Kursplan för Arkitektur och teknikhistoria

Kursplan fastställd 2022-02-17 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnArchitecture and history of technology
  • KurskodARK203
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKATK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur och teknik
  • TemaMTS 7,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 46116
  • Max antal deltagare50
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0122 Inlämningsuppgift 3,5 hp
Betygsskala: UG
3,5 hp
    0222 Studieresa 4 hp
    Betygsskala: UG
    4 hp

      I program

      Examinator

      Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

      Behörighet

      Grundläggande behörighet för grundnivå
      Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

      Särskild behörighet

      Samma behörighet som det kursägande programmet.
      Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

      Kursspecifika förkunskaper

      Arkitekturhistoria ATH062 eller motsvarande

      Syfte

      Att genom studier av teorier, projekt och byggda exempel ur historien fram till nutid undersöka arkitekturens förhållande till tekniken, byggandets organisation, samhället och kulturen i vid mening.

      Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

      Redogöra för ett par olika skeenden i den historiska utvecklingen av byggnadsteknik, material, produktionsteknik och konstruktiva tänkesätt inom arkitekturen.

      Reflektera över samband mellan arkitektur, teknik, kultur och övriga samhällssystem under olika historiska skeden.

      Redogöra för ett par byggnader som synliggör växelspelet mellan arkitektur, teknik, kultur och samhälle.

      Innehåll

      Kursen behandlar arkitekturhistorien och relation mellan arkitektur och teknik genom historien. För byggandet relevanta aspekter som berörs är bland annat materialens tillgänglighet och transportsystemens utveckling, produktionsförhållanden som ekonomiska, organisatoriska, tekniska och juridiska system, byggnaders bärande system, byggnaders uppvärmning och klimatsystem, projekteringsmetodernas utveckling och inflytande, byggandets differentiering och arkitektyrkets förändring. Kärnaspekten är teknikens relation till arkitekturen och arkitektoniskt skapande. En väsentlig inriktning för kursen är att reflektera kring arkitekturhistorien och historisk byggnadsteknik i förhållande till utmaningen att idag skapa ett hållbart byggande.

      Organisation

      Lärandet i kursen vilar på föreläsningar, seminarier, grupparbete, litteraturstudier, skrivande samt en arkitekturexkursion för att studera äldre byggnadsteknik i verkligheten. Målet för exkursionen bestäms från år till år av kursens lärare i samtal med programansvarig på AT. Exkursionen förbereds i de ovan nämnda momenten samt genom att studenterna skapar ett kompendium över studieobjekten, som även fungerar som guidebok. Vid exkursionen kommer de olika exemplen att diskuteras på plats under seminarieliknande former och studenterna skall ha förberett en muntlig presentation sina studieobjekt. Student som inte har möjlighet att närvara vid exkursionen kommer få motsvarande arbetsuppgift för studieobjekt i närområdet kring Göteborg.

      Litteratur

      Bill Addis, Building. 3000 Years of Design, Engineering and Construction. London: Phaidon, 2007.

      Elias Cornell, Byggnadstekniken: metoder och idéer genom tiderna. 2. uppl. Stockholm: Byggförlaget, 1979.

      Andrea Deplazes (red.), Constructing Architecture : Materials, Processes, Structures. 3:e utökade utgåvan. Basel: Birkhäuser Verlag, 2013.

      Sture Samuelsson, Ingenjörens konst: material och konstruktion ger form. Stockholm: Balkong, 2015.

      Litteratur om målet för exkursionen lämnas separat vid varje kurstillfälle.

      Examination inklusive obligatoriska moment

      Godkända inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar, seminarier och exkursion.

      Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.