Atommolekyl i en hand
​Atommolekyl. Foto :Sergey Nivens/Shutterstock​​

Ser till kvalitén i forskningen – trots Fukushima

​​ Japanerna grubblar lika mycket på kärnkraftens för- och nackdelar som vi gör, men har inte haft en öppen samhällsdebatt. När de hörde att vi folkomröstade om kärnkraften i Sverige år 1980, trodde de inte att det var sant. Så diskussionen om kärnkraftens vara eller inte vara, sker inte på samma sätt där, säger Imre Pázsit, som fått sin bok The Discovery of Nuclear Fission – Women Scientist in Highlight översatt till japanska.​
Det är inte kärnkraft eller Fukushima vi ska diskutera, även om det är lätt att halka in på ämnet, utan Japan, Lise Meitner och boken Imre skrivit tillsammans med den polsk-vietnamesiska professorn Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan.
Imre Pázsit är professor i kärnteknik på Subatomär fysik och plasmafysik vid Chalmers. Han har forskat på och arbetat med kärnkraft under hela sin karriär och ser många fördelar med energislaget, men han försöker inte övertala folk om att det är bäst i världen.
– Jag försöker bara göra bra forskning. Jag vet att folk är mycket rädda för avfallet. Men under de kanske närmaste 100 åren är det oundvikligt med kärnkraft, säger han. 
Trots Fukushima och Japans historia kopplad till atomkraft upplever Imre att japanerna är mer intresserade av forskningsområdet än vi är i Sverige. Här tycker han nästan att vi förbiser det.  
– I Japan, när jag söker forskningspengar så ser de till kvalitén i mitt arbete, inget annat, säger han.

 

Uppmärksamheten på Sverige överraskade

När Imre Pázsit gjorde sitt första besök i Japan förstod han att Sverige var en förebild inom många områden.
– Uppmärksamheten på Sverige överraskade mig. De var till exempel väldigt intresserade av vår familjepolitik. I Japan visste alla om att vi skulle stänga kärnkraften 2010, här hemma visste vi att det handlade om politik. Idag vill japanerna ställa om till förnyelsebar energi, men det går inte tillräckligt snabbt, menar Imre Pázsit.
Han berättar att planen är att starta om hälften av de reaktorer som idag är funktionella och var i drift före härdsmältorna i Fukushima. När jordskalvet och tsunamin slog till 2011 hade Japan totalt 54 fungerande reaktorer. Samtliga sex reaktorer i Fukushima Dai-ichi blev direkt obrukbara. 
Om Imre får sia om energi i framtiden så tror han att direkt omvandling av solljus är ett spännande alternativ. Kärnkraft är förenklat en gigantisk vattenkokare, där två tredjedelar av värmen går åt spillo. Solceller däremot kan direkt omvandla energi och föra ut den i elnätet.
– Men, menar Imre, ingenting i världen är gratis, även solenergi har sin baksida, med sin hantering av farliga ämnen i samband med produktion, så det finns inget sådant som en fri lunch.  

 

Översättningen var inte självklar​

Boken The Discovery of Nuclear Fission – Women Scientist in HighlightTillbaka till boken. 
Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan, professor vid Institute of Physics, Pedagogical University of Krakow, visste att Imre, som en hobby, höll på med vetenskapshistoria. 
– Hon är professor i fasta tillståndets fysik, men undervisar även i fysikens historia på universitetet i Polen. De kvinnliga forskarna i boken och deras bidrag till kärnfysikens utveckling kopplar till hennes undervisning, särskilt då för att motivera de kvinnliga studenterna. Så Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan vidareutvecklade mitt material som en uppsats, och sedan bearbetade vi materialet tillsammans för en bok. 
Imre tycker att det är extra roligt att översättningen ges ut samtidigt som Sverige och Japan firar 150 år av diplomatiska relationer. 
Men att översätta boken till japanska var inte självklart, vem skulle finansiera översättningen?
– Så jag funderade. Vi på Chalmers har haft mycket nytta av mina japanska kontakter. Ett exempel är att när forskningsreaktorerna i Studsvik, tidigare AB Atomenergi, stängdes så reste våra studenter istället till Japan för att göra laborationer. Uppsalas studenter for till Finland, och KTH: s till Belgien. Vår resa var dyrare, men timtaxan i Japan, när det gäller laborationer var väldigt låg på grund av ett samarbetsavtal mellan min avdelning och Kyoto University Research Reactor Institute, så studenterna kunde stanna längre.

 

Lise Meitner är inspirationskällan​

Så Imre skrev ett brev till Maria Grahn, ledare för Styrkeområde energi, klockan ett en morgon. 
– Självklart var jag medveten om att detta var en ovanlig förfrågan, men eftersom boken har ett visst syfte, och vi har många kontakter med Japan, blev jag rekommenderad att söka kontakt med Styrkeområde Energi. När jag klev upp morgonen därpå, såg jag att hon hade svarat och att styrkeområdet var positiva till min förfrågan.
Imre berättar att fysikern Lise Meitner är inspirationskällan till boken.
– Innan man kom fram till hur en atomkärna kunde klyvas och användas till storskalig energiproduktion, så gjordes en massa misstag. Oftast av män, och det handlade både om deras forskning och om hur de bedömde andras, speciellt kvinnornas.
Men den handlar inte enbart om Meitner, utan om tre kvinnor: Irène Joliot-Curie som tillsammans med sin man Frédéric Joliot-Curie belönades med Nobelpriset i kemi för upptäckten av konstgjord radioaktivitet. Senare var hon på egen hand på väg att upptäcka kärnklyvningen. Ida Tacke-Noddack, som tre gånger under sin livstid blev nominerad till nobelpriset, förutspådde det som senare skulle bli känt som atomklyvning, fission. Då hennes argument, som senare visade sig stämma, blev ignorerad lade hon inte fram någon teoretisk plan. 
– I den här historien var det dessutom mer än genomsnittligt antal missar och nästan alla som gjorde missarna var män. Flera fick nobelpris, självklart fick de inte på grund av missarna, men upptäckten fission fördröjdes. Man kan ju fundera på betydelsen av det. Tänk om man hade gjort upptäckten fyra år tidigare och Hitler kunnat skapa en bomb.
Nu blev det istället amerikanarna som gjorde det.

 

Avvisade atombombsprojektet

Lise Meitner och kemisten Otto Hahn samarbetade vid universitetet i Berlin, men hon var drivkraften och den som vetenskapligt lyste starkast. År 1922 blev Lise Meitner Tysklands första professor i teoretisk fysik. Detta trots att hon som kvinna fick arbeta under omständigheter som idag är oacceptabla. När Tyskland annekterade Österrike 1938 vid den så kallade Anschluss så fick Lise Meitner, som kom från en judisk familj i Österrike, fly hals över huvud till Sverige
Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att hon i december 1938, under sin landsflykt i Sverige, vid ett besök Kungälv under julhelgen 1938, med en tolkning av försök utförda av Otto Hahn, lanserade den revolutionerande hypotesen att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning. 
Hennes upptäckt startade den process som senare ledde fram till atombomben, men även till civil kärnkraft. De flesta av verksamhetsområdets genier rekryterades senare till i atombombsprojektet, men Lise Meitner avvisade alla sådana inbjudningar.
När Nobelpriset i kemi delades ut till Otto Hahn 1944 fick hon inte dela det med honom. Vissa anser att det berodde på att hon var kvinna, judinna, pacifist och emot militär forskning kring kärnkraft. 
– Vi planerar ett boksläpp i Japan i början av nästa år. Det här är historia och den går att berätta på ett spännande sätt, oavsett Lise Meitners forskningsområde, säger Imre Pázsit.

 

Samarbetet startade av en slump

Häromåret tilldelades Imre den japanska regeringens fina utmärkelse “The Order of the Rising Sun, Gold Rays with Neck Ribbon” för att ha främjat tekniskt och vetenskapligt utbyte och ömsesidig förståelse mellan Japan och Sverige.   
Det är ett samarbete som startade av en slump. 
– Första besöket gjorde jag 1990. Kojiro Nishina, professor i nukleär teknik vid Nagoya University ville ha kontakt med en professor i Europa. Uppskattningen mellan mig och Japan är ömsesidig. Kojiro Nishina bjöd in mig, det var en enormt vänlig människa. Det visade sig att hans far är Yoshio Nishina, den japanska kärnfysikens fader. 
Under större delen 1920-talet arbetade Yoshio Nishina med Niels Bohr i Köpenhamn. Hos Bohr träffade han den svenske matematikern och fysikern Oskar Klein, som Imre håller som den vassaste vetenskapsmannen i Sverige. 
– Tillsammans utarbetade de sambandet för Comptonspridning som numera är känt under namnet Klein-Nishina-formeln.  

 
Text: Ann-Christine Nordin,
Foto: Imre Pázsit har tagit bilden på böckerna.

 
Den 28 november får vi ta ytterligare del av Imre Pázsits japanska nätverk. Då föreläser Nobelpristagaren Takaaki Kajita på Chalmers. Takaaki Kajita ska berätta om den fascinerande resa som ledde till en banbrytande underjordisk upptäckt – och till Nobelpriset i fysik 2015. Vad han och den andra pristagaren Arthur B. McDonald hade upptäckt var ny kunskap om neutriner – en svårfångad och gåtfull partikeltyp i universum.

 

 

Publicerad: ti 27 nov 2018. Ändrad: to 13 dec 2018