Kursplan för Introduktionskurs i kommunikationsteknik

Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnIntroduction to communication engineering
  • KurskodSSY121
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPICT
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeElektroteknik
  • InstitutionELEKTROTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 13122
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0110 Tentamen 7,5 hp
Betygsskala: TH
7,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 23 Okt 2023 em J
  • 04 Jan 2024 fm J
  • 20 Aug 2024 fm J

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

En kurs i Signaler och System eller liknande, som tex. SSY020, SSY042, SSY080 eller TMA982. Studenter bör kunna tillämpa Fouriertransformen, linjära filter (impulssvar, frekvenssvar, faltning) och sampling. Vissa kunskaper i Matlab rekommenderas eftersom projektet är helt baserat på Matlab.


Syfte

I den här kursen får studenterna en grundläggande förståelse för viktiga begrepp inom kommunikation och en inblick i moderna kommunikationsstandarder. En teoretisk ram för signalanalys och transmission utvecklas och den används för att utforma och implementera ett komplett digitalt kommunikationssystem i en enklare hårdvara.

I kursen medverkar även den lokala kommunikationsindustrin för att förbereda studenterna på förväntningar och arbetssätt som de sannolikt kommer att stöta på efter examen från Chalmers. Fokus för detta industrinära tillvägagångssätt är på utvecklingsprojekt och samverkan inom gruppen.

Det är en bred kurs som ger en översikt av kommunikationsområdet, vilket banar väg för djupare studier inom området och även fungerar som en fristående kurs som ger studenter från andra områden de teoretiska och praktiska grunderna för kommunikation.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • Förklara syftet med var och ett av huvudblocken (källkodare/källavkodare, kanalkodare/kanalavkodare, modulator/demodulator) i Shannons kommunikationsmodell
  • Välja signalvågformer och mottagarfilter för digital överföring på linjära kanaler med additivt vitt brus utan intersymbolinterferens
  • Synkronisera ram, symbol timing och fas hos en mottagen signal och formatera signalen på sändarsidan för att underlätta en sådan synkronisering
  • Beskriva och motivera funktionerna i några moderna kommunikationsstandarder
  • Härleda och beräkna felsannolikheter för okodade bitar och symboler, inklusive prestandagränser och approximationer, för överföring på en kanal med additivt vitt Gaussiskt brus för enkla konstellationer (PAM, QAM, PSK)
  • Konvertera tidskontinuerliga signaler till en diskret konstellation med hjälp en ortonormerad bas (Gram-Schmidt metoden)
  • Lösa en komplicerad uppgift som medlem i en projektgrupp genom att planera och organisera underaktiviteter, upprättande av roller och gemensamma värderingar inom gruppen, rapportera och leverera resultat och att själv utvärdera processen
  • Karakterisera ett typiskt utvecklingsprojekt inom industrin och processen för att definiera, genomföra och avsluta ett sådant projekt
  • Visa förmåga att, vid design inom området kommunikationssystem, göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter genom att:
    • beskriva och analysera möjliga etiska konsekvenser samt föreslå motåtgärder
    • tillämpa etiska principer vid presentation av resultat

Innehåll

Innehållet i kursen är huvudsakligen definierad av följande lista med sökord. Mindre avvikelser kan gälla från år till år.
  • Kommunikationssystem: Shannons modell, OSI-modellen, länkbudget
  • Kommunikation och samhälle: Miljö och hållbarhet, reglering av spektrum, en designers dilemma
  • Kanaler och kanalmodeller: kablar, trådlösa länkar, optiska fibrer, vitt additivt Gaussistkt brus
  • Störningar: intersymbolinterferens, störningar från närliggande kanaler, fädning, olinjäriteter
  • Valda kommunikationsstandarder: t.ex. mobiltelefoni, WiFi, Bluetooth, DVB
  • Mottagare: samplingsmottagare, korrelationsmottagare; matchade filter
  • Pulsamplitudmodulering: Nyquistkriteriet, T-ortogonalitet, RC och RRC pulser
  • Bandpassignaler: blandare och I/Q-modulering
  • Digitalmodulation: egenskaper hos PAM, QAM, PSK, FSK i termer av vågformer, signalrymd, energieffektivitet, spektrumeffektivitet
  • Synkronisering: ram, symbol, och fassynkronisering
  • Signalrymdsanalys: signalvektorer och basfunktioner; signalenergi, längd, avstånd; irrelevanssatsen 
  • ML detektion i additivt vitt Gaussiskt brus: beslutsregel, parvis felsannolikhet, prestandagränser
  • Diagnostiska diagram: konstellationsdiagram, ögondiagram
  • Projekt och samverkan: industriella utvecklingsprojekt, projektorganisation, projektfaser, leveranser, gemensamma värderingar

Organisation

Kursen omfattar ca 13 föreläsningar, 9 övningar och 3 datorövningar. De teoretiska färdigheterna testas i praktiken genom ett projekt i grupp som kontinuerligt utvärderas under kursens gång. Projektet stöds av den lokala kommunikationsindustrin och kursen avslutas med en workshop där studenter och branschföreträdare tillsammans reflekterar över resultatet och inlärningsupplevelser.

Litteratur

Kurslitteraturen bestäms i juni varje år och meddelas på kursens hemsida. Under tidigare år har boken "Digital Transmission Engineering" av John B. Anderson använts.

Examination inklusive obligatoriska moment

De obligatoriska delarna består av ett projekt och en skriftlig tentamen. Notera att eftersom projektet (och fördelningen av poäng på de olika delarna i kursen) kan förändras från år till år, måste poäng från projektet och tentamen intjänas under samma år (definierat från september till augusti). Till exempel, projektpoäng intjänade ett år löper ut efter den andra omtentamen i augusti året därpå.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.