Doktoranderna på SEE studerar rymden, atmosfären och jorden, energiteknik och -system, samt hållbar utveckling inom till exempel transporter och konsumtion.
Här kan du läsa om vad några av som doktorerat på senaste tiden har studerat – och vad de tyckte om sin tid som doktorander.
Kiana Kade: Galaxer i det avlägsna universum
"Jag har studerat galaxer i det avlägsna universum och försökt koppla dem till det vi ser omkring oss i vår egen galax"
Kiana Kade, på avdelningen astronomi och plasmafysik, försvarade sin doktorsavhandling ”Unveiling massive galaxy evolution in the high-redshift universe” den 2 september 2025.
”När vi tittar på det avlägsna universum ser vi i praktiken bakåt i tiden. Detta gör det möjligt för oss att studera galaxernas utveckling från det avlägsna förflutna fram till idag. Eftersom galaxer har mycket längre livslängd än vi människor ser vi i praktiken bara ögonblicksbilder när vi tittar ut på natthimlen. Att pussla ihop hur galaxerna har utvecklats från det tidiga universum fram till idag är mycket spännande för att förstå hur vi och Vintergatan har uppstått.”
Varför fokuserade du på just detta ämne?
”I min masteruppsats sökte jag efter extremt avlägsna galaxer och tyckte att det var väldigt intressant att studera dessa mycket unga galaxer. Jag ville veta mer om de processer som påverkar dem, och det var precis vad detta doktorandprojekt erbjöd mig!"
Läs Kiana's doktorsavhandling: "Unveiling massive galaxy evolution in the high-redshift universe".
Lola Nacke: Politikens roll i övergången till koldioxidsnål energi
"Även om förnybara energikällor tekniskt sett blir billigare än kol krävs det fortfarande politiska insatser för att hantera de sociala och politiska utmaningarna i övergången"
Lola Nacke, vid avdelningen för fysisk resursteori, försvarade sin doktorsavhandling ”Understanding policy effort for low-carbon energy transitions: Insights from coal power phase-out and wind power expansion” den 9 september 2025.
"Under min doktorandtid studerade jag politikens roll i övergången till koldioxidsnål energi, särskilt utfasningen av kolkraft och utbyggnaden av vindkraft. En övergripande fråga som jag tittade på är hur ”lätt” eller ”svårt” det är att genomföra dessa övergångar ur ett politiskt perspektiv. Till exempel, hur många och vilka typer av politiska åtgärder behövs över tid, och hur mycket ekonomiskt stöd behöver regeringarna mobilisera?”
Varför fokuserade du på just detta ämne?
”Utfasningen av kol och utbyggnaden av vindkraft är inte bara viktiga, utan också fascinerande politiska problem att studera: Å ena sidan är många positiva till dessa omställningar eftersom de bidrar till att mildra klimatförändringarna samtidigt som de möjliggör billigare elproduktion. Å andra sidan leder de till företagsnedläggningar och förlorade arbetstillfällen samt förändringar i landskapet och på energimarknaderna. Jag var mycket intresserad av att ta reda på mer om hur dessa drivkrafter och hinder samverkar och vad detta innebär för uppnåendet av de globala klimatmålen.”
Sebastian Karlsson: Omställning av industrin till låga CO2-utsläpp
”Min avhandling fokuserar på sambandet mellan den industriella omställningen och den infrastruktur som krävs för att möjliggöra omställningen”
Sebastian Karlsson, Energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Energy infrastructures for low-carbon-emitting industries” den 5 november 2024.
”För att framgångsrikt kunna minska koldioxidutsläppen i industrin måste stödjande infrastrukturer som elnät, transport- och lagringsnätverk för CO2 och försörjningssystem för biomassa utvecklas parallellt med genomförandet av processförändringar på industrianläggningar. Avhandlingen fokuserar på industrins övergång till låga CO2-utsläpp, och särskilt kopplingen mellan den industriella övergången och den infrastruktur som krävs för att möjliggöra övergången”.
Vad har din forskning kommit fram till?
”Arbetet visar att infrastrukturutveckling är mycket viktigt om man vill möjliggöra industrins omställning för att uppfylla klimatmålen, och att regionala variationer mellan olika infrastrukturförhållanden kan göra olika tekniska vägar lämpliga. Vidare visar avhandlingen att tydlig politik, säker finansiering och snabb utbyggnad av infrastruktur är avgörande för att möjliggöra den industriella omställningen.”.
Läs Sebastians avhandling: "Energy infrastructures for low-carbon-emitting industries".
Ella Rebalski: Självkörande fordon.
"De miljömässiga och samhälleliga effekterna av självkörande fordon har varit i fokus för min forskning”
Ella Rebalski, Fysisk resursteori, försvarade sin doktorsavhandling ”Almost there: Examining the travel demand, emissions, and effects associated with a socio-technical transition to automated vehicles in Sweden”, den 4 oktober 2024.
”När jag började min doktorandtid tyckte jag att tekniken var riktigt spännande. Sedan dess har den mött en del utmaningar och verkligheten har kommit ikapp den, och jag är inte säker på att vi någonsin kommer att ha helt självkörande fordon överallt i Sverige. Men det är fortfarande en viktig och spännande teknik”.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
”Att disputera. Att diskutera med någon som läst min avhandling och hade frågor var utmattande, men också roligt”.
Nasrin Nemati: Framsteg inom reaktordesign
"Min forskning fokuserar på en ny reaktordesign för termokemiska processer"
Nasrin Nemati, avdelningen för energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Characterization and Development of Packed-Fluidized Bed Reactors” den 23 september 2024.
– Min forskning fokuserar på en ny reaktordesign för termokemiska processer, som är hjärtat i många industriella verksamheter. Dessa processer är avgörande för att generera värme och kraft, producera vätgas, kemikalier och bränslen och de kan spela en roll i att mildra klimatförändringarna genom infångning av koldioxid. Traditionella reaktortyper som används för dessa processer underpresterar dock ofta jämfört med de teoretiska maxvärdena, vilket leder till energiförluster, höga kostnader och överdriven materialanvändning. Det belyser behovet av nya framsteg inom reaktordesign för att möta de växande kraven på energi- och resurseffektivitet.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
– Det har varit möjligheten att utforska en helt ny reaktordesign och fördjupa mig i konceptet från flera olika perspektiv. Dessutom har jag uppskattat de insiktsfulla diskussionerna med mina kollegor, som har berikat min förståelse och väglett mig i mitt arbete. Fikorna och möjligheten att öva på min svenska har också varit minnesvärda höjdpunkter.
Läs Nasmins avhandling: "Characterization and Development of Packed-Fluidized Bed Reactors".
Simon Öberg: Samspel mellan olika tekniker i vår elsystem
"En stor del av min forskning har fokuserat på att flytta elproduktionen i tid via vätgasproduktion, lagring och återkonvertering till el".
Simon Öberg, Energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Managing wind power variations through dispatchable generation in carbon-constrained energy systems”, den 20 september 2024.
– Som en åtgärd för att minska koldioxidutsläppen i Europa växer väderberoende elproduktion, såsom vindkraft och solkraft, och tillgodoser en allt större andel av elbehovet. Eftersom dessa väderberoende tekniker inte nödvändigtvis genererar el när vi behöver den, kommer ytterligare tekniker och flexibilitetsalternativ att spela en viktig roll för att säkerställa en tillförlitlig elförsörjning vid alla tidpunkter. Med den bakgrunden har en stor del av min forskning fokuserat på hur elproduktionen skulle kunna skifta i tid, via vätgasproduktion, lagring och återkonvertering till el.
Karl Vilén: "Om uppvärmningslösningar för framtida bostäder i städer"
Karl Vilén, avdelningen för Energiteknik, disputerade 6 februari 2024, med en avhandling som fokuserar på uppvärmningslösningar för framtida bostäder i städer.
– I allmänhet har användningen av fjärrvärme varit den vanligaste uppvärmningslösningen, men den tekniska utvecklingen av andra lösningar, som t ex värmepumpar, har gjort dessa andra lösningar livskraftiga även i städer. Min forskning har handlat om att modellera hur framtida uppvärmningssystem som är hållbara och kostnadseffektiva kan se ut.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
– Att jag har fått möjlighet att gräva djupt i många delar av hela energisystemet och bestämma hur jag ska använda den kunskapen när jag gör min egen forskning. Diskussionerna med mina kollegor har också varit något som jag har värderat högt.
Iskra Georgieva: "Jakten på exoplaneter"
"För mig är exoplaneter det bästa av två världar - mystiska men ändå högst påtagliga"
Iskra Georgieva, avdelningen för Astronomi och plasmafysik, disputerade den 16 juni 2023 med en avhandling som handlar om metoder för att identifiera och kartlägga exoplaneter – planeter som kretsar runt andra stjärnor. Det är spännande tider för exoplanetforskningen, tycker Iskra.
– Vi upptäcker fler och fler av dessa mystiska planeter. Vi kan inte åka dit med den teknik och fysik vi har idag, de är inte inom räckhåll även om vi reser i flera livstider, vi kan inte riktigt se hur de ser ut. De inspirerar till många frågor, inte minst 'Kan det finnas liv där?'.
Emil Fransson: "Fusion har alla fördelarna från vanlig kärnkraft, men inga av nackdelarna"
Emil Fransson, doktorand inom fusionsenergi på avdelningen för astronomi och plasmafysik, har arbetat med att förbättra datorsimuleringar av hur partiklar rör sig och kolliderar i en fusionsreaktor. Han disputerade den 12 april 2023 med avhandlingen Turbulent transport in Tokamak Plasmas: linear-, quasi-linear and non-linear simulations.