Nyheter: Centrum DRICKShttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 23 Sep 2020 09:50:04 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-för-Water-Safety-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-f%C3%B6r-Water-Safety-2021.aspxDRICKS bakom IWA-konferensen Water Safety 2021<p><b>Trots att säker vattenförsörjning är högsta prioritet för den globala vattenindustrin och att det finns etablerade arbetssätt för säkert dricksvatten, använder minst 2 miljarder människor dricksvatten som är förorenat med fekalier. Ett utgångsläge som Thomas Pettersson hoppas kunna bidra till att förändra, som ordförande för programkommittén för konferensen Water Safety 2021.</b></p><div><span>​Thomas Pettersson är ordförande i programkommittén för IWA:s International Conference for Water Safety 2021, där dricksvattenforskare, vattenproducenter, konsulter och myndighetsrepresentanter från hela världen träffas i Narvik 11-13 augusti 2021. Värdar för konferensen är Chalmers tillsammans med Arctic University  i Narvik.<br /><br /></span></div> <div>   – Konferensen kommer att innebära stora möjligheter för forskare och praktiker inom den globala vatten- och hälsosektorn att dela kunskap, erfarenheter och lärdomar relaterade till vattensäkerhetsplanering, skriver Thomas Pettersson, bitr professor vid DRICKS och institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, i förordet till konferensen.   </div> <div> </div> <div>Water Safety 2021 ska beröra det senaste inom utveckling och ny kunskap samt flera av de viktigaste utmaningarna i att tillhandahålla säkra och pålitliga dricksvattentjänster till en överkomlig kostnad, inklusive de ökande effekterna och osäkerheten som uppstår till följd av klimatvariationer och förändringar, samt den nuvarande situationen med den globala Covid19-pandemin.  <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Vattensäkerhetsplaner givet ämne</h2></div> <div> Thomas Pettersson framhåller att det mest effektiva sättet att konsekvent säkerställa säkerheten vid dricksvattenförsörjningen är användandet av vattensäkerhetsplaner (WSP), som omfattar alla steg i vattenförsörjningen från avrinningsområde till konsument.   </div> <div> </div> <div>  – Vattensäkerhetsplanering ger verktyg för att proaktivt hantera risker och bygga motståndskraft, vilket är i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling. SDG 6 behandlar också tydligt sambandet mellan vatten- och sanitetshantering.   </div> <div> </div> <div>Den senaste WSP-utvecklingen kommer att finnas med som ett diskussionsämne under hela konferensen, inklusive revisionen av WHO / IWA: s handbok för vattensäkerhet 2009, tillsammans med andra senaste utvecklingar av global vägledning för vattensäkerhet.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mötesplats för praktiker och forskare</h2> <div>Thomas Pettersson avslutar sitt förord:  </div> <div> </div> <div>  – Vi är glada att få uppmuntra bidrag från både akademiker och verksamma inom branschen och ser fram emot en bra och trevlig blandning av forskningsarbete och tillämpade fallstudier. Vi strävar vi efter att samla globala vattenproffs, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera bästa praxis och de nya trenderna och riskerna för att förbättra säkerheten för vattenförsörjningen globalt.   <span></span><span style="display:inline-block"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Portalen för anmälan och bidrag til konferensen öppnar den 15 januari 2021. Läs mer om konferensen här:</div> <div> </div> <div><a href="https://app.glueup.com/event/international-conference-for-water-safety-26689/home.html">International Conference for Water Safety </a></div>Fri, 18 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxLugnande besked - dricksvattnet säkrat trots pandemi<p><b>​Brist på dricksvatten skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och medborgarna, ett faktum som dricksvattenbranschen alltid är medveten om och har beredskap för att kunna säkra – oavsett om man är mitt i en pandemi eller ej.</b></p><div>​Under en presskonferens med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnades för att risk för brist på kemikalier inom dricksvattenförsörjningen skulle kunna påverka dricksvattentillgången på sikt – ett uttalande som skapade mycket oro. </div> <div> </div> <div> – Jag har varit i kontakt med en del dricksvattenproducenter. Som alltid säger de att de måste hålla koll på att kemikalieproducenterna kan leverera det som behövs. Men i nuläget är det inget akut alls. </div> <div> </div> <div>Thomas Pettersson är bitr professor på Chalmers och föreståndare för forsknings- och samverkansplattformen DRICKS, och <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3m2W7/kritik-mot-msbs-vattenvarning-spader-bara-pa-folks-oro">i en intervju i Aftonbladet</a> bemöter han MSB:s uttalande.  MSB tonade senare samma dag ner sitt uttalande och försäkrade allmänheten om att man inte behöver vara oroad för dricksvattnet.  Thomas Pettersson beklagar de svepande formuleringarna från MSB som han menar späder på människors oro. Och på frågan om det finns någon risk för dricksvattenbrist säger han:  </div> <div> </div> <div>– Det är som med allting: man löser uppgiften, om man måste. Den information jag fått från de tio - tolv dricksvattenproducenter jag varit i kontakt med är att det inte är brist i nuläget. Men alla måste givetvis se över så att de har en hållbar produktion på sikt, givet läget vi har i dag.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">God tillgång på kemikalier för dricksvattenproduktion<br /> </h3></div> <div> </div> <div>David Andersson, driftchef på den kommunala vattenproducenten Västvatten som ingår som medlem i DRICKS-samarbetet, ger en liknande bild av läget:  </div> <div> </div> <div> – Målet med vår beredskap för corona är att vi ska kunna leverera dricksvatten utan några störningar för våra abonnenter. Att vi har resurser i form av personal, kemikalier och energi är en förutsättning för att lyckas.   </div> <div> </div> <div>David Andersson berättar om flera åtgärder som vidtagits för att minska smittospridning och säkra upp bemanningen, som hemarbete i de fall det är möjligt och ökade hygienrutiner. David Andersson förklarar vidare att det skulle kunna vara ett hot om tillgången på kemikalier äventyrades, men ger samtidigt lugnande besked:  </div> <div> </div> <div>- Vi har varit i kontakt med våra leverantörer som inte ser någon uppenbar risk för brist på kemikalier. Fabrikerna som tillverkar de kemikalier vi använder är i drift och transportvägarna fungerar. En stor eloge till dessa leverantörer som inte tillåter ”hamstring” då detta garanterat skulle medföra brist. Något som skulle försvåra situationen är helt stängda gränser då flera av våra kemikalier kommer från andra länder, men i princip alla kemikalier går att ersätta för vår del om någon kemikaliefabrik stängs.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medhåll från branschorganisationen</h3> <div> </div> <div>Branschorganisationen Svenskt Vatten ser i nuläget inte heller att det finns risk för oro. <a href="https://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/dricksvattenfoersoerjningen-aer-trygg/">I ett uttalande i tidskriften Cirkulation</a> säger Pär Dalheim, VD för Svenskt Vatten, att han inte fått några signaler från medlemmarna om några problem med vattenförsörjningen, och att man genom planering och samarbete på olika nivåer kommer att säkra vattentillgången.</div> <div><br /></div> <div><br />Text: Catharina Björk<br /></div> <div> </div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Dricksvattnets-farg-kan-avsloja-risker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Dricksvattnets-farg-kan-avsloja-risker.aspxDricksvattnets färg kan avslöja risker<p><b>​Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten bedöms bli allt vanligare i framtiden, och när de väl drabbar kan det slå hårt mot konsumenterna. Detta gör att det finns ett stort behov av snabba, lättillgängliga kontrollmetoder – som att se på vattnets färg. Men kan det verkligen vara så enkelt?</b></p><div>Vatten i naturen som inte renats och behandlats är inte helt färglöst som man kanske kan tro, utan har ofta en färgton som drar åt gult eller ibland brunt. Masoumeh Heibati, nybliven doktor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnads-teknik har undersökt naturligt organiskt material, vanligen förkortat NOM, som ett sätt att se risker i dricksvatten. NOM är en komplex blandning av föreningar som kommer från den naturliga nedbrytningen av djur och växter och innehåller färgämnen som ger vatten dess färgton och förekommer, som hörs på namnet, naturligt i råvatten. </div> <div>    <br /></div> <div> – Att prata om vattnets färg är ett förenklat sätt att prata om hur mycket NOM-partiklar vattnet innehåller. Ju högre halt, desto tydligare färg, förklarar Masoumeh Heibati.    <br /><br /></div> <div>Hon har gjort labbskale-mätningar som är kopplade just till parametern vattnets färg, genom att låta sensorer indikera vid avvikelser i processerna som sker i slutet av dricksvatten-produktionssystemet.      </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">En pålitlig indikator    </h3> <div>Färgen är bara en av många parametrar som kan användas för att bedöma om ett vattenprov har några avvikelser, och man kan inte enbart utgå från färgen på vattnet. Men ju mer brunfärgat vatten desto högre är halten av NOM-partiklar, vilket innebär förhöjd risk att det finns ämnen i vattnet som inte är bra. Till exempel bakterier som livnär sig på organiskt material vilket leder till mikrobiell tillväxt.     </div> <div><br /></div> <div> – Om färgen visar på hög halt av NOM betyder det inte att vattnet per automatik har för dålig kvalitet– men – det finns då goda skäl att kontrollera vattenkvaliteten med en mer sofistikerad metod, berättar Masoumeh.    </div> <div><br /></div> <div>Tekniken som används kallas fluorescensspektroskopi. Metoden går enkelt uttryckt ut på att en ljuskälla belyser vattnet, och att ett instrument mäter hur mycket ljus som passerar genom vattnet och avges. NOM-partiklarna absorberar ljuset, och eftersom det går att kontrollera hur mycket ljus som tillsätts går det också att mäta hur mycket ljus som absorberas, vilket ger ett värde på förekomst av NOM.      </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sensorer kan ge realtidsinformation    </h3> <div>Metoden som Masoumeh arbetat med kan användas vid olika steg på vattnets väg till konsumenten. I många vattenverk renas vattnet med bland annat UV-desinfektion, vilket innebär att ultraviolett ljus inaktiverar skadliga mikro-organismer. Men UV-ljusets funktion är svårkontrollerbar, och en möjlighet till kontroll är att mäta vattnet innan det passerar UV-kammaren, samt kontrollera efter det passerat genom att mäta den lilla fraktion av NOM-partiklarnas färg som är självlysande. Distributionssystemet är ytterligare ett område där kontroller skulle kunna bidra eftersom det har hänt att kvaliteten påverkats även där, på grund av rörbrott eller olika tryck som orsakat inträngning. Så trots att dricksvattnet är rent när det skickas ut från vattenverket, finns det alltså en risk, om än mycket liten, att det händer något längs vägen som man inte kan kontrollera.  </div> <div><br /></div> <div> – Fördelen är att sensorerna mäter online – i realtid. Med sensorer placerade vid UV-kammaren i vattenverket, eller i distributionssystemet, kan du få realtidsuppdateringar på om vattenfärgen – och därmed NOM-halten – förändras utifrån de gränsvärden som satts, säger Masoumeh.    </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Nästa steg    </h3> <div>Resultaten från hennes studie bygger på försök i labbskala. För att till fullo kunna testa användbarheten skulle man behöva göra fullskaleförsök med online-sensorer i ett vattenverk eller i distributionssystemet. Teknologin har potential att användas brett av vattenproducenter eftersom den har en relativt billig att köpa in och lätt att installera och hantera.      <br /><br /><a href="/sv/centrum/dricks/om%20dricksvatten/vattnets%20vag/Sidor/Sjalvlysande-skrap-ger-battre-rening.aspx">Läs mer om fluorescens-spektroskopi</a>    </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/fluorescens-baserade-indikatorer.aspx">Läs mer om Masoumehs projekt</a><br /></div>Thu, 17 Oct 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-resultat-av-studie-om-biofilm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Stort-intresse-for-resultat-av-studie-om-biofilm.aspxStort intresse för resultat från studie om biofilm i ledningsnät<p><b>​Delresultaten av en tre-årig biofilmstudie utförd i samarbete mellan VIVAB och Lunds tekniska högskola publicerades nyligen i Nature Partner Journal &quot;Biofilms and Microbiomes&quot;. Studien tar sin utgångspunkt i den processmässiga frågeställningen ”Vad händer med ekosystemet i ledningsnätet när man gör en väsentlig ändring i den befintliga dricksvattenberedningen?”, och har både gett svar och ny kunskap.</b></p><div>​Mellan 2016 – 2018 utfördes de fältarbeten som omfattade både vattenprovtagningen i ledningsnätet och biofilmsprovtagningen från uppgrävda vattenledningar. Publikationen beskriver övergången från befintlig beredning till UF med direktfällning. De infrysta biofilmsproverna kommer att analyseras och sammanställas under året och kommer att generera ytterligare publikationer. Eftersom många vattenverk i Sverige idag står i begrepp att tillämpa nya beredningsmetoder, bedöms studien vara av allmänt intresse inom VA-sektorn.    </div> <br /><div> – För VIVAB:s del har samarbetet med mikrobiologerna på LTH lett till en avsevärd kunskapshöjning vad gäller biofilmsdynamiken i ledningsnätet, samtidigt har vi lärt oss tillämpningen av flödescytometri för utökad övervakning av dricksvattenkvalitén, säger Alexander Keucken, Teknisk utvecklingschef på VIVAB.   <br /></div> <div><br /></div> <div>Vattenverket Kvarnagårdens nya beredningsprocess för dricksvattenproduktion i Varberg, ultrafiltrering (UF) med fällning, har möjliggjort en unik fullskalestudie där biofilmens sammansättning och funktion i ledningsnätet har studerats vid övergången från ett organiskt rikt (före UF) till ett organiskt fattigt (efter UF) dricksvatten.     </div> <div><br /></div> <div> – Det fanns en oro från VIVAB:s sida att distributionsnätets biofilm skulle påverkas negativt av UF, till exempel att biofilmen släpper eller får en oönskad funktion som påverkar vattenkvalitén och säkerheten, berättar Alexander Keucken.</div> <div><br /></div> <div>I samverkan mellan VIVAB och Sweden Water Research har man via bland annat flödescytometri (FCM) och massiv parallellsekvensering (MPS) fått unik kunskap om hur biofilmsfloran kvantitativt och kvalitativt påverkas i ett fullskalesystem före och efter UF.     </div> <div><br /></div> <div> – Vi har även haft som ett projektmål att underlätta implementeringen av mikrobiell FCM-analys på vattenverk. FCM-metodens enkelhet och precision öppnar nya möjligheter att processoptimera dricksvattenberedningen och övervaka distributionsnätet, sammanfattar Alexander Keucken.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Just nu pågår flödescytometrisk on-line analys på Kvarnagårdens vatten, för utvärdering av mikrobiologisk barriärverkan i realtid. Resultat från detta kommer att presenteras under hösten i SVU-rapporten: Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén (SVU-projekt: 17-104).  </div> <div><br /></div> <div><em>Projektet </em><a href="http://www.svensktvatten.se/forskning/svenskt-vatten-utveckling/pagaende-svu-projekt/biofilmens-funktion-och-korrelation-med-dricksvattenkvaliten/"><em>Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattenkvalitén</em></a><em> utförs i samarbete mellan </em><a href="https://www.vivab.info/"><em>VIVAB Vatten &amp; Miljö i Väst AB</em></a><em> och forskare från </em><a href="https://www.lth.se/"><em>Lunds tekniska högskola</em></a><em>, avdelningen för teknisk mikrobiologi</em></div> <div><br /></div> <div>Länk till artikeln i npj Biofilms and Microbiomes: <a href="https://www.nature.com/articles/s41522-019-0082-9">https://www.nature.com/articles/s41522-019-0082-9</a></div> <div><br /></div>Wed, 10 Apr 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxNyttiggörande på svindlande höjder<p><b>Att sitta instängd i ett trångt utrymme, med folk du aldrig träffat förut, i ett snurrande hjul, nittio meter över havet – samtidigt som du ska försöka presentera dricksvattenforskning och FN:s globala hållbarhetsmål, är det verkligen rimligt? Frågar du Viktor Bergion är svaret på den frågan ja.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/viktor-johansson.aspx">​Viktor Bergion</a>, doktorand på Chalmers och inom DRICKS var en av de deltagande forskarna i Vetenskapsfestivalens populära programpunkt &quot;Vetenskapsrouletten&quot; som varje år genomförs i Lisebergshjulet. I varje gondol i hjulet finns en forskare som under den femton minuter långa åkturen, med Göteborgs skyline som fond, presenterar sitt forskningsområde för passagerarna. För Viktors del med inramningen FN:s globala hållbarhetsmål nummer 6, ”Rent vatten och sanitet för alla”.  </div> <br /><div>– Det är ett okonventionellt men väldigt bra tillfälle att diskutera viktiga samhällsfrågor och att interagera med medborgare. De som i slutändan faktiskt får nytta av mitt arbete, menar Viktor. </div> <br /><div>Till vardags arbetar Viktor med verktyg och modeller för riskbedömning, och målet med forskningen är hållbar reduktion av hälsorisker i dricksvatten – ett ämne som berör de flesta. Men bortsett från det faktum att det 60 meter höga hjulet snurrar under presentationen, är det även en utmaning att anpassa informationen så att samtliga åhörare får behållning av åkturen.  </div> <br /><div>– Att ha skolungdomar tillsammans med pensionärer, eller om några av personerna inte kan så bra svenska samtidigt som några bara kan svenska är en utmaning. Då gäller det att presentera de väsentliga delarna och ta samtalet dit det kommer. Vi pratade också om saker som inte alls låg inom mitt direkta kunskapsområde, men vi kunde ändå diskutera och relatera till hållbarhetsmålen. En annorlunda men rolig dag på jobbet,  sammanfattar Viktor.</div> <br /><div><a href="http://vetenskapsfestivalen.se/hem/">Vetenskasfestivalen</a> anordnas i april varje år, och temat för 2019 års upplaga av festivalen är &quot;Den svindlande tanken&quot;, med underrubriken &quot;teknikens betydelse för människans utveckling&quot;. I år pågår festivalen mellan 1-12 april med aktiviteter både för allmänheten och med bokningar för skolklasser. <span>Sedan ett par år tillbaka har Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) samordnat så att sjutton av de deltagande forskarna representerar vart och ett av <a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål för hållbar utveckling</a>.<br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/DRICKS%20Ramprogrammet%20för%20dricksvattenforskning%20vid%20Chalmers/340bredd/SDG6.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br /><br /><br /><span></span></div>Fri, 05 Apr 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxRiskanalys säkrar vatten i Gaborone och Göteborg<p><b>​Tänk dig att du vrider på kranen hemma – och så kommer inget vatten! Som konsument förväntar man sig att det ska fungera, men att förse ett samhälle med bra dricksvatten är komplicerat, oavsett om du är i Sverige eller Botswana. Världsvattendagen som infaller idag 22 mars, syftar till att uppmärksamma alla människors rätt till vatten. Något som forskningen på Chalmers bidrar till att stärka.</b></p><div>​I februari 2017 drabbade stormen Dineo södra Afrika. Den tropiska cyklonen gjorde Botswanas president så glad att han införde en ny tacksägelsedag. Det kraftiga regnandet fyllde nämligen landets dammar för första gången på 16 år. I huvudstaden Gaborones damm, där vattennivån steg från mindre än två procent till hundra procent av den totala kapaciteten, kunde till och med segelklubben återuppta sin verksamhet. I Gaborone är tillgången till vatten ett ständigt samtalsämne, i Göteborg är det kanske inget folk tänker på lika ofta. Men för båda städerna har forskare från DRICKS skapat datormodeller över vattenförsörjningen, för att genom simuleringar visa hur de kan bli säkrare. </div> <br /><div>– Förutsättningarna och själva modellerna är förstås väldigt olika, men den grundläggande metodiken som vi använt oss av är den samma, säger, Andreas Lindhe DRICKS kompetenscentrum, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Olika förutsättningar men samma behov</h5> <div>Båda modellerna bygger på att forskarna först gjort en beskrivning av hur systemet fungerar. För Botswana handlade det om att ta reda på hur mycket vatten det fanns att tillgå, vilken kapacitet vattenverk och ledningsnät hade samt vilket behov som fanns i de olika städerna och samhällena, och hur tillgången och efterfrågan på vatten förändras över tid.  </div></div> <br /><div>– Eftersom stora ytvattendammar är viktiga för råvattenförsörjningen i Botswana, så är kraftig avdunstning i kombination med uteblivna regnperioder ett stort problem som blir allt värre. Man riskerar att stå helt utan vatten. Här tittade vi mycket på förluster, var och när vatten försvann, och var och när det istället fanns gott om det. </div> <br /><div>Målet var att undersöka hur vattenförsörjningen skulle kunna bli säkrare med hjälp av konstgjord grundvattenbildning, som går ut på att man för ner och lagrar ytvatten i grundvattenmagasin när man har gott om det. I datormodellen jämförde forskarna olika scenarier, och fick fram ett antal rangordnade alternativ för hur systemet skulle kunna designas för att minska sårbarheten under torrperioder.</div> <br /><div>– När vi gör leveranssäkerhetsmodeller här i Sverige handlar det ofta om att ta reda på hur systemen klarar olika typer av händelser eller olyckor, som att en tankbil välter och släpper ut något, ett kraftigt regn översvämmar ett avlopp, en pump går sönder eller en läcka uppstår. Hur sannolikt det är att sådant händer, och vilka följder det i så fall får, säger Andreas Lindhe.</div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Modell ska ge beslutsfattare stöd</h5></div> <div>Sedan testar forskarna vilka lösningar som skulle göra systemet mer robust. Det kan handla om att ha en extra vattentäkt i reserv, införa ett nytt reningssteg i vattenverket eller förbättra pumpkapaciteten. Sedan måste nyttan vägas i förhållande till priset och vilka risker man kan acceptera. </div> <br /><div>– Målet är att skapa ett användbart stöd för dem som ska fatta beslut kopplat till vattenförsörjningen. Ibland är det så att de personer som jobbar med vattensystemen vet ganska väl vad som behöver göras, medan politiker och andra beslutsfattare behöver beslutsstödet för att kunna avgöra varför en viss lösning är mer motiverad än en annan. Vad gäller arbetet i Gaborone lämnades modellen och våra resultat över till DWA, Botswana Department of Water Affairs, för att tjäna som deras beslutsstöd.</div> <br /><div>I Göteborg har man målet att den genomsnittliga brukaren inte ska vara utan vatten mer än tio dygn under loppet av ett århundrade. När forskarna 2009 gjorde en riskbedömning av stadens dricksvattenförsörjning, var de största riskerna kopplade till råvattenförsörjningen. Det ledde till att man bland annat ökade kapaciteten i vattenverket.</div> <br /><div>– Vi håller precis på att avsluta en uppdatering av Göteborgs-modellen med syfte att utvärdera vilka effekter de genomförda åtgärderna fått men också föra att ta hänsyn till den nya kunskap man fått om systemet och de förutsättningar som förändrats. Att uppdatera tidigare genomförda analyser är viktigt för att uppnå en effektiv och proaktiv riskhantering, säger Andreas Lindhe, som tror att behovet av kvalificerade riskbedömnings- och besluts-stödsmetoder kommer att öka i framtiden. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Vattenförsörjning en fråga som blir allt viktigare</h5></div> <div>Sedan han påbörjade sin forskarutbildning 2005 tycker han att synen på vattenförsörjning har breddats från att mest vara en angelägenhet för vattenproducenterna, till att bli en allt viktigare fråga i den övergripande samhällsplaneringen. I Sverige har rapporter om låga grundvattennivåer, tillsammans med uppmärksammade fall av parasiter och virus i kommunalt dricksvatten, visat att det kanske inte är helt självklart med rent vatten när man vrider på kranen, ens i länder med relativt god tillgång till råvatten.</div> <br />– Jag tycker att det är väldigt spännande med risker och hur man bemöter dem, och drivs av att arbeta med intressanta och viktiga projekt. Inom vattenområdet blir det bara mer och mer av den varan!<br /><br /><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a> är docent och forskare vid avdelningen för vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>, institutionen för <a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx">arkitektur och samhällsbyggnad</a>.<br /></div> <div>Läs mer om FN:s initiativ Världsvattendagen, <a href="https://www.worldwaterday.org/theme/">World Water Day.</a><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/501182">Läs mer om arbetet med modellen i Göteborg</a><br /></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/208836/local_208836.pdf">Läs mer om arbetet och projektet i Gaborone</a><br /></div>Fri, 22 Mar 2019 09:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Industridoktorand-till-InfraMaint-sokes.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Industridoktorand-till-InfraMaint-sokes.aspxSökes: Industridoktorand till InfraMaint<p><b>Chalmers söker tillsammans med Skellefteå kommun en industridoktorand för att arbeta med ledningsnät och beslutsstöd till ett projekt inom Mistra InfraMaint. Projektet syftar till att stärka kommunal infrastruktur i form av va-ledningsnät, gator och vägar.</b></p>​<span>Med modern teknik för mätning och övervakning kan stora mängder information samlas in från våra system och anläggningar i samhället. Som doktorander arbetar ni med att utveckla nya metoder för tolkning av resultatet från sådana system. I dessa roller är det fokus på den kommunala infrastrukturen inom VA-ledningsnät och gator &amp; vägar. Vidare kommer riskbaserade metoder för stöd av beslut om underhåll och åtgärder att utvecklas och utvärderas.</span><br /><br /><span>Beslutsmodellerna ska utformas med målsättningen att rätt underhåll kan utföras i rätt tid och på rätt plats. I beslutsmodellerna kommer även alternativa underhållsmetoder att analyseras och utvärderas. Det är även viktigt att värdera, och göra känslighetsanalyser, för de olika faktorer som påverkar framtida underhållsarbete.</span><br /><br /><span>Efter projektets genomförande förväntas du som doktorand att vara expert inom riskbaserad tillståndsbedömning och beslutsmodeller.</span> Läs mer på <a href="https://mistrainframaint.se/skelleftea-kommun-soker-industridoktorander/">Mistra InfraMaint</a> och <a href="https://www.skelleftea.se/naringsliv/lediga-jobb?jid=4CCFDD6A-D855-4818-9980-6873FD34147E">Skellefteå kommun</a> Tue, 05 Mar 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxNyutsedd hedersdoktor inom dricksvattenteknik<p><b>​Olof Bergstedt har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers för sin betydande forskargärning och expertis inom området tillämpad dricksvattenteknik. Teknologie hedersdoktorat vid Chalmers utses årligen och ges som ett erkännande för en mycket framstående och djupgående yrkesprestation med anknytning till Chalmers ämnesmässiga kompetensområden.</b></p><div> –     Personligen tycker jag förstås att det känns väldigt hedrande, och framförallt är det glädjande eftersom det lyfter fram den viktiga dricksvattenforskningen på Chalmers och den starka kopplingen till grundutbildningen, säger Olof Bergstedt.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Olofs Bergstedts forskning har bestått i att utveckla och förbättra dricksvattenberedningen i vattenverk och därmed bidra till människors hälsa samt bistått kommuner och myndigheter via den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka. Olof är adjungerad professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och dricksvattenspecialist vid Göteborg Stad kretslopp och vatten. Sedan civilingenjörsexamen vid Chalmers 1987 har Olof bidragit i många nationella och internationella forskningsprojekt, främst genom sitt engagemang i forskningscentret <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">Dricks vid Chalmers</a>. Olof undervisar även inom grundutbildningen på Chalmers.    </div> <div><br /></div> <div>Under 2002 och 2003 gjordes vid Chalmers en stor satsning på att lyfta och öka omfattningen av forskning inom dricksvatten, vilken förde en tynande tillvaro då flera nyckelpersoner slutat. Olof var en viktig och starkt bidragande person i denna satsning. Inte minst genom ansökan om 5,6 miljoner kronor under 5 år, beviljad av branschorganisationen Svenskt Vatten för att bygga upp forskningscentret Dricks, ett samarbete mellan forskare vid Chalmers, Göteborg stad, och Svenskt Vatten. Satsningen föll väl ut med fortsatt finansiering, och Dricks har idag vuxit och består av över 30 forskare vid Chalmers, Lunds universitet och SLU samt elva anslutna medlemskommuner. Olof Bergstedt har varit en nyckelperson i arbetet från start, och är idag en av åtta delområdesledare inom DRICKS där Olof ansvarar för delområdet dricksvattenberedning.  <br /><br /></div> <div>  –    Utnämningen till hedersdoktor är ett erkännande både för förvaltningen där jag har mitt dagliga arbete, och för mina forskarkollegor på Chalmers. För båda grupperingarna gäller att vi inte hade varit där vi är idag om det inte vore för gruppen i sin helhet, avslutar Olof Bergstedt.  </div> <div><br /></div> <div><span><em>Doktorspromotionen är den festligaste av Chalmers akademiska högtider och hålls traditionsenligt i maj månad.<span style="display:inline-block"><br /></span></em></span></div> <div><span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/default.aspx">Tidigare hedersdoktorer vid Chalmers</a><br /></div> Thu, 28 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-representerat-i-EurEau.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-representerat-i-EurEau.aspxDRICKS representerat i EurEau<p><b>​Alexander Keucken, utvecklingschef på Vivab och ledamot i DRICKS styrgrupp, har utsetts till ordförande för den europeiska samarbetsorganisationen EurEaus gruppering för innovationer inom vattensektorn.</b></p><div>​EurEau är en europeisk samarbetsorganisation där medlemmarna består av <span>tjugonio<span style="display:inline-block">  </span></span>nationella företrädare för VA-sektorn; för Sveriges del Svenskt Vatten. Organisationens övergripande uppgift är att <span><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span>samla expertis för att kunna stödja andra EU-organ och påverka beslutsfattare i frågor kring vattenkvalitet, resurseffektivitet och tillgång till vatten.<br /></span></div> <div></div> <div>– Det är väldigt hedrande att EurEau, med stöd av Svenskt Vatten, har utsett mig till ordförande för en arbetsgrupp som fokuserar på innovationsfrågor. Jag är övertygad om att uppdraget kommer att vidga min professionella horisont i det dagliga arbetet. Det kommer också skapa nya nätverk som är till nytta för både min arbetsgivare och den nationella branschorganisationen, säger Alexander Keucken.<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/alexander-keucken---ny-ordforande-for-vatteninnovationer/?utm_source=idrelay&amp;utm_medium=email&amp;utm_content=Alexander%2BKeucken%2B-%2Bny%2Bordf%C3%B6rande%2Bf%C3%B6r%2Bvatteninnovationer&amp;utm_campaign=S%2BV%2Binfo%2B1%2Bfeb%2B2019%2c%2BV%2B5">Läs mer på Svenskt vattens webb<br /></a></div> <div><br /><a href="http://www.eureau.org/">Läs mer om EurEau</a></div>Mon, 04 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxPedagogiskt pris till DRICKS-lärare<p><b>​Hennes skicklighet som lärare är känd och uppskattad både bland kollegor och studenter, och nu uppmärksammas hon även från Chalmers som organisation – Mia Bondelind, forskare och lärare på ACE och inom DRICKS, tilldelas Chalmers pedagogiska pris 2018!</b></p><div>​Mia Bondelind är forskare och lärare på Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadstecknik och inom kurser i DRICKS verksamhetsområde, och undervisar inom hydraulik, modellering och VA-teknik. Mia tilldelas Chalmers pedagogiska pris för sin pedagogik  och utvecklingsarbetet med kursen Vattenresurser och hydraulik.<span> </span>Pedagogiska prisets syfte är att uppmuntra lärare till att förbättra och utveckla förutsättningarna för studenters lärande. Genom att på olika sätt väcka studenternas intresse belönas Mia Bondelind och två kollegor från andra institutioner med årets pris. </div> <br /><p> – Det handlar ju om att lyckas motivera studenterna på något sätt. I min kurs använder vi ofta laborationer för att studenterna faktiskt ska få se de olika fenomenen som vi pratar om i teorin, säger Mia Bondelind.</p> <p>Motiveringen lyder: &quot;Mia har en förmåga att på ett entusiasmerande och pedagogiskt sätt göra ämnet intressant för studenterna. Hon har lyckats med att för en stor studentgrupp utveckla ett kursupplägg där alla studenter upplever att de följer med under kursens gång, med tid för reflektion och där laborationerna speglar föreläsningarna på ett pedagogiskt sätt. Mia har också utvecklat föredömliga former för kursadministration och samarbete i lärarlag. Som programansvarig har hon sedan spridit dessa idéer utanför den egna kursen.&quot;<span> </span><br />Chalmers pedagogiska pris delas årligen ut i samband med höstens examensceremoni, vilket i år sker den 17 november.</p>Wed, 14 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Slutrapport-2015-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Slutrapport-2015-2017.aspxDRICKS slutrapport för 2015-2017<p><b>​Slutrapporten för DRICKS programperiod för åren 2015-2017 finns nu tillgänglig. Rapporten ger god överblick över verksamheten inom DRICKS under föregående programeriod och bjuder på några nedslag i spännande projekt som drivs i regi av Chalmers, Lunds tekniska högskola och SLU.</b></p>​<span>Ta del av rapporten här:<span style="display:inline-block"></span></span> <a href="/sv/centrum/dricks/nyheter/Documents/DRICKS%20slutrapport%202015-2017.pdf">DRICKS slutrapport 2015-2017.pdf</a><br /><br /><a href="/sv/centrum/dricks/nyheter/Documents/DRICKS%20slutrapport%202015-2017.pdf"></a>Mon, 10 Sep 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-är-modellen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-%C3%A4r-modellen.aspxGammalt plus nytt rätt modell för vattenverk<p><b>​&quot;Man tager vad man haver&quot; – en gammal devis, som genom en fullskalestudie visat sig sann även i optimeringen av reningsprocessen för dricksvatten i vattenreningsverk. Forskare på Chalmers har utvecklat en kostnadseffektiv och hållbar metod för att betydligt förbättra prestandan i vattenverkets kolfilter genom att kontinuerligt byta ut så lite som 10 procent av filtermaterialet.</b></p><p>Dricksvatten samlas i stor utsträckning från ytvattenkällor. I dessa källor har både kvantiteten och kvalitén på naturligt organiskt material, så kallat NOM, i råvattnet påverkats under de senaste årtiondena, mycket beroende på klimatförändringar. Att ta bort NOM ur råvattnet är en viktig del i reningsprocessen till dricksvatten. Men när det sker en snabb förändring av råvattnets sammansättning behöver producenten snabba lösningar för att säkerställa att det färdigbehandlade dricksvattnet håller acceptabel kvalitet. <br /> <br /> Granulärt aktivt kol (GAC) är ett väletablerat filtermaterial för dricksvattenbehandling, men också en mycket kostsam investering för en vattenproducent. Men en kombination av GAC-filter och biologiskt aktivt kol- (BAC)filter - skulle det kunna fungera? En fullskalig studie visade sig ge svar på forskarnas fråga. </p> <p>– Genom att ersätta endast 10 procent av det gamla filtret med nytt material, såg vi omedelbart en stor förändring i mängden organiska föroreningar som avlägsnades. Vi kunde också se att effekten kvarstod i cirka fyra veckor, berättar Nashita Moona, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /> </p> <p>Lösningen kombinerar alltså nyttan av befintligt material med en liten tillsats nytt material i ett och samma filter, kostnadseffektivt och hållbart. Metoden möjliggör också att påverkan på den dagliga dricksvattenproduktionen minimeras.<br /> </p> <p>– Att ersätta 10 procent av filtermaterialet tar bara några få timmar, jämfört med att stoppa ett filter helt i två dygn för att ersätta allt filtermaterial, förklarar Nashita Moona.</p> <p>Det finns ytterligare fördelar med färre avbrott i produktionen. Om ett filter helt stängs ner innebär det i sig en ökad belastning på resterande filter, vilket medför att deras livslängd förkortas.</p> <p> Rent tekniskt går samverkan mellan materialen till så att GAC har ett stort antal hål som kan adsorbera olika slags föroreningar. GAC används således i stora filter för att avlägsna till exempel oönskade smak- och luktämnen och giftiga kemiska mikroföroreningar. Ett slemmigt lager av hjälpsamma och goda bakterier bildas sedan på det använda GAC-filtermaterialet. Detta lager kan bryta ned organiska föroreningar eftersom bakterierna på skiktet använder dessa organiska föroreningar som mat. Kombinationen – ett biologiskt aktivt kol-filter (BAC-filter) tillvaratar de bästa egenskaperna från de olika materialen. <br /> </p> <p>– Tack vare vår unika lösning har vi äntligen ett snabbt och effektivt sätt att hantera snabba kvalitetsförändringar i råytvatten, sammanfattar Nashita.</p> <p><span><br /><em><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/nashita.aspx">Nashita Moona</a> är doktorand vid avdelningen för vatten miljö teknik , och </em><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx"><em>DRICKS</em></a><em>, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</em> <br /><br /><em>Nashita lade fram sin licentiatavhandling i december 2017:</em><br />&quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/500017">Partial renewal of granular activated carbon filters for improved drinking water treatment</a>&quot;. En artikel med samma namn finns också publicerad i Environmental Science: Water Research &amp; Technology. <a href="http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/ew/c7ew00413c#%21divAbstract">Läs eller ladda ner artikeln här</a><br /></span></p> <p><span> </span></p> Thu, 22 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/UR-sander-TV-om-dricksvatten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/UR-sander-TV-om-dricksvatten.aspxSe UR:s sändningar från Nationella dricksvattenkonferensen<p><b>​Missade du Nationella dricksvattenkonferensen 2017 eller är intresserad av att se någon av presentationerna igen? Nu har du chansen; Utbildningsradion spelade in presentationerna från de två dagarna och materialet finns både tillgängligt på webben samt kommer att sändas på Kunskapskanalen.</b></p>​Nationella dricksvattenkonferensen 2017 hölls 26-27 april och UR fanns på plats och täckte båda dagarna. Presentationerna finns tillgängliga på <a href="http://urskola.se/Produkter?q=nationella+dricksvattenkonferensen+2017">Utbildningsradions webb</a>, och kommer även att sändas i kunskapskanalen söndag 24 september med repris 27 och 28 september.<br /><br />Bland talarna syns från <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>: Viktor Bergion &amp; Thomas Pettersson från Chalmers, Alexander Keucken från Vivab, Stephan Köhler från SLU samt Helena Stavklint från Tekniska Verken, Linköping.<br /> Wed, 13 Sep 2017 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Stort-test-av-dagvattenanläggningar-på-HSB-Living-Lab.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Stort-test-av-dagvattenanl%C3%A4ggningar-p%C3%A5-HSB-Living-Lab.aspxStort test av dagvattenanläggningar på HSB Living Lab<p><b>​Att ta hand om dagvatten är en del av framtidens hållbara boende, speciellt när det blir allt vanligare även i Sverige med översvämmade gator och fastigheter. Nu har två testbäddar placerats i nära anslutning till experimenthuset. De är de första i sitt slag i landet och följs noga av forskare.</b></p><div>​Den pågående urbaniseringen och klimatförändringarna ställer nya krav och utmaningar på hur vi i framtiden ska avleda och hantera vårt regnvatten. I den täta stadsmiljön är det ofta ont om plats och därför behövs nya lösningar som hjälper till att fördröja dagvattnet nära eller på fastigheten. Behovet av forskning och goda exempel är stort och på HSB Living Lab har testbäddar upprättats för snabbare utveckling och utvärdering av nya smarta sätt att få till fördröjning av dagvatten.</div> <div> </div> <div>   – En hållbar dagvattenhantering är viktigt ur fler aspekter, dels för att minska riskerna för översvämningar och att föroreningar sprids till våra vattendrag och dels för att säkerställa att dagvatten ses som den resurs den faktiskt är. Lokal fördröjning av dagvatten kan generera en mängd positiva nyttor så som förbättringar av luftkvalité, ljuddämpning, estetik och rekreation, inbjuda till social gemenskap samt bidra till en ökad biologisk mångfald, säger Helene Sörelius (RISE).</div> <div> </div> <div>Knutet till testbädden drivs ett Vinnovafinansierat projekt i samarbete mellan Chalmers, Göteborgs stad, RISE Research Institute of Sweden, LTU Gryaab och ett antal teknikföretag.</div> <div> </div> <div><strong>Kontakt: </strong><br /></div> <div><span><span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/lena-blom.aspx">Lena Blom, institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik</a><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/lena-blom.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span> </div> Wed, 14 Jun 2017 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/effektiv-dricksvattenproduktion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/effektiv-dricksvattenproduktion.aspxEffektiv dricksvattenproduktion med ny modell<p><b>​​Forskare inom DRICKS har länge arbetat för att ta fram och vidareutveckla beslutsstödmodeller för riskbedömning inom dricksvattenproduktion. Doktoranden Viktor Bergion kombinerar etablerade metoder för att undersöka huruvida säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma, något som sällan görs – men som har stor betydelse både samhällsekonomiskt och för folkhälsan.</b></p><p class="chalmersElement-P"> <style> .ExternalClass .E, .ExternalClass ., .ExternalClass . {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} </style><span lang="SV" style="font-size:12pt;font-family:calibri"></span><span lang="SV"><span style="font-size:13px"><strong>Viktor Bergion, du presenterar på den </strong><a href="/sv/centrum/dricks/kalendarium/Sidor/Nationella-dricksvattenkonferensen-2017.aspx"><strong>Nationella dricksvattenkonferensen</strong></a><strong> som i dagarna hålls på Chalmers; vad handlar din forskning om?</strong></span></span><span style="font-size:13px"></span></p> <div> </div> <div><span lang="SV"></span> <style> </style><style> .ExternalClass a {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} </style></div> <div> </div> <p> <style> </style><style> .ExternalClass l {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:CalibalDeCalibri;} </style> <span lang="SV">Utveckling av beslutsstöd för att minska mikrobiella risker i dricksvattensystem. Siktet är inställt på att verksamma i dricksvattenbranschen ska få hjälp att bedöma och jämföra olika åtgärdsalternativ man kan ställas inför i arbetet med att producera dricksvatten eller hantera frågor kring dricksvatten. <br /> Det vi arbetar med just nu är en beslutsmodell som kombinerar riskbedömning och kostnads-nyttoanalys. Modellen jämför kostnader och nyttor kopplade till respektive åtgärdsalternativ. Dels från att reducera de mikrobiella riskerna i form av hälsonyttor, men också miljönyttor i ett vidare begrepp kopplat till näringsutsläpp eller transporter som åtgärderna medför. </span> <span lang="SV"><br /> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV" style="font-size:13px"><strong>Varför behöver vi den här forskningen?</strong></span><span lang="SV"><br /></span></p> <div> <span lang="SV"></span><span lang="SV"></span></div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV"> </span> <style> </style><style> .ExternalClass l {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:CaerChly:Calibri;} </style> <span lang="SV">Det handlar om att underlätta att välja alternativ som är samhällsekonomiskt lönsamma. En dricksvattenproducent kan med vår modell välja det åtgärdsalternativ som uppnår deras krav på exempelvis risknivå, samtidigt som kostnader inkluderas. Den enskilde konsumenten vinner i sin tur på detta dels genom <span> </span>att en eventuella ökning i vattenavgift till följd av säkerhetshöjande åtgärder minimeras och dels på att få ett säkrare vatten att dricka.</span> <span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p style="font-size:13px"><span lang="SV"><strong>Frågan om tillgången på dricksvatten är mer aktuell än någonsin, hur kommer er modell in där?</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> <style> </style><style> .ExternalClass x {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;} </style></p> <div> </div> <p><span lang="SV">Kopplat till de åtgärder som vi tittar på och jämför så är vårt fokus de mikrobiella riskerna och inte vattenbrist. Men att använda ett riskbaserat tankesätt kombinerat med kostnads-nyttoanalys när man tittar på olika åtgärder är ganska allmänt och skulle kunna vara giltigt även där. Man har ett antal alternativ som man kommer behöver jämföra med varandra för att se hur vattentillgången kan ökas eller hur man kan minska vattenförbrukningen, och vår approach att titta även på de samhälleliga nyttorna skulle komma in också i en sådan analys. <br /> </span><strong></strong></p> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> <strong> </strong></div> <p style="font-size:13px"><span lang="SV"><strong>Hur fortsätter du nu?</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> <style> </style><style> .ExternalClass sal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;} .ExternalClass ass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style></p> <div> </div> <p><span lang="SV">Under arbetet gång har vi stött på ett antal områden vi kommer att behöva gräva djupare i. Vi kommer fortsatt behöva samarbeta med andra för att utbyta erfarenheter, särskilt inom lönsamhetsfrågor, för att anamma det samhällsorienterade kostnads-nytto-tänk som finns i Sverige. Vi behöver också få input kopplat till vissa delar av den beslutsmodell vi tagit fram, exempelvis hälsovärdering. Inom hydrologisk modellering arbetar vi för att kunna applicera ett probabilistiskt tankesätt vilket innebär att man tar hänsyn till osäkerheter i variabler och inte bara tittar på punktvärden. Resultatet man får redovisas med de osäkerheter som finns, vilket skapar ett tydligare beslutsstöd. Det probabilistiska tankesättet är en mycket viktig del för att fånga in osäkerheter vilket gör modellen mer dynamisk och transparent.<br /><br /> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV" style="font-size:13px"><strong>Hur mycket samarbete sker med branschen?</strong></span><span style="font-size:13px"></span><span lang="SV"><br /></span><span lang="SV"> </span> <style> </style><style> </style> <span lang="SV">Vi har ett långtgående samarbete med vattenproducenter både lokalt och nationellt. Möjligheten till sådana samarbeten är oerhört viktig, det är först då man som forskare ser behovet av den forskning vi bedriver och inte minst vad vi ska fokusera på att vidareutveckla och hur det vi arbetar med kommer till användning. Samarbetet med dem som arbetar inom dricksvattenproduktion är ovärderligt! </span> <span lang="SV"><br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><span lang="SV"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/viktor-johansson.aspx">Viktor Bergion</a>, doktorand på Avdelningen för geologi och geoteknik och DRICKS, lade fram sin licentiatavhandli</span><span lang="SV">ng </span>&quot;Development of a risk-based decision model for prioritizing microbial risk mitigation measures in drinking water systems<span lang="SV">&quot; den 21 april.</span></div> <p></p> <div><h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV"></span></h6> </div> <div> </div> <div> </div> <p><span lang="SV"><span style="font-size:13px"><em><a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS är en centrumbildning vid Chalmers</a> och en del av <a href="http://www.svensktvatten.se/">Svenskt Vattens</a> projektprogram för högskolor och universitet. Ett kompetenscentrum för samverkan mellan akademi, näringsliv, kommuner och myndigheter kring forsking och utveckling inom dricksvattenförsörjning. Forskningen inom DRICKS bedrivs vid Chalmers, Lunds tekniska högskola, SLU i Uppsala och tillsammans med medlemskommuner och andra samverkansparter.</em></span><br /></span></p> <div> </div> <p style="font-size:14px"><span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <p style="font-size:14px"><span><span>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></span></span><span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <div> <span lang="SV"></span></div> <div> </div> <div><span lang="SV"><div> </div></span> </div>Wed, 26 Apr 2017 09:00:00 +0200