Rätt feedback och rätt frågor – nyckeln till djupinlärning

Grupparbeten blir allt vanligare inom högre utbildning, särskilt i STEM-ämnen och med det ökar behovet av att förstå hur feedback till grupper påverkar lärande. I en nyligen publicerad studie i Higher Education analyserade forskarna Baraa Khuder och Raffaella Negretti två grupper av ingenjörsstudenter under sex månader. Genom intervjuer, observationer och analys av utkast kunde forskarna se stora skillnader i lärande baserat på hur de olika grupperna hanterade feedback.

Gemensam reflektion

För att analysera grupperna och deras arbetssätt använde forskarna begreppen co-regulation (CoRL) och socially shared regulation (SSRL). Det första innebär att en individs feedback styr hela gruppens arbete; det andra att gruppen gemensamt planerar och beslutar hur feedback ska hanteras. Resultaten visade att de som utvecklade SSRL Gruppen diskuterade, förhandlade och reflekterade tillsammans. Gruppen upplevde att de fick tydligare mål, bättre samarbete och ett mer meningsfullt lärande än de som bara accepterade feedbacken. I grupper där feedback däremot accepterades passivt utan diskussion uppstod ofta förvirring och sämre lärande.

– De som lär sig hantera feedback tillsammans får med sig strategier för fortsatt lärande. Ser vi feedback som en möjlighet för en interaktiv process där studenter tänker tillsammans, utvecklas både skrivandet och det kritiska tänkandet. Det ger en djupinlärning som är värdefull både i studierna och senare i arbetslivet, säger Raffaella Negretti.

Men bra feedback räcker inte alltid. I en annan studie av Baraa Khuder lyfter hon ytterligare viktig aspekt: vikten av att kunna formulera bra frågor. Hon menar att många studenter – både i klassrummet och i mötet med AI – delar med sig av sina problem, i stället för att dela med sig av sina egentliga frågor. Och det kan hämma lärandet.

Viktigt att träna frågor

– Att ställa frågor är en färdighet som behöver tränas, inte bara uppmuntras, säger hon. Bra frågor hjälper studenten att ta kontroll över sitt eget lärande, oavsett om svaren kommer från en lärare, en klasskamrat eller ett AI-verktyg.

Baraa Khuder föreslår ett reflekterande tillvägagångssätt: först observera vad ett bra resultat innebär, sedan reflektera över den egna kunskapsnivån – och därefter formulera frågor som leder vidare mot målet.

 – Det gör inte bara interaktionen med andra mer meningsfull – det stärker även den egna rösten, säger hon.

Rekommendationer för utbildare:

• Uppmuntra öppna diskussioner om feedback.
• Lär ut hur man ställer produktiva frågor.
• Ge studenter verktyg att analysera och använda feedback gemensamt.
• Skapa trygga miljöer där grupper kan dela idéer och reflektioner.

Om studien:

Collaborative writing regulation: a comparative case study of co-regulation and socially shared regulation in higher education
En kvalitativ fallstudie av två grupper av ingenjörsstudenters kandidatarbeten under sex månader, inklusive intervjuer och analys av skrivprocesser. Båda grupperna fick godkänt, men resultatet visar att aktiv och gemensam hantering av feedback gav bättre lärande, ökad motivation och större upplevd nytta.

Den andra studien som texten refererar till handlar om hur mänsklig interaktion, särskilt i form av feedback mellan kollegor, är ett kraftfullt verktyg för att hjälpa studenter att tänka mer kritiskt kring AI. Läs nyhetstexten om den publiceringen här Akademiskt skrivande i AI-eran kräver mänsklig kontakt