Visselblåsare bild unsplash
​Foto: Unsplash​​​
​​

Visselblåsning – vid misstanke om missförhållande

Har du kännedom eller misstanke om att missförhållanden/oegentligheter förekommer vid Chalmers så vill vi att du berättar om det för att vi ska kunna utreda och åtgärda problemen. Så kallade visselblåsare är viktiga för att vi ska kunna främja öppenhet och transparens i vårt samhälle.

Chalmers arbetar för att motverka korruption och andra oegentligheter. Visselblåsarfunktionen är en del i arbetet med att förebygga och upptäcka missförhållanden men ska också skydda visselblåsare, som rapporterar om missförhållanden. 

Lagskyddet för visselblåsare är omfattande, men den ställer också vissa krav på vad som faktiskt utgör ett missförhållande av allmänt intresse och på vem som kan rapportera sådana missförhållanden. Nedan finns detaljerad information om vad som gäller:

Vad kan rapporteras? 
Visselblåsningen ska avse arbetsrelaterade missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Informationen ska alltså angå allmänheten och inte den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Förhållanden som rör en enskild person kan i vissa fall vara av allmänt intresse om det exempelvis rör sig om upprepade eller systematiska överträdelser som kan anses oacceptabla utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Visselblåsningar får också avse överträdelser av vissa EU-regler och svenska regler som implementerar eller kompletterar EU-reglerna. De EU-regler som omfattas finns listade i bilaga 1 till Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, vilket finns tillgängligt här​Den rapporterande personen behöver inte ha faktiska bevis, utan det räcker med rimliga farhågor eller misstankar.

Vad ska inte rapporteras? 
Rapporteringskanalerna ska inte användas för:
  • Generella missnöjesyttringar. Sådana ärenden ska kommuniceras till närmaste chef eller berörd ansvarig chef.
  • Olyckor och tillbud. Dessa incidenter rapporteras till chef och arbetsmiljöfunktionen, enligt instruktioner på intranätet. 
  • Disciplinärenden. Dessa hanteras av disciplinnämnden. 
  • Trakasserier och sexuella trakasserier. Detta anmäls via Trygg på Chalmers
  • Misstanke om oredlighet i forskning. Sådana ärenden anmäls till Chalmers etik och oredlighetskommitté (EOK). 
  • Rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) eller annan information som rör nationell säkerhet.
  • Information som omfattas av så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Det kan vara till exempel uppgifter som gäller Sveriges förhållande till främmande makt där rikets säkerhet är i fara (15 kap. 6 § OSL), eller viss sekretess inom myndigheternas personaladministration (39 kap. 6 § OSL).
Vem som kan rapportera och få skydd
För att kunna rapportera med skydd av visselblåsarlagen är:
a) arbetstagare, 
b) personer som gör en förfrågan om eller söker arbete, 
c) personer som söker eller utför volontärarbete, 
d) personer som söker eller fullgör praktik, 
e) personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en Chalmers kontroll och ledning, 
f) egenföretagare som söker eller utför uppdrag, 
g) personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, 
h) aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget, eller 
i) personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.

I samband med rapportering anger du om du tillhör någon av ovanstående kategorier.

Vad skyddet innebär 
Skyddet innebär förbud för Chalmers tekniska högskola att a) hindra eller försöka hindra rapportering och att på grund av rapportering vidta b) repressalier. Skyddet består även i c) ansvarsfrihet och rätt till skadestånd vid överträdelse av förbuden.
a) Hindrande åtgärd kan bestå i att verksamhetsutövaren erbjuder en förmån för att någon inte ska samråda med sin arbetstagarorganisation.
b) Repressalie är till exempel uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning och ändrade arbetstider.
c) Skydd i form av ansvarsfrihet betyder att den som genom att visselblåsa enligt lagen bryter mot en tystnadsplikt, inte kan ställas till ansvar för att ha brutit mot tystnadsplikten.

För skydd i form av ansvarsfrihet krävs att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av just den information som omfattades av tystnadsplikt var nödvändig för att avslöja missförhållandet.

Ansvarsfrihet ges inte vid uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, s.k. kvalificerad tystnadsplikt, eller åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078)​ om försvarsuppfinningar.

Ansvarsfrihet ges inte heller då en rapporterande person lämnar ut handlingar. Ansvarsfrihet gäller däremot om den rapporterande personen muntligt eller på annat sätt rapporterar uppgifter ur en handling utan att lämna ut handlingen. Om den rapporterande personen gör sig skyldig till brott genom inhämtandet av information är personen inte skyddad. Brott som typiskt sett kan begås vid inhämtande är stöld, olaga intrång, dataintrång, spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

Vem administrerar visselblåsarsystemet? 
Chalmers interna rapporteringskanal, är ett säkert system som tillhandahålls av den till Chalmers oberoende parten KPMG AB (”KPMG”). KPMG:s Visselblåsartjänst är helt fristående från intranätet och chalmers.se och kan motta rapporter dygnet runt. Den rapporterande personen kan välja att rapportera anonymt eller att framträda med sina personuppgifter. Ingen kontoregistrering behövs för att göra en rapport, men det underlättar vidare utredning av ärendet och/eller uppföljning av ärendets status. För att säkerställa den rapporterande personens anonymitet sparar KPMG AB inte IP-adresser eller annan metadata. Systemet skyddar även rapporten och eventuella uppgifter om den eller de personer vars identitet framgår i rapporten.

Hur går rapportering till? 
  1. En rapport lämnas in genom att den som vill rapportera fyller i ett elektroniskt formulär i visselblåsarsystemet ​ som tillhandahålls av extern leverantör. Rapportering kan även göras via telefonsvar eller genom ett fysiskt möte. För att rapportera vid ett fysiskt möte görs en beställning via systemet eller genom ett telefonsamtal till den externa leverantören (KPMG).
  2. Om den rapporterande personen önskar föra fortsatt dialog och/eller följa status i ärendet tilldelas den rapporterande personen ett unikt ärendenummer och lösenord för att kunna följa ärendet  i visselblåsarsystemet. Uppgifterna behöver sparas på ett säkert sätt vilket du som anmälare ansvarar för.
  3. KPMG:s mottagningsenhet tar emot ärendet (och bekräftar mottagandet om den som rapporterat skapat ett konto för vidare kontakt eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt).
  4. KPMG:s mottagningsenhet gör en initial bedömning av ärendet.
  5. Rapporten och den initiala bedömningen vidarebefordras till utsedda kontaktpersoner internt på Chalmers för utredning och åtgärdsplanering. 
  6. Chalmers beslutar om eventuella åtgärder.
  7. Återkoppling lämnas till den som rapporterat, om personen skapat ett konto eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt.

Rätt till bekräftelse och återkoppling 
Den rapporterande personen får en bekräftelse från KPMG  att rapporten är mottagen inom sju dagar om det inte är så att den rapporterande personen har avsagt sig denna bekräftelse eller om det finns skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet. 
KPMG  återkopplar i skälig utsträckning till den rapporterande personen vilka åtgärder som har vidtagits och varför inom tre månader från det att en rapport har mottagits (eller om någon bekräftelse på mottagandet inte har lämnats, sju dagar från det att rapporten mottogs).  

Olika vägar att rapportera om missförhållanden 
Visselblåsarfunktionen är inte avsedd att ersätta övriga rapporteringskanaler utan fungerar som ett komplement till dessa. Den person som vill rapportera om ett missförhållande kan själv välja den rapporteringskanal som är lämpligast beroende på omständigheterna och den egna bedömningen av risken för repressalier. Andra möjliga kanaler är:
  • Intern rapportering på annat sätt (till exempel närmaste chef, disciplinnämnden, etik- och oredlighetskommittén, Trygg på Chalmers).
  • Extern rapportering via kanal. 
  • Visselblåsare ges möjlighet att rapportera externt till myndigheter som särskilt utsetts av regeringen. Externa rapporteringskanaler har upprättats i syfte att hantera rapportering om överträdelser som ligger inom en viss myndighets ansvarsområde. Den kan exempelvis användas om visselblåsaren inte tror på en objektiv och saklig hantering vid rapportering till den interna rapporteringskanalen. Det är upp till visselblåsaren att välja om rapportering ska ske internt eller externt och det är möjligt att rapportera direkt till en extern rapporteringskanal utan att först rapportera internt. Extern rapportering inskränker inte visselblåsarskyddet, oavsett om rapporteringen avser en fråga som faller utanför myndighetens ansvarsområde eller inte. Vilka externa myndigheter som är utsedda av regeringen till externa rapporteringskanaler framgår av förordningen SFS 2021:949. 
  • Extern rapportering till EU:s institutioner
  • Då ett missförhållande avser en överträdelse av EU rätten finns möjlighet att rapportera till någon av EU:s institutioner.
Offentliggörande
Om rapportering sker via offentliggörande måste någon av följande förutsättningar föreligga för att personen ska skyddas genom visselblåsarlagen:
  • en myndighet som har en extern rapporteringskanal har brustit i sin plikt att vidta åtgärder,
  • att missförhållandet innebär en risk för liv och hälsa eller
  • att den rapporterande personen har skälig anledning att anta att det föreligger en risk för repressalier.
Meddelarfrihet och anskaffarfrihet
  • I tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns det föreskrifter om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Meddelarfrihet är varje medborgares rätt, men inte skyldighet, att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande och publicering i grundlagsskyddad media. Denna rätt gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter så som uppgifter ur icke offentliga handlingar. Anskaffarfrihet kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten och ger rätten att anskaffa uppgifterna i syfte att offentliggöra eller publicera dem.
  • Det finns också föreskrifter i TF och YGL om undantag från meddelarfriheten då det inte är tillåtet att meddela uppgifter om detta utgör vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.
Efterforskningsförbud och repressalieförbud
  • Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett visst meddelande till media med stöd av meddelarfrihet. En mottagare av sådana uppgifter har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet och ett brott mot efterforskningsförbudet är straffbart. Vidare finns det ett meddelarskydd för offentligt anställda som träder i kraft när meddelandefriheten brukats. Detta innebär ett s.k. repressalieförbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.
Läs Chalmers tekniska högskolas riktlinjer om åtgärder vid upptäckta eller misstänkta oegentligheter och missförhållanden av allmänintresse. 

Sidansvarig Publicerad: fr 01 jul 2022.