund där vi bara umgås och lär känna varandra, utan prestige. Man får veta mer om varandras bakgrunder och får en förståelse för sina arbetskamrater, säger hon.
Miroslava Vrsan Erlandsson deltog själv i alla möten för att få i gång snacket. Den positiva feedbacken lät inte vänta på sig.
– Många var jättenöjda, till exempel berättade en gruppledare att börjat tänka mer på hur man använder språket i möten, så att alla känner sig inkluderade.
Kommer långt med enkla medel
Miroslava Vrsan Erlandsson tycker att alla bör vara engagerade i frågor om inkludering och jämlikhet, och menar att man inte behöver ta till särskilt stora medel för att uppnå resultat.
– Jämlikhet är lättare att uppnå om vi tolkar varandra snällt och är medmänniskor. Vi kommer väldigt långt på det. På träffarna pratade vi bland annat om att många inte hälsar på lokalvårdarna – vad är det som gör att någon känner sig förmer? Vi jobbar ju alla på samma arbetsplats.
Miroslava Vrsan Erlandsson tror att metoden går att använda även i andra delar av Chalmers.
– Vi har lärt känna varandra djupare och utbytt allt från tips för att lära sig svenska till recept från en massa olika länder. Det handlar egentligen om att skapa en känsla av trygghet och tillit till sina arbetskamrater – och sådana här möten kan göra skillnad. Det enda det kostade var lite fika.
Lyfte underrepresenterade grupper
Tabita Nilsson, tekniklektor på Arkitektur och samhällsbyggnad, tilldelas priset ”för sitt engagerade och långsiktiga arbete med att bredda perspektiv och stärka inkludering inom arkitekturutbildningen”. Vid sitt arbete i Arkitekturverkstaden har hon bland annat lyft fram kvinnliga arkitekter och samisk arkitektur i sin kurs i Nordisk arkitektur, där man använder modellbyggande som ett sätt att utforska historisk och samtida arkitektur.
– Jag vågade ta steget att befria mig lite från det klassiska sättet att se på nordisk arkitektur, där man ofta tittar på ett antal stora, oftast manliga arkitekter. I stället började vi fråga: vad händer om vi bara tittar på kvinnliga arkitekter? Vad får vi fram då? Vi upptäckte att det blev ett väldigt spännande sätt att se på saker. Det väcker andra frågor och studenterna vågar ställa egna, djupare frågor i sin forskning, säger Tabita Nilsson.
Efter tre år med kvinnliga arkitekter som tema vad det dags för en ny inriktning.
– Vi började då började arbeta med ett tema om grupperingar och folkrörelser som skapar sin egen plats i historien, inklusive den samiska historien. Därefter hamnade fokus helt på arkitektur relaterad till samisk historia och kultur.
”Arkitektens uppgift att se olika perspektiv”
Responsen från studenterna blev bra och Tabita Nilsson tycker det är viktigt att lyfta underrepresenterade grupper i utbildningen.
– I arbetslivet kommer studenterna att arbeta med grupper som de inte har en relation till, och då behöver de förstå att det finns många sätt att se på saker – det är arkitektens uppgift att kunna se från de olika perspektiven. Det är viktigt att förstå att majoritetssamhällets perspektiv ofta är outtalat, och att det krävs ansträngning att se bortom det.
– Förhoppningsvis lär man sig att världen är komplex och har med sig det i sitt sätt att ta sig an utmaningar.
Viktigt lyfta förebilder
Arbetssättet har också lett till att man nu har ett rikare modellutbud i verkstaden.
– Vi får en ökad representation i Modellkammaren och det väcker diskussioner och samtal i kollegiet. På det sättet har kursen gjort avtryck.
Tabita Nilsson upplever att arkitektur fortfarande ses som en manlig värld, med myten om ”den store arkitekten” trots att det finns gott om både kvinnliga arkitekter och arkitektstudenter.
– Ju högre upp man kommer, desto mer manligt blir det. Det här är något som hela tiden måste diskuteras och arbetas med. Att visa exempel på kvinnliga arkitekter – och även andra underrepresenterade grupper – är viktigt, eftersom förebilder betyder mycket, säger hon.
Jämlikhetspriset delas ut vid Chalmers Årshögtid den 5 november.
Fakta / Motiveringar
Miroslava Vrsan Erlandsson
Miroslava Vrsan Erlandsson tilldelas Chalmers jämlikhetspris för sitt engagerade arbete med att stärka inkludering, gemenskap och arbetsmiljö inom Serviceavdelningen. Genom sitt arbete som jämlikhetsrepresentant har hon initierat och utvecklat ett strukturerat arbetssätt med gruppträffar för personalen, där frågor om jämlikhet, inkludering och arbetsmiljö kunnat diskuteras i en trygg och öppen miljö.
I en verksamhet präglad av stor mångfald har Miroslava med lyhördhet, mod och stort engagemang skapat utrymme för dialog och ökad mellanmänsklig förståelse. Hennes arbete har gett medarbetare möjlighet att dela erfarenheter, stärka gemenskapen och lägga grunden för ett långsiktigt och hållbart inkluderingsarbete. Genom sitt praktiska och systematiska arbetssätt har hon visat hur samtal och gemensam reflektion kan bidra till verklig förändring i vardagen.
Tabita Nilsson
Tabita Nilsson tilldelas Chalmers jämlikhetspris för sitt engagerade och långsiktiga arbete med att bredda perspektiv och stärka inkludering inom arkitekturutbildningen. Genom att synliggöra kvinnliga arkitekter och samisk kultur i sin undervisning har hon aktivt lyft fram grupper och perspektiv som länge varit underrepresenterade inom nordisk arkitektur och därigenom bidragit till viktiga samtal om representation, normer och jämlikhet.
Tabita inspirerar både studenter och kollegor att reflektera över vilka berättelser och röster som får ta plats inom utbildning och praktik. Hennes arbete har inte bara påverkat undervisningen utan också bidragit till ett bredare kunskapsutbyte genom presentationer, utställningar och samtal inom kollegiet. Med sitt engagerade och inkluderande arbetssätt har hon bidragit till en mer öppen och reflekterande kultur på Chalmers.
Chalmers jämlikhetspris
Jämlikhetspriset Chalmers Equality Award är ett årligt pris som delas ut till en eller flera medarbetare eller studenter som ett erkännande av insatser för att främja jämlikhet, mångfald och inkludering på Chalmers. Priset om 30 000 kronor kan användas till forskning, utbildning eller annan yrkesverksamhet.
Akademisk excellens bygger på människors förmåga att utvecklas, samarbeta och bidra med sin kompetens. Därför är jämlikhet och inkludering en viktig del av arbetet med att skapa en inkluderande excellenskultur på Chalmers. Chalmers jämlikhetspris uppmärksammar personer vars insatser bidrar till att fler kan göra just det.