Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 03 Jul 2018 09:55:17 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxTestbädd för elektromobilitet placeras på Lindholmen<p><b>​Den testbädd för elektromobilitet som RISE och Chalmers etablerar med stöd av regeringen och i samverkan med industriparterna CEVT, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</b></p><div>​RISE och Chalmers fick 2017 uppdraget av regeringen att skapa en testbädd för elektromobilitet. Det är nu klart att testbädden, som får namnet Swedish Electric Transport Laboratory AB, SEEL, kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. SEEL kommer också att ha en geografisk placering i Stockholmsregionen. Var den hamnar är fortfarande under utredning.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen på SEEL syftar till att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn samt skynda på den svenska omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</div> <div><br /></div> <div>SEEL kommer att tillhandahålla provning för alla de delar som elektrifierade transporter kräver. Det kan till exempel handla om elektrifierade växellådor och drivaxlar för olika typer av fordon, komponent-, drivline- och vagnstestning för hybrider och elektriska fordon samt laddning och smart energistyrning. Även den marina sektorn och flyget väntas kunna nyttja testbädden.</div> <div><br /></div> <div>– Fordonsindustrin är oerhört viktig för Sverige och idag tar vi ett viktigt steg för att framtidssäkra svenska fordonsjobb i den stora omställning som nu sker i transportsektorn. Från fossilt till förnybart, från bensin och diesel till el. Vårt mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Och då måste vi klara utsläppen samtidigt som vi säkrar företagens konkurrenskraft och jobben i Sverige. Svensk fordonsindustri kommer att spela en nyckelroll i denna omställning, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.</div> <br /><div>– Satsningen innebär stora möjligheter för utbildning, forskning och industriell utveckling. Testbädden kompletterar laboratorier som Chalmers redan har och för oss är det naturligt att ta ansvar som en av ägarna för att effektivt kunna bidra till en snabb kunskapsutveckling kopplat till elektriska fordon och farkoster, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/SEEL%20Presskonferens/180629-SEEL-1_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Mikael Damberg</em><em>, Närings- och innovationsminister talade på konferensen.</em><br /></div> <br /><div>– SEEL blir unikt genom den täta samverkan som kommer att ske mellan industri, institut och akademi och har alla förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet. Tillsammans med vår testanläggning för aktiv fordonssäkerhet, AstaZero, och vår nya testanläggning för att stresstesta fordonselektronik och trådlös kommunikation, Awitar, gör SEEL att RISE står väl rustat för att vara en stark innovationspartner för svensk fordonsindustri också i framtiden, säger RISE vd Pia Sandvik.</div> <div><br /></div> <div>– CEVT har ett tydligt uppdrag inom Geely-koncernen att bli ett världsledande innovationscenter och elektromobilitet är ett område som möjliggör nya funktioner som kommer vara helt nödvändiga för att våra kommande produkter ska kunna möta morgondagens krav på fossilfria fordon. Utveckling av dessa funktioner kräver djup förståelse både av komponenter och system, SEEL kommer vara en del i den bas vi behöver för att kontinuerligt utveckla denna kunskap, säger Mats Fägerhag, vd CEVT.</div> <div><br /></div> <div>– Scania är pådrivande i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. Eldrift kommer att vara en viktig del av den resan och Sverige har, med stora fordonstillverkare, grön energi och gott samarbete mellan politik, akademi och näringsliv, unika förutsättningar att ta en tung roll i den utvecklingen globalt sett. De båda eltransport-laboratorierna kommer att innebära stora fördelar för att både utveckla och testa elektrifierade tunga fordon i Sverige, säger Björn Westman, ansvarig för drivlineutveckling på Scania.</div> <div><br /></div> <div>– Med Volvo Cars ambitiösa elektrifieringsstrategi kommer SEEL bli ett viktigt verktyg för oss att utveckla och verifiera de nya teknologier som planeras för de kommande åren, säger Paul Welander, Senior Vice President, Volvo Cars. Under perioden 2020-2025 förväntar vi oss ett tydligt skifte mot elektrifierade fordon så timingen för denna satsning är utmärkt. Det är även en investering som kommer att gynna både näringslivet och samhället.</div> <div><br /></div> <div> – Vi i fordonsbranschen har en stor roll i den klimatomställning som måste till och elektrifiering är en viktig del av det arbetet, säger Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen. Vi har börjat med våra bussar och första elektriska lastbilar, men det krävs mycket mer forskning och utveckling. SEEL kommer att hjälpa oss, och Sverige, att vara fortsatt ledande i utvecklingen av fordon och system för klimatneutrala transporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Christian Borg/Joakim Jakobsson</div> <div><strong>Foto</strong>: Cicci Jonson/RISE <br /></div>Fri, 29 Jun 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande,-utsläppsfritt-och-delat-–-prata-transport-med-oss-i-Almedalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sj%C3%A4lvk%C3%B6rande,-utsl%C3%A4ppsfritt-och-delat-%E2%80%93-prata-transport-med-oss-i-Almedalen.aspxSjälvkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem?<p><b>​Hur kan ett nytt, annorlunda transportsystem se ut, och hur når vi dit? Vad behöver göras, och av vem? Se filmen där chalmersforskare sammanfattar tre viktiga trender för framtidens transportsystem. I Almedalen fortsätter vi samtalet.</b></p><p>Sverige har chans att ta ledningen i omställningen av transportsystemet. För att kunna genomföra en kraftfull och måldriven omställning till ett välfungerande, koldioxidneutralt, säkert och energieffektivt transportsystem krävs en samlad insats. Men samsyn kring målen saknas ännu. Alla känner inte heller till de förutsättningar och möjligheter som forskning och industri kan erbjuda.<br /><br />Ledande transportforskare ger här en bild av läget och presenterar visioner om det framtida transportsystemet med fokus på förnybara bränslen, delade transporter och autonoma fordon. Idéer och utmaningar diskuteras av en panel av experter från politiken, akademin, näringslivet och offentliga sektorn. Är Sverige berett att ställa om transportsystemet så att de fossila utsläppen från trafiken försvinner till 2030? Går det att nå svensk samsyn?</p> <p><br /></p> <p>I filmen ovan sammanfattar några av Chalmers transportforskare tre viktiga trender för framtidens transportsystem. I Almedalen fortsätter vi samtalet.<br /><br /><br /><strong>Paneldeltagare:</strong><br />Karin Svensson Smith, ordförande i Trafikutskottet (mp)<br />Jessica Rosencrantz, vice ordförande i Trafikutskottet (m)<br />Tord Hermansson, biträdande forskningschef, Volvo Car Group<br />Malin Andersson, enhetschef Utveckling och internationellt, Göteborgs stad<br />Elna Holmberg, föreståndare, Swedish Electromobility Centre<br />Frances Sprei, forskare, Chalmers<br />Fredrik von Corswant, föreståndare Revere, Chalmers<br /><br /><strong>Moderator</strong>: Johan Wester<br /><br /> <span>Följ seminariet live på </span><a href="https://sv-se.facebook.com/VastsvenskaArenan/"><span>https://sv-se.facebook.com/VastsvenskaArenan/<span></span><span style="display:inline-block"></span></span></a><br /><br /><strong>Plats</strong>: Västsvenska Arenan vid Kruttornet, Almedalen<br /><strong>Tid</strong>: tisdag 3 juli kl 13.30-14.30<br /><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Alla Chalmers aktiviteter i Almedalen</a><br /></p>Wed, 27 Jun 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspxChalmersoptimisten flyger på Volvo Ocean Race<p><b>Få närkontakt med Chalmers forskning när Volvo Ocean Race kommer till Göteborg.  Se den flygande optimistjollen, programmera en självkörande bil med telefonen, eller lyssna på samtal om hur vi kan uppnå en grön, hållbar stad.</b></p><div>​När tävlingsbåtarna i Volvo Ocean Race seglar in Göteborg den 14 juni blir det folkfest i Frihamnen. Inte bara för att välkomna båtarna, utan även för att få ta del som vad som sker inom teknik och forskning för ett hållbart samhälle.</div> <div> </div> <div>Vill du få närkontakt med Chalmers forskning och kanske själv pröva ny teknik, är möjligheterna flera:</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Programmera din egen självkörande bil med telefonen</h5> <div>Chalmers fordonslabb Revere demonstrerar sina självkörande miniatyrbilar. Programmera en av bilarna med kod som du själv skapar via telefonen. Bästa självkörande beteendet får se sin kod användas i ett fullskaligt fordon under en dag på testbanan Astazero.</div> <div><br /><strong>Var</strong>: Volvo Group produktutställning &amp; Interaktivt Lab</div> <div><strong>När</strong>: Montern är bemannad 14 juni 14-21, 15-16 juni 10-24, 17-20 juni 10-21, 21 juni 10-18<br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om evenemanget och tävlingen</a></div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om fordonslabbet Revere</a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Chalmers flygande optimister</h5> <div>Vid provbassängen på området visar Chalmers fyra olika extralätta optimistjollar:<br /><ul><li>Den uppmärksammade ”flygande optimisten” – en båt delvis byggd av grafen och med bärplan som gör det möjligt för skrovet att lyfta från vattenytan, också känt som att ”foila”</li> <li><span>Ytterligare en foilande optimist byggd av existerande standardkomponenter</span></li> <li>En båt byggd av cellulosa <br /></li> <li>En båt byggd av kolfiber</li></ul> Om förutsättningarna är de rätta kommer tävlingsseglare försöka få den foliande optimisten att flyga.</div> <div>Projektet <em>Optimist för havet</em> visar en annan av Chalmers optimister, gjord i återvunnen plast.</div> <div><strong><br />Var</strong>: Mässområdet</div> <div><strong>När</strong>: 14-21 juni, exakta tider i <a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/">programmet</a> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspx"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och se en film om Chalmers flygande optimist </span></a><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5">15 valtalare i valens mage</h5> <div>Ren Kust bjuder in människor som engagerar sig i frågan om plast i haven. Lyssna, samtala och inspireras av aktörer i hela näringskedjan - från forskare, opinionsbildare, lärare, strandstädare och lagstiftare.<br /></div> <div><strong>Var</strong>: Ren Kusts monter, mässområdet</div> <div><strong>När</strong>: 15-20 juni</div> <div><a href="http://renkust.se/utstallning-och-aktiviteter-pa-volvo-ocean-race-14-21-juni/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hela programmet</a><br /></div> <div><em>Chalmers deltar med:</em><br /></div> <div><span>16 juni Kl 11:40<span style="display:inline-block"></span></span><span><strong><br /></strong></span></div> <div><span><strong>Att städa eller inte städa, är det ens en fråga?</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> Henrikke Baumann, Chalmers<br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5">Electricity Talks – samtal om den gröna, tysta, energismarta och uppfinningsrika staden</h5> <div>Forskare och representanter från näringsliv och offentlig sektor möts i korta samtal kring hållbara städer. Projektet Electricity är värd för samtalen.</div> <div><br /><strong>Var</strong>: Speaker’s corner, huvudentrén</div> <div><strong>När</strong>: 14-21 juni<br /><a href="https://www.electricitygoteborg.se/nyheter/mot-framtidens-stad-pa-volvo-ocean-race" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hela programmet</a><br /><br /></div> <em>Chalmers deltar med</em>: <div>15 juni, 13.30    </div> <div><strong>Planera stad, utan barriärer</strong></div> <div><em>Job van Eldijk, Chalmers; Shahbaz Khan, Trafiknämnden</em></div> <div><br />16 juni, 11.00</div> <div><strong>Rättvisa resor i en växande stad</strong></div> <div><em>Ann-Sofie Hermansson (s); Jan Riise, Mistra Urban Futures/Chalmers</em></div> <div><br />17 juni, 17.30</div> <div><strong>Dela information gratis, varför då?</strong></div> <div><em>PO Arnäs, Chalmers; Jonas Wilhelmsson, Ericsson  </em>   </div> <div> </div> <div>18 juni, 13.30</div> <div><strong>Buller i staden, hur planerar vi?</strong></div> <div><em>Patrik Höstmad, Chalmers; Malin Andersson, Trafikkontoret</em></div> <div> </div> <div>19 juni, 11.00</div> <div><strong>Möjligheter och utmaningar med eldrivna transporter</strong></div> <div><em>Pontus Wallgren, Chalmers; Magnus Broback, Volvo Group    </em></div> <div> </div> <div>19 juni, 17.30</div> <div><strong>Energi i bostäder, hur bra kan det bli egentligen?</strong></div> <em>Magnus Österbring, Chalmers; Ulf Östermark, Framtiden </em><div> </div> <div>20 juni, 11.00</div> <div><strong>Möjligheter och utmaningar med elektrifiering av citylogistik</strong></div> <em>Sönke Behrends, Chalmers; Louise Larsson, Älvstranden Utveckling </em><div> </div> <br /> <div><a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span>Hitta till Race Village och läs mer om vad som händer under veckan</span></a><br /></div> <div> </div>Mon, 11 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Programmera-sjalvkorande-bil-med-din-telefon.aspxProgrammera en självkörande bil med din telefon<p><b>​Öppen källkod i säkerhetskritiska system kan spara liv, menar forskaren Ola Benderius. Under Volvo Ocean Race kan du själv använda Chalmers programvara för att programmera en självkörande bil.</b></p><div><div>När Volvo Ocean Race kommer till Göteborg i mitten av juni, är Chalmers på plats på flera ställen på evenemangsområdet för att ge allmänheten chansen att komma nära inpå banbrytande forskning.</div> <div> </div> <div>Chalmers labb för fordonsforskning, Revere, visar självkörande miniatyrbilar som besökarna själva får programmera med hjälp av Chalmers öppna programvara. En sådan möjlighet är världsunik berättar Ola Benderius, forskarassistent på institutionen Mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div> </div> <div>– Allmänheten befinner sig normalt sett väldigt långt borta från den här tekniken. Nu gör vi det så enkelt att du bara behöver plocka fram telefonen för att komma igång.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Öppen källkod kan spara liv</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Ola-Benderius-2_200x250px.jpg" alt="Syntolkning: Porträtt av Ola Benderius" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Att utnyttja öppen källkod i säkerhetskritiska system är något som mötts av stor skepsis från industrin och som i stort sett är obeprövat. Men Ola Benderius ser stora fördelar med att släppa in användarna bakom kulisserna. Tillgången till öppen källkod gör att tröskeln för utvecklingsmöjligheter blir lägre, samtidigt som datasäkerheten ökar, menar han:</div> <div> </div> <div>– Det är ett missförstånd att öppen källkod ökar riskerna för hackning. Tvärtom visar forskning att buggar i mjukvaran och tiden för att komma tillrätta med dem minskar kraftigt om man är öppen med exakt hur programmen fungerar. För självkörande fordon kan detta spara människoliv.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tävla om att få din kod använd i en lastbil</h4> <div>Som en extra guldkant kan besökarna i Chalmers monter tävla om att se sin kod användas i en självkörande lastbil. Programvaran som används för att styra de små fordonen i montern är nämligen samma som chalmersforskarna använder i fullstora lastbilar.</div> <div> </div> <div>– Den som skapar det bästa självkörande beteendet under Volvo Ocean Race-veckan, belönas med en heldag på testbanan Astazero, där en lastbil programmeras med samma kod, berättar Ola Benderius. I juryn sitter experter från Chalmers. <br /></div></div> <div><strong><br /><br />FAKTA: Öppen källkod</strong></div> <div>Öppen källkod eller öppen programvara avser oftast datorprogram vars källkod inte är proprietär utan är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Här hittar du Chalmers  självkörande bilar under Volvo Ocean Race i Göteborg</strong></div> <div>Montern med Chalmers självkörande bilar finns i <em>Volvo Group produktutställning &amp; Interaktivt Lab</em> på Volvo Ocean Race-området Race Village, Södra Frihamnspiren, Göteborg. <br /></div> <div>Montern är bemannad 14 juni 14-21, 15-16 juni 10-24, 17-20 juni 10-21, 21 juni 10-18<br /><a href="http://volvooceanracegoteborg.com/folkfest/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Karta</a></div> <p></p> <p><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/upplev-banbrytande-forskning-pa-Volvo-Ocean-Race.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Andra chalmersaktiviteter under Volvo Ocean Race</a><br /><br /><strong>FAKTA: Läs mer om Chalmers forskning om självkörande bilar<br /></strong></p> <p><strong></strong><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers fordonslabb Revere</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbil-maj-2016.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Självkörande lastbil beter sig som ett djur</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Kungen-testar-autonom-korning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kungen testar autonom körning</a><br /><br /><br /></p>Mon, 11 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspxPassagerarflyg med batteridrift kan snart bli verklighet<p><b>​Tanken må svindla, men steget från dagens drönare till eldrivet kortdistansflyg kan vara kortare än vi föreställer oss.</b></p>​I den tecknade TV-serien Jetsons från 1960-talet var det en självklarhet att familjeförsörjaren tog sin flygande bil till jobbet på morgonen. Nu börjar samtiden hinna ifatt denna futuristiskautopi. Om två år kommer turister som anländer till Dubais flygplats att erbjudas åka eldriven helikoptertaxi till hotellet – i stället förvanlig taxibil.<br /><br />– Runt om i världen finns ett 70-tal startupföretag som utvecklar olika varianter av eldriven flygtaxi, de flesta baserade på drönarteknik, berättar chalmersforskaren Anders Forslund. Flera av bolagen har redan fullskaliga prototyper i luften.<br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/CM1-2018_Anders%20Forslund_I0A1637_250x200px.jpg" alt="Syntolkning: Forskare i arbete" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Framtidstron är stark</strong> och riskkapital strömmar till. Ett av bolagen, amerikanska Joby, tog nyligen in 100 miljoner dollar. Den traditionella flygindustrin, exempelvis Airbus, finns med på ett hörn, men fram för allt drivs utvecklingen av IT-orienterade eldsjälar och tech-jättar som exempelvis taxiföretaget Uber. Anders Forslund, själv drönarentusiast och fram tills nyligen flygmotorforskare på Chalmers, har tagit det till sin uppgift att få denna utveckling att lyfta också i Sverige. Han arbetar nu som projektledare för Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige), ett samarbete mellan Chalmers, forskningsinstitutet RiseViktoria och Luftfartsverket.<br /><br />– Målet är att lägga fram ett förslag till någon typ av bemannad farkost – och att bygga en prototyp. Men första steget är att bestämma vad som kan vara en lämplig första tillämpning av elflyg i Sverige, säger Anders Forslund.<br /><br /><strong>Parallellt med Elise</strong> driver Anders Forslund ett eget drönarprojekt, också med glesbygdskoppling: Små farkoster som ska frakta medicin mellan vårdcentraler och utlokaliserade så kallade ”hälsorum” i Västerbottens inland. Medicinfraktaren blir en kolfiberkonstruktion i storleksordningen två gånger två meter, som ska kunna lyfta 8 kilo och flyga upp till 70 kilometer. Typen kallas tilt wing – den lyfter och landar vertikalt som en vanlig drönare. Men väl uppe på sin flyghöjd vrider den på sina vingar och börjar flyga i stil med ett vanligt flygplan.<br /><br />Anders Forslund har redan provflugit med nedskalade versioner av sin konstruktion i Chalmers vindtunnel. För att kunna lyfta en människa behöver en liknande farkost vara cirka sex gånger sex meter.<br /><br /><strong>Skulle ett framtida</strong> batteridrivet passagerarflyg se ut på samma sätt – bara ännu större? Tänkbart, anser Anders Forslund, men påpekar att eldriften öppnar möjligheten för ett stort antal nya ”arkitekturer” inom flyget.<br /><br />– Det grundläggande är elmotorns enkelhet och styrbarhet. Att flyga med många små rotorer gör elflyget både robustare och bekvämare.<br /><br />Elmotorns skyhöga verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorn är en fördel ur resurs och miljösynpunkt, förutsatt att elen är fossilfri. Akilleshälen är än så länge batteriernas vikt, som sätter en gräns för räckvidden.<br />Klimatnyttan avgörs till slut ändå av vilket transportslag som elflyget ersätter – även med eldrift går det enligt Anders Forslund åt cirka fem gånger mer energi att flyga jämfört med att åka elbil.<br /><br />– Fem gånger är ändå inte obscent mycket mer. Man kan leva med det, om man hittar en tillämpning där flyg är bästa alternativet.<br /><br />Text: Björn Forsman<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br />Fri, 08 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxNytt material för bränsleceller efterliknar kroppens hemoglobin<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat ett material som kan minska kostnaden för bränslecellsstacken i en vätgasbil med upp emot 35 procent. Det högpresterande materialet efterliknar en struktur i hemoglobin, det protein som finns i röda blodkroppar hos människan. Resultaten presenterades nyligen i Journal of Power Sources.</b></p><div>​Det ser ut som pulveriserat kol. Inget avslöjar att det svarta pulvret har egenskaper som gör att det kan tävla med en av världens dyraste metaller. Materialet har tagits fram av forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och dess egenskaper är skräddarsydda för att ersätta ädelmetallen platina i bränslecellens katalysator.</div> <div><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Hand-pouring-powder_300x200px.jpg" alt="Syntol" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:350px;height:260px" /></span></span></span></span> </div> <div>I dagens vätgasbilar står platina för närmare hälften av bränslecellsstac<span><span></span></span><span><span><span></span></span></span>kens tillverkningskostnad. Med det alternativa materialet, ett funktionellt poröst kol, skulle denna kostnad kunna minskas med upp <span></span>emot 35 procent.</div> <div> </div> <div>Platina är en god katalysator, och sökandet efter en ersättare som kan leva upp till förväntningarna har pågått under lång tid. Redan 2002 påbörjade forskargruppen sitt arbete, under ledning av professor Anders Palmqvist. </div> <div> </div> <div>– Vi ser inte platina som ett resursmässigt hållbart alternativ och dess höga kostnad motverkar dessutom storskalig användning av den energieffektiva bränslecellsteknologin, säger Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Struktur som återfinns i hemoglobin</h4> <div>Idén till det nya materialet kom delvis från naturen. Närmare bestämt från heme-gruppen i kroppens hemoglobin som består av enskilda järnjoner omgivna av kväveatomer i en organisk molekyl. </div> <div> </div> <div>– Vi bestämde oss för att försöka återskapa en sådan struktur i kombination med ett poröst kol, och att ge materialet aktiva säten liknande heme-gruppen men förankrade i ett poröst och elektrisk ledande syntetiskt kol, berättar Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>Det första beviset på att principen fungerar kom 2010. Därefter har materialet vidareutvecklats och modifierats för att klara de höga kraven från fordonsindustrin. Temperaturen vid tillverkningen och tillvägagångssättet när materialet appliceras som katod i bränslecellen är några av de faktorer som spelar stor roll för den färdiga cellens prestanda. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Redo för tester i hel bränslecellstack</h4> <div>Många års finslipning har nu lett till så hög prestanda i en enskild bränslecell att tiden är mogen att undersöka hur olika driftbetingelser påverkar prestandan i en hel bränslecellstack. Hur bränslecellen körs är nämligen avgörande, men svårt att testa på en enskild cell. Testerna kommer att genomföras på Chalmers och i samverkan med Powercell AB. </div></div> <div> </div> <div>Går testerna bra är användning av det nya materialet i ett verkligt fordon inte långt borta, tror Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>– Steget från enskild cell till bränslecellstack är större än från storskaliga tester till verkliga tillämpningar. Och intresset från industrin är stort.</div> <div> </div> <div><br /><em>Den 18 maj 2018 presenterar doktoranden Caroline Janson sin avhandling som behandlar de aktiva sätenas utseende och funktion, samt hur framställningen av materialet kan förbättras. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA Om materialet</strong></div> <div>Materialet som tagits fram på Chalmers tillverkas som ett pulver. För applicering i bränsleceller blandas pulvret med lösningsmedel till ett bläck som trycks på ett av skikten i bränslecellen. Patent söktes 2010, idag är det godkänt i fem länder.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad</strong></div> <ul><li>Katalysatorn i en bränslecellskatod behöver vara elektriskt ledande och innehålla katalytiskt aktiva säten, vilka binder till sig de reagerande syremolekylerna och gör det enklare för dem att reagera och sedan lossna. </li> <li>Katalysatorn bör också vara porös, för att ge plats till fler aktiva säten och för att syret ska kunna komma fram till de aktiva sätena, samt för att det vatten som bildas vid den katalytiska reaktionen ska ledas bort effektivt.</li></ul> <p><br /></p> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Illustration-branslecellskatalysator_600px.jpg" alt="Illustration bränslecellskatalysator_600px.jpg" style="margin:5px" /> </div> <div><p><span></span><em>En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad. Bild: Caroline Janson</em></p> <span style="display:inline-block"></span><strong><br /><br />KONTAKT</strong></div> <div>För mer information om projektet kontakta <a href="mailto:anders.palmqvist@chalmers.se">Anders Palmqvis</a>t, 031 772 29 61.</div> <div> </div> <div><strong>MER INFORMATION</strong></div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378775317305232?via%3Dihub">Artikeln i Journal of Power Sources &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/502837">Caroline Jansons doktorsavhandling “Iron-nitrogen containing carbon catalysts for oxygen reduction in fuel cells” &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=zXhcgMZRCCY">Film om forskargruppen och deras arbetsprocess &gt;&gt;</a> </div>Tue, 15 May 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxGivande möten för svensk och kinesisk transportforskning<p><b>​Under våren har en delegation från styrkeområde Transport besökt tänkbara akademiska samarbetspartners i Kina. En mycket givande resa med goda förutsättningar till fortsatt utbyte.</b></p><div>​Målet med resan var att inleda eller stärka långsiktiga, strategiska samarbeten med akademiska parter och främja excellens och rörlighet bland forskare och studenter. I april besökte en delegation från styrkeområde Transport därför de kinesiska universiteten Tsinghua University, Tongji School of Automotive Studies och Tongji School of Transportation Engineering samt institutet China automotive technology &amp; research center (CATARC).</div> <div> </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Resan var mycket givande, och gav goda förutsättningar till fortsatta utbyte, berättar styrkeområdesledare Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Alla de organisationer vi besökte visade stort intresse för utbyte av forskare, doktorander och studenter, fortsätter han, och uppmanar relevanta forskare att ansöka om styrkeområdets resebidrag för att besöka Kina.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Samarbetsavtal med CATARC</h4> <div>CATARC är ett institut som inte bedriver grundforskning, men som är betydelsefullt på grund av sin nära koppling till regeringen med inflytande bland annat över tekniska standarder och femårsplaner. Under chalmersdelegationens besök undertecknades ett samarbetsavtal mellan CATARC och Chalmers.</div> <div> </div> <div>Institutets fokus ligger bland annat på autonoma och uppkopplade fordon, säkerhet, affärsmodeller och återvinning. Bland tänkbara samarbetsområden för styrkeområdet finns bland annat krockdockor i olika kroppsstorlekar, aktiv och passiv säkerhet, batterier och sensorer. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Goda möjligheter till samarbete och forskarutbyte</h4> <div>Automotive Research Institute vid Tsinghua University liknar på många sätt styrkeområde i fråga om temaområden, industrisamarbeten och finansiering. Institutet är ledande i Kina inom autonom körning och har även en välutrustad testbana. Sedan flera år tillbaka samarbetar de med SAFER och med Volvobolagen inom ramen för CTS (China-Sweden Research Centre for Traffic Safety). Besöket gav idéer kring ytterligare möjligheter för samarbete, exempelvis inom bränsleceller och batteriforskning.</div> <div> </div> <div>Tongji University School of Automotive Engineering (SAS) har nyligen påbörjat uppbyggnaden av en testbana för intelligenta fordon. Här finns möjlighet till tänkbara samarbeten, till exempel i jämförande studier med M-City (testbanan vid University of Michigan Transport Research Institute) och AstaZero. Representanter från skolan visade stort intresse för forskarutbyten, och man diskuterade bland annat en gemensam workshop, eventuellt med koppling till skolans vindtunnel eller till återvinning. </div> <div><br />Tongji University School of Transportation Engineering var nästa stopp på resan. Skolan äger en av Kinas mest avancerade körsimulatorer, med 250-gradersskärm, och har även tillgång till kinesiska polisens olycksdatabas. Skolans forskning inom trafiksäkerhet kompletterar den som bedrivs på Chalmers. Delegationen fann många goda möjligheter till samarbeten, framför allt inom profilområdena Trafiksäkerhet och Transporteffektivitet och kundanpassad logistik.</div> <div><br />Delegationen besökte även Volvo Cars i Shanghai. Företaget har stort intresse av studenter med erfarenhet från Kina och gärna skulle se att studenter uppmärksammades på möjligheten att tillbringa en period i landet.<br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Relationerna utvecklas vidare</h4> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Att gå vidare med olika samarbetsprojekt, såväl med de båda universiteten som med CATARC, är mycket intressant för styrkeområde Transport, sammanfattar Sinisa Krajnovic.</div> <div>Relationerna mellan svensk och kinesisk transportforskning kan också stärkas genom multilaterala samarbeten inom ramen för China-Sweden Research Centre for Traffic Safety (CTS). Ett resultat av resan är att kontaktpersoner för de olika samarbetena har utsetts. </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Vi ser fram emot att utveckla relationerna vidare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div>Med på resan var Sinisa Krajnovic, Kajsa Hulthén, Mats Svensson, Anders Nordelöf, Johan Woxenius och Åsa Valadi.</div> <div> </div> <div>Styrkeområde Transport har tidigare besökt UC Davis och UMTRI i USA och MOBI vid Vrije Universiteit i Bryssel, med vilka man initierat strategiska akademiska partnerskap. </div>Tue, 15 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxElectricity &amp; Biofuels – do we need both?&quot; bjöd på bred och varierad kunskap och dialog<p><b>​​Styrkeområdena Energi &amp; Transport lunchseminariium ihop med RISE, levererade väl insatta presentationer, en laddad diskussion om föredragna bränslealternativ men också en påtaglig samstämmighet om behovet av flera alternativ.</b></p><p>​Torsdagen den 26 april 2018 samlades presentatörer och panelmedlemmar från Chalmers och RISE till ett lunchseminarium för att diskutera olika vägval för framtidens bränslen. Presentatörer var Maria Grahn, Chalmers Styrkeområde Energi, och Patrik Klinbom från RISE, och i panelen deltog Frances Sprei och Jonas Sjöblom från Chalmers ihop med Karin Pettersson och Markus Norström från RISE. </p> <br /><p><span>Flera olika alternativ till framtida bränslen presenterades och diskuterades, och en viss preferensinrikting kunde skönjas hos olika medverkande. <span style="display:inline-block"></span></span>Uppslutningen av deltagare var stor och intresset blev tydligt vid den mycket aktiva <span lang="SV"></span>frågestunden efter presentationer och paneldebatt. Skillnader i föredragna bränsleval uttrycktes och diskussionen blev ibland till och med laddad. Men när det kom till frågan om vi skulle kunna klara oss med ett framtida bränslealternativ uppvisades en påtaglig konsensus. Att endast ett bränslealternativ kan visa sig mycket svårt att genomföra konstaterades med samstämmighet, och seminariet samlade sig istället ganska enhälligt runt behovet av två eller flera olika framtida alternativ.</p> <p>  </p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/lunchseminarier/IMG_0221_Lunchsem-180426_medSamtycke_SOE0001_350x305px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p><em>Från vänster till höger: Markus Norström, RISE, <br />Jonas Sjöblom, Maria Grahn och Frances Sprei, Chalmers, Johanna Mossberg och Patrik Klintbom, RISE, Selma Brynolf, Chalmers samt Karin Pettersson, RISE.</em></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><em> </em></h6><p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <br /><p><br /></p> <p><br /></p> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/evenemang/lunchseminarier/Sidor/Electricity-and-Biofuels_Do-we-need-both.aspx">Agenda »</a><br /><br />Presentationsmaterial:<br />Maria Grahn: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Maria-Grahn_Pres_The-role-of-biofuels-electrofuels-and--180426.pdf">The role of biofuels, electrofuels and electricity in the transformation of the transport sector. »</a><br />Patrik Klintbom: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Patrik-Klintbom_Pres_Electricity-and-biofuels-synergies-and-competition_180426.pdf">Electricity and Biofuels -- Synergies and competition »</a><br />Fri, 04 May 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxFörsta självkörande bussen rullar på Chalmers<p><b>​Under fyra veckor kan allmänheten åka gratis med en minibuss mellan Chalmers huvudentré och högskolans bibliotek i Johanneberg. Nu rullar Göteborgs första självkörande buss på Chalmers.</b></p><div>​De fyra veckorna på Chalmers är första testperioden i ett projekt som leds av forskningsinstitutet Rise. Den självkörande bussen är eldriven, tystgående och utsläppsfri – egenskaper som kan öppna upp för nya typer av stadsutveckling. </div> <div> </div> <div>– Att Göteborgs första självkörande buss prövas här på Chalmers är förstås väldigt roligt, säger Alf-Erik Almstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och strategisk projektledare för chalmersdelen av projektet. </div> <div> </div> <div>– Vi ser verkligen fram emot att få se hur bussen tas emot, och hoppas att både chalmersanställda, studenter och allmänhet passar på att testa ett sätt att resa som de flesta ännu inte har upplevt.</div> <div> </div> <div>Till hösten flyttar bussen över älven till Lindholmen, där testkörningen ska fortsätta under ytterligare en period.</div> <div> </div> <div>Målet med projektet är att studera teknik och användarbeteende, för att kunna bedöma potentialen hos självkörande fordon. Studierna ska ge ökad förståelse för hur framtidens städer kan utvecklas, med minskad privatbilism och mer resurssnåla transporter där vi åker tillsammans. </div> <div> </div> <div>Bakom satsningen ligger ett partnerskap mellan femton organisationer och företag med anknytning till mobilitet och transporter. Projektet är en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. <br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vad tycker du om självkörande bussar?</h4> <div>En viktig del av projektet är att få in allmänhetens förväntningar och åsikter om självkörande bussar. Dela med dig och hjälp forskningen genom att <a href="https://sv.surveymonkey.com/r/preS3Chalmers">delta i undersökningen &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Åk självkörande buss på Chalmers</strong></div> <div>Bussen går vardagar kl 8.00 – 16.00 under tiden 3 maj – 1 juni.</div> <div>Bussen går i skytteltrafik Chalmersplatsen – Johanneberg Science Park – Chalmers bibliotek och tillbaka samma väg.</div> <div>Resan är gratis och du behöver ingen biljett.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om bussen</strong></div> <div>Modell: Arma </div> <div>Bussproducent: Navya</div> <div>Maxhastighet i Göteborg: 20–25 km/h</div> <div>Antal passagerare: 11 sittande, 4 stående, varav en operatör</div> <div>Vikt: 2 400 kg.</div> <div>Storlek: 475 cm lång, 265 cm hög, 211 cm bred</div> <div>Räckvidd: ca 10 mil eller 8 h körning</div> <div>Kan köras såväl framlänges som baklänges</div> <div>Bussen är eldriven<span> och navigerar med hjälp av satellitnavigeringssystemet gps och en radarliknande metod, lidar, som använder laserpulser istället för mikrovågspulser<span></span></span></div> <div>Bussmodellen trafikerar i dagsläget sträckor i Detroit, Lyon, Sion och Las Vegas</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om projektet</strong></div> <div>Projektet S3 – Shared Shuttle Service är en del av regeringens samverkansprogram “Nästa generations resor och transporter” och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. Satsningen leds av forskningsinstitutet Rise.<br />Partners: Autonomous Mobility, Chalmers tekniska högskola, Chalmersfastigheter, Ericsson, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stad Parkering AB, Härryda kommun, Karlastaden Utveckling AB, Rise Research Institutes of Sweden, Sunfleet, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret Göteborgs Stad, Volvo Cars, Västtrafik och Älvstranden Utveckling AB.</div>Thu, 03 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxInitivativseminarium Virtual Cities - Opportunities and Challenges<p><b>​ Initiativseminariet om virtuella stadsmiljöer tillförde verklig kunskap och dialog.</b></p><div>​Chalmers Styrkeområde Building Futures, under ledning av Anders Logg, har nyligen startat upp projektet VirtualCity@Chalmers, ett projekt som syftar mot att utveckla simulerings- och visualiseringsverktyg för stadsplanering och -byggnation. Inom projektet utvecklas virtuella tvillingar till Chalmers campus Johanneberg och Lindholmen, och målet är att expandera dessa delprojekt till fullskaliga stadsmiljöer, med Göteborgs stad som startprojekt. </div> <div></div> <div>I Sverige och globalt pågår många liknande projekt, med trots att antalet projekt är stort upplevs arbetet inom området som fragmenterat, såväl inom akademin som bland offentliga och privata aktörer. Behovet av ett utbyte av erfarenheter och en dialog om möjligheter och svårigheter är därför mycket stort.</div> <div> </div> <div>För att medverka till överbryggandet av denna fragmentering anordnade Chalmers Styrkeområde Building Futures i samarbete med Göteborgs stad och Fraunhofer Chalmers Centre initiativseminariet Virtual Cities – Opportunities and Challenges. Seminariet hölls i Visual Arena i Lindholmen Science Park och samlade ett flertal framstående forskare och aktörer inom området. Agendan visade upp en stor variation av ämnen, bland annat presenterade Jarmo Suomisto, från Helsingfors stad, en 3D-modellering som han lett under många års tid, Eric Jeansson, Göteborgs stads geodatastrateg, beskrev Göteborgs stads arbete med flera olika visualiseringsprojekt i stadsmiljö och Anders Logg, Chalmers, redogjorde för projektet VirtualCity@Chalmers.</div> <div> </div> <div>Initiativseminariet blev väldigt lyckat och uppskattat. När dagen var över summerade deltagare och presentatörerna seminariet som ett stort tillskott av intressant information och kunskap, utvecklande dialog och en källa till inspiration och nya kontakter med potential för vidare projektutveckling. Seminariet gav också projektteamet bakom VirtualCity@Chalmers en chans att visa upp sina första preliminära resultat och att få lära sig av motsvarande projekt från såväl näringslivet som Göteborgs stad och Helsingfors stad. Nu går arbetet med VirtualCity@Chalmers vidare med sikte på att kunna visa upp en färdig prototyp i december 2018.</div> <div> </div> <div>På projekt VirtualCity@Chalmers hemsida finns länkar till presentationsmaterialet från seminariet. <a href="http://www.virtualcity.chalmers.se/sv/initiativseminarium-virtual-cities-opps-challngs/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se »</a></div> <div> </div>Mon, 30 Apr 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-Northvoltprojekt-uppmärksammat-i-Ny-Teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-Northvoltprojekt-uppm%C3%A4rksammat-i-Ny-Teknik.aspxChalmers-Northvoltprojekt uppmärksammat i Ny Teknik<p><b>​Sedan en tid tillbaka pågår ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett sätt att återvinna litium ur batterier. Projektet, som är ett initiativ från Styrkeområde Energi, är ett samarbete mellan Chalmers och Northvolt.</b></p>​I dagsläget finns ingen väl fungerande metod att återvinna litium ur kasserade batterier. Om projektet når uppsatt mål, att utveckla en sådan metod, kan Chalmers och Northvolt bli de första i världen att lyckas. Detta faktum, och projektet i sig, har nu uppmärksammats av tidskriften Ny Teknik i en artikel.<br /><br />Läs artikeln här: <em><a href="https://www.nyteknik.se/energi/svenskarna-kan-bli-pionjarer-i-att-atervinna-litium-6903682?source=carma&amp;utm_campaign=574389_Nyt_allm%C3%A4nna_180319&amp;utm_medium=email&amp;utm_source=Master+list-All_Users&amp;utm_custom%5bcm%5d=302859546%2c33270&amp;=#conversion-1107372290">&quot;Svenskarna kan bli pionjärer i att utvinna litium&quot;</a></em>.<br />Tue, 20 Mar 2018 15:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxVälbesökt lunchseminarium om FFI-projekt<p><b>​När styrkeområdena Transport och Energi dukade upp till lunchseminarium om framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt, med fokus på FFI, visade sig ämnet vara mycket intressant - trots att antalet platser fördubblades fylldes seminariet direkt.</b></p>Styrkeområden Transport och Energi välkomnade i veckan som gick Peter Kasche, från Energimyndigheten, och Lars Davidson, från institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper, till ett lunchseminarium i ämnet Framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt - med fokus på FFI, (fordonsstrategisk forskning &amp; innovation).  <br /><br />Peter Kasche presenterade Energimyndighetens syn på <span> FFI-projekt<span style="display:inline-block">, vad man ska tänka på vid ansökan och  </span></span>vad som gör ett FFI- projekt framgångsrikt, och Lars Davison delade med sig om sina <span>erfarenheter från tidigare och nuvarande FFI-projekt.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><span>Det var många som kom för att lyssna på dagens presentationer. Trots att antalet platser till lunchseminariet utökades till det dubbla, fylldes de mycket snabbt. Väl på plats följdes också b</span>åda presentationerna uppmärksamt och efteråt vidtog en <span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span><span><span></span><span><span></span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span></span></span><span><span><span style="display:inline-block"></span></span>engagerad och <span style="display:inline-block"></span></span>intresserad frågestund. <span>Det blev uppenbart att FFI-projekt var ett ämne av stort intresse.</span><br />Mon, 19 Mar 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-göras-mer-hållbara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-g%C3%B6ras-mer-h%C3%A5llbara.aspxHur kan sista milens leveranser göras mer hållbara?<p><b>​Sista milen är de transporter som sker från att konsumenten gör ett inköp till att varan konsumeras. De står för en stor del av dagens transporter och är därför ett område där förändringar har stor betydelse för transportsystemets hållbarhet. I ett samarbetsprojekt kommer forskare från Chalmers och Göteborgs universitet studera hur sista milens transporter kan bli mer hållbara.</b></p><div>​Köpcentrumens placering utanför stadskärnorna och en allt större e-handel har bidragit till ett ökat antal så kallade sista-milen leveranser. I projektet ”Detaljhandeln och den sista milens transporter” kommer forskarna att titta närmare på historia, nuläge och spana in i framtiden för att se hur dessa leveranser kan göras mer hållbara.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tre delstudier fångar historia, nuläge och framtiden</h4> <div>Delstudie 1 fokuserar på shoppingcentrumens framväxt då en betydande omvandling skett i svensk detaljhandel de senaste tre decennierna. Detta har ökat transporterna för inköp som oftast görs med konsumentens egen bil.</div> <div> </div> <div>Delstudie 2 tittar närmare på den pågående digitaliseringen av detaljhandeln med en ökande andel av e-handel där den sista milens transporter görs av detaljhandeln eller olika aktörer inom transportbranschen.</div> <div> </div> <div>Delstudie 3 orienterar sig mot framtiden och med hjälp av kunskapen från de två första delstudierna i kombination med sk backcasting-metoder så kommer man att identifiera hållbarhetskriterier som framtida transportsystem bör uppnå samt vilka åtgärder som behövs för att uppnå sådana resultat och vad åtgärderna får för konsekvenser.</div> <div> </div> Projektet kommer bland annat att avrapporteras i en populärvetenskaplig rapport och presentationer som riktar sig till yrkesverksamma samt genom akademiska artiklar och på akademiska konferenser. <h4 class="chalmersElement-H4">Genomförs inom ramen för Styrkeområde Transport</h4> <div>Projektet har fått finansiering av Göteborgs universitet och Chalmers inom ramen för Styrkeområde Transport 2018-2019. I projektet medverkar Per Lundin, projektledare, och Kajsa Hulthén från Chalmers samt <span>Johan Hagberg från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet<span></span></span>.</div> <div><br /><strong>Kontakt</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/per-lundin.aspx">Per Lundin</a> (projektledare) docent, Science, Technology and Society, Chalmers </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kajsa-hulthen.aspx">Kajsa Hulthén</a>, professor, Supply and Operations Management, Chalmers</div> <div><a href="https://fek.handels.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xhajoh">Johan Hagberg</a>, docent, Centre for Retailing och Företagsekonomiska institutionen<br /><br /><em>Text: Malin Tengblad</em></div>Tue, 06 Mar 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-går-till-spillo-när-bilar-tjänat-ut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-g%C3%A5r-till-spillo-n%C3%A4r-bilar-tj%C3%A4nat-ut.aspxGuldgruva går till spillo när bilar tjänat ut<p><b>​Stora mängder knappa metaller förloras från Europas urbana gruva. 20 ton guld från bilar går till spillo varje år, och andelen kritiska metaller i bilar fortsätter att öka. Nu släpps en ny databas som kartlägger metallerna och ökar möjligheten till återvinning. Den 8 mars presenterar Chalmersforskaren Maria Ljunggren Söderman resultaten på IEA:s expertmöte.</b></p><div>​Metaller, som exempelvis guld, kobolt och litium, är en oumbärlig del av våra batterier, mobiltelefoner, elektroniska apparater och bilar. Samtidigt är Europas importberoende av metaller stort, vilket gör vissa av dem kritiska för EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De här metallerna är nödvändiga för den pågående omställningen till grönare tekniker som elbilar, solceller, LED-belysning och vindkraft, så risken för brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt problem för EU. Dessutom handlar det om ändliga resurser som behöver användas på ett uthålligt sätt, säger Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon är en del av det omfattande europeiska forskningsprojektet <em>Prosum</em>, som nu har tagit fram en ny databas för att möta problemet. <em>The Urban Mine Platform</em> - den enda i sitt slag i världen - kartlägger den så kallade urbana gruvan: de metaller som redan finns i omlopp, och skulle kunna återvinnas från våra uttjänta bilar och elektronik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Maria Ljunggren Söderman har ansvarat för kartläggningen av de 260 miljoner bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar att mängden kritiska och knappa metaller har ökat kraftigt, samtidigt som många nya metaller kommit in i bilarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det främsta skälet är att vi bygger allt mer avancerade bilar, med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening. Att elbilarna blivit fler spär på utvecklingen, även om de än så länge utgör en liten del av fordonsflottan, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett exempel är neodym, en av de sällsynta jordartsmetallerna. År 2020 beräknas det finnas närmare 18 000 ton neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger så mycket som år 2000.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett annat exempel är guld - där forskarna överraskades av vilka enorma mängder som döljs i våra fordon. 2015 bedömdes runt 400 ton guld finnas i Europas fordonsflotta, samtidigt som de bilar som lämnade fordonsflottan innehöll i storleksordningen 20 ton guld - som dessutom inte återvanns.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det betyder att guld till ett värde av många hundratals miljoner euro går till spillo - varje år.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vår beräkning visar att mängden guld i uttjänta bilar numera är i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot. Det är en ökning som inte går att blunda för, säger Maria Ljunggren Söderman.</div> <div> </div> <br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Maria-L-Soderman_750x340.jpg" alt="Maria-L-Soderman_750x340.jpg" style="margin:5px" /><br /><strong><sup>Kartlägger guldet som går till spillo.</sup></strong><sup> Andelen guld och andra kritiska och knappa metaller i bilar har ökat kraftigt i Europa. &quot;Jag tror inte att folk är medvetna om att de har så stor del av det periodiska systemet i sina bilar&quot;, säger Maria Ljunggren Söderman, Chalmers.</sup><br /><br /> <div> </div> <div>Generellt återvinns mycket lite av de kritiska och knappa metallerna i bilar. Den stora utmaningen är att de är utspridda i små mängder - i en ny bil kan det exempelvis finnas något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Men medan EU har tydliga krav för återvinning av ädelmetaller i elektronik, finns inte samma medvetenhet när det gäller bilarna. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns inga krav eller incitament för att återvinna guld från bilar. Men här finns tydliga ekonomiska värden som jag inte tror att man har sett vidden av, säger hon. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon hoppas att forskningsresultaten ska driva på en förändring.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än idag - man har ju klarat det när det gäller elektroniken, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samtidigt är guldet i jämförelse en lågt hängande frukt, och utsikterna för att återvinna andra kritiska och knappa metaller är betydligt sämre - både från elektronik och bilar. Om man vill göra något åt det, kan policyförändringar vara nödvändiga.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 8 mars ska hon presentera sina forskningsresultat på ett expertmöte om materialtrender och klimatpåverkan inom transportområdet, anordnat av OECD - ländernas energiorgan <em>International Energy Agency (IEA)</em>. Hon betonar att en förändring mot mer metallåtervinning är en viktig del i EU:s strävan mot en mer cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De kritiska och knappa metallerna i våra produkter har ökat kraftigt, och i de flesta fall använder vi dem bara en gång. Det här behöver fångas upp, särskilt eftersom metallerna behövs för många av de hållbara tekniklösningar som vi idag har på bordet, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><strong>FAKTA</strong><br />Databasen som kartlägger Europas urbana gruva</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <ul><li>I det internationella EU-projektet <em>Prosum (Prospecting Secondary raw materials in the Urban mine and Mining wastes)</em> har 17 parter från universitet, forskningsinstitut och expertorganisationer tillsammans kartlagt mängden kritiska och knappa metaller som finns att återvinna från Europas batterier, fordon och elektroniska produkter. Projektet finansieras av EU:s forskningsprogram Horisont 2020.<br /><br /></li> <li>Resultatet redovisas i databasen <em>The Urban Mine Platform</em>, som visar de kritiska metallernas resa, från att de sätts på marknaden tills de blir avfall. Tanken är att ge ett kunskapsunderlag för att minska importberoendet och bättre ta vara på de resurser som finns i uttjänta produkter.<br /><br /></li> <li>Maria Ljunggren Söderman, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys, har ansvarat för kartläggningen av fordon i projektet. Även Duncan Kushnir, Lunds universitet, samt Amund N Løvik, Empa i Schweiz, har deltagit i fordonskartläggningen.</li></ul> <div> </div> <p> <style> p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} d {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <br /><a href="http://www.prosumproject.eu/" target="_blank">Läs mer om ProSUM-projektet &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.prosumproject.eu/sites/default/files/DIGITAL_Final_Report.pdf" target="_blank">Läs slutrapporten från ProSUM &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.urbanmineplatform.eu/homepage" target="_blank">Urban Mine Platform &gt;&gt; </a><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=XhflzMnk75k&amp;feature=youtu.be" target="_blank">Se filmen om Urban Mine Platform &gt;&gt; <br /><br /></a></p> <div> </div> <p><strong> </strong><style> </style><strong> </strong><strong>Några siffror ur rapporten</strong><br /></p> <div> </div> <ul><li> I EU, Norge och Schweiz slängs varje år cirka 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier, samtidigt som 14 miljoner ton bilar lämnar bilflottan.</li> <li>I genomsnitt äger varje person i EU 250 kilo elektronik, 17 kilo batterier och nästan 600 kilo fordon. </li> <li>En enda smartphone innehåller runt 40 kritiska och knappa metaller, med en koncentration av guld 25-30 gånger större än de rikaste guldmalmerna.</li> <li>I EU:s, Norges och Schweiz fordonsflotta 2015 fanns cirka 30 ton guld i nya bilar som sattes på marknaden, cirka 400 ton guld i bilar i användning, och cirka 20 ton guld i uttjänta bilar.<br /><br /></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><span></span>FAKTA<br />Kritiska och knappa metaller</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p><span></span>I The Urban Mine Platform kartläggs <em>geologiskt knappa metaller</em>, vilket innebär metaller med låg förekomst i jordskorpan. Många av metallerna står också på EU:s lista över <em>kritiska metaller</em>, vilket innebär att de är mycket betydelsefulla för Europas ekonomi samtidigt som risken för begränsad tillgång är hög då importberoendet är stort.</p>Mon, 05 Mar 2018 07:00:00 +0100