Mängden engelsk kurslitteratur skapar orimlig läsbörda: ”Studenter riskerar att halka efter”

Engelska har på olika sätt blivit ett självklart inslag i svensk högre utbildning. Även i helt svenskspråkiga kurser används engelska texter. Men, hur mycket engelsk litteratur förväntas svenska studenter egentligen läsa, och hur mycket av den engelskspråkiga litteraturen läser studenterna, och förstår de läsningen? Två nya studier ledda av Hans Malmström, professor på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, visar både stor variation i hur mycket engelsk litteratur som används och betydande skillnader i studenternas förmåga att ta sig an läsningen.

Stora skillnader mellan kurser och ämnen

Totalt utgör engelskspråkig litteratur nära 30 procent av all obligatorisk läsning i svenskspråkiga kurser på grundnivå. I de flesta kurser ingår åtminstone en text på engelska.
– Men i många kurser är engelskan helt dominerande, säger Hans Malmström. I en fjärdedel av de drygt 2 000 analyserade kurserna är mer än hälften av litteraturen på engelska, och i nästan var tionde kurs är all obligatorisk läsning på engelska.
Inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap är engelsk litteratur särskilt vanlig – i vissa fall normen snarare än undantaget.

Studier på heltid motsvarar 40 timmar i veckan. Den tiden ska räcka till allt – undervisning, uppgifter och läsning. Men när den obligatoriska litteraturen är på engelska kan ekvationen bli svår, ibland rent av omöjlig, menar Hans Malmström.
– Studenter som inte har engelska som förstaspråk läser långsammare när de pluggläser. Enkla simuleringar utifrån våra resultat visar att veckans timmar högst sannolikt inte räcker till för de långsammare läsarna. Studenter riskerar att halka efter, särskilt om de har flera parallella kurser med tunga engelska läsuppgifter, då blir det en orimlig läsbörda. 

Generellt hög läsvilja – men brister i förståelse och beredskap

Den andra studien bygger på självrapporter från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter runtom i Sverige. De flesta – ungefär 60 procent – uppger att de läser och förstår större delen av den engelska kurslitteraturen. Samtidigt är det en signifikant minoritet som läser selektivt eller inte alls, och som beskriver engelskspråkig läsning som utmanande. Nästan en tredjedel anser sig vara dåligt förberedda när de inleder sina högskolestudier. Även faktorer som ålder, ämnesområde, utbildningsnivå och kön påverkar hur studenter upplever läsning på engelska. Till exempel läser äldre studenter mer av den engelska kurslitteraturen än yngre, och manliga studenter rapporterar högre läsförståelse än kvinnliga studenter.

Otydliga förväntningar och svagt stöd

– Bilden som framträder när vi tittar på de här två studierna tillsammans är att förväntningarna på att läsa på engelska ofta är höga och otydliga, säger Hans Malmström

– Vi ser också att det finns studenter som tycker att de är otillräckligt förberedda från gymnasiet. Färre än hälften anser sig väl förberedda för läsning på engelska från skolan och nästan 1/3 upplever förberedelserna som otillräckliga. Det finns de som väljer att inte läsa alls på engelska och det kan såklart ha en negativ inverkan på deras studier på högre nivå. 

Han menar att lärosätena behöver tänka till och tydliggöra varför och hur engelska texter används, se över läsbelastningen och ge studenter bättre stöd i att utveckla sin akademiska läsförmåga på engelska, och en del av det stödet behövs redan på gymnasiet. 
– Det skulle kunna stärka både studenternas lärande och utbildningarnas kvalitet, säger han.

Övriga medverkande lärosäten är Örebro universitet och University of Leeds.