Julien Provost, Håkan Nilsson, Hans Johannesson och Fredrik Edelvik är några av de forskare som deltagit i workshopar för att ​öka medvetenheten​ kring hållbarhet.​ ​
​​

Nya tankar får ta tid

​DEL 3: Totalt omfattar Produktion på Chalmers omkring 200 forskare. Hur gör man för att få en så stor grupp forskare att komma på mer hållbara lösningar? Coachning är en tidskrävande metod men den ger nya tankar. Här kommer den tredje delen i vår serie om hur medveten forskning ger hållbar produktion. 
del3-340x300.png

Någon självklar metod för att utveckla ett hållbarhetstänk i en hel forskarorganisation fanns inte 2010. Björn Johansson och kollegorna Maria Knutson-Wedel och Andreas Dagman i Produktions hållbarhetsgrupp kom tidigt fram till att jobba parallellt med att öka medvetenheten med avseende på hållbarhet hos alla medverkande forskare och att mäta utfallet.

– Alla i gruppen har sysslat med hållbarhetsarbete i någon form och tanken var att vi skulle fungera som coacher åt forskargrupperna. Och det är vad vi har gjort. Två gånger per år har vi träffat nyckelpersoner i var och en av de 16 grupperna av olika forskningsfält och diskuterat hållbarhet utifrån forskarnas egna perspektiv. Det har varit tidskrävande, vi har träffat varje grupp åtta gånger i två timmar. Men nya tankar måste få ta tid att utvecklas.

Under coachningen var målet att bredda begreppet hållbarhet och öka förståelsen för forskarens möjlighet att influera i ett tidigt skede. 

– Vi ville få dem att se sin forskning ur ett utifrånperspektiv, hur forskningen påverkar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar t ex om livscykeln för en produkt – vad händer innan du tillverkar den? Under tiden? Efter? Hur påverkar det social hållbarhet? Ingenting, svarade många först, men när de väl tänker efter så inser de att det till exempel spelar roll om en robot svetsar en produkt istället för en människa eller i vilket land något tillverkas, säger Björn Johansson.

Att den sociala aspekten hamnar i skymundan när forskare inom området resonerar kring hållbar produktion är knappast förvånande. Men det betyder inte att de saknar kunskaper om social hållbarhet.

– Det har helt enkelt inte funnits en tillräckligt stark tradition av att koppla det till sin egen forskning. Så för oss har det inte handlat så mycket om att utbilda, utan om att skapa en medvetenhet.

DSC_1024.gif

Björn Johansson, från Hållbarhetsgruppen, tillsammans med Mats Winroth, Teknikens ​ekonomi och organisation, under en workshop med styrkeområde Produktions forskare. Övriga ursprungsmedlemmar i gruppen var Andreas Dagman (lilla bilden tv) och Maria Knutson-Wedel (th).​


Följ med i vår serie där vi berättar om hur vi har jobbat för att öka medvetenheten om hållbarhet hos alla medverkande forskare, hur vi med hjälp av mätetal skapade ett ramverk, ett slags styrmedel för forskningsprojekten samt vilken effekten blev i slutändan.

I nästa del berättar vi om hur vi använt konceptkartläggning som en metod för att mäta medvetenheten hos forskarna och jämföra över tid om det skedde någon förändring. 




Text: Lars Nicklason och Nina Silow​
Foto: Carina Schultz, Oscar Mattsson


Publicerad: fr 10 jun 2016. Ändrad: fr 17 jun 2016