Hur tänker framtidens konsumenter om mat, hälsa och kolhydrater? – Statistisk bearbetning och dataanalys från tre enkätundersökningar kring attityd, preferens och perception.

​​

Projektförslag för kandidatarbete inom inst. Kemi och kemiteknik och Biologi och bioteknik
 
​Projektexamenskod: BBTX01-20-04

Avdelningen för Livsmedelsvetenskap
Institutionen för Biologi och Bioteknik, Chalmers tekniska högskola 


Bakgrund 
Välfärdssjukdomar som hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och cancer står för en mycket stor del av samhällets sjukdomsbörda. Kosten är en viktig faktor för att minska risken att utveckla dessa sjukdomar. Ett lågt intag av fullkorn är enligt Institute of Health Metrics and Evaluation den kostfaktor som är starkast förknippad till ökad sjukdomsrisk både globalt och i Sverige – men endast 1 av 10 svenskar äter tillräckligt med fullkorn. Unga människor är den grupp som äter allra sämst och bland ungdomar äter endast 6 av 100 tillräckligt med fullkorn. Samtidigt äter befolkningen i stort – och även här särskilt barn och ungdomar – för mycket socker, där cirka hälften av dessa äter för mycket. Kolhydrater utgör en stor del av den energi vi får i oss dagligen, och kvaliteten på dessa är avgörande för en hälsosam kost. Men hur får vi folk att välja hälsosammare kolhydratskällor – och hur får vi den grupp där behovet är som störst att välja hälsosammare kolhydratskällor? Genom att statistiskt analysera och presentera ungdomars egna åsikter i frågan kan insatser och produkter utformas på ett optimalt sätt för att attrahera bättre matval.

Problembeskrivning 
Vad krävs för att få ungdomar att äta hälsosammare kolhydratskällor? För att ta reda på detta har över tusen ungdomar fått svara på tre omfattande enkäter där ungdomars inställning till och uppfattning av mat, hälsa och kolhydrater utvärderas, med fokus på fullkorn och socker, innefattandes en attitydenkät och två preferens- och perceptionsenkäter (smak/sensorikenkäter), där de fått smaka på fem sorters bröd med olika fullkornshalt och fem olika sorters socker av olika nyttighetsgrad. Dessutom får eleverna själva se alla resultat och komma med egna analyser kring vad som krävs för att få ungdomar att äta hälsosammare. Det kan handla om olika insatser i samhället och ens omgivning samt hur produkter behöver utformas med avseende på smak, utseende, förpackning, märkning och marknadsföring. Resultaten kommer även utgöra underlag för vidare forskning.
All dessa data finns som kandidatstudenterna kan analysera för att hjälpa ungdomar – det vill säga både dagens och framtidens konsumenter – att äta bättre och få en friskare befolkning.
 
Genomförande /Viktiga moment/teknikinnehåll 
1. Sammanställa rådata.
Överföra ungdomarnas svar på attitydenkäten till ett samlat dokument för analys. En stor del av detta arbete är utfört, men en viss del finns kvar. Stickprov behöver göras för att säkerställa riktigheten av redan inmatade data. Alla svar från perceptions- och preferenstesterna har sammanställts digitalt.
2. Statistik analys av data.
Här sker initialt analys, följt av olika sätt att grafiskt illustrera de resultat och samband studenterna ser som intressantast. Analysen innefattar lämpligen en deskriptiv del, en jämförande del för att hitta signifikanta skillnader samt korrelations- och klusteranalyser.
3. Dra slutsatser, utvärdera samband och komma med konkreta förslag på hur vi ska få ungdomar att äta bättre.

Speciella förkunskapskrav: Kunskap inom, och stort intresse av, statistisk bearbetning.
Viss kunskap om kost och hälsa – men viktigast att ett intresse finns!

Möjlig målgrupp ​Exempelvis Bt (som har intresse av att läsa vidare om ämnen relaterat till kost och hälsa) plus nödvändigt ihop med elever med statistisk kunskap som t.ex. Teknisk matematik (TM)!

Gruppstorlek: 4–6 studenter 

Förslagsställare/kontaktperson/huvudhandledare:Karin Jonsson, postdoktor Livsmedelsvetenskap
Övriga handledare: 

Publicerad: ti 29 okt 2019.