Syntolkning: ​Peter Enoksson, Thomas Eriksson och Ashraf Uz Zaman
​Peter Enoksson, Thomas Eriksson och Ashraf Uz Zaman träffas för att dra upp planerna för sitt gemensamma projekt: High Gain and Wideband Planar Slot Array Antennas for Multiple Gigabit Backhauling at 140 GHz. Som ett av totalt sex projekt som fått finansiering förenar deras arbete olika forskningsområden i ett gemensamt projekt över organisationsgränserna. Foto: Yvonne Jonsson ​

Ett initiativ som tar forskningen över gränserna

​För att lösa framtidens forskningsutmaningar krävs samarbete mellan olika kompetenser. I ett initiativ från den nya institutionen för Elektroteknik får nu sex lovande, banbrytande forskningsprojekt, som sträcker sig över organisationsgränserna, möjlighet att gå vidare med sina planer.
​Initiativet formulerades under hösten 2016 av ledningsgruppen vid institutionen för Signaler och system, S2, som den 1 maj ombildas tillsammans med avdelningarna Elteknik och Högspänningsteknik och bildar institutionen Elektroteknik, E2. Satsningen är långsiktig och kommer att pågå som strategiskt projekt fram till och med 2019.

 – Vi har mycket att vinna på att tänka utanför avdelnings- och institutionsgränserna, säger Anders Karlström, prefekt för Elektroteknik. Detta är bara första steget mot vad jag hoppas kommer att bli en fortgående process för att uppmuntra nya forskningsinitiativ.
 
Utlysningen som gjordes i början av året fick stort gensvar. Inte mindre än elva projektidéer lämnades in. Efter utvärdering valdes sex av dem ut och samtliga har fått interna anslag på en halv miljon kronor vardera att använda under 2017.
 
– Projektförslagen är mycket lovande och håller hög kvalitet, och därför bestämde vi oss för att ge fler chansen än vad vi hade tänkt från början, säger Anders Karlström. Tanken är att forskarna under ett halvår med hjälp av de avsatta pengarna ska kunna få fram så intressanta resultat att projekten därefter kan söka extern finansiering för att utveckla forskningen vidare. Målsättningen är också att det här initiativet ska kunna fungera som en katalysator för ett nytt arbetssätt och därigenom stärka integrationsarbetet inom den nya institutionen.
 
Förberedelserna för nästa utlysning i september, för kommande gränsöverskridande projekt 2018, är redan påbörjade.
 
– Jag kommer att följa förslagen med spänning. Forskarnas kreativitet när det gäller att ta gränsöverskridande initiativ har hittills överträffat mina förväntningar, säger Anders Karlström.
 

Kommunikationsteknik gör nytta inom medicinen

Thomas Eriksson (Kommunikationssystem) och Christian Fager (Mikrovågselektronik) har samarbetat inom kommunikationsområdet under många år. Thomas forskning är inriktad mot signalbehandling och kommunikation medan Christian fokuserar på hårdvarusidan, exempelvis inom kretskonstruktion och mätteknik. När utlysningen kom i början av året gjorde de allvar av sina tidigare mer eller mindre lösa planer på att utvidga forskningsområdet åt det medicintekniska hållet. Tillsammans med Andreas Fhager, som forskar inom biomedicinsk elektromagnetik, lämnade de in en projektidé som kombinerar deras respektive specialområden.



Andreas Fhager, Thomas Eriksson och Christian Fager inleder samarbete mellan medicinteknik och kommunikationsteknik.

– Flera nya spännande tillämpningar kan öppnas om vi överför redan etablerad teknik från kommunikationsområdet till den teknikplattform vi använder inom det medicintekniska forskningsområdet, säger Andreas Fhager, E2. Jag ser också stora fördelar om vi kan få tillgång till system som är snabbare, mindre, billigare och lättare.
 
– Vårt mål är bland annat att förkorta mättiden och förbättra kalibreringstekniken för mikrovågsmätningar, exempelvis med så kallade strokefinder-hjälmar som används till att ställa diagnos för strokepatienter, säger Thomas Eriksson, E2. Genom våra erfarenheter från kommunikationsområdet tror vi det är möjligt att näst intill kunna mäta i realtid om man utvecklar mätutrustningen bland annat genom att använda fler, bredbandiga och snabba antenner.
 
Med så snabba och tillförlitliga mikrovågsmätningar skulle det kunna vara möjligt att följa exempelvis pulserande hjärtslag hos en patient. Kan dessutom tekniken göras så enkel att den finns tillgänglig på vårdcentraler och i ambulanser skulle det innebära stora fördelar för diagnosticering av patienter och bedömningen av vilka vårdinsatser som behövs.
 
– Det är en rolig och spännande utmaning att få använda sin forskning inom ett nytt område, som dessutom ligger så nära människor och har en tydlig koppling till den nytta man kan göra för patienten, säger Christian Fager, MC2.
 
– Viktigt är också att vi får möjlighet att lära av varandra och öka förståelsen för varandras forskningsområden. Vi representerar tre starka forskargrupper på Chalmers och tillsammans har vi förutsättningar att utveckla något riktigt bra, betonar han.
 
Projektet är långsiktigt men behöver starthjälp för att kunna etablera ett koncept för det fortsatta arbetet. Planen är att med hjälp av de beviljade pengarna inrätta en tidsbegränsad doktorstjänst under 2017 och att göra en enkel demonstration av tekniken. Bedömningen är att det finns goda chanser att ganska snabbt kunna visa upp resultat, som gör att projektet sedan kan drivas vidare med finansiering från externt håll.

Text: Yvonne Jonsson
 

Publicerad: to 14 nov 2019.