Syntolkning: Lisbeth Olsson
– Det finns många forskare på flera av våra institutioner som studerar frågor som rör bioekonomi.  De är väletablerade och samverkar både med myndigheter och inom stora industriella nätverk, säger Lisbeth Olsson. ​
​Foto: Johan Bodell​

Storsatsning på biobaserad ekonomi

Allt man kan göra av olja kan man också göra av skog. Det hävdade Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, för ett par år sedan. Nu satsar Sverige och övriga Norden på biobaserad ekonomi, och på Chalmers finns bredd och djup inom området.
– Bioekonomi är verkligen hett. Det är ett av de satsningsområden som finns i forskningspropositionen. ”Cirkulär och biobaserad ekonomi” är dessutom ett av regeringens fem strategiska samverkansprogram, säger Lisbeth Olsson, professor i bioprocessteknik.

I slutet av juni i år beslutade Nordiska ministerrådet också om ett strategiskt bioekonomiprogram med 15 insatser för att stödja utvecklingen mot en biobaserad ekonomi gemensam för Norden. 

– Idag är bioekonomi runt sju procent av vår BNP. Värdet kommer att öka framöver och vi får nog se fler produkter från biomassan, säger Lisbeth Olsson.
 
På Chalmers leder hon forskargruppen Industriell bioteknik vars målsättning är att designa enzymer och mikroorganismer till processer där växtmaterial omvandlas till bränsle, kemikalier och material. 

– Sverige har som målsättning att ha en fossilfri fordonsflotta till år 2030, och ett fossilfritt samhälle år 2045. Inom transportsektorn finns olika lösningar. Elfordon är en, och just biodrivmedel har en roll att spela i omställningen, menar hon. 
 
Om 30–40 år kan det finnas ett system där elfordon fungerar fullt ut och då kanske man inte använder biobränsle, enligt Lisbeth. Det kan alltjämt finnas ett stort behov av biobränsle exempelvis för flyget. Med de mål Sverige satt upp för att nå ett fossilfritt samhälle, och för att klara av klimatfrågan, kommer energisektorn behöva ha fler mångfacetterade lösningar än de vi ser idag.

Regeringens samverkansprogram ”Cirkulär och biobaserad ekonomi” handlar om nya sätt att tillvarata jordens resurser, och att hållbar och giftfri råvaruproduktion är grundläggande. Här talar man bland annat om resurseffektivitet, träbyggnation, biodrivmedel, och nya material från bioråvara.
 
Syftet med programmet är att gemensamma innovationsinsatser för att den biobaserade ekonomins andel ska växa. 

– Idag tittar man oftast på en applikation av bioindustrin. Ett exempel är bioetanol för energi- och transportsektorn.  Sedan har vi skogsindustrin som tillhandahåller råvaran. På det har vi materialtillverkningen som är en annan industri. För att lyckas och nå framgång med bioekonomi behöver industrisektorerna mötas över sektionsgränserna, säger Lisbeth Olsson. Hon poängterar att det med Chalmers nätverk och forskargrupper finns en enorm möjlighet att lyfta denna aspekt.

– Det finns många forskare på flera av våra institutioner som studerar frågor som rör bioekonomi.  De är väletablerade och samverkar både med myndigheter och inom stora industriella nätverk. Forskarna analyserar hela kedjan från detaljerad teknikforskning, policyfrågor till teknikimplementering i samhället. 

På Chalmers spänner bioekonomi över flera forskningsområden som den marina sektorn till skogen. I Lisbeth Olssons forskargrupp arbetar de bland annat med bioraffinaderikoncept.

Området är alltså brett. Här finns samhällsperspektivet med globala utmaningar, som omställningen av energisystemet och hur vi ska komma ifrån vårt fossilberoende, men berör också hur vi använder och producerar biomassa. Hållbarhetsmålen är många – rent vatten, mer miljövänlig produktion, näringsåtervinning i skogsbruket och att inte utarma våra jordar. 

Det finns en rad exempel på projekt där bioekonomi är framgångsrik. Skogsindustrin i sig är en bioekonomi, där biomassan är råmaterial och fibern är huvudprodukten. Flera bioraffinaderier är redan i drift.
 
– Det är en häftig tanke, det här att omvandla bröd till etanol. ST1 har en etanolproduktionsanläggning i Göteborgs hamn som är baserad på brödavfall. Av det bröd som bakas finns ett enormt spill. 

Det är lätt att bli odelat positiv men det finns olika åsikter om hur långt biomassan räcker. Så finns det någon baksida?
 
– En tillverkningsprocess blir inte per automatik miljövänlig för att man använder biomassa. Det beror på hur processen ser ut, vad man gör med den. Ställer man om till bioekonomi är det viktigt att man har en försörjning av biomassa som inte negativt påverkar de ekologiska systemen. Det måste också noga utvärderas hur man bäst använder biomassan, det kanske inte är i bränslesektorn den kommer till störst nytta, utan kanske i material. Så det är viktigt att göra olika typer av systemanalyser om hur vi ska göra de olika valen. 

Text: Ann-Christine Nordin


Publicerad: on 04 jul 2018. Ändrad: ti 02 okt 2018