Erik Kilander och Yalda Ataie presenterar sitt examensarbete

Studenter:
Erik Kilander, Maskiningenjör TIMAL
Yalda Ataie, Maskiningenjör TIMAL

Opponenter:
Julius Carlsson Johansson, Maskiningenjör TIMAL
Isak Enoksson, Maskiningenjör TIMAL

Examinator: Peter Hammersberg, IMS

Abstrakt:
Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) har efterfrågat konceptutveckling av deras befintliga drönare, speciellt bestyckning av drivlina. Anledningen till detta är för att förbättra och utveckla drönarens manövrering och landningsförmåga. Många drönare som existerar idag har ett brett användningsområde där de klarar av att manövreras smidigt vilket kan möjliggöra kontrollerade landnings- och startförlopp. God duglighet vid varierande väderförhållanden samt energieffektivitet och optimala aerodynamiska egenskaper är exempel på andra eftertraktade egenskaper hos drönare, speciellt under längre flygningar. Problematiken är att manövrering och energieffektiviteten under flygning framåt är två motstridiga krav, varav dessa är beroende av aerodynamiken och hur framdrivningen sker.
Sjöräddningens nuvarande drönarkoncept är av typen flygande vinge, med stora vingar och skjutande propeller, vilket medför bra flygegenskaper och god energieffektivitet. Målsättningen är att kunna flyga ut till sjöss och fotografera platser där räddningsassistans krävs. I och med detta är det av intresse att kunna utföra ballistiska landningar med drönaren, jämfört med glidande landningar, något som skulle innebära att drönaren hade kunnat landa kontrollerat på en båt eller en bestämd plats.
För att möjliggöra dessa landningar skall dragkraften från propellern utnyttjas så att drönaren kan bromsas in i höjdled, genom att skifta om rotationsriktningen.Tidigare utförda arbeten kring denna ide har tagit fram de sluthastigheter och dragkrafter som kan uppnås då den befintliga drönarkonfigurationen används. Slutsatsen har varit att det inte varit möjligt att landa vertikalt genom ballistiska landningar då drönarens nuvarande drivlina använts.
Projektet behandlar tester för mätningar av dragkrafter genom att ta fram en förstudie med information om varje drönarkomponent, mätredskap, mätsystemanalys samt försöksplanering. Dessa tester har som syfte att verifiera att simulerade förlopp överensstämmer med ett verkligt fall, vilket kan avgöras genom att undersöka huruvida beräknade värden på dragkrafter och hastigheter konvergerar mot mätresultaten vid fysiska tester.