Kursplan för Form och teknik: tema tekniska system

Kursplan fastställd 2026-02-11 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnArchitectural technology: Theme technical systems
  • KurskodACE665
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45132
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0125 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		 4,5 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kravet

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från kraven

Kursspecifika förkunskaper

  • Form och teknik: tema trä, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema tegel, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema betong, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema konstruktion och byggande, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Form och teknik och bygger vidare och fördjupar kunskap om arkitekturens material och tekniska system på olika skalor som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen behandlar samspelet mellan en komplex byggnads utformning och dess tekniska system och planering för brandsäkerhet. Speciellt studeras växelspelet mellan detaljers utformning och byggnadens rumsupplevelse/ gestaltning.

Kursen är den sjätte i en sekvens av Form och teknik-kurser som behandlar arkitekturens material och tekniska system på olika skalnivåer: tekniska system (stomsystem, klimatsystem och installationer), byggnadsteknik och brandsäkerhet.

Kursernas övergripande syfte är att ge en systematisk överblick över fältet och ett förhållningssätt som lyfter fram hur funktionella tekniska system och materialens fysiska egenskaper samspelar med upplevd materialitet och arkitektonisk helhet. Vidare ger kurserna studenten en repertoar av byggda exempel som belyser detta samspel och som kan stödja undersökningar av alternativa utformningar och materialval i en iterativ designprocess.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Uppvisa exempel på genomförda skiss- och/eller modellarbeten där stomsystem för en komplex byggnad har undersökts, samt diskutera hur olika stomval förhåller sig till byggnadens gestaltning/rumsupplevelse.
  2. Med expert inom området och med stöd av relevanta representationer initierat kunna diskutera och reflektera över bärande system.
  3. Uppvisa exempel på genomförda skiss- och/eller modellarbeten där klimatsystem och installationer för en komplex byggnad har undersökts, samt diskutera hur olika systemval förhåller sig till byggnadens gestaltning/rumsupplevelse.
  4. Med expert inom området och med stöd av relevanta representationer initierat kunna diskutera och reflektera över klimatsystem och installationer.
  5. Uppvisa exempel på genomförda skissarbeten där brandsäkerhetsåtgärder för en komplex byggnad har undersökts, samt diskutera hur olika åtgärder förhåller sig till rumsupplevelse/människors rörelsemönster.
  6. Uppvisa exempel på genomförda skiss- och/eller modellarbeten där detaljers utformning har undersökts, samt med arkitekt och ingenjör diskutera hur olika utformningar förhåller sig till byggnadens gestaltning/rumsupplevelse.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra tematiska delar: Stomsystem, Tekniska system, Brandsäkerhet och Byggsnitt med detaljer.

Stomsystem behandlar:
  • växelspelet mellan bärande struktur och byggnadens rumsupplevelse/gestaltning.
Klimatsystem och installationer behandlar:
  • växelspelet mellan tekniska system (klimatsystem och installationer) och byggnadens rumsorganisation.
Brandsäkerhet behandlar:
  • växelspelet mellan brandsäkerhet och byggnadens rumsorganisation/människors rörelsemönster.
Byggsnitt med detaljer behandlar:
  • urvalet av projektet viktiga och lämpliga detaljer att redovisa.
  • den iterativa processen kring detaljers utformning.
  • samspelet mellan detaljers tekniska funktioner och arkitektoniska uttryck.
  • representationer med olika verktyg (skiss, modell, ritning) och i olika skalor.

Organisation

Kursen består av föreläsningar, designlaborationer, handledning och seminarier:

Föreläsningar behandlar begrepp, material, funktioner och principer/koncept för stomsystem, byggnadsteknik, klimatsystem, installationer och brandsäkerhet.

I föreläsningarna ges dels typexempel som belyser hur olika tekniska funktioner principiellt kan lösas. Här ges också en repertoar av byggda exempel som belyser samspelet mellan arkitektoniska värden och hur tekniska funktioner kan bidra till att nå dessa – form och teknik.
 
Designlaborationer är explorativa undersökningar med syftet att prova/skissa och analysera olika möjligheter/kombinationer i en enkel uppsättning för att sedan ta kunskaper och färdigheter vidare till mer komplexa designprojekt.

Handledning och seminarier ger möjlighet till reflektion över både andras och eget arbete.

Kursen avslutas med ett reflektionsmoment där egna designvals styrkor och svagheter diskuteras samt vad dessa designval grundas på. Förslag och reflektioner samlas i studentens portfölj.

Litteratur

Kurslitteratur (referenslitteratur)

Referenslitteratur Stomsystem

Engel, H.: Structure Systems. Verlag Gerd Hatje, Ostfildern-Ruit, 2009. ISBN 9783775718769

Engström, D. et al: Arkitektur och bärverk. Formas, Stockholm 2004. ISBN 9789154059232.

Andrew, C.: Structure as Architecture. Routledge, 2014. ISBN 9780415644594


Referenslitteratur Detaljer

Strandberg, B., Lavén F.: Bygga hus - illustrerad bygglära. Studentlitteratur, 2021. ISBN 9789144151120

TräGuiden - Digital handbok för trä och träbyggande. Svenskt Trä. https://www.traguiden.se


Referenslitteratur Klimatsystem och installationer

Referenslitteratur Brand

Byggregler kopplat till brand som gäller från 1/7 2025, se länk: https://forfattningssamling.boverket.se/detaljer/BFS2024-7

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom
  • Inlämningsuppgifter examinerar främst lärandemål 1, 3, 5 och 6.
  • Reflektionsuppgifter examinerar främst lärandemål 2 och 4.
  • Aktivt deltagande i kursen och aktiv närvaro vid obligatoriska moment.
Inlämningskrav och obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.