Mätetal som ett ramverk

DEL 5: Så okej, medvetenheten om hållbar utveckling har ökat inom området Produktion på Chalmers. Men hur tas detta tillvara? Hur kan man hålla koll på att nya produkter och lösningar verkligen blir hållbara? Jo, genom att mäta effekten av forskningen bakom. Läs den femte delen i vår serie om hur medveten forskning ger hållbar produktion.
När en stor satsning inleds är det alltid intressant att se om ansträngningen ger resultat. Ledningen inom styrkeområdet Produktion ville därför skapa ett ramverk, ett slags styrmedel för forskningsprojekten. Lösningen blev att utveckla ett antal mätetal.

Dessa mätetal behövde vara utformade för att kunna bedöma forskning som avser produktutveckling, produktionssystem och tillverkningsprocesser. Helst skulle mätetalen vara en guide till var du är, vart du är på väg och hur långt du är från den slutliga visionen. Därtill måste indikatorerna också vara relevanta, mätbara, begripliga, pålitliga, användbara, flexibla och baseras på tillgängliga data. 

Binder ihop flera aspekter

För att ett mätetal ska bli hållbart måste det innehålla mer än en enhet. Björn Johansson nämner en fabriks vattenkonsumtion som exempel.

– Säg att det går åt en viss mängd vatten per år. Att mäta det säger inte mycket. Du måste också veta hur många produkter du tillverkar, alltså hur mycket vatten det går åt till varje enhet. Sedan handlar det också om hur mycket det finns? Finns fabriken i Sverige kanske vattenkonsumtion spelar mindre roll, men någonstans i Afrika, där vatten är en bristvara, är det en helt annan sak. Mätetalet blir alltså en kvot av flera delar.   

Samutveckling ger engagemang 

Så vilka mätetal skulle kunna användas för att definiera hållbar forskning? Något tidigare exempel fanns inte att luta sig mot när man tog sig an frågan 2010, men Björn Johansson och kollegerna i hållbarhetsgruppen trodde ändå att det skulle vara förhållandevis enkelt att ta fram tio mätetal som skulle kunna täcka hållbarhetsaspekterna hos alla forskargrupper. 

– Vi trodde vi skulle lösa det på en dag, men där var vi helt fel ute. Det tog lång tid, många möten och en massa vridande och vändande för att få ordning på det där.

Efter strukturerade intervjuer med forskarna hade man först en lång lista med 134 mätetal! Dessa mejslades sedan, med hjälp av alla inblandade, ner till tio mätetal. Genom att alla deltog i detta arbete, underlättades införandet av mätetalen. 

Till slut blev de 10

Tre av mätetalen är övergripande som alla forskargrupper kan svara på. Överst ligger Innovation Maturity som liknar NASA:s definition av Technology Readyness Level.

– Den metoden fokuserar på hur mogen en produkt är för att komma ut på marknaden. NASA hade egentligen nio steg som vi har skalat ner till fyra – ”forskningsidé”, ”utvecklad teori”, ”testad i labb” och ”implementerad i företag”.

Det andra övergripande mätetalet, Knowledge Sharing, definierar i tre steg till vilka man ”face to face” har delat med sig av forskningen. Det kan vara andra forskare, studenter, industri eller allmänhet. 

Det tredje, Visible Life Cycle Performance, går igenom produktens livscykel i sex steg – råmaterial, produktutveckling, produktion, transport, användning och återvinning.

– Det gäller att tänka igenom hela livscykeln och göra den transparent och mer hållbar. Vilka råmaterial ingår till exempel vid tillverkning av en modern telefon? Var tillverkas den? Hur ser arbetsmiljön ut där? Hur används den? Hur återvinns den? Ingenting får tullas på. Telefonen ska till exempel inte vara utformad för att bara kunna slängas på tippen någonstans i Afrika.

Övriga sju mätetal – arbetsmiljö, arbetseffektivitet, energi, gifter, material, återbruk och brukandet av mark – är specifika och besvaras i den mån de berör de olika forskargruppernas projekt. 

– Jag kan inte säga att mätetalen är perfekta och innefattar allting, men det är ett sätt att följa upp forskningsprojekt. Siffror kan aldrig ge fullständig bild, utan till syvende och sist handlar mycket om moral och etik, att du har schysst och ärlig inställning till det du håller på med, säger Björn Johansson.

Implementeringen av mätetalen har löpt parallellt med konceptkartläggningar, workshops och coachning. Sammantaget har det blivit en effektiv metod för att göra vår forskning om produktion mer hållbar. För mätbarhet och medvetenhet hänger ihop. Man kan bara aktivt påverka det man är medveten om, samtidigt som medvetenheten faktiskt ökar medan man försöker mäta eller uppskatta effekterna av det man håller på med.


Följ med i vår serie där vi berättar om hur vi har jobbat för att öka medvetenheten om hållbarhet hos alla medverkande forskare, hur vi med hjälp av mätetal skapade ett ramverk, ett slags styrmedel för forskningsprojekten samt vilken effekten blev i slutändan.


Del 4: Konceptkartläggning visar ökning



Text: Lars Nicklason och Nina Silow​

​​

Publicerad: to 23 jun 2016. Ändrad: fr 24 jun 2016