Klockan tickar för att kunna hålla den globala uppvärmningen inom 2-gradersmålet i Parisavtalet. Forskare vid Chalmers gör gemensam sak med branschen genom initiativet Reduction Roadmap och översätter IPCC:s globala koldioxidbudget till tydliga riktlinjer för hur mycket utsläpp vi har råd med vid byggnationer i Sverige – och en tidslinje för när de måste minska.
Initiativet är en svensk version på det framgångsrika danska samarbetet med samma namn – ett samarbete mellan akademin, arkitekter och byggbranschen. I Danmark lyckades Reduction Roadmap med gemensamma krafter påverka politiska beslut och skärpa gränsvärden för klimatutsläpp från byggprojekt. Nu hoppas forskare vid Chalmers och deras samarbetspartners på liknande genomslag.
– Det saknades ett liknande initiativ i Sverige, så vi startade ett samarbete mellan forskare och arkitekter här i Göteborg. Målet är att göra klimatmålen begripliga och användbara i praktiken, säger Toivo Säwén, doktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers
Från gigaton till kvadratmeter
Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska begränsas till under två grader, med strävan efter att begränsa den till 1,5 grader. Framförallt genom att minska utsläppen av växthusgaser. Kärnan i Reduction Roadmaps arbete är att översätta IPCC:s globala koldioxidbudgetar – ofta uttryckta i gigaton – till ett mått som är relevant för byggbranschen: kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter byggnadsyta. Genom att fördela utsläppsutrymmet per land, vidare ner till olika sektorer – i detta fall byggbranschen - och i nästa steg vidare ner till byggnadstyp, kan forskarna ganska precist visa hur mycket olika typer av byggnader får släppa ut för att hålla sig inom planetens gränser.
– Det här är ett sätt att konkretisera vad klimatvetenskapen faktiskt innebär för byggsektorn. Vi visar hur mycket utsläppen måste minska, och när, säger Toivo.
Digitala verktyg för beslutsfattare
Toivo Säwén och Anna Wöhler, även hon doktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, arbetar båda två med utvecklingen av digitala verktyg som kan användas för att analysera klimatpåverkan på olika nivåer – från enskilda byggprojekt till hela fastighetsportföljer eller nationell nivå. Verktygen gör det möjligt att simulera olika scenarier och se hur snabbt utsläppen måste minska för att nå klimatmålen.
– Det handlar om att visualisera vägen från dagens utsläppsnivåer till de nivåer som krävs för att hålla oss inom vad planeten har för gränser, säger Anna Wöhler.
Från problem till lösningar
Men att förstå problemet är bara början. Toivo och Anna menar att det finns ett stort intresse hos aktörer att minska klimatpåverkan vid nybyggnation – men att de saknar svaret på frågan ”Hur?”. För att identifiera lösningarna har de bjudit in Ida Karlsson i samarbetet. Ida Karlsson är postdoc vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap, och fokuserar på hur utsläppen kan minskas längs hela byggprocessens värdekedja – från materialproduktion till transport och byggnation.
– De tekniska lösningar som behövs för att stödja den nödvändiga omställningen finns på plats redan i nuläget, men de används ofta i så kallade spjutspetsprojekt; byggprojekt som hanteras lite utöver gängse processer och praxis i den ordinarie verksamheten. Det vi behöver nu är att skala upp och använda de tekniska lösningarna i den stora bredden av svenska byggprojekt, säger Ida Karlsson.
Ida är även aktuell med nyutvecklade klimatkrav för och stöd vid upphandling som kan användas direkt i byggprojekt, i väntan på att lagstadgade gränsvärden införs. Klimatkraven som utvecklats i samarbete med WSP och Skanska kommer att presenteras under Almedalsveckan 2025.
Påverkan och framtid
Reduction Roadmap har redan väckt stort intresse från både industrin och offentliga aktörer i Sverige, inte minst genom det arbete med att presentera initiativet som redan gjorts av hållbarhetsspecialister från arkitektkontoren Krook & Tjäder och Wingårdhs.
I Danmark har motsvarande gränsvärden för den danska kontexten alltså redan införts, enligt forskarna utan något större motstånd – tvärtom har det skapat en gemensam riktning för hela branschen. En gemensamt författad och branschöverskridande debattartikel från början av juni visar att det även i Sverige finns både vilja att förändra och brett samförstånd mellan akademi, arkitekter och byggbransch, och det förs också dialog med Boverket om att införa mer ambitiösa gränsvärden för klimatpåverkan från byggnader.
– Vi vill visa att det är möjligt att bygga mer klimatvänligt redan idag, och att det finns ett brett stöd inom branschen för att gå i den riktningen, säger Ida Karlsson.
Ett initiativ med potential
Reduction Roadmap är inte bara relevant för byggsektorn. Metodiken kan i princip tillämpas på vilken industri som helst. Men med tanke på byggsektorns stora klimatpåverkan är det ett naturligt första steg.
– Det här är ett kraftfullt sätt att göra klimatvetenskap begriplig och användbar. Och det är precis vad vi behöver för att kunna fatta bättre beslut, avslutar Anna Wöhler.
Ta del av rapporten om klimatprestandakrav
Klimatprestandakrav för byggnader över tid | SBUF
Läs debattartikeln om gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation:
Om den globala uppvärmningen och målen:
https://globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/
Kontakt
- Postdoc, Energiteknik, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Doktorand, Byggnadsteknologi, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
- Doktorand, Byggnadsteknologi, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik