Seminars

Våren 2020

20200219 kl 9.00-9.45 i MVL15 - Samuel Bengmark
Kritiska aspekter som praktiknära forskningsobjekt
Abstract: I detta seminarium kommer vi att diskutera potentialen i att man som undervisande lärare i matematik har kritiska aspekter, så som det definieras inom variationsteori, som forskningsobjekt i praktiknära forskning kopplat till sin egen undervisning.
20200330 kl 10.00-10.45 i MVL15 - Anna Holmlund
Elevers lärande av formler med tre variabler
Abstract: Seminariet kommer inledningsvis kort att presentera matematikdidaktisk forskning om hur elever hanterar formler med flera variabler. Därefter kommer resultat från en pilotstudie presenteras med fokus att beskriva vilka aspekter som är kritiska då elever lär sig hantera formler med tre variabler.
20200428 kl 14.00-15.00 - Damiano Varagnolo, NTNU
Möteslokal:https://eu.bbcollab.com/guest/3c542a4185124e5ea6426b1cd17fc204
Modelling teaching and learning as a system
Abstract: We present a series of initiatives and results obtained in the last two years on teaching analytics, i.e., on modelling teaching in higher education using quantitative approaches that enable optimizing the teachers' effectiveness and efficiency. More precisely, we describe an interpretation of teaching and learning at the university level as a partially identifiable and controllable system, and an associated framework that enables taking a quantitative approach on how to collect, share, interpret, and use information about students' performance and teachers' didactic choices. We thus discuss some of the mathematical open problems associated to the modelling, identifying, and controlling this system, and describe how these initiatives are affecting the daily life at our institutions. Finally, we present our plans for developing effective and sustainable local, national and international collaborations among engineering teachers.
20200429 kl 10.00-10.45 i MVL15 - Alice Kozakevicius, UFSM
Möteslokal: https://chalmers.zoom.us/j/2151233943
A teaching experience with numerical calculus and domestic waste production
Abstract: "Why should we study numerical calculus?" This question has been repeated by undergraduate students in the mathematics teacher formation program at the Federal University of Santa Maria-UFSM, southern Brazil. In this talk, I tell an attempt to answer that question through an experience in teaching numerical calculus with a contextualized approach based on the domestic waste production. Undergraduate students were asked during the initial weeks of the course to estimate their daily amount of garbage. The information collected was considered as the input data for the numerical methods studied during the entire course. The students were also encouraged to ask their own questions about pollution, contamination and other environmental issues, while understanding the studied numerical schemes and the obtained outputs.
20200526 kl 13.15-14.00 i MVL14 - Laura Fainsilber
Möteslokal: https://chalmers.zoom.us/j/61247134691
Hur beskriver studenter sin matematisk resa?
Abstract: Jag kommer att rapportera om ett pågående projekt där jag intervjuat studenter vid slutet av gymnasielärarutbildningen om hur de upplever att de utvecklats som matematikutövare. Jag kommer även att sätta publiken i arbete med att beskriva universitetslärares förväntningar för hur studenterna utvecklas.

Hösten 2019

20191028 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Éva Fülöp
Strategi och problemlösning inom olika kunskapsområden

Abstract: Vi kommer att behandla: Strategibegreppets utveckling och användning i olika områden. Spelteorins användning under andra världskriget och sedan dess tillämpning inom ekonomi efter krigets slut. Strategins roll i problemlösning inom matematik. Exempel på några strategier inom matematisk problemlösning. Tankar om att göra det möjligt för alla att hantera det okända genom att undervisa om strategier.

20191118 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Anna Holmlund
Matematikdidaktisk forskning kring variabelbegreppet
Abstract: Inledningsvis ges en kort översikt av variabelbegreppets historiska utveckling. Större delen av seminariet kommer sedan att behandla några studier om elevers uppfattningar om det mångsidiga variabelbegreppet.
20191216 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Johanna Pejlare
Programmering i lärarutbildningen och på gymnasiet
Abstract:  Jag kommer att presentera ett nyligen påbörjat projekt kring den pågående implementeringen av programmering i gymnasieskolans matematik. Inom projektet samverkar ämneslärarutbildningen och en gymnasieskola. Vi avser dels att utveckla programmeringsinslagen inom ämneslärarutbildningen, dels att undersöka på vilka sätt programmering kan erbjuda möjligheter för lärande i matematik jämfört med en mer traditionell undervisning.  

Våren 2019

20190128 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Samuel Bengmark
Modeller för undervisningskompetenser
Abstract: Under detta seminarium kommer jag att lyfta fram ett mängd olika modeller för undervisningskompetenser från litteraturen. De flesta av dem benämns inte som modeller av författarna varför jag också kommer att diskutera lämpligheten att använda modellbegreppet i detta sammanhang.
20190318 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Laura Fainsilber, Tommy Gustafsson och Samuel Bengmark
Läraralumners syn på sin utveckling
Abstract: Vi har samlat in svar från alumner från tre lärarutbildningar i matematik och kommer under detta seminarium beskriva det pågående analysarbetet. Just nu studerar vi alumnernas egna bedömningar av sin kompetens i nio olika dimensioner, både direkt efter genomförd utbildning och när enkäten fylldes i. I analysen ingår också svar på vad alumnerna anser bidragit till denna utveckling. Vi kommer att visa upp vår data och presentera några preliminära resultat.
20190408 kl 10.00-11.45 i MVL15 - Éva Fülöp
Learning to solve problems that you haven't learned to solve
Abstract: Students’ problem-solving ability is affected by learning of problem-solving strategies in mathematics. The studies presented aim to contribute to a deeper understanding of the relationship between problem-solving strategies and success in the mathematical problem solving. I investigated the effects of variation theory-based instructional design in teaching problem-solving strategies within a regular classroom and schedule.

Hösten 2018

20181126 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Laura Fainsilber
Thinking as Communicating, enligt Anna Sfard
Abstract: Jag kommer att sammanfatta Anna Sfards bok Thinking as Communicating och diskutera hur den kan inspirera vår syn på lärande i matematik. I boken argumenterar hon för att se en persons lärande som en utveckling i personens kommunikation (med sig själv eller med andra). Hon anser att detta synsätt hjälper oss att nysta upp gamla stora frågor, som t.ex. hur vi kan studera tal, abstraktion, missuppfattningar, inlärningssvårigheter eller förståelse. <
20181217 kl 13.15-15.00 i MVL15 - Johanna Pejlare
Rizanesander’s Recknekonsten or “The art of arithmetic” – the oldest known textbook of mathematics in Swedish
Abstract: The first printed textbook in Swedish on arithmetic appeared in 1614, but already in 1601 the oldest known manuscript in Swedish on arithmetic was written by Hans Larsson Rizanesander (1574-1646). This manuscript, entitled "Recknekonsten" (The art of arithmetic), is an important cultural treasure in the early Swedish history of mathematics education. In this seminar we will investigate Rizanesander’s manuscript in its historical context, as well as possible influence on Rizanesander by other authors.

Våren 2018

20180226 kl 09.00-10.00 i MVL15 - Samuel Bengmark
Att undersöka en kompetensmodells användbarhet
Abstract: Vi har för programmet Lärande och ledarskap utvecklat en modell för undervisningskompetenser som fått namnet S2L. Vid detta seminarium kommer jag att beskriva mina tankar om hur jag kan säkerställas att den är användbar, till exempel att den är begriplig för andra, att man kan tolka slutsatser som följer av modellen och att dessa har relevans för verkligheten. För detta gör jag i studien jämförelser med andra modeller men också undersökningar av former av reliabilitet och validitet för att slutligen ge beskrivning av modellens tänkbara användningsområden och begränsningar, bland annat genom exempel.

20180326 kl 09.00-10.00 i MVL15 - Éva Fülöp
Matematisk problemlösning med programmering
Abstract: En dator behöver mycket exakta beskrivningar av procedurer den skall följa. För att kunna använda datorn som verktyg behöver därför en problemlösare kunna bryta ner sitt problem i en serie med instruktioner där varje steg, i varje fas, är till 100% klart beskrivet: inga osäkra val eller beslut återstår att fatta. Vi kommer att titta på några problem där programmering är ett effektivt sätt att lösa problemet. Problemen är tänkta för elever som går på gymnasiet men har inte lärt sig att programmera eller har mycket grundläggande kunskaper i programmering. Begrepp som diskuteras är bland annat flödesschema, algoritm, simulering.

20180416 kl 09-00-10.00 i MVL15 - Laura Fainsilber
Hurdan skall en lärarutbildning vara?
Abstract: Vi driver på MV tre olika lärarutbildningar (ämneslärarprogrammet, LoL, KPU med förhöjd studietakt). Samuel, Tommy och jag planerar en uppföljning av alumner. Vi vill få syn på styrkor och svagheter hos våra olika upplägg och se hur alumnerna reflekterar över sina kompetenser och kompetensutveckling. På seminariet diskuterar vad vi hoppas få syn på och vilka sorts frågor vi kan ställa.

20180521 kl 09.00-10.00 i MVL15 - Johanna Pejlare
Flexibilitet i ekvationslösning
Abstract: Under seminariet kommer jag att beskriva en pågående internationell studie om elevers strategier vid ekvationslösning. Matematisk flexibilitet definieras som kunskap om olika strategier vid lösandet av ett problem och förmågan att identifiera den mest effektiva strategin för ett givet problem. Tidigare studier lyfter fram att flexibilitet är en viktig komponent i den matematiska förmågan. I den pågående studien har drygt 800 elever på högstadie- och gymnasienivå från Sverige, Finland och Spanien fått lösa ekvationer som var designade så att de kunde lösas både genom en ”standardalgoritm” (distributiva lagen och därefter kombinera termer) och en ”innovativ” strategi, där färre steg behövs för att lösa ekvationen. Resultaten visar bland annat att svenska och finska elever visar flexibilitet i högre grad än de spanska eleverna samt att mer erfarna elever visar flexibilitet i högre grad än mindre erfarna. Vidare analyseras i vilken grad eleverna visar spontan flexibilitet samt förhållandet mellan flexibilitet och exakthet i lösningar.

Hösten 2017

20171218 kl 13.15-14.15 - Johanna Pejlare i MVL15
Algebra och geometri i den svenska matematikhistorien - exempel från Gestrinius (1600-tal) och Duhre (1700-tal)
Abstract: Vid seminariet kommer jag att ta upp några exempel på propositioner och bevis från Euklides Elementa så som de presenterades av Martinus Erici Gestrinius (1594–1648) och Anders Gabriel Duhre (1680–1739 eller 1681–1739). Gestrinius var den förste som publicerade en kommenterad utgåva av Elementa i Sverige (1637) och Duhre var den förste som publicerade en svensk översättning av delar av Elementa (1721). Av speciellt intresse är hur Gestrinius och Duhre väljer att använda sig av algebra i sina framställningar av Elementa, vilket vi kommer att titta närmare på vid seminariet.

20171023 kl 13.15-14.15 - Mikael Borke
Lärares matematiska kunskaper för undervisning
Abstract: Jag ska berätta om min kvalitativa studie där jag intervjuar lärare om deras matematiska kunskaper för undervisning om funktionsbegreppet.

20171009 kl 13.15-14.15 - Éva Fülöp

Abstract: Syftet med denna studie är att öka förståelses strategiers roll i problemlösning i matematik. Vi studerar studentlösningar till två uppgifter från nationella provet i matematik 1C. Analysen ger att strategier lämnar olika möjligheter att lösa det givna problemet, men att ett bra val av strategi inte garanterar framgång.

20170918 kl 15.15-16.15 - Samuel Bengmark
vad krävs för att lyckas i övergången från gymnasie- till högskolematematik?

Abstract: Vi har sökt efter olika faktorers relativa betydelsen för nybörjarstudenters framgång i matematikstudier på högskolan. Drygt 1000 studenter vid tre svenska universitet har svarat på enkäter vid programstart och efter ca ett års studier. Fyra faktorer synliggjordes i enkätsvaren. Dessa är självförmåga, motivationstyp, studievanor och föreställningar om matematik. Tillsammans hade de fyra faktorer ungefär samma prediktionskraft, på studenternas studieresultat på högskolan som studenternas gymnasiebetyg i matematik. Enskilt hade dessa faktorer generellt liten prediktionskraft för studieresultaten, men vissa faktorer framstod som mer väsentliga för studenter med låga gymnasiebetyg. Detta är ett samarbete med Hans Thunberg och Mikael Winberg.

Published: Mon 25 May 2020.