Nyheter: Program Alla utbildningsprogram, Program Bioteknik 300 hphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 10 Jul 2020 15:23:57 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-till-en-hogskola-praglad-av-gemenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkommen-till-en-hogskola-praglad-av-gemenskap.aspxVälkommen till en högskola präglad av gemenskap<p><b>​Ett nytt läsår närmar sig och inför en spännande höst berättar vicerektor Anna Karlsson-Bengtsson och nya kårordförande David Welander vad du kan förvänta dig som ny student på Chalmers, och hur du kan förbereda dig för dina studier.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">– Det är en speciell situation, att börja någonting helt nytt. För många handlar det även om att flytta hemifrån, komma till ett nytt boende och ha nya människor runt omkring sig. Det är en stor fördel att veta vad du ska <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/anna-kb_chalmersplatsen_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Karlsson Bengtsson" style="margin:5px 10px;width:210px;height:282px" />göra de närmaste åren, och att ha möjligheten att forma ditt närmaste liv på ett sätt som du vill. <br /></span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det säger Anna Karlsson-Bengtsson, som är Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande. David Welander har precis blivit klar med sin kandidat i industriell ekonomi, och till hösten påbörjar han uppdraget som ordförande för Chalmers studentkår. Han berättar att han vill bidra till att bevara Chalmersandan, och att han alltid har tyckt om sammanhållningen som finns på högskolan. </div> <div> </div> <div>– När jag sökte till Chalmers så fastande jag för meningen ”En gång chalmerist, alltid chalmerist”. Även utanför studierna så finns det en stark sammanhållning här, alla chalmerister umgås på lika villkor. Det lockade mig jättemycket, att få bli en del av den gemenskapen. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mottagningen är starten på livet som chalmerist</h2> <div> </div> <div>Mottagningen på Chalmers är för många en viktig del av starten på studentlivet. I år kommer mottagningen se lite annorlunda ut jämfört med tidigare. Det är inte bara undervisningen i höst som delas upp med vissa moment på campus och andra online. Mottagningen kommer också att ha digitala inslag.</div> <div> </div> <div>– Även om utförandet såklart blir annorlunda i år, så finns syftet och målet med mottagningen fortfarande kvar. Man ska hitta sin första kompis och man ska kunna klara sin första tenta. Det syftet försvinner inte på något sätt, säger David Welander.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Under de utbildningsmoment som sker på campus i höst så kommer man dela upp studenterna i mindre grupper. Anna Karlsson-Bengtsson och David Welander är överens om att det blir en möjlighet till mer personliga möten.</div> <div> </div> <div>– Vi har prioriterat att förstaårsstudenterna ska få campusundervisning. Det blir inte helt campusbaserat, men det har varit väldigt viktigt för oss att göra det tydligt att vi vill att de nya studenterna är här, och vi vill att de upplever den sammanhållning man får av att vara på Chalmers och av att träffa varandra, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En sammanhållen högskola<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/david-welander_chalmersplatsen_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:25px 10px;width:210px;height:282px" /><br /></h2> <div> </div> <div>– Någonting jag verkligen uppskattar med Chalmers är den lojalitet som finns i hela organisationen, vilket inte minst märks nu när vi har behövt göra så stora förändringar. Även om det är tufft, så gör alla sitt allra bästa, både lärare och studenter. Man gör sin del på väg mot det gemensamma målet, det är ett jättefint drag på Chalmers, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Welander håller med om den tydliga gemenskapen på Chalmers.</div> <div> </div> <div>– Det blir ju väldigt tydligt nu, men känslan som har präglat hela min studietid är att man alltid hjälps åt och man är chalmerister ihop. Alla kommer ha en tuff studieperiod ibland, men man tävlar aldrig utan det här är någonting som man gör tillsammans.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör dig redo för ett nytt steg i livet</h2> <div> </div> <div>Att studera på Chalmers kan bli lite av en kontrast till vad man tidigare är van vid, så det kan vara bra att förbereda sig för sina nya studier. Sommarkursen i matte är exempelvis en chans att fräscha upp sina mattekunskaper och förbereda sig för studierna på högskolan. Det är även bra att försöka förbereda sig mentalt för tiden som chalmerist.</div> <div> </div> <div>– Se om det går att hitta ett öppet sinne för allt det som kommer hända. Acceptera att det känns nytt och kanske lite tufft ibland. Det är okej att det känns lite utmanande, det är nya kunskaper som ska på plats och nya sammanhang att lära känna, säger Anna Karlsson-Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Hon lyfter också vikten av att utforska sina nya miljöer.</div> <div> </div> <div>– Missa inte upptäcktsfärden i att börja på Chalmers. Utforska både campus Johanneberg och campus Lindholmen och känn efter vad du befinner dig i för miljö nu.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>David Welander uppmanar nya studenter att inte missa chansen att lära sig något nytt. Han tycker att nya chalmerister ska utnyttja att vara del av ett helt nytt sammanhang och att Chalmers är en värld som är värd att lägga tid på att upptäcka.</div> <div> </div> <div>– Precis alla tycker att det är nytt och osäkert. Det är det som är så härligt med mottagningen, att alla söker kontakt och alla vill hitta ett nytt umgänge. Ta vara på det. Ta vara på chansen att komma in i en grupp där alla vill lära känna någon ny.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anna och Davids fem tips för digitala studier</h2> <div> </div> <div><ul><li><strong>Ha rutiner</strong> – Skapa rutiner för dig själv och se till att följa schemat, skjut inte upp moment som du har planerat utan ta dig tid att göra dina studier så som de är planerade.</li> <li><strong>Cykla</strong> – I den mån vi kan ska vi lämna offentliga färdmedel till de som verkligen behöver dem. Glöm inte att tänka på dina kamrater utifrån perspektivet att vi måste hålla distans.</li> <li><strong>Ha tålamod</strong> – Det här är en extraordinär situation för alla, och alla gör sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt. Men det kan innebära att du hamnar i situationer där det inte riktigt fungerar. Då behöver du ha lite tålamod och en välvillig inställning. </li> <li><strong>Se vem som står ensam</strong> – Tänk på att det kan vara svårt att komma in i de sociala sammanhangen i början, så om du ser någon som står ensam – ta med dig den personen. Om du känner dig ensam eller inte hittar din plats så prata med din phadder. Det finns även hjälp att få hos studievägledare.</li> <li><strong>Var tillgänglig</strong> – Nu kommer vi ibland finnas mer på distans än på campus, så tänk på att dela med dig av din digitala närvaro och kommunicera med varandra. Det kommer bli viktigt, för att hitta in i och bibehålla dina sociala sammanhang. <br /><br /></li></ul> <div><span style="font-weight:700">Text och foto: </span>Sophia Kristensson​.<br /></div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div> </div> <div><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/Sidor/Sommarmatte.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Sommarmatte​​</a><span style="background-color:initial"> – För att hjälpa dig inför dina studier på högskolan finns möjligheten att läsa en förberedande kurs i matematik.</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><a href="https://xn--frberedandekurser-zzb.se/sommarkemi/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sommarkemi</a> – I Sommarkemi får du öva på exakt det som många tycker kan vara svårt inom högskolekemin.<br /><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Ny student 2020</a> – Här hittar du all info om studiestarten.</span></div> <div> </div> ​Thu, 02 Jul 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxSkräddarsytt nano-gummi kan ersätta mänsklig vävnad<p><b>​Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har potential att göra stor skillnad i människors liv. Studien publicerades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</b></p><div><div>​Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material. </div> <div>I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen. </div> <div>Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Anand%20Kumar%20Rajasekharan%20250.jpg" alt="" style="height:151px;width:185px;margin:5px" />– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien. </div> <div>Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken. </div> <div>– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Martin%20Andersson%20172.jpg" alt="" style="height:172px;width:182px;margin:5px" /><br />Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens. </div> <div>Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen. </div> <div>– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson </div> <div>Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit. <br />– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, avslutar Anand. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: </h3> <div>Studien ”<a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsnano.9b01924">Tough Ordered Mesoporous Elastomeric Biomaterials Formed at Ambient Conditions</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskningens väg till nytta och kommersialisering: genom start-up bolaget Amferia och Chalmers Ventures. </h3> <div>För att upptäckten av det nya materialet ska kunna göra nytta och kommersialiseras patentskyddade forskarna innovationen innan studien publicerades. Patentet ägs av start-up bolaget Amferia som har grundats av två av forskarna bakom studien, Martin Andersson och Anand Kumar Rajasekharan tillsammans med forskaren Saba Atefyekta som nyligen disputerade inom kemi på Chalmers. Anand är nu vd för Amferia där han ska driva tillämpning av det nya materialet och utvecklingen av bolaget. </div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/amferia-raises-sek-6-punkt-2-million-in-investment-for-innovative-wound-care-patches-that-kill-antibiotic-resistant-bacteria-2964059">Amferia har tidigare uppmärksammats för ett antibakteriellt plåster som tagits fram i en annan studie vid kemi och kemiteknik på Chalmers</a>. I Amferia finns nu innovationen av både det nya nano-gummit och det antibakteriella plåstret. Utvecklingen av bolaget och innovationernas väg mot att göra nytta sker nu i samarbete och med stöd av Chalmers Ventures, ett av Chalmers helägt bolag. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: tvärdisciplinärt samarbete på Chalmers </h3> <div>Flera av Chalmers institutioner och discipliner har involverats i studien. Förutom forskarna på institutionen för kemi och kemiteknik är <a href="/sv/Personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, forskarassistent på institution för fysik, medförfattare i artikeln. Hon har utvecklat en teknik där det går att undersöka ordningen i material med hjälp av röntgenbestrålning, det vill säga hur nano-strukturerna förhåller sig till varandra i materialet. I ett pågående arbete ska nu en industriellt gångbar process för produktion av materialet tas fram. Det görs i ett samarbete med institutionen för industri och materialvetenskap, genom ett examensarbete.</div> <div> </div></div> För mer information: <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx">Martin Andersson, </a>professor i kemi </div> <div><a href="mailto:anandk@amferia.com">Anand Kumar Rajasekharan</a>, doktor i kemi och vd för bolaget Amferia </div> <div> </div>Mon, 16 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Hans-metoder-kan-leda-till-battre-cancerbehandlingar.aspxHans metoder kan leda till bättre cancerbehandlingar<p><b>​Fredrik Westerlund, biträdande professor i kemisk biologi på Chalmers, har fått två anslag från Barncancerfonden för att utveckla metoder som kan leda till individanpassad cancerbehandling och bättre cancerdiagnoser.</b></p>Ett av anslagen är ett projektanslag i samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Projektets långsiktiga syfte är att individanpassa cellgiftsbehandlingar för mindre lidande, effektivare behandling och färre permanenta skador hos patienter som genomgår cellgiftsbehandling. <div>​<div><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi ser ett stort behov av forskning inom det här fältet. Fler och fler överlever cancersjukdom, men många får permanenta skador av behandlingarna och barn är speciellt känsliga. Det är glädjande att Barncancerfonden ser att vi kan utföra relevant cancerforskning på Chalmers, säger Fredrik Westerlund, chef för avdelningen kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span><div><div><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>​Vissa människor är extra känsliga för cytostatika</span></h2> <p class="chalmersElement-P">Vanliga cellgifter, som används vid behandling av barncancer, dödar cancerceller genom att skada deras DNA − men friska cellers DNA skadas också under behandlingen. Därför måste man hitta en balanserad dos som dödar tumören och inte orsakar för stora skador på de friska cellerna. Situationen försvåras av att människor har olika känslighet för cellgifter och kan reagera olika på samma dosering. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Alla celler har mekanismer för att laga trasigt DNA, eftersom det kan gå sönder av flera olika anledningar. Men vissa personer kan ha genetiska variationer som leder till fel på, till exempel, något av enzymerna som deltar i att laga DNA. Det kan leda till att en viss dos cytostatika blir extra skadlig för den individen, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Enkelt blodprov ska upptäcka överkänslighet</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att − med hjälp av naturens egna system för att laga DNA − markera de skador som skett. Mängden skador kan sedan kvantifieras och jämföras mellan patienter. Det långsiktiga målet med metoden är att man genom ett enkelt blodprov från patienter ska kunna fånga upp patienter med överkänslighet för cytostatika i ett tidigt behandlingsskede, för att snabbt kunna justera dosen av medicineringen. Man skulle på detta sätt också kunna hitta släkter med genetiska defekter som innebär att de bör få justerade doser vid kommande behandlingar av cancer. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I nuläget räknas DNA-skadorna en och en i ett fluorescensmikroskop, men i det långa loppet är målet att ha en metod som är enklare att använda i klinisk praktik. Samarbetsgruppen på Sahlgrenska arbetar redan med anpassning av andra metoder för kliniskt användande, vilket är till stor hjälp även i detta projekt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Vår metod är en vidareutveckling av ett projekt vi fick anslag för av Barncancerfonden 2016. Vi tror verkligen att vi har hittat ett sätt att minska patientlidande på i framtiden, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​​Diagnosticering av akut leukemi</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det andra projektet, även det ett samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, rör metodutveckling för diagnosticering vid akut leukemi. Flera varianter av akut leukemi orsakas av att stora bitar DNA flyttas från en kromosom till en annan. Detta leder i sin tur till att cellerna producerar proteiner som inte ska finnas i friska celler, och de kan då utvecklas till cancerceller. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden, som är i tidigt utvecklingsskede, har som syfte att hitta stället där DNA-brott har skett. Detta kan liknas vid det klassiska problemet att leta efter en nål i en höstack eftersom humangenomet består av miljarder baser och det är ett enda DNA-brott som är av intresse. Det är dessutom viktigt att veta exakt var brottet har skett för att kunna använda rätt behandling, eftersom behandlingen som sätts in är olika. Med den nya metoden ska man hitta det här brottets position så exakt som möjligt. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Leukemi kräver snabb behandling</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund har länge arbetat med en metod för att kartlägga DNA, men den har främst använts på bakterie-DNA. I det här projektet ska man istället använda humant DNA. Två strategier kommer att användas. Dels en metod där enorma mängder DNA avbildas för att hitta ”nålen”, dels en annan som går ut på att bara isolera den ”nål” man är intresserad av innan analysen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Leukemi är en form av cancer där det är bråttom att sätta in behandling. Vi tror att vi är en metod på spåren som kan vara förhållandevis snabb för att den som drabbats av sjukdomen ska få rätt behandling och dosering så snabbt som möjligt, säger Fredrik Westerlund. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Susanne Nilsson Lindh</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Fredrik Westerlunds anslag från Barncancerfonden</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag F<em>örbättrad cancerbehandling av barn känsliga för DNA-skador</em>:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Ola Hammarsten</strong>, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 2,4 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektanslag medicinsk teknik <em>Förbättrad diagnos av akut leukemi hos barn</em>:  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Projekt i samarbete med <strong>Linda Fogelstrand</strong>, läkare och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. </li> <li>Summa: 3 miljoner</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div></div></div>Tue, 25 Feb 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Camp-Vera-fick-mig-att-hamna-ratt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Camp-Vera-fick-mig-att-hamna-ratt.aspxCamp Vera fick mig att hamna rätt<p><b>​För andra året i rad fick hundra tjejer från hela landet chansen att testa teknik och lära sig mer om vad det innebär att arbeta som ingenjör. En av förra årets deltagare var också tillbaka, men nu som Chalmersstudent.</b></p>​​​<span style="background-color:initial">Under helgen 1–2 februari fick de hundra deltagarna som möttes vid Veras gräsmatta lära sig allt från att programmera en robot till att utveckla AI med radar.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>En som var i en liknande sits förra året var Alice Nordkvist från Mariestad som var en av de första deltagarna i Camp Vera. Hon har nu påbörjat programmet Elektroteknik på Chalmers och var på plats för att inspirera andra. </div> <div>– Förra året hade jag inte en aning om vad elektronik, data eller IT var. Det var bara en slump att jag sökte till Camp Vera och det var det som gjorde att jag hamnade rätt, säger hon. </div> <div><br /></div> <div>Att hon själv fick testa på olika saker och ha längre samtal med studenter från Chalmers var direkt avgörande för att hon sökte sig hit. </div> <div>– Jag hade varit inne på sjukvårdsspåret innan, men det kändes inte riktigt rätt. Sedan fick jag höra talas om Medicinteknik som lät hur spännande som helst. Jag hade testat att programmera lite tidigare och förstod att jag kunde kombinera detta med mitt intresse för att hjälpa andra. När jag lämnade Camp Vera var jag säker på att det var mitt program.</div> <div><br /></div> <div>Nu när hon själv är student på Chalmers tycker hon också att utbildningen har motsvarat hennes förväntningar.</div> <div>– Den enda skillnaden <span style="background-color:initial">är att jag också har fått upp ögonen för mycket annat som man kan jobba med. Nu är jag inte helt hundra på att det blir Medicinteknik. Det är så annorlunda att gå på Chalmers jämfört med vad jag är van vid sedan tidigare. Skolan </span><span style="background-color:initial">känns som hemma och gemenskapen är så stark. </span></div> <div><br /></div> <div>För att få en plats i Camp Vera i år skulle man spåna fram en idé till en app som man sedan skulle designa i en workshop. Det var på den som Sandra Grimheden från Kristianstad och Sandra Nilsson från Falköping lärde känna varandra. </div> <div>– Min bror går Elektroteknik på Chalmers och peppade mig att söka hit, säger Maja Grimheden.</div> <div>– Jag såg en annons om Camp Vera i sociala medier och tänkte att jag skulle chansa och skicka iväg en ansökan, säger Sandra Nilsson. </div> <div><br /></div> <div>I somras jobbade hon som personlig assistent för en familj som hade ett barn med diabetes och fick då en snilleblixt.</div> <div>– Jag insåg att det saknas en bra diabetesapp för barn där man kan lägga in sina värden som sedan kan kopplas till ens mående. Appen ska kunna skicka ut påminnelser om att när man behöver äta eller när man är i behov av en sockerboost, säger Sandra.</div> <div>– Den skulle kunna hjälpa både anhöriga och skolan att hålla koll, men även lära barnen att bli mer självständiga med sin diabetes, fyller Maja i. </div> <div><br /></div> <div>Under helgen fick deltagarna också möjlighet att lyssna på berättelser från kvinnliga representanter från näringslivet som Spotify, ABB och Rise. En av dessa var Chalmersalumnen Malin Larking som läste Maskinteknik på Chalmers för över 20 år sedan.</div> <div>– Från Chalmers fick jag inte bara med mig de tekniska och teoretiska bitarna. Via föreningslivet lärde jag mig också att samarbeta med andra, driva projekt och annat som jag har haft stor nytta av i arbetslivet.</div> <div><br /></div> <div>Efter examen började hon på Volvokoncernen där hon har haft en mängd olika roller. Nu arbetar hon med att utveckla lastbilar för Volvo Group.</div> <div>– Tar man klimatfrågan så är vi en del av problemet, men också en del av lösningen. Bussar och lastbilar kommer behövas i framtiden också. Det är en spännande industri att vara en del av och vi vill inspirera deltagarna här att inse det också. </div> <div><br /></div> <div>Hon tycker att det behövs fler kvinnor i branschen för att öka mångfalden ytterligare. </div> <div>– Även om det är på väg att ​bli mer jämställt så vet vi att det fortfarande finns tjejer som inte har någon koppling till ingenjörsyrket och väljer bort det. Därför tycker vi att det är ett bra initiativ att Chalmers har sådana här dagar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Vedrana Sivac</div> <div><strong>Foto: </strong>Johan Bodell</div> </div>Mon, 03 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gor-dig-redo-for-din-studietid-på-chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/gor-dig-redo-for-din-studietid-p%C3%A5-chalmers.aspxGör dig redo för din studietid på Chalmers<p><b>​Ett nytt läsår närmar sig och med det börjar tusentals nya studenter på Chalmers. Professorn Mikael Enelund och nyvalde kårordföranden Dennis Norman delar med sig av sina tips för att få en så givande studietid som möjligt.​</b></p><div>– Jag började på Chalmers som student, det var skolans goda rykte och staden Göteborg som lockade mig hit, säger Mikael Enelund. </div> <div><br /></div> <div>Nu är han professor och utbildningsområdesledare för maskinteknik, automation &amp; mekatronik, teknisk design samt sjöfart och marin teknik. Dennis Norman är ny kårordförande för Chalmers studentkår. De möttes dock för första gången i klassrummet för sju år sedan, Mikael som lärare och Dennis som student. </div> <div><br /></div> <div>– Att nu bli kårordförande är en fantastisk möjlighet, man får vara studenternas röst gentemot högskolan och omvärlden, säger Dennis Norman. Jag tycker om bredden av engagemang inom kåren och vill ge tillbaka till studenterna så att varje teknolog får ett grymt studieliv.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mottagningen kickar igång livet på högskolan</h2> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20190101-20190630/DennisNorman_190620_297x421px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:20px 10px;width:210px;height:300px" /></span></div> <div><span style="background-color:initial">I augusti samlas alla nya studenter på Götaplatsen, där de får träffa äldre studenter från sin sektion. Därifrån bildas ett långt tåg upp till Chalmers campus Johanneberg. Det är starten på en hel månad av aktiviteter som studerandesektionerna anordnar för de nya chalmeristerna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Under min mottagning minns jag att jag blev förvånad över allt liv på Götaplatsen och att man fick ett så varmt välkomnande. Tåget upp till Chalmers är ett minne för livet. Det är där allting börjar, säger Dennis.</div> <div><br /></div> <div>Mikael håller med om att det är givande att ta del av mottagningen som ny student på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Det är en möjlighet att lära känna skolan och staden Göteborg, samtidigt som man får en bra start på sin studietid på Chalmers, säger han. <span style="background-color:initial">Förmiddagarna ägnas åt studier och resten av tiden ägnas åt att du ska få lära känna dina nya medstudenter.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmers är en plats för alla</h2> <div>– För nya studenter är det också viktigt att komma ihåg att det alltid finns stöd att få, vi har en inkluderande <br />filosofi på Chalmers. Många känner sig vilsna i början men det finns studievägledare och lärare som kan hjälpa till, fortsätter Mikael. </div> <div><br /></div> <div>Studenterna har även en stor möjlighet att påverka sin utbildning. På Chalmers ska det nämligen finnas studentrepresentation i alla beslutande organ. Kårordföranden sitter exempelvis i styrelsen för högskolan och det finns studentrepresentation i styrelsen för stiftelsen som äger Chalmers. Dennis har varit aktiv i olika föreningar under hela sin studietid och lyfter den gemenskap man blir en del av på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är alla olika och det värnar vi om här, studentkårens vision är att alla medlemmar ska trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid. En stor skillnad från tidigare studier är att här pluggar man alltid tillsammans och det blir en gemensam insats. Det är en utmaning att studera på Chalmers, men det görs under gemensam flagg.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Glöm inte att förbereda dig</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/20190101-20190630/MikaelEnelund_190620_297x421px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:210px;height:298px" />– Högskolan skiljer sig en del från gymnasiet, man behöver ta mer eget ansvar här. Det är ett högt tempo från början så det är bra att förbereda sig med sommarkursen i matte och utnyttja repetitionskurserna under mottagningen, säger Mikael.</div> <div><br /></div> <div>Mikael leder även Tracks, en satsning på Chalmers som erbjuder utbildnings- och ämnesöverskridande projekt från läsåret 2019/2020, för studenter som läser sitt andra år och uppåt. Tracks består av utmaningsdrivna kurser och projekt, där studenter från olika program tillsammans breddar sina kunskaper utanför sitt valda huvudområde.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna väljer man efter intresse och de behandlar framtidens samhällsutmaningar, som energiförsörjning, transporter och effektivare resursanvändning och aktuell forskning. Det är en möjlighet att göra utbildningen mer individualiserad och flexibel.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikael och Dennis fem tips till nya chalmerister</h2> <div><ul><li>​<strong>Missa inte mottagningen.</strong> Med mottagningen, som börjar den 20 augusti, får du en bra grund både för studierna och för det sociala livet på Chalmers.</li> <li><strong>Testa något nytt.</strong> På Chalmers finns mängder av sätt att engagera sig som både är utvecklande och en möjlighet att träffa nya människor. </li> <li><strong>V</strong><span style="background-color:initial"><strong>åga be om hjälp. </strong>Från lärare och studievägledare, men även från dina studiekamrater. Alla studenter är i samma sits och ni utvecklas som mest om ni hjälper varandra.</span></li> <li><strong>Utnyttja den internationella miljön. </strong>Att studera utomlands är en stor möjlighet och Chalmers har även ett globalt campus, med människor från hela världen som samlats i Göteborg. </li> <li><strong>Kom ihåg det egna ansvaret. </strong>Högskolan skiljer sig mycket från gymnasiet, men så länge du förbereder dig och är redo för att bli utmanad så kommer du få en smidig start på dina studier.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Sommarmatte.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer info om sommarkursen i matte hittar du på Chalmers studentportal </a></div> <div><div></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/nystudent/Sidor/Ny_student.aspx" target="_blank" title="Länk till Studentportalen, öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny student 2019</a> Här hittar du all info om studiestarten.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sophia Kristensson</div> <div><strong>Foto: </strong>Johan Bodell</div> </div> ​Fri, 28 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxStudenter vill kartlägga havet med hjälp av solkraft<p><b>Två chalmersstudenter har byggt en självgående båt som drivs av solceller. Målet är att båten ska korsa Kattegatt och med det vill studenterna utforska möjligheterna med autonoma fordon på havet.​</b></p><div>Niels Jonsson och Josef Vernersson studerar sista året på högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik på Chalmers och deras examensarbete tar dem ut på öppet hav. De har byggt en autonom, alltså helt självgående, solcellsdriven båt från grunden som ska ta sig över havet till Danmark, helt på egen hand och endast på solenergi.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna byggde båten i samarbete med teknikkonsultföretaget Infotiv, och syftet med projektet var att bygga en prototyp för att utforska möjligheterna med att använda autonoma fordon på havet. De ville också se vilka möjligheter och risker som finns med solcellsframdrivning på öppet hav. </div> <div><br /></div> <div>– Användandet av den här typen av fordon på havet är fortfarande väldigt nytt. I dagsläget är det svårt att ta in kontinuerliga manuella data om havet och tekniken är väldigt dyr. Hade man istället haft en flotta med självgående båtar så hade det varit mycket billigare och mer effektivt, säger Niels Jonsson.</div> <div><br /></div> <div>Båten programmeras så att den kommer åka efter utsatta GPS-punkter på havet, och kommer gå att följa i telefonen via GSM-nätet. Resan är planerad att börja söder om Göteborg och därifrån ska båten släppas ut och för egen maskin ta sig till Skagen i Danmark.</div> <div><br /></div> <div>– Resan över Kattegatt ser vi som en möjlighet att mäta värden och få en överblick på riskområdena med den här typen av fordon. En autonom båt i vår storlek skulle annars kunna passa bra att använda inomskärs för att samla data och mäta vattendjup, säger Josef Vernersson.</div> <div><br /></div> <div>I och med att båten drivs på solceller så måste den vara så energieffektiv som möjligt och under projektets gång har valet av bland annat energisnåla elsystem och solceller varit viktigt. Förhoppningen är att båten ska fungera som en plattform för framtida projekt inom utveckling av solcellsframdrivning och automation på sjöar och hav.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om Chalmers utbildningar:</strong></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers program på grundnivå</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Mekatronik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om utbildningen &quot;Mekatronik, högskoleingenjör​</a>&quot;</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell och <span style="background-color:initial">Niels Jonsson​</span></div> Tue, 25 Jun 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Krafttag-for-att-oka-antalet-studentbostader.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Krafttag-for-att-oka-antalet-studentbostader.aspxKrafttag för att öka antalet studentbostäder<p><b>​​Att hitta bostad som ny student i Göteborg kan vara svårt, men det arbetas för att förbättra bostadssituationen för studenter. I år ska över 200 nya bostäder stå klara för inflytt och år 2026 ska 7 000 nya studentlägenheter vara på plats i stan.</b></p>​<span style="background-color:initial">Projektet Gbg7000+, där både Chalmers och Chalmers studentbostäder deltar, har sedan starten 2016 byggt drygt 900 inflyttningsklara lägenheter i Göteborg. Planen är att vid år 2026 ha skapat totalt 7 000 nya studentbostäder, fördelat på olika platser i staden. </span><div><span></span><h3 class="chalmersElement-H3">Över 200 nya studentbostäder under 2019</h3> <div>Ett projekt som avslutades i mars i år är byggnaden Uddjaur på Gibraltargatan, där 118 nya studentbostäder byggts. I byggnaden har man även byggt en förskola med fem avdelningar. Huset har även klassats som miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council. Det innebär att man genom kontroller av huset med sexton olika indikatorer för energianvändning, innemiljö och material kan säkerställa att byggnaden är bra både för miljön och för människorna som vistas där.</div> <div><br /></div> <div>I samma område är det i augusti i år planerad inflytt för lägenheterna i Gibraltar Guesthouse, ett sexvåningshus som byggs precis vid Chalmers campus Johanneberg. Det ska rymma 100 bostäder för internationella mastersstudenter och gästforskare. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler bostadsprojekt byggs under de kommande åren</h3> <div>Flera andra projekt är planerade i en nära framtid för att öka antalet studentbostäder i Göteborg. 54 nya lägenheter planeras stå klara mellan husen på Gibraltargatan 82 och Gibraltargatan 94 under 2020. I samband med detta genomförs dessutom energieffektiviseringsåtgärder i de befintliga bostäderna. </div> <div><br /></div> <div>Det största planerade projektet är dock Holtermanska sjukhuset, beläget precis vid Chalmers entré på campus Johanneberg. Där ska 450 bostäder för studenter och forskare byggas; 350 ettor, 35 tvåor och 65 treor. Bedömd byggstart för projektet är 2021 och preliminär inflytt i lägenheterna är april 2023. </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div><a href="http://gbg7000.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Gbg7000+ hemsida</a> – för mer information om bygget av nya studentbostäder i Göteborg.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sophia Kristensson</div></div> <div><strong>Foto:</strong> Chalmers studentbostäder</div>Wed, 19 Jun 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bussburen-luftmatning-oppnade-dorren-till-sommarjobb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bussburen-luftmatning-oppnade-dorren-till-sommarjobb.aspxBussburen luftmätning öppnade dörren till sommarjobb<p><b>​Sex studenter på Datateknikprogrammet på Chalmers beslöt sig för att mäta Göteborgs luftkvalitet med hjälp av en buss. Det har lett hela vägen till sommarjobb och utmärkelser.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under våren har små mätstationer för luftkvalitet placerats ut på ett antal busshållplatser längs buss 55:s rutt, bland annat på Chalmersplatsen och Götaplatsen. Dessutom har en av bussarna på linjen haft en sensor på taket, som i realtid kunnat mäta luftkvaliteten i staden längs den rutt bussen färdas.</span><div>– Det finns redan jättebra sensorer från Miljöförvaltningen, men med en buss kan man täcka ett jättestort område. Dessutom hamnar mätutrustningen i en bra höjd, det är ju på gatunivå som människor andas, säger Lina Lagerquist som tillsammans med Magnus Carlsson, Åke Axeland, Henrik Hagfeldt, Simon Duchén och Sofija Zdjelar pluggar tredje året på Datateknik och har ingått i gruppen.</div> <div><br /></div> <div>Idén dök upp på ett så kallat <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Moved-vinnare-i-Ideathon.aspx">ideathon</a> – ett seminarium för idéspåning – före jul. Efter att man vunnit det gick man vidare med att göra ett kandidatarbete utifrån idén.</div> <div>– Vi ville utforma en kedja mellan sensorer som mäter luftkvaliteten i Göteborg och en webbapplikation där vi både kan se mätdatan i realtid och under tidsperioder i sammanställda rapporter. I kedjan ingår även en server som vi har utvecklat som tar emot och hanterar mätdatan, säger Lina Lagerquist.</div> <div>Tidigt under kandidatarbetet fick man kontakt med Ericsson, Västtrafik och Miljöförvaltningen, och därefter var det inga svårigheter att få placera en mätare även på en av elbussarna som går genom stan.</div> <div>– Alla har varit tillmötesgående och det gick snabbt att placera ut sensorerna när vi fått kontakt. Det är ju en aktuell fråga, säger Lina Lagerquist.</div> <div><br /></div> <div><strong>Viktigt samarbete för Västtrafik</strong></div> <div>Hanna Björk är hållbarhetschef på Västtrafik:</div> <div>– Vårt samarbete med Chalmers och studenterna är viktigt för att vi vill kunna ta del av de idéer och den kunskap som studenterna har. Vi har nyligen genomfört en provåkarkampanj för att locka bilister till mer hållbara sätt att resa, med frågeställningen om vi skulle agera annorlunda om vi såg problemet – det vill säga den dåliga luftkvaliteten. Att genomföra detta test ger ytterligare en dimension på problemställningen och förhoppningsvis kan studenternas idéer tas vidare från test till utveckling som samhället sedan får nytta av, säger hon.</div> <div>Projektet har använt Miljöförvaltningens luftkvalitetsmätare på Nordstans tak som referens. Det visade sig att projektets ganska enkla och billiga sensorer följde samma trender, men inte var tillräckligt tillförlitliga för att studenterna skulle vilja gå ut med sitt resultat.</div> <div>– Vi valde medvetet billiga sensorer för att se hur de stod sig. Nu funderar vi över hur man kan göra framåt, till exempel placera ut fler av dem och tätare, för att få ett mer tillförlitligt resultat, säger Lina Lagerquist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Sommarjobb på Ericsson</strong></div> <div>Och det kommer finnas möjlighet till fler tester och teorier. För alla i gänget har fått sommarjobb på Ericsson efter avslutat kandidatarbete.</div> <div>– Vi ska jobba med att utveckla en grund till ett tekniskt system som <a href="https://www.electricitygoteborg.se/">Electricity</a> ska kunna använda i framtida luftmätningar. Det är en sådan himla chans som vi är väldigt glada över. Och det är häftigt att se att man kan omsätta sina studier i praktiken, att vi kan åstadkomma något och är på rätt väg. </div> <div>Dessutom har gruppen belönats med Entrepreneurial Student Award inom Eng-projektet på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Till slut hoppas Lina Lagerquist och de andra att kunna bidra med att göra folk mer medvetna om problemen med luftföroreningar.</div> <div>– Dålig luftkvalitet är ett globalt problem, och man måste förstå vad det är för att göra något åt det. Därför hoppas vi att det här projektet ska kunna bli samma ögonöppnare för andra som det varit för oss.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Johan Bodell</div> <div><br /></div> Wed, 12 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-p%C3%A5-skam.aspxCamp Vera gav mersmak för teknik<p><b>​Robotar, ledande bananer och en hel massa skratt. Helgen 16 till 17 mars samlades hundra tjejer på premiären av Camp Vera för att testa olika former av teknik.– Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med teknik och nu vet jag precis vad jag vill läsa – teknisk design, säger Sandra Thun från Eskilstuna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen sken och Göteborg visade sig från sin vackra sida när de hundra deltagarna från hela landet letade sig in i Chalmers kårhus för premiären av Chalmers tjejsatsning Camp Vera. Samtliga hade vunnit sin plats genom en quiztävling där de också hade fått kläcka en idé till en egen app.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Jag blev jättechockad att jag kom med och glad att få chans att träffa fler tjejer med samma intresse. Jag tror att det är superbra med sådana här tillfällen som kan uppmuntra och öppna upp för fler tjejer att vilja jobba med teknik, säger Johanna Wagner från Kungsbacka.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Kompetens som behövs i framtiden</strong></p> <p class="MsoNormal">Förhoppningen med en tjejhelg är att väcka nyfikenhet och intresse för elektro-, data- och informationsteknik samt automation och mekatronik med önskan att öka antalet kvinnliga sökanden, jämna ut könsfördelningen i en mansdominerad bransch och säkra kompetensförsörjningen till ett samhälle som går alltmer mot en automatiserad och it-driven framtid. Inspirationen till Camp Vera är hämtad från det norska universitetet NTNU:s tjejsatsning som både har ökat antalet kvinnliga studenter och minskat avhoppen bland både killar och tjejer.</p> <p class="MsoNormal">– Jag vill jobba med något kreativt och är intresserad av både teknik och design. Så jag vill hitta hur jag kan kombinera kreativt och design med teknik och AI, säger Linn Österlund som hade kommit ända från Umeå.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Fick en annan bild av teknik</strong></p> <p class="MsoNormal">På Camp Vera-schemat stod bland annat programmering av en robot och Makey-makey, inspirationsföreläsningar och mingel med företag i branschen. Och visst var det flera som fick sina fördomar motbevisade.</p> <p class="MsoNormal">– Jag sökte mest för att det var en kul grej, men min bild av teknik, it och data har verkligen förändrats efter den här helgen. Det här är absolut något för mig! säger Shahad Abdalla från Stockholm. </p> <p class="MsoNormal"><br /> </p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /> <strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell​</p>Thu, 21 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/digitaliserings-och-framtidsfokus-pa-nya-mastersprogram.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/digitaliserings-och-framtidsfokus-pa-nya-mastersprogram.aspxDigitaliserings- och framtidsfokus i nya mastersprogram<p><b>​Tre nya program på mastersnivå startar på Chalmers till hösten – Data Science, High-Performance Computer Systems och Physics. Gemensamt för dem alla tre är ett starkt fokus på morgondagens behov och lösningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Efterfrågan av kompetens inom artificiell intelligens samt sätt att ta fram användbar kunskap ur data är idag mycket stor och ökar kraftigt. Enskilda kurser inom den typen av ämnen, med grund i bland annat statistik och datavetenskap, finns redan i befintliga program på Chalmers, men med bakgrund i det stora kompetensbehovet skapas nu mastersprogrammet <em>Data Science.</em> Programmet fokuserar specifikt på den ökade digitaliseringen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Även intresset för Chalmers program inom datateknik har ökat kraftigt de senaste åren. För att kunna möta den stora efterfrågan startas därför också programmet <em>High-Performance Computer Systems</em>, som vill ge studenterna en spetskompetens inom datorsystemteknik med ett fokus på framtidens användning av datorer. </div> <div><br /></div> <div>– Intresset för våra​​ två nya mastersprogram är stort både internt och externt. Den stora samhällsomvälvning som digitaliseringen möjliggör leder till ett ökat behov av data- och informationsteknikkompetens och jag tror att utvecklingen av den här typen av utbildningar bara har börjat, säger Jörgen Blennow, utbildningsområdesledare för elektroteknik, datateknik, IT samt industriell ekonomi på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Även på utbildningsområdet fysik tänker man framåt. Med grund i de två mastersprogrammen <em>Applied Physics</em> och <em>Physics and Astronomy</em> har ett helt nytt program tagits fram. Anders Hellman, programansvarig för det nya programmet <em>Physics</em>, berättar att man med ett nytt, kreativt utvecklat program och nya kurser vill ge studenterna mer än den kompetens som behövs i industrin just nu och därmed förbereda dem för en digitaliserad framtid.</div> <div><br /></div> <div>– Studenterna kommer få kunskap inom fysikområdena som på olika sätt är nyckeln till framtidens avancerade teknik. Vi vill att studenterna ska få generiska och långsiktiga kunskaper inom fysik som inte bara hjälper dem med lösningar för dagens behov, utan även förbereder dem för utmaningarna i framtidens industri som vi inte ens kan se idag.</div> <div><br /></div> <div>I programmet <em>Physics</em> finns möjligheten till fem inriktningar – <em>Astronomy, Biological physics, Computational physics, High-energy physics</em> och <em>Materials science</em>. Programmen <em>Applied Physics</em> och <em>Physics and Astronomy</em> läggs ned i samband med att det nya programmet startar.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de nya mastersprogrammen:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Data-Science.aspx">​​Data Science</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Data-Science.aspx"></a><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/High-Performance-Computer-Systems.aspx">High-Performance Computer Systems</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/High-Performance-Computer-Systems.aspx"></a><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Physics.aspx">Physics</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Sophia Kristensson</em></div> <div><em>Foto: </em><span style="background-color:initial"><i>Anna-Lena Lundqvist</i></span></div></div>Mon, 18 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematikdelen-pa-hogskoleprovet-vager-tyngre-for-ingenjorsstudier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematikdelen-pa-hogskoleprovet-vager-tyngre-for-ingenjorsstudier.aspxHögskoleprovets matematik blir viktigare för ingenjörsutbildningen<p><b>​En ny viktning ska underlätta för studenter med fallenhet för matematik och logik att komma in på ingenjörsutbildningar med hjälp av högskoleprovet. Till antagningen hösten 2019 blir resultaten från den kvantitativa delen viktigare än språkdelen.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Högskoleprovet består av två delar – en kvantitativ del som testar matematisk och logisk förmåga, och en verbal del som testar den språkliga kompetensen. Resultatet på de två delarna värderas idag lika och viktas därmed 50/50. Nu har Universitets- och högskolerådet, UHR, fått i uppdrag av regeringen att göra försök med viktade högskoleprovsresultat på sex svenska lärosäten. Från och med höstterminen 2019 kommer den kvantitativa delen och den verbala delen att viktas 75/25 för dem som söker till Chalmers civilingenjörsprogram (förutom Arkitektur och teknik).</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/MariaKnutsonWedel_250x330px.jpg" alt="Syntolkning: Bild på Maria Knutson Wedel" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:234px" />– Den stora poängen är att detta kan ge en väg in i högskolan för grupper som annars kanske inte har så lätt att komma in. För vår del på Chalmers hoppas vi kunna öka andelen studenter som inte har svenska som förstaspråk, säger Maria Knutson Wedel, Chalmers vicerektor för utbildning.</div> <div><br /></div> <div><b>Testas på fler lärosäten</b></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">I försöksverksamheten med viktade högskoleprovsresultat ingår, förutom Chalmers, även Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstad universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.​​</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier och den som ansöker utifrån resultaten från högskoleprovet behandlas i en egen kvotgrupp parallellt med den kvotgrupp som söker på gymnasiebetyg. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/utbildning/sa-soker-du-till-chalmers/Sidor/Antagningsprov/hogskoleprovet.aspx">Här har vi samlat ytterligare information om högskoleprovet samt en matnyttig &quot;fråga/svar&quot;</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg​<br />Foto: Pixabay/Johan Bodell</div> <div>​<br /></div> </div>Thu, 07 Feb 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxSpelintelligens och kvantbiologi på Aha-festivalen 2018<p><b>​Kreativ teknologi, grottmålningar, spelintelligens, historiska genier och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​I år är festivalens tema Play Everything och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 19–21 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</div> <div> </div> <div>– Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Michael Eriksson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga verksamheten på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. Årets festival, som är den femte, engagerar flera av Chalmers institutioner och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div>– Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Peter Christensson, projektledare på Aha-festivalen.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Från grottmålningar till smarta mobiltelefoner</strong></div> <div>Forskare och konstnärer som Mats Rosengren, Ida Rödén, Kerstin Hamilton, Oliver Chanarin och Mattias Marklund, pratar om att avbilda vår verklighet.</div> <div>19 november 13:00-17:00</div> <div> </div> <div><strong>Fotosyntes och evolution skiljer inte på klassisk och kvantfysik, men vi och kvantdatorer gör.</strong></div> <div>Chalmersforskarna Göran Johansson och Fredrik Höök pratar om hur kvantforskningen kan komma att förändra våra liv, följt av ett samtal mellan forskaren Martin Cedervall och författaren Helena Granström. </div> <div>20 november 11:00-13:00</div> <div> </div> <div><strong>Elektroniska och akustiska uttryck möts i en stor öppenhet och nyfikenhet</strong></div> <div>Möt musikgruppen Supersilent, Arve Henriksen, Ståle Storløkken och Helge Sten, och få en inblick i teknologin, skapandet och lyssna till giganterna inom samtida improvisationsmusik</div> <div>20 november 13:00-15:00, 21 november 10:30-12:00 respektive 21 november 20:30-22:00</div> <div> </div> <div><strong>En rymdresa genom astronomi, japansk serieteckning och animering</strong></div> <div>Bakom Costellazione Manga finner vi serietecknaren Yvette Gustafsson och chalmersforskaren Daria Dall`Olio.</div> <div>21 november 09:00-10:30</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/costellazione-manga.aspx">Läs mer om Costellazione Manga</a>.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Intelligens och matematiska äventyr i sportens värld</strong></div> <div>Häckens tränare Andreas Alm, forskarna Torbjörn Lundh, Carl Lindberg och Jan Lennartsson, samt författarna David Sumpter och Torbjörn Vestberg, pratar om spelintelligens och slumpen</div> <div>21 november 13:00-16:30</div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida</a>. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Snabbfakta: <span><span><span><span><span><span><img src="/sv/nyheter/PublishingImages/AHA-logga2018_270x170.jpg" alt="AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span></h4> <div> </div> <div><div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 19-21 november. Välkommen till campus Johanneber<span><span><span><span></span></span></span></span>g, C<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>halmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. <br /><span><span><span></span></span></span></div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div> <span></span></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2018.aspx">Lägg till festivalen i din kalender</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse">Följ Aha-festivalen på Facebook</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/events/1812153095497896/">Anmäl dig till festivalens event på Facebook</a>.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Presskontakter:  </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div> <span><strong>Text:</strong> Michael Eriksson, michael.eriksson@chalmers.se<span style="display:inline-block"></span></span> <br />Mon, 05 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/se-filmen-om-riu-satsningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/se-filmen-om-riu-satsningen.aspxVad är Riksidrottsuniversitetet Göteborg?<p><b>Den som satsar på att bli elitidrottare har ofta inte tid att studera. Genom Riksidrottsuniversitetet Göteborg finns möjlighet att helhjärtat satsa på träning och tävling, och samtidigt plugga på Chalmers.</b></p> <div>Möt några av dem som har kombinerat sina studier med träning och tävling på elitnivå.<br /></div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/NadineKamark_80x80px.jpg" alt="Syntolkning: Nadine Kåmark" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px" /><div>Elitidrottare ska först och främst ha möjligheten att planera för en yrkeskarriär i ett längre perspektiv och därför samarbetar Chalmers, Göteborgs universitet och idrottsrörelsen inom Riksidrottsuniversitetet.</div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se filmen om Nadine Kåmark, Sveriges första kvinnliga trial-cyklist</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20180701-20181231/_w/AxelMunkby_80x80px_jpg_jpg.jpg" alt="Syntolkning: Axel Munkby" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:80px;height:80px" /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Elitidrottarna får hjälp med studieplaneringen och även att ibland skriva tentor på annan or</span><span style="background-color:initial">t när de</span><span style="background-color:initial"> krockar med en tävling.</span><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div> <a href="/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se filmen om Axel Munkby, elitseglare</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20190701-20191231/HannaKlinga_190917_80x80px.jpg" alt="hanna klinga" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px" />För Hanna Klinga har det fungerat bra att fokusera helt på antingen seglingen eller studierna, i och med att seglare är bortresta så mycket under satsningarna och sporten tar lika mycket tid som ett heltidsjobb. <br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/maskiningenjor-seglar-for-pallplats-i-os.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se filmen om Hanna Klinga som seglar för pallplats i OS​</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/_w/Flying_Optimist%20list_jpg.jpg" alt="Syntolkning: flygande optimist" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px" /><span style="background-color:initial">Samarbetet innebär även att universiteten utvecklar sin idrottsforskning ytterligare, vilket i sin tur genererar utmanande och inspirerande kandidat- och examensarbeten för studenter </span><span style="background-color:initial">som gillar sport, naturvetenskap och teknik. Har du hört talas om en flygande optimistjolle?</span></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se filmen om den flygande optimisten</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/nyheter/Sidor/studierna-berikar-seglarsatsningen.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:none 0px"><img src="/SiteCollectionImages/20180701-20181231/_w/formula-sailing-tavling_6_80x80px_jpg.jpg" alt="Syntolkning: segling" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px" /></a><span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial">När e</span><span style="background-color:initial">litidrottare utvecklar produkter, tekniker och material </span><span style="background-color:initial">som </span><span style="background-color:initial">de själva brinner för får det synergieffekter för både idrottaren själv, universitetet och</span><span style="background-color:initial"> idrottsrörelsen i Sverige.</span><div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">äs mer och se filmen om naturbåten av cashew som tog hem segern i Italien ​</span></a><br /></div> <div><div><br /></div> <a href="http://www.chalmers.se/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx" style="outline:none 0px"><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/_w/Chalmershindret_2018_80x80px_jpg.jpg" alt="Syntolkning: Häst hoppar över hinder" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px" /></a><div>Riksidrottsuniversitetet fokuserar på utvecklingsområdena:<br />​Tränar- och lärarutbildning i specialidrott, m<span style="background-color:initial">öjlighet för elitidrottare till anpassade universitetsstudier, e</span><span style="background-color:initial">litidrottsmiljö och p</span><span style="background-color:initial">raktiknära idrottsforskning.</span></div></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Riksidrottsuniversitetet på Chalmers</a></div> <div></div></div>Tue, 25 Sep 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxUnitech – utbyte som ger nätverk för livet<p><b>​Sista veckan i augusti är Chalmers samlingspunkt för studenter som både ska börja och avsluta sitt år inom Unitech. Utbytesprogrammet ger inte bara chans till studier utomlands – utan också värdefull praktiktid.</b></p><div>​Nätverket Unitech International startades år 2000, och sedan 2001 är Chalmers ett av de nio europeiska lärosäten som ingår. Varje lärosäte tar ut cirka tio studenter som får chansen att ha ett utbytesår på någon av de andra nätverksorterna, och som också får möjlighet till praktik på något av de 22 företag som ingår i nätverket.<br /><br /></div> <div> </div> <div>En som har erfarenhet av både utbyte och praktik är Anna Ljung, som läser Teknikens ekonomi och vetenskap. Under det gångna året har hon pluggat på RWTH i tyska Aachen – som anses vara ett av Tysklands främsta tekniska lärosäten – och gjort praktik på företaget Covestro. Hon kom så sent som på måndagen hem efter sitt utlandsår, för att delta i ”End of the year”-samlingen i Göteborg.<br />– På universitetet läste jag flera olika kurser, som Corporate governance och business administration. Vid sidan om det läste jag också tyska för att lära mig språket, säger hon.<br /><br /></div> <div> Under våren hade hon sedan en praktikplats på Covestro.</div> <div>– Jag jobbade i ett logistikprojekt, som bland annat handlade om infrastruktur och råvaruförsörjning. Det har gett viktig jobberfarenhet som jag har med mig, säger Anna Ljung.</div> <div><strong>Vad har varit bäst med utbytesåret?</strong></div> <div>– Det är fantastiskt att få ta del av en annan kultur och ett annat språk och ändå ha stödet i nätverket bakom sig. Jag fick söka min praktikplats på egen hand, men genom projektet visste företaget vem jag var. </div> <div>– Man får också möjligheter att träffa många nya människor av olika nationaliteter och resa till olika städer. Vi har under året haft Unitechträffar i Milano och Lyon.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Chans att ta sig fram snabbare i arbetslivet</h4></div> <div> </div> <div>Unitech startade då ett antal företag tyckte att blivande ingenjörer behövde lära sig annat än de rena ämneskunskaperna, till exempel gruppdynamik och ledarskap. <br />– Studenterna får chans att komplettera sina ingenjörskunskaper med ”vad man mer behöver kunna”. Man lär sig genom tillämpning, enligt devisen ”Make engineering happen”, säger Lena Peterson, programdirektör på Chalmers.<br />Hon ser flera fördelar för den som kommer med i programmet.<br />– Man blir för alltid en del av programmets nätverk och dess aktiva alumniförening. Det ger chans till bra kontakter och kompetensutveckling. <br />– Dessutom får man praktiska erfarenheter, och får redan som student göra sådant man annars får göra först om man blir uttagen i ett företags talangpool. Det gör att man kan komma fram lite snabbare, säger Lena Peterson.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den tredje och sista träffen, eller general assembly som det kallas, hålls i år i Annas hemstad Göteborg. Där genomförs just nu både en avslutningsvecka för de studenter som varit ute, och en introduktionsvecka för de som ska ut kommande läsår. På torsdag har man en gemensam ”challenge” i samarbete med Universeum.<br />– Värdstaden får själv bestämma en aktivitet, eller challenge, och då vi har samarbete med Universeum tyckte vi att det vore kul att göra något med dem. De jobbar mycket med att få unga intresserade av teknik och digitalisering, så därför kommer vi att dra nytta av studenternas tankar kring ämnena – en sorts brainstorming med struktur, säger Lena Peterson.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Ansök senast 15 december</h4></div> <div> </div> <div>Möjligheten att ansöka till hösten 2019 är öppen till och med den 15 december. Under våren genomförs sedan en så kallad assessment process med kandidaterna, där erfaren HR-personal från de olika företagen intervjuar och bedömer de ansökande. Därefter väljs runt tio studenter per lärosäte ut, och de får ansöka till något av de andra deltagande universiteten. <br />– De flesta går ett utbyte på ett år, med en termin studier och en termin praktik, säger Lena Peterson.<br />– Bland annat är SKF, ABB och Hilti med. Stora, men kanske inte alltid så kända företag, säger Lena Peterson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Sidor/UNITECH-.aspx">Här hittar du mer information om Unitech International<br /></a></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Documents/Reserapport%20-%20Aachen%20-%20Anna%20Ljung%2017-18.pdf">Anna Ljungs reserapport från Aachen</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Anna Ljung/Privat<br /></div> <div> </div>Thu, 30 Aug 2018 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ingenjor-siktar-pa-guld.aspxNyutexad ingenjör siktar på VM-guld<p><b>​Nadine Kåmark har cyklat trial i tio år, och under de senaste åren har hon kombinerat elitsatsningen med studier på Chalmers, genom Riksidrottsuniversitetet. Förra året knep hon VM-silver, och siktar i år mot guldet.</b></p><p>​– Jag har alltid haft ett teknikintresse, men i och med cyklingen blev jag också intresserad av hur saker och ting håller. Framför allt skulle jag vilja kunna konstruera mina egna cyklar i framtiden, säger Nadine.</p> <div> Vi möter upp Nadine på Teknologgården på campus Johanneberg, där hon väntar med sin cykel. </div> <p>– Trial är en relativt okänd sport i Sverige än så länge, mycket vanligare i södra Europa och andra delar av världen. <br /></p> <div> Hon fick upp ögonen för sporten när en granne vid familjens sommarställe stajlade runt på en trialcykel. Själv hade Nadine lärt sig att cykla enhjuling, men blev tipsad om att testa trial och fastnade direkt. Hon förklarar att trial mycket går ut på balans, precision, styrka och explosivitet. Utövaren cyklar på en sadellös BMX-liknande cykel, och ska balanserandes på den ta sig igenom en uppsatt hinderbana utan att behöva sätta ned fötterna. Det är ingen hastighetssport, men banan ska klaras av på under två minuter. </div> <div> </div> <p>– Sätter jag ned en fot får jag en straffprick. Om jag sätter ned bägge fötterna får jag fem straffprickar, och då kan jag lika gärna gå av banan. </p> <h4 class="chalmersElement-H4"> Ont om tjejer</h4> <p>I Sverige är Nadine ensam om att tävla i trial, så i svenska tävlingar tävlar hon istället mot herrarna. Det tycker hon bara är roligt, eftersom det pushar henne till utveckling. Tidigare har tävlingsformen sammankopplats med motortrial, som länge har varit en mansdominerad sport.</p> <div> </div> <p>– Kanske är det därför som inte många tjejer har hittat sporten ännu. Men sedan år 2015 har det fått ingå i cykel- istället för motorkategorin, vilket jag tror kommer gynna både sporten i allmänhet, och tjejernas intresse i synnerhet.</p> <div> </div> <div> </div> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Studier och elitidrott, är det möjligt?</h4> <div>Nadine valde Chalmers för att högskolan kunde erbjuda henne den tekniska utbildning hon var ute efter. Studerandes maskinteknik, följt av masterprogrammet Tillämpad mekanik, tog hon ut sin examen i februari. De sista två åren studerade hon som riksidrottsuniversitetsstudent, alltså med hjälp från högskolan att anpassa studierna efter träningen. </div> <p></p> <div> </div> <p>– Utöver hjälp med en individuell studieplan, fick jag också ta del av förmåner som gymkort, mental träning och inspirationsföreläsningar. Det har fungerat jättebra! Att kombinera studier med sport gör att en blir väldigt mån om sin tid, och därmed effektiv och produktiv. Jag har absolut kunnat dra nytta av mitt cyklande i mina studier, berättar Nadine. <br /></p> <div> </div> <p>Och på frågan vad hon skulle hälsa en ung, framtida chalmerist med idrottsdrömmar hävdar hon utan att tveka: ”Allt är möjligt!”. <br /><br />Läs mer om <a href="http://www.chalmers.se/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx">Riksidrottsuniversitetet</a><br />Se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=kcQea5AEz5w&amp;t=4s">filmen <br /></a></p> <div> </div> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=iESDacsUvjs&amp;feature=youtu.be"></a><br /></p> <div> </div> <p><strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell<br /><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</p>Thu, 15 Mar 2018 14:30:00 +0100