Kursplan för Arkitekturhistoria

Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnHistory of architecture
  • KurskodATH062
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45116
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0117 Inlämningsuppgift 7,5 hp
Betygsskala: UG		3 hp4,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Svenska

Syfte

Kursen är en introduktion till arkitekturens teori och historia och avser att ge översiktliga kunskaper i arkitekturhistoria, arkitekturteori, samt arkitekters och även ingenjörers uppgifter under olika epoker liksom arkitektprofessionens förändring genom tiderna.

Kursen behandlar tiden från antiken till vår tid i huvudsak i västerlandet. Historien belyses och tolkas utifrån arkitekturen sedd som en förening av konst, teknik och samhälle. Häri inbegrips även hållbarhet och genusaspekter. Syftet är även att studenterna ska utveckla en historisk medvetenhet som ger en referensram i deras dialog med omvärlden. De ska kunna använda arkitektur- och stadsplanehistorien som en källa till kunskap och inspiration inom tillämpningsämnen inom arkitektur och stadsbyggnad och senare i yrkesutövningen.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kunskap och förståelse
- uppvisa kunskap om de historiska förändringarna när det gäller estetiska ideal, material, teknik, byggnadssätt, genus- och hållbarhetsfrågor.
- visa kunskap om och förståelse för hur rollen som yrkesverksam arkitekt har växt fram och vilka fundament som arkitektprofessionen vilar på.
- uppvisa bred kunskap om och förståelse för arkitekturens teori och historia: de viktigaste grundbegreppen, teorierna, arkitekterna, byggnadsverken och stadsplaneidéerna.     

Färdighet och förmåga
- uppvisa förmåga att kritiskt reflektera på  arkitektyrkets förändring.
- kunna översiktligt redogöra för arkitekturens utveckling från antiken till idag med fokus på västerlandet.
- kunna översiktligt redogöra för periodindelningar inom arkitekturhistorien och sätta in dem i en historisk kontext.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kunna reflektera över, diskutera och kritiskt värdera dagens olika arkitektoniska uttryck i en arkitekturhistorisk kontext.

Innehåll

I kursen ges inledningsvis en introduktion till ämnet arkitekturhistoria. Därefter vidtar en serie föreläsningar som dels översiktligt behandlar västerlandets arkitekturhistoria och arkitekturteori, dels är en fördjupning kring vissa delar/ämnen. Kurslitteraturen inläses parallellt med hjälp av seminarier och skrivuppgifter.

Organisation

Kursen bygger på föreläsningar, litteraturstudier och seminarier.


Litteratur

Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia. 1000-1800. Stockholm: Norstedt,
Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia. 1800-2000. Stockholm: Norstedt, 2015
Claes Caldenby (red.), 1900-talets svenska arkitektur. Att bygga ett land. Stockholm: Arkitekturmuseet, 1998.
Claes Caldenby, Erik Nygaard (red.), Arkitekturteoriernas historia, Stockholm: Formas, 2011.
Michael Fazio, Marian Moffett, Lawrence Wodehouse, A World History of Architecture. 3: e revid uppl, London: Laurence King, 2013.
Ytterligare litteratur kan tillkomma. Meddelas i samband med kursstarten.

Examination inklusive obligatoriska moment

För betyget godkänd krävs deltagande på kursens föreläsningar och andra aktiviteter samt godkända seminarierapporter, uppsatser och övningar. Om resultatet ej blir godkänt i kurs skall komplettering utföras enligt skriftlig instruktion och bedömas i närmast efterföljande omtentaperiod. Om denna komplettering inte ger ett godkänt resultat och ytterligare komplettering krävs, meddelas även detta skriftigt. Denna komplettering blir bedömd i därefter kommande omtentaperiod. Om kompletteringarna därefter inte är tillräckligt för ett godkänt resultat på kursen, får kursen läsas om.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.