Fyra projekt med ursprung i forskning på Chalmers tekniska högskola finns med på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) lista för forskningsgenomslag 2026. Listan lyfter fram svenska forskningsprojekt med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan.
Totalt omfattar årets lista 30 forskningsprojekt från 13 svenska lärosäten inom områden som AI och autonoma system, life science, energi, kvantteknik, digital teknik, materialteknik och programvaruutveckling.
– Listan är ett bevis för att Sverige har enastående forskning med stor potential att förbättra världen genom ny teknik. Men steget från lovande forskningsprojekt till kommersialisering kräver rätt förutsättningar, samarbeten och investeringar. Där hoppas jag att IVA kan spela en roll, säger Sylvia Schwaag Serger, professor och vd för IVA.
– Att fyra Chalmerskopplade projekt finns med på IVA:s lista för forskningsgenomslag visar både bredden och styrkan i vår forskning. Projekten adresserar viktiga samhällsutmaningar inom miljö, hälsa och industriell omställning, och har gemensamt att de har potential att omsätta ny kunskap till lösningar som gör verklig nytta i samhället. Det är också ett fint kvitto på den innovationskraft som finns vid universitetet, och på värdet av att kombinera vetenskaplig excellens med samverkan, entreprenörskap och kommersialisering, säger Mats Lundqvist, vicerektor för nyttiggörande, innovation och livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola.
De fyra projekten adresserar viktiga samhällsutmaningar inom hållbar vattenrening, framtidens vård, grön industri och framtidens bränsleceller.
Sensor för smartare avloppsrening
Professor Oskar Modin vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik leder utvecklingen av en bioelektrokemisk sensor som kan ge avloppsreningsverk tillgång till tillförlitlig realtidsinformation om lättnedbrytbara organiska ämnen – en avgörande parameter för effektiv fosfor- och kväverening.
Dagens reningsverk saknar ofta denna information, vilket gör att styrningen bygger på en ofullständig bild av processerna och kan leda till onödig användning av energi och kemikalier. Den nya sensorn möjliggör dynamisk styrning av de biologiska reningsprocesserna, vilket kan ge stabilare drift, lägre energiförbrukning och bättre resursåtervinning. Tekniken testas nu i pilotskala och har potential att bli ett viktigt verktyg i framtidens cirkulära och klimatneutrala avloppsrening.
Kontaktfri andningsmätning för träffsäker rehabilitering
Xuezhi Zeng, docent vid institutionen för elektroteknik, utvecklar en portabel och kostnadseffektiv lösning för kontaktfri mätning av andningsrörelser över bröstkorg och buk.
Genom att ge vården mer detaljerad information om patienters andningsmönster kan tekniken bidra till tidigare upptäckt av avvikelser, bättre uppföljning över tid och mer individanpassad rehabilitering. Målet är en CE-märkt medicinteknisk produkt som kan användas i olika vårdmiljöer, från sjukhus till vård nära hemmet, och samtidigt minska behovet av resurskrävande undersökningar.
Realtidsmätning av alkalimetaller stärker grön industri
Viktor Andersson, postdoc vid institutionen för energi- och miljövetenskaper, har utvecklat en teknik som gör det möjligt att mäta alkalimetaller i realtid och på mycket låga nivåer.
Alkalimetaller förekommer ofta i små mängder men kan orsaka stora problem i industriella processer kopplade till exempelvis koldioxidinfångning, bioenergi och återvinning. Genom att synliggöra dessa ämnen i realtid kan tekniken bidra till stabilare drift, längre livslängd för material och lägre resursanvändning. Forskningen har vidareutvecklats i bolaget Alkion Technologies AB och används redan inom bland annat energiproduktion och emissionsmätningar.
Vätgasdriven bränslecell för nordiska drönare
Dr. Deliphan Mahenthiran, forskningsingenjör vid Chalmers Next Labs, utvecklar ett vätgasbaserat bränslecellsystem som tredubblar drönares flygtid och möjliggör kritiska uppdrag under krävande nordiska förhållanden.
Dagens drönare begränsas av kort batteritid, vilket försvårar användning inom logistik, räddningsinsatser och övervakning. Projektet utvecklar ett lättviktigt vätgasbaserat bränslecellsystem som kan ge drönare tre gånger längre flygtid och fungera i nordiska klimat med temperaturer ned till –15 °C. Tekniken kan skapa nya möjligheter inom flera sektorer, exempelvis genom transport av medicinska prover mellan vårdcentraler och sjukhus på landsbygden, leveranser till avlägsna öar, inspektion av infrastruktur samt övervakningsuppdrag.
Om IVA:s lista för forskningsgenomslag
IVA:s lista för forskningsgenomslag syftar till att stärka Sveriges förmåga att omsätta akademisk forskning inom tekniska vetenskaper till innovation, samhällsnytta och konkurrenskraft. De utvalda projekten bedöms ha stor potential att bidra till lösningar på viktiga samhällsutmaningar genom kommersialisering, nya företag och praktisk tillämpning.
Läs mer om årets lista på IVA:s webbplats.