Kursplan för Samhällsplanering

Kursplan fastställd 2026-02-19 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnTown and country planning
  • KurskodARK325
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKATK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur och teknik
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 46132
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0108 Projekt, del A 4,5 hp
Betygsskala: UG		4,5 hp
0208 Projekt, del B 3 hp
Betygsskala: UG		 3 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

Kursspecifika förkunskaper

Minst 45 hp från arkitekturkurser och gestaltningsprojekt i årskurs AT1 - AT3, eller motsvarande.

Syfte

Kursens syfte är att ge arkitektstuderande grundkunskaper om stads- och samhällsplanering. Stadsplanering är en komplex uppgift; byggnader, gator, gångvägar, torg, lekplatser, parkering, grönstruktur och en mängd andra funktioner skall smältas samman till en konstnärligt bearbetad helhet. Stadsmiljön skall samtidigt vara säker, trygg och praktisk för många olika grupper av människor och verksamheter. Placering och orientering av byggnader får, liksom förhållanden i kringmiljön, också konsekvenser för innemiljön. Ljusförhållanden och buller är två sådana viktiga kvaliteter för det privata livet som måste beaktas i planarbetet.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Studenten skall efter avslutad kurs kunna:

  • Utforma och på ett åskådligt sätt presentera ett stadsbyggnadsprojekt.
  • Tillämpa mått, dimensioner och dimensionerande förutsättningar för utformning av kvarter, platser, parker och trafikanläggningar.
  • Göra en enklare värdering av ett stadsbyggnadsprojekt.
  • Redogöra för PBL-systemet och ha sådan färdighet i plankarta-teknik att en detaljplan kan läsas och förstås.

Innehåll

Kursen är upplagd kring ett planområde inom vilket en individuell projektuppgift - en stadsplan - skall genomföras. För att sätta in planområdet i sitt sammanhang genomförs som gruppuppgift en stadsstudier. Därefter gör studenten ett individuellt stadsbyggnadsförslag som presenteras och diskuteras inför klassen.

Organisation

Kursen är organiserad som ett designprojekt med en uppgift som skall lösas individuellt och en uppgift som skall lösas i grupp. Som stöd ges föreläsningar och genomförs övningar/laborationer. Vissa av föreläsningarna är orienterande och/eller perspektivförmedlande. De flesta föreläsningarna har dock en direkt koppling till den individuella projektuppgiften.

Litteratur

  • Public Places – Urban Spaces. The Dimensions of Urban Design (Carmona et al 2003). Utdrag kapitel 4 - 9 läggs ut på kurshemsidan.
  • Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, finns att ladda ned från Boverkets hemsida.
  • Boverkets Byggregler (BBR), som finns att ladda ned från Boverkets hemsida.
  • PBL kunskapsbanken på Boverkets hemsida
  • Information om gatuutformning finner ni på: trafikverket.se/vgu - VGU (Vägars och gators utformning)
Om kursmaterialet kommer att omfatta tryckt kurslitteratur kommer det att meddelas minst 12 veckor innan kursstart. Artiklar och material producerat på institutionen kommer att finnas tillgängligt på kursens Canvassida.

 

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen är uppbyggd kring ett designprojekt och examineras dels genom en aktiv process, dels genom presenterade och i dialog kommunicerade resultat. Till processen hör aktiv närvaro vid föreläsningar, seminarier, grupparbeten, handledning och genomgångar/kritiker, samt en reflexion över arbetsprocessen. Till resultatet hör ett i tid och i efterfrågat format redovisat förslag, en väl genomförd inläsning och kritik av kurskamraters förslag samt en väl genomförd redovisning och ett reflekterande försvar av eget förslag.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.