Utforskar vaccinsäkerhet

Vaccinering triggar igång kroppens immunförsvar, och det innebär alltid en risk för biverkningar. Institutionen för biologi och bioteknik är nu en del av världens största vaccinprojekt. Målet är att skapa nya verktyg för att övervaka vaccinsäkerhet.

​Vaccin är generella; samma vaccin ges till alla. Men människor är individer, och några kommer därför att reagerar mot vaccinet med oönskade biverkningar.

Med toppmoderna verktyg kan det bli möjligt att förutsäga biverkningar innan de sker, för att på så sätt kunna sätta in snabb behandling. Tekniken gör det också möjligt att på längre sikt ta fram ledtrådar som kan göra biverkningar mer ovanliga och vaccin säkrare.

Forskare från Chalmers institution för biologi och bioteknik arbetar tillsammans med 18 andra partners från olika akademiska vetenskaper i EU-projektet BioVacSafe (Biomarkers for enhanced vaccines immunosafety). Bland de övriga märks Imperial College London, Max Planck Institute, Göteborgs universitet och de största vaccintillverkarna i världen.

Projektets mål är att utveckla nya verktyg som kan snabba på och förbättra övervakningssystemen för vaccinsäkerhet, både innan och efter att vaccinet börjar användas.
– Vi vill kunna övervaka patienter för att hitta biverkningar innan patienten själv har märkt av dem, förklarar Sakda Khoomrung, projektledare på avdelningen för systembiologi.
– Projektet startade 2012, och det har gått väldigt bra. Det finns goda förutsättningar för att fortsätta eftersom vi har fått fina resultat.

Forskarna från Systembiologi, med professor Jens Nielsen i spetsen, bidrar till BioVacSafe som ansvariga för två delprojekt. Ett handlar om att designa och implementera en webbaserad plattform som ska kunna behandla olika typer av data, som transkriptomik, metabolomik och kliniska data. Sakda Khoomrung arbetar med den andra delen; att analysera metabol respons på vaccinet.

Totalt ingick 60 patienter i den forskningsstudie som nu gjorts. En tredjedel, 20 personer, fick en spruta med influensavaccinet Fluad, 20 fick Gula febern-vaccinet Stamaril, och 20 fick en placebo-spruta.

Forskargruppen analyserade blodprov tagna från varje patient vid tre tillfällen innan de fick sina sprutor och totalt åtta gånger efteråt. Patienterna fick alla stanna på sjukhuset i en hel vecka, vilket gav forskarna total kontroll över deras matintag och aktiviteter. Att kontrollera detta är viktigt eftersom metabolomik visar kroppens svar på det vi äter såväl som andra vanor; motion, rökning och dryckesval till exempel. Patienterna kontrollerades sedan i ytterligare tre veckor efter hemgång.
– Våra preliminära resultat visar metabol respons på vaccinet, och vi ser också att responsen förändras över tid, säger Sakda Khoomrung.
– Primära metaboliter, som lipider och aminosyror – metaboliter som har att göra med våra basala funktioner och förändras när vi rör oss, motionerar eller blir sjuka – är särskilt känsliga för förändringar som uppstår när immunförsvaret reagerar. De här metaboliterna kan potentiellt användas som biomarkörer. De kan hjälpa oss att förstå vaccinsäkerhet bättre, eller identifiera metabol respons som hänger samman med biverkningar. Personligen tror jag att det här är en viktig pusselbit som kommer att vara till stor hjälp när man ska utveckla nästa generation vacciner.

BioVacSafe-projektet har ekonomiskt stöd till slutet av februari nästa år. Sakda Khoomrung är säker på att forskningen kommer att fortsätta, om än i annan form.
– Det kan delas upp i flera mindre projekt. Vi har visat på intressanta resultat som är väl värda att fortsätta arbeta med.

Fotnot: För mer information om BioVacSafe, gå in på projektets hemsida.

Foto, överst: Forskarna Intawat Nookaew, Partho Sen, Jens Nielsen and Sakda Khoomrung.

Text: Mia Malmstedt
Foto: Martina Butorac

Publicerad: må 30 jan 2017. Ändrad: ti 31 jan 2017