Efter några år av postdoktoral forskning i Frankrike har Camille Pauzon återvänt till Chalmers som forskarassistent. Rekryterad genom en global satsning för att attrahera topptalanger till högskolan, kommer hon att arbeta inom ramen för temaområdet Rymd för att utforska hur additiv tillverkning kan möjliggöra utvecklingen av nya, hållbara och högpresterande material.
Camille Pauzon var en av de allra första doktoranderna vid Centrum för additiv tillverkning – metall, CAM², och började när centret fortfarande befann sig i sin uppstartsfas.
”När jag började fanns det bara två andra doktorander som arbetade med additiv tillverkning i gruppen. Den första maskinen hade precis köpts in, och vi fick utbildning på den i samband med installationen. Det var väldigt spännande att vara där från allra första början,” säger Camille Pauzon.
Utforskade material och processer som postdoc
Som doktorand hade hon stöd av det tyska industrigasföretaget Linde, och fick inblick i perspektiv från både akademin och industrin. Efter sin doktorsexamen flyttade hon till Frankrike för postdoktoral forskning vid SIMaP-laboratoriet i Grenoble. Hennes första postdoc fokuserade på nya aluminiumlegeringar för additiv tillverkning i samarbete med företaget Constellium.
Med stöd av stipendiet Marie Curie postdoctoral scholarship kunde hon senare driva ett eget projekt om metalliska glas, material med oordnad atomstruktur som har unika egenskaper.
”Under min doktorandtid fokuserade jag på effekten av processatmosfären i laserpulverbäddfusion (LPBF) med hjälp av processövervakning, medan min postdoc handlade mer om karaktärisering av själva materialen. Det gav mig ett bredare perspektiv på området.”
Återvänder till en växande forskningsmiljö
Under sin tid utomlands bibehöll Camille Pauzon samarbeten med forskare på Chalmers, och nu återvänder hon för att utveckla sin egen forskningsinriktning. Hon lyfter fram forskningsmiljön, den starka infrastrukturen och möjligheten till samarbeten som särskilt värdefulla.
”Labbet har vuxit mycket sedan jag började 2016. Här finns avancerad teknik, starka industripartnerskap och en mycket internationell och inkluderande miljö. Vi har också tillgång till sällsynta karaktäriseringsverktyg, som atom probe tomography (APT). Det finns väldigt få i världen, och det finns tillgängligt här på Chalmers.”
Additiv tillverkning för rymden
Som forskarassistent kommer hon att fokusera på additiv tillverkning för rymdapplikationer, med tonvikt på hållbarhet och materialinnovation.
”Jag vill stötta industrin i implementeringen av tekniken i deras produktion, men jag vill också utforska nya material och hållbarhetsaspekten. Additiv tillverkning är ett lovande och hållbart alternativ till andra tillverkningsmetoder, men det återstår arbete innan tekniken blir helt konkurrenskraftig.”
Additiv tillverkning är ett lovande och hållbart alternativ till andra tillverkningsmetoder, men det återstår arbete innan tekniken blir helt konkurrenskraftig.
Lättviktsstrukturer med minimalt svinn
Camille Pauzon ser stor potential för additiv tillverkning inom rymdsektorn. Möjligheten att bygga komplexa, lättviktsstrukturer med minimalt svinn gör tekniken särskilt attraktiv för rymdapplikationer, där vikt och komponenters effektivitet är avgörande.
”Man kan placera materialet exakt där det behövs för att uppfylla sin funktion, i stället för att till exempel börja med ett stort metallblock. Det minskar svinn, möjliggör mer optimerade och lätta konstruktioner och möjliggör sammanslagning av komponenter, vilket minskar antalet tillverkningssteg.”
En annan intressant aspekt är flermaterialutskrift, som gör det möjligt att kombinera olika material i en och samma komponent.
”Man kan till exempel kombinera koppar för ledningsförmåga och nickel för styrka i komplexa konstruktioner som annars vore omöjliga. Eftersom vi bygger materialet samtidigt som komponenten får det andra egenskaper, och vi lär oss fortfarande hur vi bäst kan utnyttja dessa effekter. Det öppnar nya möjligheter för högpresterande komponenter inom rymdapplikationer.”
- Forskarassistent, Material och tillverkning, Industri- och materialvetenskap