Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 19 Sep 2018 16:52:03 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-v%C3%A4xer-trots-stark-konkurrens.aspxEldriven godstransport växer trots stark konkurrens<p><b>​Från elflygplan till stadsplanering  – Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet den 13 september spände över ett stort område. Vi ställde några frågor till talarna Laetitia Dablanc och Tom Nørbech om framväxten av eldriven godstransport i Frankrike och Norge.</b></p><div>​Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. År 2022 förväntas landet att ha mellan 70 och 80 hybrid- eller batterielektriska färjor, enligt Tom Nørbech vid norska Statens Vegvesen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men utvecklingen för eldrivna fraktfordon ser inte lika ljus ut. Marknadsandelen är enbart två procent, medan motsvarande siffra för eldrivna personbilar är 25 procent. Hur kommer det sig?</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Långsam men stadig ökning</h4> <div>– En anledning är att endast de minsta transportfordonen hittills satts i massproduktion, så jämförelsen är inte helt rättvis, berättar Tom Nørbech.</div> <div><br /></div> <div>Den framgångsrika elbilsförsäljningen i Norge kan till stor del förklaras med skattebefrielser för konventionella privata fordon. En sådan skulle ha liten inverkan på kommersiella fordon eftersom skatterna redan är låga, enligt Tom Nørbech. Antalet eldrivna fraktfordon i Norge växer trots allt ändå, men i en långsammare takt än personbilar.</div> <div> </div> <div>– De minsta fraktfordonen har ökat från 4,5 procent av försäljningen i sitt fordonssegment 2013 till 10,5 procent år 2017, säger Tom Nørbech.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">En extremt konkurrensutsatt marknad</h4> <div>– Fraktoperatörerna har varit ovilliga att gå över till el, kommenterar Laetitia Dablanc, professor vid French Institute of Science and Technology for Transport, Development and Networks på franska Université Paris-Est, och gästprofessor vid Göteborgs universitet.</div> <div> </div> <div>– Fraktföretagen är rädda för förändringarna de ställs inför, som att utbilda personal och implementera laddstationer, om de byter till el, säger hon. Laetitia Dablanc poängterar att stadsfraktindustrin är extremt konkurrensutsatt, med snäva marginaler och ofta kortsiktiga uppdrag.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bättre batterier driver utvecklingen framåt</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/LaetitiaDablanc_300x205.jpg" alt="Syntolkning: Laetitia Dablanc" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />På seminariet presenterade Laetitia Dablanc en del av resultaten från en färsk studie där man tittat på utmaningarna för eldriven godstransport i stadsmiljö, med Frankrike som studieobjekt. Studien, som ska publiceras senare i år, gjordes av doktorand Pierre Camilleri.</div> <div> </div> <div>– Våra scenarier visar att den realistiska marknadsandelen för eldriven godstransport i stadsmiljö är cirka tretton procent år 2032, med hänsyn till de viktigaste nuvarande restriktionerna för denna marknad i Frankrike, säger Laetitia Dablanc. </div> <div> </div> <div>– Det är väldigt lite jämfört med de politiskt deklarerade målen för många städer, men samtidigt inte så illa med tanke på komplexiteten inom dagens fraktverksamhet.</div> <div> </div> <div>Enligt Laetitia Dablanc kan vi förvänta oss en långsam men stadig ökning av eldriven godstransport generellt i Europa. Ökande batteriräckvidd i kombination med ett växande antal eldrivna transportbilar och statliga incitament som subventioner och skatte- eller trafikfördelar driver utvecklingen framåt i de flesta europeiska länder. Stora företag som UPS och DHL kräver också i allt större utsträckning mer miljövänlig verksamhet från sina leverantörer.</div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</em><br /></div> <div> </div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter</a> </div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Presentationer från initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”</a><div>  </div> <div>Doktorand Pierre Camilleris resultat kommer att finnas tillgängliga efter 26 oktober 2018 från <a href="mailto:laetitia.dablanc@ifsttar.fr">laetitia.dablanc@ifsttar.fr</a></div> <div><br /></div> <div><em>Tidigare publikation</em>: Camilleri, P., Dablanc, L. (2017) An assessment of present and future competitiveness of electric commercial vans, Journal of Earth Sciences and Geotechnical Engineering. Vol 7(1), p. 337-364.</div> <div> </div>Wed, 19 Sep 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxCEVT och Chalmers blir strategiska partner<p><b>​Chalmers och fordonsutvecklaren CEVT har enats om ett tioårigt strategiskt partnerskapsavtal. Målet är att säkerställa långsiktig tillgång på såväl välutbildade ingenjörer som effektiv forskning.</b></p>​Den 7 september träffades Chalmers rektor Stefan Bengtsson och CEVTs VD Mats Fägerhag på Lindholmen för att skriva under avtalet.<br /><br />– Samarbetet mellan CEVT och Chalmers är en investering för framtiden. Jag ser det som ett mycket strategiskt viktigt steg i att stärka både Chalmers, CEVT och näringslivet i västsverige, då kunskap, kompetensuppbyggnad och forskning och utveckling är nyckeln till framgång, säger Mats Fägerhag.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/CEVT_Avtal_189807_06_350x305px.jpg" alt="Syntolkning: Signering av avtal" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />CEVT och Chalmers ska tillsammans sträva efter att utveckla och förstärka utbildning, forskning och innovation inom ett antal prioriterade områden. Dit hör bland annat självkörande bilar, hållbar mobilitet, artificiell intelligens och cybersäkerhet. Fordonsutvecklaren planerar att ha upp till fyra industridoktorander per år knutna till Chalmers och andelen chalmersstudenter som gör sina examensarbeten på CEVT ska också öka.<br /><br />– För oss som lärosäte är avtalet särskilt värdefullt på områden som självkörande elektrifierade fordon och artificiell intelligens. Det handlar både om att få in relevanta forskningsfrågeställningar och att säkra möjligheter för våra studenter – såväl under som efter studierna, säger Stefan Bengtsson.<br /><br />Chalmers har idag avtal om officiellt partnerskap med fjorton olika företag. <br /><br />– Avtalet med CEVT innebär en intressant breddning av våra partneravtal. Vi utvecklar samarbetet med en snabbväxande aktör i fordonsbranschen vilket stärker både Chalmers och den västsvenska fordonsindustrin som jag ser det, säger Stefan Bengtsson. <br /><div><br /></div> <div>Samarbetet kommer ytterst att styras av en årlig ledningskonferens där representanter för Chalmers respektive CEVT träffas för att utvärdera och definiera lämpliga samarbetsområden. På Chalmers kommer åtagandet att samordnas av styrkeområde Transport.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Emilia Lundgren<br /></em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>FAKTA</strong><br />Fordonsutvecklaren CEVT (China Euro Vehicle Technology) ägs av Zhejiang Geely Holding Group som även bland annat äger Lynk &amp; Co, Volvo Personvagnar, Polestar och Lotus. Företaget har omkring 2000 anställda och har kontor i Göteborg och Trollhättan. Läs mer: <a href="https://www.cevt.se/">https://www.cevt.se/</a><br /> <br /><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=projects&amp;query=cevt"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pågående samarbetsprojekt mellan Chalmers och CEVT</a><br />Fri, 07 Sep 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande-bussen-tillbaka-på-campus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sj%C3%A4lvk%C3%B6rande-bussen-tillbaka-p%C3%A5-campus.aspxSjälvkörande bussen tillbaka på Chalmers<p><b>Under ytterligare en testperiod kan allmänheten pröva att åka självkörande buss på campus Johanneberg. Liksom tidigare är resan gratis.</b></p><div>​I våras lockade den självkörande minibussen många till Chalmers för att åka förarlöst. Lagom till höststormarna är nu bussen tillbaka igen.</div> <div><br /></div> <div>Med start 3 september trafikerar bussen sträckan Chalmersplatsen – Johanneberg Science Park – Chalmers bibliotek på vardagar klockan 8.00-16.00. Resan är gratis. Testperioden pågår till 21 september och kan komma att förlängas ytterligare.</div> <br /><div>För löpande information om tider och eventuella driftsstopp, se <a href="http://www.självkörandegbg.nu/">www.självkörandegbg.nu<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx">Första självkörande bussen rullar på Chalmers</a><br /><a href="http://www.självkörandegbg.nu/"></a></div>Fri, 31 Aug 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-%C3%A4ndrar-spelplanen-f%C3%B6r-st%C3%A4der-och-transporter.aspxEldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter<p><b>​Den snabba utvecklingen av eldrivna fordon påverkar alla trafikslag. Men den utmanar också. Hur utformar vi staden med fler fordonstyper i rörelse? Eldrivna flyg, när kan det bli verklighet? På initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”, 13 september, ställs frågorna på sin spets.</b></p>​Elektrifierade fordon är ingenting nytt. De fanns redan för dryga hundra år sedan. Men då var batteriteknologin omogen, med kort räckvidd och stora och klumpiga batterier. <br /><br />– Elfordonen konkurrerades först ut av billigare fordon med förbränningsmotor. Idag är vi på väg mot mycket effektiva batterier. Klimatfrågan skyndar dessutom på utvecklingen. Det finns en vilja bland politiker, industri och allmänhet som troligtvis leder till att elfordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotor på sikt, säger Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport på Chalmers.   <br /><br /><div>Genom att titta i backspegeln på elfordonens drygt hundraåriga historia vill styrkeområdena Transport och Energi uppmärksamma att förståelsen och kunskapen nu har kommit ikapp tekniken – i takt med miljöproblemen, som utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan från exempelvis produktion av batterier.</div> <br /><span><h4 class="chalmersElement-H4">Från elflyg till stadsplanering</h4></span>– Seminariet är en fantastisk möjlighet för kunskapsutbyte, mingel och nätverkande både för publik och talare. För min del ser jag fram emot de många olika presentationerna, säger Maria Grahn, styrkeområdesledare för Energi. <br /> <div><br /></div> <div>Dagen bjuder på flera spännande sessioner, bland annat om framtidsvisioner som eldrivet flyg, teknikutveckling och säkerhetsaspekter, strategiskt beslutsfattande, och stadsplanering för elektromobilitet. Vi får också veta vad vi kan förvänta oss av den nationella mångmiljonsatsningen på ett testlabb för elektromobilitet (SEEL) och varför just Norge har flest elbilar per capita.</div> <br /><div><h4 class="chalmersElement-H4">Goda förutsättningar att nå 2030-målen</h4></div> <div>I media har diskussionen kring klimatfrågan, kopplad till flyg och andra energislukande transporter, varit het sedan sommarens värmebölja. Så vad krävs för att Sverige ska uppnå målet och ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. </div> <br /><div>– Kombinationen av de två politiska styrmedlen som infördes i år, Reduktionsplikt och Bonus Malus, ger oss mycket bra förutsättningar att lyckas, säger Maria Grahn.</div> Reduktionsplikt innebär att bränslet som säljs i Sverige måste innehålla en viss mängd förnybart så att utsläppen av fossil koldioxid minskar. Bonus Malus ger incitament för bilköpare att välja en mer energisnål bil.<br /><br />– De flesta forskare är överens om att det inte räcker med elektrifiering av fordon, säger Sinisa Krajnovic. Man måste kombinera flera olika framdrivningsteknologier. Men framförallt krävs att vi förändrar vårt beteende.<br /><br /><div><h4 class="chalmersElement-H4">En helhetsbild av elektromobilitet</h4></div> <div>”Electromobility – Back to the future” riktar sig främst till personer inom forskning och utveckling både inom akademi och industri, liksom myndigheter, kommuner, regioner, bransch- och intresseorganisationer.</div> <br />– Vi välkomnar självklart alla, men programmet är planerat för den som bättre vill förstå helhetsbilden inom elektromobilitet, säger Maria Grahn.<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ann-Christine Nordin och Emilia Lundgren</em></div> <div><em>Foto: Emilia Lundgren</em><br /></div> <br />Initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future” hålls 13 september i RunAn i Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Anmäl dig senast 3 september.<br /><br /><div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Program och anmälan<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER<br /></strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldriven godstransport växer trots stark konkurrens</a><br /><strong></strong></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Testbädd för elektromobilitet planeras på Lindholmen<br /></a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Passargerarflyg med batteridrift kan snart bli verklighet<br /></a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Elbilen-ett-langsiktigt-bra-miljoval.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Elbilen ett långsiktigt bra miljöval</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspx"></a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/nasta-generations-resor-och-transporter/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Strategiska samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter</a></div> <br />Thu, 30 Aug 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxVolvo och Chalmers anordnar konferens om framtida transporter<p><b>​Hallå där, Åsa Valadi, projektledare för Volvokoncernens partnerskapskonferens som Chalmers är värd för i år, och som går av stapeln den 11-13 september. Framtida transporter är temat, vad händer mer?</b></p><strong>​Vilka är det som samlas?</strong><br />Det är Volvokoncernens akademiska partners, där Chalmers är ett av fem utvalda lärosäten. De övriga är Penn State University i USA, INSA Lyon i Frankrike och Mälardalens och Skövdes högskolor i Sverige. Tillsammans med representanterna för AB Volvo blir vi omkring 50 deltagare.<br /><br /><strong>Vad kommer de här tre dagarna att handla om?</strong><br />Syftet är att samlas för att utveckla gemensamma forskningsidéer på temat &quot;omställning till framtida transporter&quot;. Fokus är bland annat nya bränslen, autonoma transporter och digitaliserad produktion. En session handlar om att utveckla idéer för nya industrinära studentprojekt. Utöver workshops i de parallella sessionerna blir det även studiebesök på AstaZero och på Volvo Bus Experience Center. Tredje dagen samkör vi med Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet.<br /><br /><strong>Vad innebär ett sådant här samarbete för Chalmers?</strong><br />Chalmers har en stark tradition av att samarbeta med industrin. I analyser som mäter forskningssamverkan med industrin t ex CWTS Leiden ranking hamnar Chalmers återkommande bland de tio bästa i världen. Denna konferens är ytterligare ett konkret bevis för hur vi knyter samman forskare och studenter med industrins behov för att möta samhällsutmaningar. Projekten handlar till exempel om hållbara transportsystem och om trafiksäkerhet.<br /><br /><strong>Vad hoppas ni att det ska ge deltagarna?</strong><br />Vi hoppas att konferensen kommer att stärka det redan goda samarbetet som finns mellan Volvokoncernen och deras akademiska partners samt inspirera till nya forskningsprojekt och studentsamarbeten som kan bidra till hållbara transporter framöver.<br /><br /><strong>Chalmers har sedan många år tillbaka ett samarbete om studentprojekt med Penn State University. Kan du berätta lite mer om det?</strong><br />Projekten är samarbeten på BSc-nivå mellan Chalmers, Volvokoncernen och Penn State University. Volvo bidrar med projektförslag med frågeställningar de vill ha hjälp med, varefter studentgrupper bestående av tre studenter från varje lärosäte och en handledare på varje lärosäte samarbetar under vårterminen via Skype för att hantera frågeställningarna och föreslå lösningar. Mot slutet av terminen skriver studenterna en gemensam projektrapport. Volvokoncernen har hittills bidragit med finansiering så att de båda studentgrupperna kunnat besöka varandra och lyssna på projektpresentationerna i slutet av våren. Det är mycket uppskattat.<br /><br /><br /><br /><em>Intervju: Nina Silow</em><br /><em>Foto: Carina Schultz</em>Thu, 30 Aug 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/VirtualCityChalmers-teaser-Youtube.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/VirtualCityChalmers-teaser-Youtube.aspxVirtualCity@Chalmers-teaser på Youtube<p><b>​Arbetet med vårt projekt VirtualCity@Chalmers rör sig framåt. Välkommen att ta en titt på projektet i vår teaser som nu finns publicerad på Youtube.</b></p><div>Det pågående samarbetet mellan Chalmers Styrkeområde Building Futures (profil Virtual cities), Fraunhofer-Chalmers-Centre och Göteborgs stad, VirtualCity@Chalmers, gör framsteg. Med planen att publicera projektets första steg, en simuleringsverktyg över Chalmers två campus Johanneberg och Lindholmen, senast under kvartal fyra 2018 fortfarande intakt, vill vi bjuda in dig att ta del av projektets framsteg, genom vår projektteaser som nu finns publicerad på Youtube:  <a title="Video länk: VirtualCity@Chalmers teaser" href="https://www.youtube.com/watch?v=LBs-toKECbY" target="_blank">VirtualCity@Chalmers teaser »</a></div> <div><br /></div> <div>När väl simuleringsverktyget för Chalmers Johanneberg och Lindholmen är live, kommer projektet att gå vidare till nästa steg: ett motsvarande simuleringsverktyg utökat till att täcka hela Göteborgs stad. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mer information om projektet som helhet finns på hemsidan <a title="Syntolkning: link to website virtualcity.chalmers.se" href="http://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se »</a><br /></div>Tue, 21 Aug 2018 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mission-innovation-champions.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mission-innovation-champions.aspxMission Innovation Champions programme<p><b>​Känner du att ditt forskningsarbete tillför något viktigt inom strävan mot rena energier? Påverkar ditt arbete farten på de rena energiernas revolution. Då kan du registrera dig för deltagande i &quot;Mission Innovation Champions&quot;, där vinnarnas arbete kommer att uppmärksammas internationellt.</b></p><p>​​Så här beskriver verksamheten själva sitt Champions-program:</p> <p><br /> &quot;Mission Innovation Champions is a new recognition programme to celebrate and support innovative individuals who are accelerating the clean energy revolution. This programme will recognize exceptional researchers and innovators who are developing novel ways of making energy cleaner, cheaper, and more reliable and using it more efficiently. The programme will call worldwide attention to the most promising ideas from across the globe. The programme will seek to facilitate engagement among the awardees and Mission Innovation governments, research institutes, affiliated organizations, and private sector investors.&quot; <br /><br /> Vem kan anmäla sig? Enskilda forskare, (ej grupper).<br />Senaste datum för anmälan: <strong>10 september 2018</strong><br /><br /><em>OBS Du kan också kan nominera någon annan som du känner/känner till, det behöver inte vara för eget arbete. </em><br /><br />Läs mer om och om Mission Innovation här:<br /><a href="http://www.mission-innovation.net/" target="_blank">www.mission-innovation.net</a><br />och om Champions-programmet och anmäl dig (eller någon annan) här:<br /><a href="https://www.michampions.net/#home" target="_blank">www.michampions.net/#home</a></p>Wed, 01 Aug 2018 13:50:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxTestbädd för elektromobilitet placeras på Lindholmen<p><b>​Den testbädd för elektromobilitet som RISE och Chalmers etablerar med stöd av regeringen och i samverkan med industriparterna CEVT, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</b></p><div>​RISE och Chalmers fick 2017 uppdraget av regeringen att skapa en testbädd för elektromobilitet. Det är nu klart att testbädden, som får namnet Swedish Electric Transport Laboratory AB, SEEL, kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. SEEL kommer också att ha en geografisk placering i Stockholmsregionen. Var den hamnar är fortfarande under utredning.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen på SEEL syftar till att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn samt skynda på den svenska omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</div> <div><br /></div> <div>SEEL kommer att tillhandahålla provning för alla de delar som elektrifierade transporter kräver. Det kan till exempel handla om elektrifierade växellådor och drivaxlar för olika typer av fordon, komponent-, drivline- och vagnstestning för hybrider och elektriska fordon samt laddning och smart energistyrning. Även den marina sektorn och flyget väntas kunna nyttja testbädden.</div> <div><br /></div> <div>– Fordonsindustrin är oerhört viktig för Sverige och idag tar vi ett viktigt steg för att framtidssäkra svenska fordonsjobb i den stora omställning som nu sker i transportsektorn. Från fossilt till förnybart, från bensin och diesel till el. Vårt mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Och då måste vi klara utsläppen samtidigt som vi säkrar företagens konkurrenskraft och jobben i Sverige. Svensk fordonsindustri kommer att spela en nyckelroll i denna omställning, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.</div> <br /><div>– Satsningen innebär stora möjligheter för utbildning, forskning och industriell utveckling. Testbädden kompletterar laboratorier som Chalmers redan har och för oss är det naturligt att ta ansvar som en av ägarna för att effektivt kunna bidra till en snabb kunskapsutveckling kopplat till elektriska fordon och farkoster, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/SEEL%20Presskonferens/180629-SEEL-1_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Mikael Damberg</em><em>, Närings- och innovationsminister talade på konferensen.</em><br /></div> <br /><div>– SEEL blir unikt genom den täta samverkan som kommer att ske mellan industri, institut och akademi och har alla förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet. Tillsammans med vår testanläggning för aktiv fordonssäkerhet, AstaZero, och vår nya testanläggning för att stresstesta fordonselektronik och trådlös kommunikation, Awitar, gör SEEL att RISE står väl rustat för att vara en stark innovationspartner för svensk fordonsindustri också i framtiden, säger RISE vd Pia Sandvik.</div> <div><br /></div> <div>– CEVT har ett tydligt uppdrag inom Geely-koncernen att bli ett världsledande innovationscenter och elektromobilitet är ett område som möjliggör nya funktioner som kommer vara helt nödvändiga för att våra kommande produkter ska kunna möta morgondagens krav på fossilfria fordon. Utveckling av dessa funktioner kräver djup förståelse både av komponenter och system, SEEL kommer vara en del i den bas vi behöver för att kontinuerligt utveckla denna kunskap, säger Mats Fägerhag, vd CEVT.</div> <div><br /></div> <div>– Scania är pådrivande i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. Eldrift kommer att vara en viktig del av den resan och Sverige har, med stora fordonstillverkare, grön energi och gott samarbete mellan politik, akademi och näringsliv, unika förutsättningar att ta en tung roll i den utvecklingen globalt sett. De båda eltransport-laboratorierna kommer att innebära stora fördelar för att både utveckla och testa elektrifierade tunga fordon i Sverige, säger Björn Westman, ansvarig för drivlineutveckling på Scania.</div> <div><br /></div> <div>– Med Volvo Cars ambitiösa elektrifieringsstrategi kommer SEEL bli ett viktigt verktyg för oss att utveckla och verifiera de nya teknologier som planeras för de kommande åren, säger Paul Welander, Senior Vice President, Volvo Cars. Under perioden 2020-2025 förväntar vi oss ett tydligt skifte mot elektrifierade fordon så timingen för denna satsning är utmärkt. Det är även en investering som kommer att gynna både näringslivet och samhället.</div> <div><br /></div> <div> – Vi i fordonsbranschen har en stor roll i den klimatomställning som måste till och elektrifiering är en viktig del av det arbetet, säger Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen. Vi har börjat med våra bussar och första elektriska lastbilar, men det krävs mycket mer forskning och utveckling. SEEL kommer att hjälpa oss, och Sverige, att vara fortsatt ledande i utvecklingen av fordon och system för klimatneutrala transporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Christian Borg/Joakim Jakobsson</div> <div><strong>Foto</strong>: Cicci Jonson/RISE <br /></div>Fri, 29 Jun 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande,-utsläppsfritt-och-delat-–-prata-transport-med-oss-i-Almedalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sj%C3%A4lvk%C3%B6rande,-utsl%C3%A4ppsfritt-och-delat-%E2%80%93-prata-transport-med-oss-i-Almedalen.aspxSjälvkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem?<p><b>​Hur kan ett nytt, annorlunda transportsystem se ut, och hur når vi dit? Vad behöver göras, och av vem? Se filmen där chalmersforskare sammanfattar tre viktiga trender för framtidens transportsystem. I Almedalen fortsätter vi samtalet.</b></p><p>Sverige har chans att ta ledningen i omställningen av transportsystemet. För att kunna genomföra en kraftfull och måldriven omställning till ett välfungerande, koldioxidneutralt, säkert och energieffektivt transportsystem krävs en samlad insats. Men samsyn kring målen saknas ännu. Alla känner inte heller till de förutsättningar och möjligheter som forskning och industri kan erbjuda.<br /><br />Ledande transportforskare ger här en bild av läget och presenterar visioner om det framtida transportsystemet med fokus på förnybara bränslen, delade transporter och autonoma fordon. Idéer och utmaningar diskuteras av en panel av experter från politiken, akademin, näringslivet och offentliga sektorn. Är Sverige berett att ställa om transportsystemet så att de fossila utsläppen från trafiken försvinner till 2030? Går det att nå svensk samsyn?</p> <p><br /></p> <p>I filmen ovan sammanfattar några av Chalmers transportforskare tre viktiga trender för framtidens transportsystem. I Almedalen fortsätter vi samtalet.<br /><br /><br /><strong>Paneldeltagare:</strong><br />Karin Svensson Smith, ordförande i Trafikutskottet (mp)<br />Jessica Rosencrantz, vice ordförande i Trafikutskottet (m)<br />Tord Hermansson, biträdande forskningschef, Volvo Car Group<br />Malin Andersson, enhetschef Utveckling och internationellt, Göteborgs stad<br />Elna Holmberg, föreståndare, Swedish Electromobility Centre<br />Frances Sprei, forskare, Chalmers<br />Fredrik von Corswant, föreståndare Revere, Chalmers<br /><br /><strong>Moderator</strong>: Johan Wester<br /><br /> <span>Följ seminariet live på </span><a href="https://sv-se.facebook.com/VastsvenskaArenan/"><span>https://sv-se.facebook.com/VastsvenskaArenan/<span></span><span style="display:inline-block"></span></span></a><br /><br /><strong>Plats</strong>: Västsvenska Arenan vid Kruttornet, Almedalen<br /><strong>Tid</strong>: tisdag 3 juli kl 13.30-14.30<br /><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Alla Chalmers aktiviteter i Almedalen</a><br /></p>Wed, 27 Jun 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspxChalmersoptimisten flyger på Volvo Ocean Race<p><b>Få närkontakt med Chalmers forskning när Volvo Ocean Race kommer till Göteborg.  Se den flygande optimistjollen, programmera en självkörande bil med telefonen, eller lyssna på samtal om hur vi kan uppnå en grön, hållbar stad.</b></p><div>​När tävlingsbåtarna i Volvo Ocean Race seglar in Göteborg den 14 juni blir det folkfest i Frihamnen. Inte bara för att välkomna båtarna, utan även för att få ta del som vad som sker inom teknik och forskning för ett hållbart samhälle.</div> <div> </div> <div>Vill du få närkontakt med Chalmers forskning och kanske själv pröva ny teknik, är möjligheterna flera:</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Programmera din egen självkörande bil med telefonen</h5> <div>Chalmers fordonslabb Revere demonstrerar sina självkörande miniatyrbilar. Programmera en av bilarna med kod som du själv skapar via telefonen. Bästa självkörande beteendet får se sin kod användas i ett fullskaligt fordon under en dag på testbanan Astazero.</div> <div><br /><strong>Var</strong>: Volvo Group produktutställning &amp; Interaktivt Lab</div> <div><strong>När</strong>: Montern är bemannad 14 juni 14-21, 15-16 juni 10-24, 17-20 juni 10-21, 21 juni 10-18<br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om evenemanget och tävlingen</a></div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om fordonslabbet Revere</a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Chalmers flygande optimister</h5> <div>Vid provbassängen på området visar Chalmers fyra olika extralätta optimistjollar:<br /><ul><li>Den uppmärksammade ”flygande optimisten” – en båt delvis byggd av grafen och med bärplan som gör det möjligt för skrovet att lyfta från vattenytan, också känt som att ”foila”</li> <li><span>Ytterligare en foilande optimist byggd av existerande standardkomponenter</span></li> <li>En båt byggd av cellulosa <br /></li> <li>En båt byggd av kolfiber</li></ul> Om förutsättningarna är de rätta kommer tävlingsseglare försöka få den foliande optimisten att flyga.</div> <div>Projektet <em>Optimist för havet</em> visar en annan av Chalmers optimister, gjord i återvunnen plast.</div> <div><strong><br />Var</strong>: Mässområdet</div> <div><strong>När</strong>: 14-21 juni, exakta tider i <a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/">programmet</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspx"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se en film om Chalmers flygande optimist </span></a><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5">15 valtalare i valens mage</h5> <div>Ren Kust bjuder in människor som engagerar sig i frågan om plast i haven. Lyssna, samtala och inspireras av aktörer i hela näringskedjan - från forskare, opinionsbildare, lärare, strandstädare och lagstiftare.<br /></div> <div><strong>Var</strong>: Ren Kusts monter, mässområdet</div> <div><strong>När</strong>: 15-20 juni</div> <div><a href="http://renkust.se/utstallning-och-aktiviteter-pa-volvo-ocean-race-14-21-juni/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hela programmet</a><br /></div> <div><em>Chalmers deltar med:</em><br /></div> <div><span>16 juni Kl 11:40<span style="display:inline-block"></span></span><span><strong><br /></strong></span></div> <div><span><strong>Att städa eller inte städa, är det ens en fråga?</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> Henrikke Baumann, Chalmers<br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5">Electricity Talks – samtal om den gröna, tysta, energismarta och uppfinningsrika staden</h5> <div>Forskare och representanter från näringsliv och offentlig sektor möts i korta samtal kring hållbara städer. Projektet Electricity är värd för samtalen.</div> <div><br /><strong>Var</strong>: Speaker’s corner, huvudentrén</div> <div><strong>När</strong>: 14-21 juni<br /><a href="https://www.electricitygoteborg.se/nyheter/mot-framtidens-stad-pa-volvo-ocean-race" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hela programmet</a><br /><br /></div> <em>Chalmers deltar med</em>: <div>15 juni, 13.30    </div> <div><strong>Planera stad, utan barriärer</strong></div> <div><em>Job van Eldijk, Chalmers; Shahbaz Khan, Trafiknämnden</em></div> <div><br />16 juni, 11.00</div> <div><strong>Rättvisa resor i en växande stad</strong></div> <div><em>Ann-Sofie Hermansson (s); Jan Riise, Mistra Urban Futures/Chalmers</em></div> <div><br />17 juni, 17.30</div> <div><strong>Dela information gratis, varför då?</strong></div> <div><em>PO Arnäs, Chalmers; Jonas Wilhelmsson, Ericsson  </em>   </div> <div> </div> <div>18 juni, 13.30</div> <div><strong>Buller i staden, hur planerar vi?</strong></div> <div><em>Patrik Höstmad, Chalmers; Malin Andersson, Trafikkontoret</em></div> <div> </div> <div>19 juni, 11.00</div> <div><strong>Möjligheter och utmaningar med eldrivna transporter</strong></div> <div><em>Pontus Wallgren, Chalmers; Magnus Broback, Volvo Group    </em></div> <div> </div> <div>19 juni, 17.30</div> <div><strong>Energi i bostäder, hur bra kan det bli egentligen?</strong></div> <em>Magnus Österbring, Chalmers; Ulf Östermark, Framtiden </em><div> </div> <div>20 juni, 11.00</div> <div><strong>Möjligheter och utmaningar med elektrifiering av citylogistik</strong></div> <em>Sönke Behrends, Chalmers; Louise Larsson, Älvstranden Utveckling </em><div> </div> <br /> <div><a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span>Hitta till Race Village och läs mer om vad som händer under veckan</span></a><br /></div> <div> </div>Mon, 11 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspxProgrammera en självkörande bil med din telefon<p><b>​Öppen källkod i säkerhetskritiska system kan spara liv, menar forskaren Ola Benderius. Under Volvo Ocean Race kan du själv använda Chalmers programvara för att programmera en självkörande bil.</b></p><div><div>När Volvo Ocean Race kommer till Göteborg i mitten av juni, är Chalmers på plats på flera ställen på evenemangsområdet för att ge allmänheten chansen att komma nära inpå banbrytande forskning.</div> <div> </div> <div>Chalmers labb för fordonsforskning, Revere, visar självkörande miniatyrbilar som besökarna själva får programmera med hjälp av Chalmers öppna programvara. En sådan möjlighet är världsunik berättar Ola Benderius, forskarassistent på institutionen Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div> </div> <div>– Allmänheten befinner sig normalt sett väldigt långt borta från den här tekniken. Nu gör vi det så enkelt att du bara behöver plocka fram telefonen för att komma igång.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Öppen källkod kan spara liv</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Ola-Benderius-2_200x250px.jpg" alt="Syntolkning: Porträtt av Ola Benderius" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Att utnyttja öppen källkod i säkerhetskritiska system är något som mötts av stor skepsis från industrin och som i stort sett är obeprövat. Men Ola Benderius ser stora fördelar med att släppa in användarna bakom kulisserna. Tillgången till öppen källkod gör att tröskeln för utvecklingsmöjligheter blir lägre, samtidigt som datasäkerheten ökar, menar han:</div> <div> </div> <div>– Det är ett missförstånd att öppen källkod ökar riskerna för hackning. Tvärtom visar forskning att buggar i mjukvaran och tiden för att komma tillrätta med dem minskar kraftigt om man är öppen med exakt hur programmen fungerar. För självkörande fordon kan detta spara människoliv.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tävla om att få din kod använd i en lastbil</h4> <div>Som en extra guldkant kan besökarna i Chalmers monter tävla om att se sin kod användas i en självkörande lastbil. Programvaran som används för att styra de små fordonen i montern är nämligen samma som chalmersforskarna använder i fullstora lastbilar.</div> <div> </div> <div>– Den som skapar det bästa självkörande beteendet under Volvo Ocean Race-veckan, belönas med en heldag på testbanan Astazero, där en lastbil programmeras med samma kod, berättar Ola Benderius. I juryn sitter experter från Chalmers. <br /></div></div> <div><strong><br /><br />FAKTA: Öppen källkod</strong></div> <div>Öppen källkod eller öppen programvara avser oftast datorprogram vars källkod inte är proprietär utan är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Här hittar du Chalmers  självkörande bilar under Volvo Ocean Race i Göteborg</strong></div> <div>Montern med Chalmers självkörande bilar finns i <em>Volvo Group produktutställning &amp; Interaktivt Lab</em> på Volvo Ocean Race-området Race Village, Södra Frihamnspiren, Göteborg. <br /></div> <div>Montern är bemannad 14 juni 14-21, 15-16 juni 10-24, 17-20 juni 10-21, 21 juni 10-18<br /><a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Karta</a></div> <p></p> <p><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Andra chalmersaktiviteter under Volvo Ocean Race</a><br /><br /><strong>FAKTA: Läs mer om Chalmers forskning om självkörande bilar<br /></strong></p> <p><strong></strong><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers fordonslabb Revere</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbil-maj-2016.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Självkörande lastbil beter sig som ett djur</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Kungen-testar-autonom-korning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kungen testar autonom körning</a><br /><br /><br /></p>Mon, 11 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspxPassagerarflyg med batteridrift kan snart bli verklighet<p><b>​Tanken må svindla, men steget från dagens drönare till eldrivet kortdistansflyg kan vara kortare än vi föreställer oss.</b></p>​I den tecknade TV-serien Jetsons från 1960-talet var det en självklarhet att familjeförsörjaren tog sin flygande bil till jobbet på morgonen. Nu börjar samtiden hinna ifatt denna futuristiskautopi. Om två år kommer turister som anländer till Dubais flygplats att erbjudas åka eldriven helikoptertaxi till hotellet – i stället förvanlig taxibil.<br /><br />– Runt om i världen finns ett 70-tal startupföretag som utvecklar olika varianter av eldriven flygtaxi, de flesta baserade på drönarteknik, berättar chalmersforskaren Anders Forslund. Flera av bolagen har redan fullskaliga prototyper i luften.<br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/CM1-2018_Anders%20Forslund_I0A1637_250x200px.jpg" alt="Syntolkning: Forskare i arbete" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Framtidstron är stark</strong> och riskkapital strömmar till. Ett av bolagen, amerikanska Joby, tog nyligen in 100 miljoner dollar. Den traditionella flygindustrin, exempelvis Airbus, finns med på ett hörn, men fram för allt drivs utvecklingen av IT-orienterade eldsjälar och tech-jättar som exempelvis taxiföretaget Uber. Anders Forslund, själv drönarentusiast och fram tills nyligen flygmotorforskare på Chalmers, har tagit det till sin uppgift att få denna utveckling att lyfta också i Sverige. Han arbetar nu som projektledare för Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige), ett samarbete mellan Chalmers, forskningsinstitutet RiseViktoria och Luftfartsverket.<br /><br />– Målet är att lägga fram ett förslag till någon typ av bemannad farkost – och att bygga en prototyp. Men första steget är att bestämma vad som kan vara en lämplig första tillämpning av elflyg i Sverige, säger Anders Forslund.<br /><br /><strong>Parallellt med Elise</strong> driver Anders Forslund ett eget drönarprojekt, också med glesbygdskoppling: Små farkoster som ska frakta medicin mellan vårdcentraler och utlokaliserade så kallade ”hälsorum” i Västerbottens inland. Medicinfraktaren blir en kolfiberkonstruktion i storleksordningen två gånger två meter, som ska kunna lyfta 8 kilo och flyga upp till 70 kilometer. Typen kallas tilt wing – den lyfter och landar vertikalt som en vanlig drönare. Men väl uppe på sin flyghöjd vrider den på sina vingar och börjar flyga i stil med ett vanligt flygplan.<br /><br />Anders Forslund har redan provflugit med nedskalade versioner av sin konstruktion i Chalmers vindtunnel. För att kunna lyfta en människa behöver en liknande farkost vara cirka sex gånger sex meter.<br /><br /><strong>Skulle ett framtida</strong> batteridrivet passagerarflyg se ut på samma sätt – bara ännu större? Tänkbart, anser Anders Forslund, men påpekar att eldriften öppnar möjligheten för ett stort antal nya ”arkitekturer” inom flyget.<br /><br />– Det grundläggande är elmotorns enkelhet och styrbarhet. Att flyga med många små rotorer gör elflyget både robustare och bekvämare.<br /><br />Elmotorns skyhöga verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorn är en fördel ur resurs och miljösynpunkt, förutsatt att elen är fossilfri. Akilleshälen är än så länge batteriernas vikt, som sätter en gräns för räckvidden.<br />Klimatnyttan avgörs till slut ändå av vilket transportslag som elflyget ersätter – även med eldrift går det enligt Anders Forslund åt cirka fem gånger mer energi att flyga jämfört med att åka elbil.<br /><br />– Fem gånger är ändå inte obscent mycket mer. Man kan leva med det, om man hittar en tillämpning där flyg är bästa alternativet.<br /><br />Text: Björn Forsman<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />Fri, 08 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxNytt material för bränsleceller efterliknar kroppens hemoglobin<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat ett material som kan minska kostnaden för bränslecellsstacken i en vätgasbil med upp emot 35 procent. Det högpresterande materialet efterliknar en struktur i hemoglobin, det protein som finns i röda blodkroppar hos människan. Resultaten presenterades nyligen i Journal of Power Sources.</b></p><div>​Det ser ut som pulveriserat kol. Inget avslöjar att det svarta pulvret har egenskaper som gör att det kan tävla med en av världens dyraste metaller. Materialet har tagits fram av forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och dess egenskaper är skräddarsydda för att ersätta ädelmetallen platina i bränslecellens katalysator.</div> <div><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Hand-pouring-powder_300x200px.jpg" alt="Syntol" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:350px;height:260px" /></span></span></span></span> </div> <div>I dagens vätgasbilar står platina för närmare hälften av bränslecellsstac<span><span></span></span><span><span><span></span></span></span>kens tillverkningskostnad. Med det alternativa materialet, ett funktionellt poröst kol, skulle denna kostnad kunna minskas med upp <span></span>emot 35 procent.</div> <div> </div> <div>Platina är en god katalysator, och sökandet efter en ersättare som kan leva upp till förväntningarna har pågått under lång tid. Redan 2002 påbörjade forskargruppen sitt arbete, under ledning av professor Anders Palmqvist. </div> <div> </div> <div>– Vi ser inte platina som ett resursmässigt hållbart alternativ och dess höga kostnad motverkar dessutom storskalig användning av den energieffektiva bränslecellsteknologin, säger Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Struktur som återfinns i hemoglobin</h4> <div>Idén till det nya materialet kom delvis från naturen. Närmare bestämt från heme-gruppen i kroppens hemoglobin som består av enskilda järnjoner omgivna av kväveatomer i en organisk molekyl. </div> <div> </div> <div>– Vi bestämde oss för att försöka återskapa en sådan struktur i kombination med ett poröst kol, och att ge materialet aktiva säten liknande heme-gruppen men förankrade i ett poröst och elektrisk ledande syntetiskt kol, berättar Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>Det första beviset på att principen fungerar kom 2010. Därefter har materialet vidareutvecklats och modifierats för att klara de höga kraven från fordonsindustrin. Temperaturen vid tillverkningen och tillvägagångssättet när materialet appliceras som katod i bränslecellen är några av de faktorer som spelar stor roll för den färdiga cellens prestanda. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Redo för tester i hel bränslecellstack</h4> <div>Många års finslipning har nu lett till så hög prestanda i en enskild bränslecell att tiden är mogen att undersöka hur olika driftbetingelser påverkar prestandan i en hel bränslecellstack. Hur bränslecellen körs är nämligen avgörande, men svårt att testa på en enskild cell. Testerna kommer att genomföras på Chalmers och i samverkan med Powercell AB. </div></div> <div> </div> <div>Går testerna bra är användning av det nya materialet i ett verkligt fordon inte långt borta, tror Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>– Steget från enskild cell till bränslecellstack är större än från storskaliga tester till verkliga tillämpningar. Och intresset från industrin är stort.</div> <div> </div> <div><br /><em>Den 18 maj 2018 presenterar doktoranden Caroline Janson sin avhandling som behandlar de aktiva sätenas utseende och funktion, samt hur framställningen av materialet kan förbättras. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA Om materialet</strong></div> <div>Materialet som tagits fram på Chalmers tillverkas som ett pulver. För applicering i bränsleceller blandas pulvret med lösningsmedel till ett bläck som trycks på ett av skikten i bränslecellen. Patent söktes 2010, idag är det godkänt i fem länder.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad</strong></div> <ul><li>Katalysatorn i en bränslecellskatod behöver vara elektriskt ledande och innehålla katalytiskt aktiva säten, vilka binder till sig de reagerande syremolekylerna och gör det enklare för dem att reagera och sedan lossna. </li> <li>Katalysatorn bör också vara porös, för att ge plats till fler aktiva säten och för att syret ska kunna komma fram till de aktiva sätena, samt för att det vatten som bildas vid den katalytiska reaktionen ska ledas bort effektivt.</li></ul> <p><br /></p> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Illustration-branslecellskatalysator_600px.jpg" alt="Illustration bränslecellskatalysator_600px.jpg" style="margin:5px" /> </div> <div><p><span></span><em>En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad. Bild: Caroline Janson</em></p> <span style="display:inline-block"></span><strong><br /><br />KONTAKT</strong></div> <div>För mer information om projektet kontakta <a href="mailto:anders.palmqvist@chalmers.se">Anders Palmqvis</a>t, 031 772 29 61.</div> <div> </div> <div><strong>MER INFORMATION</strong></div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378775317305232?via%3Dihub">Artikeln i Journal of Power Sources &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/502837">Caroline Jansons doktorsavhandling “Iron-nitrogen containing carbon catalysts for oxygen reduction in fuel cells” &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=zXhcgMZRCCY">Film om forskargruppen och deras arbetsprocess &gt;&gt;</a> </div>Tue, 15 May 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxGivande möten för svensk och kinesisk transportforskning<p><b>​Under våren har en delegation från styrkeområde Transport besökt tänkbara akademiska samarbetspartners i Kina. En mycket givande resa med goda förutsättningar till fortsatt utbyte.</b></p><div>​Målet med resan var att inleda eller stärka långsiktiga, strategiska samarbeten med akademiska parter och främja excellens och rörlighet bland forskare och studenter. I april besökte en delegation från styrkeområde Transport därför de kinesiska universiteten Tsinghua University, Tongji School of Automotive Studies och Tongji School of Transportation Engineering samt institutet China automotive technology &amp; research center (CATARC).</div> <div> </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Resan var mycket givande, och gav goda förutsättningar till fortsatta utbyte, berättar styrkeområdesledare Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Alla de organisationer vi besökte visade stort intresse för utbyte av forskare, doktorander och studenter, fortsätter han, och uppmanar relevanta forskare att ansöka om styrkeområdets resebidrag för att besöka Kina.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Samarbetsavtal med CATARC</h4> <div>CATARC är ett institut som inte bedriver grundforskning, men som är betydelsefullt på grund av sin nära koppling till regeringen med inflytande bland annat över tekniska standarder och femårsplaner. Under chalmersdelegationens besök undertecknades ett samarbetsavtal mellan CATARC och Chalmers.</div> <div> </div> <div>Institutets fokus ligger bland annat på autonoma och uppkopplade fordon, säkerhet, affärsmodeller och återvinning. Bland tänkbara samarbetsområden för styrkeområdet finns bland annat krockdockor i olika kroppsstorlekar, aktiv och passiv säkerhet, batterier och sensorer. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Goda möjligheter till samarbete och forskarutbyte</h4> <div>Automotive Research Institute vid Tsinghua University liknar på många sätt styrkeområde i fråga om temaområden, industrisamarbeten och finansiering. Institutet är ledande i Kina inom autonom körning och har även en välutrustad testbana. Sedan flera år tillbaka samarbetar de med SAFER och med Volvobolagen inom ramen för CTS (China-Sweden Research Centre for Traffic Safety). Besöket gav idéer kring ytterligare möjligheter för samarbete, exempelvis inom bränsleceller och batteriforskning.</div> <div> </div> <div>Tongji University School of Automotive Engineering (SAS) har nyligen påbörjat uppbyggnaden av en testbana för intelligenta fordon. Här finns möjlighet till tänkbara samarbeten, till exempel i jämförande studier med M-City (testbanan vid University of Michigan Transport Research Institute) och AstaZero. Representanter från skolan visade stort intresse för forskarutbyten, och man diskuterade bland annat en gemensam workshop, eventuellt med koppling till skolans vindtunnel eller till återvinning. </div> <div><br />Tongji University School of Transportation Engineering var nästa stopp på resan. Skolan äger en av Kinas mest avancerade körsimulatorer, med 250-gradersskärm, och har även tillgång till kinesiska polisens olycksdatabas. Skolans forskning inom trafiksäkerhet kompletterar den som bedrivs på Chalmers. Delegationen fann många goda möjligheter till samarbeten, framför allt inom profilområdena Trafiksäkerhet och Transporteffektivitet och kundanpassad logistik.</div> <div><br />Delegationen besökte även Volvo Cars i Shanghai. Företaget har stort intresse av studenter med erfarenhet från Kina och gärna skulle se att studenter uppmärksammades på möjligheten att tillbringa en period i landet.<br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Relationerna utvecklas vidare</h4> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Att gå vidare med olika samarbetsprojekt, såväl med de båda universiteten som med CATARC, är mycket intressant för styrkeområde Transport, sammanfattar Sinisa Krajnovic.</div> <div>Relationerna mellan svensk och kinesisk transportforskning kan också stärkas genom multilaterala samarbeten inom ramen för China-Sweden Research Centre for Traffic Safety (CTS). Ett resultat av resan är att kontaktpersoner för de olika samarbetena har utsetts. </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Vi ser fram emot att utveckla relationerna vidare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div>Med på resan var Sinisa Krajnovic, Kajsa Hulthén, Mats Svensson, Anders Nordelöf, Johan Woxenius och Åsa Valadi.</div> <div> </div> <div>Styrkeområde Transport har tidigare besökt UC Davis och UMTRI i USA och MOBI vid Vrije Universiteit i Bryssel, med vilka man initierat strategiska akademiska partnerskap. </div>Tue, 15 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxElectricity &amp; Biofuels – do we need both?&quot; bjöd på bred och varierad kunskap och dialog<p><b>​​Styrkeområdena Energi &amp; Transport lunchseminariium ihop med RISE, levererade väl insatta presentationer, en laddad diskussion om föredragna bränslealternativ men också en påtaglig samstämmighet om behovet av flera alternativ.</b></p><p>​Torsdagen den 26 april 2018 samlades presentatörer och panelmedlemmar från Chalmers och RISE till ett lunchseminarium för att diskutera olika vägval för framtidens bränslen. Presentatörer var Maria Grahn, Chalmers Styrkeområde Energi, och Patrik Klinbom från RISE, och i panelen deltog Frances Sprei och Jonas Sjöblom från Chalmers ihop med Karin Pettersson och Markus Norström från RISE. </p> <br /><p><span>Flera olika alternativ till framtida bränslen presenterades och diskuterades, och en viss preferensinrikting kunde skönjas hos olika medverkande. <span style="display:inline-block"></span></span>Uppslutningen av deltagare var stor och intresset blev tydligt vid den mycket aktiva <span lang="SV"></span>frågestunden efter presentationer och paneldebatt. Skillnader i föredragna bränsleval uttrycktes och diskussionen blev ibland till och med laddad. Men när det kom till frågan om vi skulle kunna klara oss med ett framtida bränslealternativ uppvisades en påtaglig konsensus. Att endast ett bränslealternativ kan visa sig mycket svårt att genomföra konstaterades med samstämmighet, och seminariet samlade sig istället ganska enhälligt runt behovet av två eller flera olika framtida alternativ.</p> <p>  </p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/lunchseminarier/IMG_0221_Lunchsem-180426_medSamtycke_SOE0001_350x305px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p><em>Från vänster till höger: Markus Norström, RISE, <br />Jonas Sjöblom, Maria Grahn och Frances Sprei, Chalmers, Johanna Mossberg och Patrik Klintbom, RISE, Selma Brynolf, Chalmers samt Karin Pettersson, RISE.</em></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><em> </em></h6><p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <br /><p><br /></p> <p><br /></p> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/evenemang/lunchseminarier/Sidor/Electricity-and-Biofuels_Do-we-need-both.aspx">Agenda »</a><br /><br />Presentationsmaterial:<br />Maria Grahn: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Maria-Grahn_Pres_The-role-of-biofuels-electrofuels-and--180426.pdf">The role of biofuels, electrofuels and electricity in the transformation of the transport sector. »</a><br />Patrik Klintbom: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Patrik-Klintbom_Pres_Electricity-and-biofuels-synergies-and-competition_180426.pdf">Electricity and Biofuels -- Synergies and competition »</a><br />Fri, 04 May 2018 15:00:00 +0200