Det behövs fler studier för att förstå hur universitetslärare leder grupparbeten med studenter från olika länder och kulturer – så kallat interkulturellt grupparbete. Det framkommer i en ny forskningsöversikt publicerad i Nordic Journal of Comparative and International Education.
Studien är genomförd av Becky Bergman och Raffaella Negretti från Chalmers tekniska högskola, tillsammans med Jan Van Maele (KU Leuven) och Helen Spencer-Oatey (University of Warwick). Forskarna har analyserat tidigare forskning om hur lärare upplever och hanterar interkulturellt grupparbete, både på plats och i digitala miljöer.
Syftet med interkulturellt grupparbete är att hjälpa studenter att utveckla förståelse för olika kulturer och lära sig samarbeta över kulturella gränser. Studien visar dock att det saknas empirisk forskning om hur lärare planerar och genomför den här typen av grupparbete, särskilt i internationella klassrum.
Bergman med flera lyfter fram tre centrala teman i översikten:
- Fokus på interaktion: Lärare vill veta hur man uppnår effektiv interaktion mellan studenter.
- Utveckling av planering för grupparbeten: Det är en utmaning för lärare att bedöma grupparbete.
- Bygga interkulturell kompetens: Eftersom detta är ett huvudmål för interkulturellt grupparbete kvarstår frågor om hur detta bäst uppnås.
De flesta studier i översikten fokuserar på enskilda kurser, men Bergman med flera menar att det behövs mer kunskap om hur interkulturellt samarbete kan integreras i hela utbildningsprogram – istället för att ansvaret enbart ligger på enskilda lärare.
– Det behövs fler empiriska studier som utgår från både lärares och lärosätens perspektiv för att bättre kunna stödja undervisningen i internationella klassrum, säger Becky Bergman.
Teacher experience of intercultural group work in higher education: a scoping review
Frågor?
- Universitetslektor, Fackspråk och kommunikation, Vetenskapens kommunikation och lärande