Jan Askne, professor emeritus och alumn från Chalmers, skänker 10 miljoner kronor till lärosätet. Donationen skall användas till att utveckla fjärranalys av miljö- och klimatutveckling. Det är ett snabbt växande forskningsfält som med hjälp av satelliter bland annat ger mer exakta väderprognoser, samt kunskap om regnskogars massa, havsisars utbredning och andra viktiga förändringar på jorden.
– Som rektor ser jag med glädje och mycket stor tacksamhet på Jan Asknes livslånga engagemang för Chalmers och för vetenskapen, säger Chalmers rektor och vd Martin Nilsson Jacobi. Att kröna detta med en donation på det här sättet är enastående och oerhört generöst.
Chalmers forskning inom fjärranalys grundades 1984 av Jan Askne, som är Chalmersalumn och som hela sitt yrkesliv varit verksam på Chalmers, initialt med professor Olof Rydbeck som handledare. Jan Asknes donation ska användas till att utveckla fjärranalys av miljö- och klimatutveckling exempelvis genom att finansiera nya instrument samt rekrytering av forskare och doktorander.
– På åttiotalet hade satellitteknik kommit i gång och kunde tillämpas för observationer av vår jord. Med tiden har klimat- och miljöförändringar gjort det alltmer viktigt att få en övergripande bild av utvecklingen. Den första europeiska mikrovågssatelliten sköts upp 1991 och sedan dess har vi haft en snabb utveckling i Europa liksom i övriga världen. Donationen är tänkt att stötta den fortsatta utvecklingen vid Chalmers, säger Jan Askne.
Vid fjärranalys med mikrovågsteknik skickar satelliter vågor inom det elektromagnetiska spektrumet mot jordytan, som sedan studsar tillbaka och tas emot. När den typen av vågor registreras över tid kan de ge bilder av fenomen som annars är mycket svåra, eller omöjliga, att studera. I mikrovågornas sken syns till exempel de stora havsisarnas rörelser, hur mycket biomassa som finns i världens skogar, och atmosfärens egenskaper. Observationerna kan göras dag som natt, och genom tjocka molntäcken.
Förutom att kartlägga långsiktiga förändringar på jorden är fjärranalys redan idag ett viktigt verktyg för att exempelvis guida isbrytare genom den tunnaste delen av isen, upptäcka oljespill och skogsbränder, planera energiproduktion och göra storskaliga prognoser för väder och havsströmmar – till stor nytta för bland annat sjöfarten samt skogs- och jordbruk.
– Sverige och Europa satsar stora summor på satelliter för fjärranalys och är ledande inom det här området. Genom sitt arbete byggde Jan Askne upp en stark forskningsmiljö och goda kontakter på den europeiska rymdorganisationen ESA, vilket innebär att vår forskning på Chalmers är involverad i allt från nya satellitmissioner till instrumentutveckling och samhällsnytta, säger Lars Ulander, professor och chef för avdelningen för fjärranalys på Chalmers.