Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 17 Jan 2019 15:34:15 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspxAnders Wijkman: ”För få har till uppgift att se till helheten”<p><b>​​Hur kan vi se på skogens roll med tanke på klimatarbetet, och för att nå målen i Parisavtalet? Ska den få växa i fred och fungera som en stor kolsänka, eller ska vi bruka skogen för att få råvaror till virke, bränslen och nya biobaserade produkter? Eller kan skogen fylla olika syften? En ny rapport vill besvara frågan varför forskare som sitter på samma kunskapsbank kan dra helt olika slutsatser.</b></p><div><br /></div> <div><img src="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/anderswijkman.jpg" alt="Anders Wijkman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><div><b>– Med tanke på Parisavtalets mål </b>och klimatarbetet fokuserade vi på skogarnas och markanvändningens roll, och la de frågor på bordet där forskarna inte tycker lika. Det var spännande. Vi ville undersöka om samsynen kunde öka och dialogen experter emellan underlättas. Jag tycker att vi kom en bit på väg, samtliga blev lite mer ödmjuka inför komplexiteten, säger Anders Wijkman. <span style="background-color:initial">Tillsammans med bland andra chalmersforskarna Göran Berndes och Filip Johnsson är han författare till rapporten ”Forests and the climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?”. </span></div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><b>Rapporten bygger på </b>diskussionerna som hölls mellan närmare hundra internationella experter under konferensen ”Forest and the climate” i mars, 2018. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b><span style="background-color:initial">​</span>– Förhoppningen </b>är att vi ska få företräde och redogöra för rapportens innehåll för delar av riksdagen och för regeringskansliet. Vi vet ju att det precis som det finns olika uppfattningar inom forskarvärlden, så finns det olika uppfattningar i den politiska världen om hur man ska se på skogens roll i klimatarbetet. Vi tror att den här rapporten kan hjälpa beslutsfattarna att välja väg.</div> <div><br /></div> <div><b>Men först. </b>Anders Wijkman är född i Stockholm, och det var där han började arbeta politiskt. Karriären startade hos Moderaterna och riksdagen, efter det var han mångårig generalsekreterare för både Röda Korset och Naturskyddsföreningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Han har medverkat vid de stora internationella klimatkonferenserna sedan 1995. </strong></div> <div>I mitten på 90-talet blev han utsedd till biträdande generalsekreterare i FN. Sedan EU-parlamentariker för Kristdemokraterna. Där var han en av de drivande i EU:s utveckling av en klimathandlingsplan och i satsningarna för att begränsa hiv- och aidsepidemin i Afrika. </div> <div>– Ja, jag är väl någon mångsysslare, med både social och ekologisk hållbarhet som min utgångspunkt. Jag arbetade för Röda Korset i 10 år, den humanitära strängen har jag inte släppt, även om den inte upptar min tid lika mycket idag, säger Anders Wijkman.</div> <div><br /></div> <div><b>Vid en djupdykning i mediearkivet </b>så ser man att det är de stora ödesfrågorna för jorden och mänskligheten som engagerar honom.</div> <div><br /></div> <div>Anders Wijkman har rekryterats till flera internationella topposter, som ordförande för den globala tankesmedja Rom-klubben; känd världen över för sin rapport ”Tillväxtens gränser”. Han är också vald till styrelseordförande i Climate-KIC, det största innovations-och forskningsprogrammet på klimatområdet inom EU, där Chalmers är en part.</div> <div><br /></div> <div><b>I Parisavtalet, 2015, fastställdes ambitiösa mål</b> för att hålla den globala uppvärmningen ”väl under” två grader, med sikte på att stanna runt 1,5 grad Celsius. För att klara det krävs, enligt FN:s klimatpanel, IPCC, kraftfulla och brådskande utsläppsminskningar av fossila bränslen. Och här har skogen en viktig roll. </div> <div>Anders Wijkman menar att det är en stor skillnad på att minska utsläppen 20-25 procent i vårt land – det har vi gjort de sista 20 åren, genom effektiviseringar – och att gå ner till nära noll-utsläpp. </div> <div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi ska ner till nära noll</b> måste samhället transformeras, och där är markanvändningen en viktig bit. Min uppgift på konferensen var att visa på den stora omställning som krävs, och att den inte enbart handlar om energifrågor, som förnyelsebar energi, utan också om markanvändningen och om produktionen av material som stål, cement, plast och textilier etc. vilka samtliga generar mycket växthusgaser i framställningsprocessen. </div> <div><br /></div> <div>Anders Wijkman anser att vi  antingen måste producera de befintliga materialen på andra sätt än idag, eller så får vi ersätta dom med andra material. Biomassa kan användas för båda syftena, att göra befintliga material mer klimatvänliga. Här handlar det om att använda biomassa istället för kol som processbränsle, och att ersätta befintliga material med biobaserade material.</div> <div><br /></div> <div>En av knäckfrågorna på konferensen var: I hur stor utsträckning kan man använda råvaror från skogen istället. Det var Anders Wijkmans uppgift att teckna den bilden.</div> <div><br /></div> <div><b>– Den tuffaste utmaningen är att få människor att förstå</b> att det är en enorm skillnad på att dutta eller att plocka procent här och där, och på att ställa om samhället. Egentligen så har vi inte ens börjat. Vi reser som vi alltid har gjort, vi bygger hus som vi alltid har gjort, vi använder mer och mer plats, elektronik och kläder. På inget av dessa områden har man på ett verkligt genomgripande sätt börjat driva förändring för att radikalt minska klimatpåverkan. </div> <div>Anders Wijkman ser enbart ett område där Sverige har tagit ett ordentligt kliv, och det är inom stålindustrin. Det man nu stöttar är att vätgas ska ersätta kol och koks i ståltillverkningen.</div> <div>– Det är en ordentlig transformation, men i övrigt har det inte hänt så mycket. Förutom energisystemet där vind och sol snabbt ökar sin andel.  </div> <div><br /></div> <div>FN:s klimatpanel bildades 1988, fyra år efter det så hölls Riomötet där klimatkonventionen beslutades. Sedan dess har växthusgasutsläppen ökat med mer än 50 procent. <br /><br /><b>Har forskarna misslyckats med att förklara den här problematiken för människor?</b></div> <div>– Ett av problemen är att samhället är så vertikaliserat, indelat i stuprör. Det är väldigt få som har till uppgift att se till helheten. Alla är och petar inom sina sektorer. </div> <div>– Det andra är att vi inte har fått så mycket hjälp av ekonomerna, de fortsätter att definiera kostnadseffektivitet som de alltid har gjort, väldigt snävt. De är primärt intresserade av relationen mellan konsumenter och producenter. Samtidigt betraktar de naturen som en slags konstant. Då blir det här väldigt svårt, anser Anders Wijkman.</div> <div>Sedan tror Anders Wijkman att det är svårt att få till någon bra klimatpolitik i ett läge där världen har så lite av ledarskap som den har idag. Det har ställts på sin spets med Trump.</div> <div>– När världens största ekonomi menar att klimatfrågan inte är viktig längre, utan tvärtom man struntar i den, då blir ansvaret enormt tungt på alla andra. Inte minst så blir det svårt att motivera utvecklingsländer, som ligger 50 år efter i utvecklingen, att göra rätt saker. Särskilt som många av dem har egna kolreserver. </div> <div><br /></div> <div><b>Samspelet mellan skogen och klimatet är komplex. </b>Skogen kan både lagra koldioxid och ge ifrån sig växthusgaser. Vad som sker beror bland annat på i vilken utsträckning skogen brukas för träproduktion – och hur gör vi detta. Rapporten ger ökad förståelse varför forskare kan komma till radikalt olika slutsatser, som verkar stå i konflikt till varandra. Den visar också hur slutsatser som verkar stå i konflikt med varandra i själva verket beror på vilka mål man vill försöka nå, vilket för en utomstående kan vara svårt att uppfatta.<br /><br /></div> <div><b>– Det handlar exempelvis om vilket tidsperspektiv man har</b>.  Pratar vi om att hålla nere koncentrationen av växthusgaser i atmosfären så mycket som möjligt de kommande femton- tjugo åren, då kan det vara mest effektivt att låta skogen stå orörd och lagra kol, säger Anders Wijkman. </div> <div>Men perspektivet blir annorlunda om vi ser 50 år framåt och beaktar behovet av att ställa om samhället, det vill säga utveckla ny teknik och ny organisation för att ersätta de gamla, fossilbaserade systemen. I det alternativet blir råvaror från skogen mycket mer attraktiva genom att de kan ersätta fossilbaserade råvaror och produkter på många områden. </div> <div><br /></div> <div><strong>I det längre tidsperspektivet </strong>så är alternativet att lagra kol genom att låta skogen stå orörd, begränsat på grund av att kolinbindningen avtar i takt med att skogarna blir äldre. Gamla skogar är närmare jämvikt, eftersom de släpper ut ungefär lika mycket kol som de binder in. Så utifrån det perspektivet måste man betrakta möjligheten till kolinbindning i orörda skogar som en temporär lösning. Detta är en viktig skillnad mot alternativet att bruka skogen för avverkning – dock inte mer än den årliga tillväxten – och att plantera nytt hela tiden för att steg för steg öka skogsbeståndet. </div> <div><br /></div> <div><b>Men både det kortare och det längre tidsperspektivet är viktigt.</b> Den brukade skogen är på samma sätt som en orörd skog ett kollager som varierar i storlek beroende på hur den brukas och hur biomassan används. Att förlänga skogssänkan under lång tid genom husbyggnad i trä eller möbeltillverkning är överlägsna alternativ. När råvaran från skogen istället används för kortsiktiga behov, som papper eller bränslen, är klimatnyttan långt mindre eller ingen alls. Den stora utmaningen, menar Anders Wijkman, är att hitta rätt balans mellan att avverka, plantera nytt, och låta stå.</div> <div><br /></div> <div><b>– En viktig pusselbit här är substitution </b>och hur vi räknar klimatnyttan av olika typer av substitution. Det är relativt enkelt att jämföra ett hus som byggs stål och betong med ett hus som trä. Där ser man klart och tydligt att huset som byggs i trä har stora fördelar ur klimatsynpunkt. Man får till och med en dubbel kolsänka i samband med att man planterar nytt. Men det blir svårare när vi tittar på biobränslen och exempelvis på grön kemi. Där har vi inte tillräckligt bra mätmetoder ännu. Biobränslen har klara fördelar, men det beror på hur de produceras. Detta var viktiga slutsatser under konferensen.<br /><br /></div> <div>Förutom ambitionen att presentera rapporten för regering och riksdag så har Anders Wijkman, som är ordföranden i det nationella klimatforskningsprogrammet på Formas, målsättningen att delar av rapporten blir föremål för analys där. Rapporten har identifierat tydliga kunskapsgap och det är naturligt för bland annat Formas att överväga hur dessa kan tacklas.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur går ni vidare efter rapporten?</b></div> <div>– Jag skulle säga att det här med carbon accounting, att följa kolet kretslopp, är en väldigt viktig fråga. Vi har begränsad kunskap om det. Det gäller både lantbruk och jordbruk. Med bättre kunskap om hur kolsänkorna ser ut – i skogen och i samhället - kommer det att bli lättare att besluta om och att ta ställning till hur stora uttagen av råvaror skall vara från skogen.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Ewa Rudling</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Rapporten “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?” skrevs av Göran Berndes, Mattias Goldmann, Filip Johnsson, Anders Lindroth, Anders Wijkman, Bob Abt, Johan Bergh, Annette Cowie, Tuomo Kalliokoski, Werner Kurz, Sebastiaan Luyssaert, och Gert-Jan Nabuurs.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/12/KSLAT-6-2018-Forests-and-the-climate.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem rapporten här &gt;&gt;​</a></div> <div><br /></div> <div>Rapporten bygger på diskussionerna mellan de internationella exporter som medverkade på konferensen “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?” som hölls den 12-13 mars, 2018, i Stockholm. Arrangörer var Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA.</div> <div>​<br /></div></div>Thu, 17 Jan 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/SO-BF-sager-adjo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/SO-BF-sager-adjo.aspxMed årsslutet 2018 kommer också avslutningen för Styrkeområde Samhällsbyggnad<p><b>​Årsslutet 2018 är också tiden för avslutningen av Styrkeområde Samhällsbyggnads verksamhet. Istället kommer förberedelserna för ett möjligt nytt styrkeområde med start år 2020 att intensifieras. Styrkeområdesledare Anders Logg lämnar då över stafettpinnen till projektledare Liane Thuvander.</b></p><div>​Vid årsskiftet 2018-2019 kommer verksamheten inom Styrkeområde Samhällsbyggnad (SO BF) att avslutas, och jag kommer samtidigt att avsluta mitt uppdrag som Styrkeområdesledare (SOL) för SO BF. Pågående projekt inom styrkeområdet kommer att fortsätta,, men utanför styrkeområdets verksamhet. Eftersom möjligheten för ett nytt, utvidgat styrkeområde är öppen, kommer förberedelsearbetet för ett sådant att intensifieras under 2019, ett arbete som leds av Liane Thuvander, nuvarande Vice-SOL för SO BF och Docent vid Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik.<br /></div> <div><br /></div> <div>Nedan summerar jag några viktiga milstolpar i vårt arbete inom SO BF under 2018, men jag vill också ta tillfället i akt att tacka så mycket för alla goda samarbeten och projekt som genomförts i styrkeområde Samhällsbyggnads regi och självklart också önska er alla en riktigt</div> <br /><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="color:rgb(204, 0, 0);font-size:24px"><span style="color:rgb(204, 0, 0)"><strong><span><em>God Jul och ett Gott och Framgångsrik Nytt År! </em></span></strong></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong> </strong></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>Anders Logg</strong></div> <div> <em> </em></div> <div><em> </em></div> <div> <em> </em></div> <div><em>Styrkeområdesledare Samhällsbyggnad<br /></em></div> <div><br /><em></em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> WSBE Beyond 2020: </h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>In 2017, based on an initiative started by Chalmers Areas of Advance Building Futures and Energy, Chalmers together with RISE, and supported by Johanneberg Science Park and the City of Gothenburg, was awarded the opportunity to host the World Sustainable Built Environment (WSBE) conference. The WSBE conference is the final event of a series of Sustainable Built Environment (SBE) conferences on a regional level that is taking place in more than 14 countries all around the world in 2018‐2019. The conference series is owned by ISBEE, CIB, FIDIC and UN Environment, and the main goal of the WSBE conference BEYOND 2020 is to facilitate a high level and multidisciplinary discussion on how to operationalise the UN Sustainable Development Goals for the Built Environment. With approximately 2000 participants the BEYOND 2020 conference will be one of the largest conferences that Chalmers has ever hosted.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Profile Resilient infrastructure:</h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The profile Resilient infrastructure focused on developing the national network. Close collaborations have been initiated with the Swedish road administration and VTI. Furthermore, first steps for collaboration with KTH and LTH concerning pavement research and education were taken.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">VirtualCity@Chalmers:</h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>VirtualCity@Chalmers is a project aiming to develop an interactive 3D-demonstrator of Chalmers campus sites in Lindholmen and Johanneberg, that allows students and researchers to visualize and interact with different datasets and models. Only started in the beginning of 2018, the project has already seen the following achievements: </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Initiative seminar Virtual Cities – Opportunities and Challenges, 18 April 2018  https://virtualcity.chalmers.se/initiative-seminar-virtual-cities-opps-challngs/ . </li> <li>Development of an accurate, updated and meshed 3D-reprensentation of the campus sites, which is already used by other research groups. </li> <li>Visualization and interaction in Unreal Engine (immersive and appealing 3D world). </li> <li>Development of a hosting and communication framework that allows different researchers to couple their data and models. </li> <li>Establishment of concrete collaboration with a number of different research groups and organizations at Chalmers:</li> <ul><li>DemoVirPen on noise modelling at Gibraltarvallen. </li> <li>Solar radiation /shading modelling with Zack Norwood and GU. </li> <li>SMoG on Space Syntax analyses. </li> <li>Fraunhofer Chalmers Centre on computational fluid dynamics simulations on the urban scale (wind flow, fluid structures interaction, radiation). </li> <li>Five Star Campus on Virtual Campus. </li> <li>Air quality project with Beate Stahre Wästberg. </li> <li>Extensive communication and outreach activities with different stakeholders (including City of Gothenburg).</li></ul></ul> <h5 class="chalmersElement-H5"> FED:</h5> <div> <p class="chalmersElement-P">A project proposal to couple the Local Energy Market designed in FED-Fossil Free Energy Districts with VirtualCity@Chalmers has been sent to Energimyndigheten and is currently under review. </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Vinnova KC 2020:</h5> <p></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Another main activity has been the coordination of the Vinnova KC 2020 Digital Twin Cities application – a process that includes representatives from the entire ACE department and 25 external stakeholders.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Thu, 20 Dec 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Forberedelser-for-nytt-styrkeomr-intensifieras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Forberedelser-for-nytt-styrkeomr-intensifieras.aspxFörberedelserna för ett nytt styrkeområde intensifieras under 2019<p><b>​Från och med kommande årsskifte kommer arbetet med ett nytt styrkeområde efter Samhällsbyggnad att intensifieras. Arbetstiteln för projektet är Liveable Futures och ett flertal institutioner och avdelningar är redan involverade i arbetet.</b></p><div>Med start i januari 2019 kommer förberedelserna för ett nytt styrkeområde, med arbetstiteln Liveable Cities, att intensifieras. En arbetsgrupp bestående av engagerade forskare från institutionerna Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Teknikens ekonomi och organisation, Rymd-, geo- och miljövetenskap samt Matematiska vetenskaper, är involverade i återkommande workshops, med syftet att utforma innehåll och aktiviteter inom det föreslagna styrkeområdet. Deltagarna i arbetsgruppen kommer också att fungera som ambassadörer för projektet. Arbetet kommer att vägledas av två olika referensgrupper, en med interna intressenter och en med externa. </div> <div><br /></div> <div>Aktiviteter som är planerade att ingå är, bland annat, en öppen workshop under våren och ett initiativseminarium under hösten. Styrkeområdet kommer också att vara länkat till VirtualCity@Chalmers-projektet, WSBE 2020-konferensen och masterkurserna Dare2Build och Reality Studio.</div> <div><br /></div> <div>Är du nyfiken på projektet och vill ha löpande uppdateringar om arbetet, håll ögonen öppna efter den nya hemsidan som kommer att startas i januari 2019, och för möjligheten att anmäl dig till nyhetsbrevsutskick.</div> <div><br /></div> <div>För mer information, kontakta: <br /></div> Liane Thuvander,<a href="mailto:liane.thuvander@chalmers.se"> liane.thuvander@chalmers.se</a>, projektledare.<br />Bernd Ketzler, <a href="mailto:ketzler@chalmers.se">ketzler@chalmers.se</a>, projektkoordinator.<br />Thu, 20 Dec 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfrågan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfr%C3%A5gan.aspxKopplar batterianvändning till klimatfrågan<p><b>​​​En elbil som bara används sporadiskt utan att ersätta fossila transporter, kan ha negativ miljöeffekt, medan en elbil som används mycket och ersätter en fossilbil kan leda till stora miljövinster, skrev forskaren Simon Davidsson Kurland i en debattartikel i Ny teknik. Till vardags på Chalmers studerar han  bland annat hur klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät.​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Fokus</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial"><b> </b>i Ny teknik<b> </b></span><span style="background-color:initial">var på elbilens användning, kopplat till resursåtgången för att producera en ny bil inklusive batterier. Artikeln breddade debatten om elbilen och klimatfrågan. Det gjorde mig nyfiken på författaren.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><b style="background-color:initial">Simon Davidsson Kurland</b><span style="background-color:initial"> disputerade på Uppsala universitet med avhandlingen ”Natural resources and sustainable energy”. Det var den första avhandlingen i det nya forskarutbildningsämnet Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.</span><br /></div> <div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Simon_Davidsson_W.jpg" alt="Simon Davidsson Kurland" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></b> </div> <div>Avhandlingens fokus är på tillväxthastigheter av förnybar energiteknik och behov av material. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tror faktiskt att jag fortfarande är den enda som disputerat inom programmet på Uppsala, säger Simon när vi ses på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. </div> <div>Kjell Aleklett, professor emeritus i globala energisystem startade forskargruppen Globala energisystem som idag utgör en stor del av forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling i Uppsala. </div> <div>– Det var han som bidrog till att begreppet Peak Oil, oljetoppen blev känt i Sverige. Det finns vissa likheter mellan Naturresurser och hållbar utveckling på institutionen för geovetenskaper i Uppsala och Fysisk resursteori på Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div><b>Efter Uppsala gick färden till Stanford</b> University i Kalifornien för postdokstudier.</div> <div>Där samarbetade Simon Davidsson Kurland med Sally Benson, professor i Energy Resources Engineering och co-director of Stanford's Precourt Institute for Energy och Director of the Global Climate and Energy Project (GCEP).</div> <div><br /></div> <div>– Hon samordnar energiforskning på Stanford. Nu har vi en gemensam artikel på gång om hur det totala energiutbytet av solceller påverkas av batterier.</div> <div>Idag marknadsför företag batterier till solcellsanläggningar, men för den som har solpaneler på sitt tak kan det vara bättre att sälja sitt överskott av el direkt på nätet. </div> <div><br /></div> <div><b>Vår artikel bygger vidare</b> på ett arbete Sally Bensons tidigare postdoks gjort om energy return on investment, EROI. Metoden mäter hur mycket mer energi du får ut från exempelvis solceller jämfört med vad som går åt för att tillverka dem. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har försökt applicera detta på ett mer realistiskt case genom att modellera en vanlig installation av solceller på villatak på platser med varierande klimat och räknat på hur batterierna används och när det lönar sig att köpa batterier. Eftersom processen att tillverka batterier är energikrävande, så minskar EROI om den genererade och lagrade elen hade kunnat användas via elnätet.</div> <div><br /></div> <div>Det finns studier som pekar på hur mycket energi det går åt att göra batterier.</div> <div>Simon fokuserar mest på användningen och på hur snabbt det går att skala upp produktionen. En nyckelfråga här är hur mycket och vilka resurser som krävs för att bygga tekniken för att ställa om energisystemet.</div> <div><br /></div> <div>Simon började på Chalmers i januari 2018 och har sitt kontor i samma korridor som några av Chalmers namnkunniga forskare när det gäller klimat och energiomställning – Azar, Hedenus, Kåberger, och Sprei. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför har du bytt den amerikanska västkusten till den svenska och Chalmers?</strong></div> <div>– Jag gillar verkligen tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som den på Fysisk resursteori. Det amerikanska systemet är mer hierarkiskt. Här är det mer fokus på kreativitet och öppenhet, vilket passar mig bättre. </div> <div><br /></div> <div>På chalmers.se skriver du att en del av din forskning handlar om att vägleda beslutsfattare mot minskade utsläpp av växthusgaser och hållbar utveckling.</div> <div>– Det var något jag lärde mig i USA. Sally Benson ville verkligen att det vi gjorde skulle användas som underlag till beslut, och det är en av sakerna som lockade hit mig. Här är verkligen folk engagerade i debatten och sätter ribban högt när det gäller diskussionen kring energiutvecklingen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad fokuserar du på under din postdokperiod?</strong></div> <div>– Mycket handlar om olika material till batterier, som kobolt och litium. En av frågorna handlar om det är möjligt att skala upp produktionen, och hur mycket klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät. Jag kommer också att arbeta i ett projekt, kopplat till minskade utsläpp inom framförallt transportsektorn, inom Mistra Carbon Exit tillsammans med klimatforskaren Daniel Johansson och transportforskaren Sonia Yeh. </div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen​<br /></div> <div><br /></div> <div>I ”SDG Christmas Calender 2018&quot; på webben, presenterar Göteborgs centrum för hållbar utveckling varje dag ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. </div> <a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><div style="display:inline !important">Lyssna på Simon Davidsson Kurland när han berättar om mål nummer 7: Hållbar energi för alla.<br /></div></a> ​ <div><span style="background-color:initial"><b>Relaterat:</b></span><br /></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/forskning/frt/Sidor/default.aspx">Fysisk resursteori</a></div> <div><a href="https://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/">Naturresurser och hållbar utveckling</a></div> <div><a href="https://profiles.stanford.edu/sally-benson">Sally Benson, Stanford​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> Thu, 06 Dec 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxStudentuppropet sprider sig<p><b>​I oktober publicerades det franska &quot;Studentmanifestet för ett ekologiskt uppvaknande&quot; som skapat stor debatt i Frankrike. Hittills har 26 000 studenter skrivit under för att markera att de enbart väljer arbetsgivare som tar klimat- och miljöfrågor på allvar. Samma dag som klimatmötet COP24 startade i polska Katowice, släpptes en svensk uppföljare.</b></p><span style="background-color:initial">– Anledningen till att vi ville ta manifestet till Sverige beror på att klimatet är vår generations ödesfråga. Vi vill jobba för en ljusare framtid för planeten, berättar en av initiativtagarna Felix Backgård, student vid Industriell ekonomi på Chalmers.</span><div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Studenter från hela Sverige</h4></div> <div>Studenterna bakom det svenska studentmanifestet, som presenterades den 3 december tillsammans med en namninsamling, kommer från Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola, Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.  Initiativtagarna tror att många studenter inte inser vilken skillnad de kan göra genom att ställa krav på sina arbetsgivare.</div> <div><br /></div> <div>– Det är brist på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige och bilden vi fått av företag är att den största anledningen för dem att prioritera hållbarhet är för att locka arbetskraft, snarare än konsumentkrav eller politiska krav, menar Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <div>Manifestet är en översättning från det franska manifestet som släpptes tidigare i höst. Därifrån har de svenska studenterna fått stöd med bland annat programmering och medieträning.</div> <div>– Vi hoppas att manifestet får en stor spridning internationellt, och liknande upprop är på gång runt om i Europa. Klimatfrågan är global och vi unga måste höja våra röster internationellt, det är vår framtid som står på spel, säger Hanna Persson, student vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Framtidens arbetskraft</h4> I debattartikeln i DN häromdagen skriver studenterna: ”Vi, framtidens arbetskraft, är redo att ändra vår livsstil och utmana vår bekvämlighet för att samhället ska förändras drastiskt”. De skriver att de därför kommer välja bort arbetsgivare som inte tar hållbarhet på allvar.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna från Chalmers menar att de kommer att prioritera miljön i sina yrkesval och därmed ställa krav på arbetsgivare, men också göra vad de kan till vardags och engagera sig i samhällsdebatten. För att klimatomställningen ska vara möjlig måste fler ta initiativ och visa att det går, så att andra lättare kan följa efter. Detta gäller såväl länder som företag och individer. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Tre syften med manifestet</h4> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har främst tre syften med manifestet, förklarar Jenny Janhäll, student vid Teknisk matematik, Chalmers:</div> <div>Det första handlar om att lägga ett större fokus på företagens miljöarbete. I dagsläget ligger mycket fokus på vad individen kan och bör göra. Företagen behöver få information om vad framtidens arbetskraft förväntar sig av dem. <span style="background-color:initial">Det andra handlar om att vi </span><span style="background-color:initial"> studenter kan påverka mer än vi tror! Vi vill göra studenter medvetna om hur mycket vi kan påverka. Om fler studenter inser att vi är en stor grupp som faktiskt vill påverka är det mer troligt att det startas diskussioner som leder till förändring.</span></div> <div>Till sist så vill vi uppmuntra alla aktörer i samhället att ta sitt ansvar i omställningen som krävs. Vetenskapen är tydlig. Lösningarna finns. Frågan är bara om vi som samhälle är redo att använda dem. Vi tror att en omställning är möjlig, men det kräver att alla bidrar.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Engagemanget behöver öka</h4></div> <div>– Vi som studenter har stor makt att påverka våra framtida arbetsgivare. Vi kräver därför att näringsliv och offentlig sektor tar hållbarhetsarbetet på allvar och ställer om sin verksamhet därefter, för att vi ska välja att jobba hos dem. Det finns också ett behov av att öka engagemanget i de här frågorna hos oss studenter, och genom att skriva under manifestet kan vi göra en viktig skillnad tillsammans, säger Hanna Persson och får medhåll av Samuel Plumppu som går Tekniskt basår på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>För att nå andra studenter kommunicerar initiativtagarna via sociala medier. Felix berättar att de får stöd av campusbokhandeln.se, arbetsplattformen Sustainergies och flera studentkårer och miljöföreningar i Sverige.</div> <div>– Men vi tror också det krävs att studenter pratar med varandra, för att förstå hur viktigt detta är, säger han.</div> <div><br /></div> <div>De reaktioner de hittills fått från politiker, näringsliv och andra studenter på initiativet och debattartikeln i DN är positiva.</div> <div>– Vi har, även om manifestet är otroligt ungt, fått intrycket att detta är något folk verkligen har väntat på, säger Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Bedöm företagets klimatengagemang</h4> <div>– Grundtanken med manifestet är att varje individ ska göra en egen bedömning genom att fråga och vara kritisk. Är detta företag verkligen seriöst med att minska sin miljöpåverkan eller är det bara tomma ord? Det handlar inte bara om vad företaget har för miljöpåverkan idag, utan ännu mer om att se en vilja att ställa om och förbättra sig, och möjligheter för de anställda att göra skillnad, avslutar Jenny Janhäll.  <br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span lang="SV" style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><b>På bilden:</b> </span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Sandra Swartling, Psykologprogrammet, Karolinska institutet, </font></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif">Joakim Rydén, Industriell ekonomi, KTH,  </span><div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Frida Jalkenäs, Hållbar energiteknik, KTH, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sonja Remmer, Data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet,</span></div> <div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Jorun Westman, Ekosystemteknik, Lunds tekniska högskola, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Iris Vesterberg, Industriell ekonomi, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Lucas Grönborg, Lucas Grönborg, Medieteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sally Bohlin, Maskinteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">F</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">elix Backgård, Industriell ekonomi, Chalmers, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Fabian Sandegård, Industriell ekonomi, KTH. <br /><b>Följande  studenter är också med i gruppen: </b></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Ylvali Busch, Business &amp; Economics, Handelshögskolan i Stockholm, Jessica Garcia, Ekosystemteknik, LTH, </font></span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Je</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">nny Janhäll, Teknisk matematik, Chalmers, Theodor R. Ohlsson, Läkarprogrammet, Karolinska Institutet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">H</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">anna Persson, Arkitektur, Chalmers, Samuel Plumppu, Tekniskt basår, Chalmers, Rosmarie Sundström, agronom, landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">M</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">årten Sylvan, Arkitektur, KTH. ​</span></div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="http://www.studentmanifestet.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Studentmanifestet.se​</a></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/vi-kraver-klimatansvar-av-vara-framtida-arbetsgivare/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DN Debatt: Vi kräver klimatansvar av våra framtida arbetsgivare</a><br /><a href="http://www.facebook.com/studentmanifestet%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />facebook.com/studentmanifestet​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 06 Dec 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Moved-vinnare-i-Ideathon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Moved-vinnare-i-Ideathon.aspxMoved vinnare i Ideathon om smarta transportlösningar<p><b>​​Efter två intensiva dagar var det lag Moved som kom fram med bästa idé och kvalificerade sig därmed till finalen i Stockholm nästa sommar. Moved vill använda 55:ans buss i Göteborg, som ingår i Electricity, för att samla in data om stadens luftkvalité.</b></p><div><span style="background-color:initial">Den 23-24 november tävlade 55 chalmersstudenter i Ericssons garage på Lindholmen i ett Ideathon om framtidens transportlösningar. Samtliga studenter kommer från kursen ENM156 - Hållbar utveckling och etik inom datateknik. <br /><br /></span></div> <div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Moved_Ideathon.jpg" alt="Team Moved - Vinnare i helgens Ideathon" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Juryns motivering till det vinnande laget:</b></div> <div>The winner made a great presentation and the group tackled a very important challenge for our society. The group presented a feasible solution and something that could be developed with limited investment and by themselves. </div> <div>The solution has the possibility to help cities around the world go from being just liveable to being loveable.</div> <div><br /><br />Moved består av  följande studenter: Simon Duchen, Lina Lagerquist, Henrik Hagfeldt, Sofija Zdjelar och Åke Axeland<br /></div> <div><br /></div> <div>I Stockholm kommer chalmerslaget att tävla mot ideathonvinnare från andra städer under UITP Global Public Transport Summit i Stockholm 2019.  </div> <div>UITP är en världsomspännande branschorganisation för all kollektivtrafik.<br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin<br />Foto: Ideathon, Håkan Burden</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/framtidens-transportutmaningar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ideathon: Studenter tar sig an framtidens transportutmaningar </a></div> <div><a href="https://www.imove-project.eu/imove-travelled-to-gothenburg-for-the-second-ideathon/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IMOVE travelled to Gothenburg for the second Ideathon!​</a></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">FAKTA:</span><br />Ideathon, 23-24 november, är ett samarbete mellan en rad organisationer som Chalmers, RISE, Ericsson, Västtrafik, Parkeringsbolaget, internationella organisationen för kollektivtrafik UITP med stöd av EU för att hitta nya lösningar på en rad utmaningar kring hållbart resande.</div> <div>S3-projektet med tester av självkörande minibussar ingår, precis som ElectriCity i programmet Five Star Campus, som bland annat samordnar användningen av Chalmers campus som testarenor för utveckling av framtidens hållbara lösningar.​</div></div>Thu, 29 Nov 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ser-till-kvaliten-i-forskningen-trots-Fukushima.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ser-till-kvaliten-i-forskningen-trots-Fukushima.aspxSer till kvalitén i forskningen – trots Fukushima<p><b>​​ Japanerna grubblar lika mycket på kärnkraftens för- och nackdelar som vi gör, men har inte haft en öppen samhällsdebatt. När de hörde att vi folkomröstade om kärnkraften i Sverige år 1980, trodde de inte att det var sant. Så diskussionen om kärnkraftens vara eller inte vara, sker inte på samma sätt där, säger Imre Pázsit, som fått sin bok The Discovery of Nuclear Fission – Women Scientist in Highlight översatt till japanska.​</b></p><div>Det är inte kärnkraft eller Fukushima vi ska diskutera, även om det är lätt att halka in på ämnet, utan Japan, Lise Meitner och boken Imre skrivit tillsammans med den polsk-vietnamesiska professorn Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan.</div> <div>Imre Pázsit är professor i kärnteknik på Subatomär fysik och plasmafysik vid Chalmers. Han har forskat på och arbetat med kärnkraft under hela sin karriär och ser många fördelar med energislaget, men han försöker inte övertala folk om att det är bäst i världen.</div> <div>– Jag försöker bara göra bra forskning. Jag vet att folk är mycket rädda för avfallet. Men under de kanske närmaste 100 åren är det oundvikligt med kärnkraft, säger han. </div> <div>Trots Fukushima och Japans historia kopplad till atomkraft upplever Imre att japanerna är mer intresserade av forskningsområdet än vi är i Sverige. Här tycker han nästan att vi förbiser det.  </div> <div>– I Japan, när jag söker forskningspengar så ser de till kvalitén i mitt arbete, inget annat, säger han.</div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Uppmärksamheten på Sverige överraskade</h4></div> <div>När Imre Pázsit gjorde sitt första besök i Japan förstod han att Sverige var en förebild inom många områden.</div> <div>– Uppmärksamheten på Sverige överraskade mig. De var till exempel väldigt intresserade av vår familjepolitik. I Japan visste alla om att vi skulle stänga kärnkraften 2010, här hemma visste vi att det handlade om politik. Idag vill japanerna ställa om till förnyelsebar energi, men det går inte tillräckligt snabbt, menar Imre Pázsit.</div> <div>Han berättar att planen är att starta om hälften av de reaktorer som idag är funktionella och var i drift före härdsmältorna i Fukushima. När jordskalvet och tsunamin slog till 2011 hade Japan totalt 54 fungerande reaktorer. Samtliga sex reaktorer i Fukushima Dai-ichi blev direkt obrukbara. </div> <div>Om Imre får sia om energi i framtiden så tror han att direkt omvandling av solljus är ett spännande alternativ. Kärnkraft är förenklat en gigantisk vattenkokare, där två tredjedelar av värmen går åt spillo. Solceller däremot kan direkt omvandla energi och föra ut den i elnätet.</div> <div>– Men, menar Imre, ingenting i världen är gratis, även solenergi har sin baksida, med sin hantering av farliga ämnen i samband med produktion, så det finns inget sådant som en fri lunch.  </div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Översättningen var inte självklar​</h4></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Boken The Discovery of Nuclear Fission – Women Scientist in Highlight" src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Imrebok_6894.jpg" style="margin:5px" />Tillbaka till boken. </div> <div>Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan, professor vid Institute of Physics, Pedagogical University of Krakow, visste att Imre, som en hobby, höll på med vetenskapshistoria. </div> <div>– Hon är professor i fasta tillståndets fysik, men undervisar även i fysikens historia på universitetet i Polen. De kvinnliga forskarna i boken och deras bidrag till kärnfysikens utveckling kopplar till hennes undervisning, särskilt då för att motivera de kvinnliga studenterna. Så Nhu-Tarnawska Hoa Kim-Ngan vidareutvecklade mitt material som en uppsats, och sedan bearbetade vi materialet tillsammans för en bok. </div> <div>Imre tycker att det är extra roligt att översättningen ges ut samtidigt som Sverige och Japan firar 150 år av diplomatiska relationer. </div> <div>Men att översätta boken till japanska var inte självklart, vem skulle finansiera översättningen?</div> <div>– Så jag funderade. Vi på Chalmers har haft mycket nytta av mina japanska kontakter. Ett exempel är att när forskningsreaktorerna i Studsvik, tidigare AB Atomenergi, stängdes så reste våra studenter istället till Japan för att göra laborationer. Uppsalas studenter for till Finland, och KTH: s till Belgien. Vår resa var dyrare, men timtaxan i Japan, när det gäller laborationer var väldigt låg på grund av ett samarbetsavtal mellan min avdelning och Kyoto University Research Reactor Institute, så studenterna kunde stanna längre.</div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Lise Meitner är inspirationskällan​</h4></div> <div>Så Imre skrev ett brev till Maria Grahn, ledare för Styrkeområde energi, klockan ett en morgon. </div> <div>– Självklart var jag medveten om att detta var en ovanlig förfrågan, men eftersom boken har ett visst syfte, och vi har många kontakter med Japan, blev jag rekommenderad att söka kontakt med Styrkeområde Energi. När jag klev upp morgonen därpå, såg jag att hon hade svarat och att styrkeområdet var positiva till min förfrågan.</div> <div>Imre berättar att fysikern Lise Meitner är inspirationskällan till boken.</div> <div>– Innan man kom fram till hur en atomkärna kunde klyvas och användas till storskalig energiproduktion, så gjordes en massa misstag. Oftast av män, och det handlade både om deras forskning och om hur de bedömde andras, speciellt kvinnornas.</div> <div>Men den handlar inte enbart om Meitner, utan om tre kvinnor: Irène Joliot-Curie som tillsammans med sin man Frédéric Joliot-Curie belönades med Nobelpriset i kemi för upptäckten av konstgjord radioaktivitet. Senare var hon på egen hand på väg att upptäcka kärnklyvningen. Ida Tacke-Noddack, som tre gånger under sin livstid blev nominerad till nobelpriset, förutspådde det som senare skulle bli känt som atomklyvning, fission. Då hennes argument, som senare visade sig stämma, blev ignorerad lade hon inte fram någon teoretisk plan. </div> <div>– I den här historien var det dessutom mer än genomsnittligt antal missar och nästan alla som gjorde missarna var män. Flera fick nobelpris, självklart fick de inte på grund av missarna, men upptäckten fission fördröjdes. Man kan ju fundera på betydelsen av det. Tänk om man hade gjort upptäckten fyra år tidigare och Hitler kunnat skapa en bomb.</div> <div>Nu blev det istället amerikanarna som gjorde det.</div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Avvisade atombombsprojektet</h4></div> <div>Lise Meitner och kemisten Otto Hahn samarbetade vid universitetet i Berlin, men hon var drivkraften och den som vetenskapligt lyste starkast. År 1922 blev Lise Meitner Tysklands första professor i teoretisk fysik. Detta trots att hon som kvinna fick arbeta under omständigheter som idag är oacceptabla. När Tyskland annekterade Österrike 1938 vid den så kallade Anschluss så fick Lise Meitner, som kom från en judisk familj i Österrike, fly hals över huvud till Sverige</div> <div>Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att hon i december 1938, under sin landsflykt i Sverige, vid ett besök Kungälv under julhelgen 1938, med en tolkning av försök utförda av Otto Hahn, lanserade den revolutionerande hypotesen att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning. </div> <div>Hennes upptäckt startade den process som senare ledde fram till atombomben, men även till civil kärnkraft. De flesta av verksamhetsområdets genier rekryterades senare till i atombombsprojektet, men Lise Meitner avvisade alla sådana inbjudningar.</div> <div>När Nobelpriset i kemi delades ut till Otto Hahn 1944 fick hon inte dela det med honom. Vissa anser att det berodde på att hon var kvinna, judinna, pacifist och emot militär forskning kring kärnkraft. </div> <div>– Vi planerar ett boksläpp i Japan i början av nästa år. Det här är historia och den går att berätta på ett spännande sätt, oavsett Lise Meitners forskningsområde, säger Imre Pázsit.</div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Samarbetet startade av en slump</h4></div> <div>Häromåret tilldelades Imre den japanska regeringens fina utmärkelse “The Order of the Rising Sun, Gold Rays with Neck Ribbon” för att ha främjat tekniskt och vetenskapligt utbyte och ömsesidig förståelse mellan Japan och Sverige.   </div> <div>Det är ett samarbete som startade av en slump. </div> <div>– Första besöket gjorde jag 1990. Kojiro Nishina, professor i nukleär teknik vid Nagoya University ville ha kontakt med en professor i Europa. Uppskattningen mellan mig och Japan är ömsesidig. Kojiro Nishina bjöd in mig, det var en enormt vänlig människa. Det visade sig att hans far är Yoshio Nishina, den japanska kärnfysikens fader. </div> <div>Under större delen 1920-talet arbetade Yoshio Nishina med Niels Bohr i Köpenhamn. Hos Bohr träffade han den svenske matematikern och fysikern Oskar Klein, som Imre håller som den vassaste vetenskapsmannen i Sverige. </div> <div>– Tillsammans utarbetade de sambandet för Comptonspridning som numera är känt under namnet Klein-Nishina-formeln.  </div> <div><br /> </div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, <br />Foto: <span style="background-color:initial">Imre Pázsit har tagit bilden på böckerna.</span></div> <div><br /> </div> <div><b>Den 28 november</b> får vi ta ytterligare del av Imre Pázsits japanska nätverk. Då föreläser Nobelpristagaren Takaaki Kajita på Chalmers. Takaaki Kajita ska berätta om den fascinerande resa som ledde till en banbrytande underjordisk upptäckt – och till Nobelpriset i fysik 2015. Vad han och den andra pristagaren Arthur B. McDonald hade upptäckt var ny kunskap om neutriner – en svårfångad och gåtfull partikeltyp i universum.</div> <div><br /> </div> <div><b>Relaterat:</b><br /><span></span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nobelpristagaren_Takaaki_Kajita_besoker_Chalmers.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Följ med Nobelpristagaren Takaaki Kajita på en underjordisk resa</a><br /><a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Gothenburg Lise Meitner Award​</a><br /><br /></div> <div><br /> </div>Tue, 27 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ett-steg-närmare-solcellsutmaningen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ett-steg-n%C3%A4rmare-solcellsutmaningen-.aspxTvärsöver kontinenten på bara solkraft<p><b>​​Tidigt i våras gick ett tjugotal chalmersstudenter samman och skapade Chalmers Solar Team. Målet är att konstruera och bygga en solcellsdriven bil för att delta i världens största solbilstävling Bridgestone World Solar Challenge 2019 i Australien. Nu är de ett av sex projekt som får Göteborg Energis hållbarhetsstipendium Tänk:Om.</b></p><div>– Projektet är helt ideellt. Vi får inga högskolepoäng, men stöd av Institutionen för industri- och materialvetenskap för formella saker.  Så vi är väldigt glada för hållbarhetsstipendiet. Tävlingen går ut på att köra den egenhändigt byggda solbil från Darwin till Adelaide, från nordkust till sydkust, med bara hjälp av solenenergi. Det är en sträcka som mäter ca 3020 km, berättar Olle Andersson, student på Maskinteknik och projektledare för Chalmers Solar Team. </div> <div><br /></div> <div>De tävlande teamen har sju dagar på sig att ta sig från Darwin till Adelaide.  Självklart kan det gå mycket snabbare. Samtliga kör mellan klockan åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. När solen går ner sover studenterna vid sidan av vägen. </div> <div><br /></div> <div><b>Det finns tre olika klasser – Challenger, Cruiser och Adventure. </b></div> <div>– I klassen Challenger, som vi siktar på, är det den solbil som passerar mållinjen först som vinner. Här konstruerar du en solbil för enbart  en person, säger Olle Andersson.</div> <div>I nästa klass, Cruiser, handlar det inte om att köra sträckan så snabbt som möjligt utan så energieffektivt som möjligt. </div> <div><br /></div> <div>– Den här solbilen är byggd för en förare och minst en passagerare. Från och med tävlingen nästa år får du ladda solbilen från elnätet, men mot poängavdrag. I klassen Adventure så deltar du enbart för äventyret och kan använda en gammal solbil som har deltagit tidigare år, säger Olle Andersson</div> <div><br /></div> <div><b>Bridgestone World Solar Challenge </b>hölls första gången 1987. Sedan dess har arrangörerna skruvat på reglerna till varje upplaga av tävlingen, allt för att pusha utvecklingen av solbilarna och dess teknik framåt. De team som tävlar kommer från universitet runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Tävlingen ger studenter från hela världen en unik möjlighet att träffas, och utbyta erfarenheter. Den enda kvalifikationen för medverkan är anmälan, men för att starta behöver alla solbilar gå igenom både en dynamisk och statisk besiktning. Allt för att kontrollera att solbilarna följer de hårda reglerna som gäller för tävlingen, säger Olle Andersson.</div> <div><br /></div> <div><b>Juryns motivering till hållbarhetsstipendiet:</b> <br />Chalmers Solar Teams målsättning är att med solcellsbilen delta i världens största solbilstävling i Australien. Människans möjlighet att förflytta sig utan påverkan på klimatet är en stor utmaning, därför tilldelas stipendiet för att inspirera till hållbar teknikutveckling inom fordonsbranschen.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, Foto: Chalmers Solar Team</div> <div><br /></div> <div><b>Här är samtliga projekt som får Göteborg Energis hållbarhetsstipendium 2018:</b></div> <div><br /></div> <div>Atium AB: Utvecklar en mer effektiv och hållbar teknik för att rena vatten från giftiga tungmetaller, t ex kvicksilver och bly.</div> <div><br /></div> <div>Spira Energy AB: Tillhandahåller ett system för storskalig och effektiv energilagring med hjälp av en helt ny, patenterad teknik för att komprimera luft.</div> <div><br /></div> <div>Svalna AB: Ett webbverktyg som ger användaren en ökad förståelse på sitt klimatavtryck innan man gör sitt val. Tydliggöra kopplingen mellan plånbok och planet och kan bidra till ändrat konsumtionsbeteende och minskat klimatavtryck.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers Solar Team: Ska designa och bygga en solcellsbil som tar sig 300 mil med endast solen som energikälla. Bilen ska delta i världens största solbilstävling, Bridgestone World Solar Challenge 2019, i Australien.</div> <div><br /></div> <div>Vacation domination: Återanvända armékläder från hela världen för att skapa nya plagg. Återanvänder även skateboards och gör t ex smycken och möbler av dem.</div> <div><br /></div> <div>Ängås Trädgård: Ska utveckla en mötesplats för barn och ungdomar från utsatta områden för att de ska lära sig mer om hållbart odlande och vägen från grodd till bord.</div> <div><br /></div> <div><strong>RELATERAT:</strong></div> <div><a href="https://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelande/2798246/Pressmeddelande__Sex_projekt_som_gar_fran_ord_till_handling_prisas"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sex projekt som går från ord till handling prisas</a></div> <div><a href="https://www.chalmerssolarteam.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers Solar Team</a></div> <div><a href="https://www.worldsolarchallenge.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Bridgestone World Solar Challenge</a></div>Tue, 27 Nov 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/framtidens-transportutmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/framtidens-transportutmaningar.aspxIdeathon: Studenter tar sig an framtidens transportutmaningar<p><b>​Idag och imorgon lördag, 23-24 november hålls ett Ideathon kring framtidens transporttjänster i Ericssons garage på Lindholmen i Göteborg.​ Medverkar gör chalmersstudenter från kursen ENM156 - Hållbar utveckling och etik inom datateknik. Den bästa idén vinner en resa till finalen i Stockholm nästa sommar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Där tävlar de mot ideathonvinnare från andra städer under UITP Global Public Transport Summit i Stockholm 2019.  UITP är en världsomspännande branschorganisation för all kollektivtrafik.</span><div><br /></div> <div>– Grundtanken är att ge studenterna riktiga fall och projekt att jobba med, som bland annat Västtrafik, Electricity, Ericsson, och projektet S3 står inför. De ska koppla till hållbar utveckling så att studenterna bättre förstår vilken relevans de har, och lära sig interagera med olika aktörer och ta hänsyn till kravspecifikationer från olika intressenter. Sen ska de också reflektera över hållbarhetsaspekterna av det de utvecklar, säger Frances Sprei, docent, vid Rymd-, geo- och miljövetenskap, och lärare på kursen.</div> <div> </div> <div>Frances Sprei forskar kring hållbar mobilitet med fokus på elfordon och alternativbränslefordon samt innovativa rörlighetsformer som bilpooler och samåkning.</div> <div> </div> <div>Under dagarna tar sig studenterna an flera utmaningar kring hållbart resande.  Det handlar om allt från att skapa goda förutsättningar för fler invånare att ta sig till jobbet, fritidsaktiviteter, till att få bättre miljö med lägre bullernivåer och renare luft. <br /><br /><b>Frågor som lyfts är bland annat:</b></div> <div><ul><li>Hur kan fler resa tillsammans? </li> <li><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">ur planerar vi staden för gemensamt resande så att fler väljer det som ett alternativ? </span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">ar gör vi av alla bilar under den tid de inte används? </span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Kan vi samla in data från transporttjänster för att analysera staden på nya sätt?</span><br /></li></ul> <span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div>– Via UITP hålls liknande event i andra städer i världen. På så sätt kan vi knyta ihop globala utmaningar med lokala frågor så att de blir mer konkreta och möjliga att agera på. Hållbar utveckling går från att vara något idealister gör någon annanstans till något som dataingenjörer jobbar med i Göteborg, säger Håkan Burden, RISE Research Institutes of Sweden. Tillsammans med Frances Sprei är han lärare på chalmerskursen ENM156 - Hållbar utveckling och etik inom datateknik.</div> <div> </div> <div>– Vi började prata om hur vi skulle vilja att undervisningen för dataingenjörer skulle se ut och sen har det rullat på, fortsätter Håkan. Från början skulle vi bara ha ett litet projekt med intressanta utmaningar för studenterna att jobba kring. Men intresset i samhället är stort för de här frågorna så samarbetet har växt. Vi utgår från den självkörande skyttelbussen, S3, som just nu provkör på Chalmers, och elbussarna på linje 55 och 16 i samarbete med flera olika parter, bland annat Ericsson, Parkeringsbolaget, Chalmers satsning på Five Star Campus och Miljöförvaltningen. Vi ser alla hur staden förändras och därmed uppstår nya behov och möjligheter kring vårt dagliga resande. Det är många organisationer och företag som vill se en förändring och är beredda att satsa tid och resurser för samarbete med studenterna kring hållbar utveckling och etik. </div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div> </div> <div><b>FAKTA:</b><br />Ideathon, 23-24 november, är ett samarbete mellan en rad organisationer som Chalmers, RISE, Ericsson, Västtrafik, Parkeringsbolaget, internationella organisationen för kollektivtrafik UITP med stöd av EU för att hitta nya lösningar på en rad utmaningar kring hållbart resande.</div> <div>S3-projektet med tester av självkörande minibussar ingår, precis som Electricity i programmet Five Star Campus, som bland annat samordnar användningen av Chalmers campus som testarenor för utveckling av framtidens hållbara lösningar.</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="/sv/styrkeomraden/fivestarcampus/Sidor/default.aspx">Five Star Campus</a><br /><a href="http://www.k2centrum.se/artikel/uitp-global-public-transport-summit-i-stockholm-2019">UITP Global Public Transport Summit ​​</a><br /></div> <div><br /></div>Fri, 23 Nov 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Han-ska-bidra-till-energiutvecklingen-i-EU.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Han-ska-bidra-till-energiutvecklingen-i-EU.aspxSka bidra till energiutvecklingen i EU<p><b>​Tomas Kåberger beskrivs som en brobyggare mellan akademi, stat, miljöorganisationer och företag. Nu lämnar han Chalmers för fjärde gången, och börjar på InnoEnergy, som bland annat har uppdraget att vara med och utforma EU:s batteristrategi.</b></p><div>Förra året producerades 55 procent av världens litiumjon-batterier i Kina, enligt Bloomberg. Fram till år 2021 väntas Kinas andel ha ökat till 65 procent. I Bloombergs sammanställning har Europa ingen egen kategori i utan lyder under ”övriga världen”, detta samtidigt som bilindustrin ställer om och satsar på elbilar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><b>– InnoEnergy </b>är en organisation bestående av såväl privata som offentliga aktörer inom EU. Nu vill den expandera. Utvecklingen av hållbar lönsam energiteknik går fort i Asien. I min nya roll blir det möjligheter att bidra till att industrialisera förnybar energi och batteriteknik i Europa, säger Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers och tillträdande Industrial Growth Executive på InnoEnergy.</div> <div><br /></div> <div><b>Ömsesidig förståelse ​</b><br />I sin kappsäck från Chalmers har han sedan tidigare med sig en vetenskaplig attityd och förmåga att räkna. Nu när Tomas Kåberger lämnar högskolan och Styrkeområde energi så handlar det om erfarenheter av hur bra samspel mellan forskning och industri kan bli när man byggt ömsesidig förståelse och förtroende.  </div> <div><br /></div> <div><b>Tomas Kåberger </b>har påpekat att han tycker att det varit nyttigt att byta perspektiv under karriären och väldigt bra att ha ett vetenskapligt tankesätt inom industrin och inom myndighetsvärlden, och tvärtom är det väldigt bra att i forskarvärlden ha kännedom om vilka frågeställningar som är relevanta.  </div> <div>– En del personer tror att det är något paradoxalt att både ha ett miljömål och ett industriellt ekonomiskt mål, men så är det ju inte. Jag är särskilt förtjust i att kombinera de olika målen, påpekade Kåberger i en intervju för några år sedan.</div> <div><br /></div> <div><b> Men helt försvinner han inte.</b></div> <div>– Jag har fått en mindre position som affilierad professor för att kunna följa ett par doktorander som avhandlar styrmedelseffektivitet respektive ekonomiska motiv bakom styrmedel till dess de är färdiga.</div> <div>Han ska också fortsätta leda Styrkeområde energis industriråd. Häromdagen träffades rådet på Öckerö för att diskutera vindkraft – teknik och integration. På mötet medverkade forskare från Chalmers och representanter från Stora Enso, ABB, Volvo Trucks, EY och OX2.</div> <div>Vad har varit det roligaste under din tid som styrkeområdesledare?</div> <div>– Att se resultat när man lyckas koppla ihop forskare som tidigare inte mötts, eller forskare med människor utanför Chalmers som verkligen är intresserade av resultaten. </div> <div><br /></div> <div><b>Var kommer du att ha din huvudsakliga plattform?</b></div> <div>– Det blir väl också i framtiden ett pinsamt koldioxidproducerande flygplan mellan Asien och Europa. Jag fortsätter ju mina uppdrag i Japan och Kina.</div> <div><br /></div> <div><b>Svaret ter sig kanske udda. Men ändå inte.</b></div> <div>När jag frågar forskare och lärare om Tomas Kåberger så är rörelse ett ord som återkommer, och en förmåga att placera sig strategiskt för att göra mest nytta för energiutvecklingen. Så han har växlat mellan akademin, myndigheter och näringsliv under hela sin karriär. Det innebär resdagar. Förutom sitt uppdrag som styrkeområdesledare på SO Energi är Kåberger engagerad i energi- och klimatfrågan runt om i världen. </div> <div><b><br /></b></div> <div>Här hemma är han ledamot i Klimatpolitiska rådet, som varje år ska lämna en rapport till regeringen med en bedömning av hur klimatarbetet och utsläppsutvecklingen fortskrider, och hur regeringens politik är förenlig med klimatmålen. 2011 hoppade han av jobbet som generaldirektör för Energimyndigheten för att axla rollen som ordförande för japanska Renewable Energy Institute, vars mål är att få fram förnybara energikällor i Japan. Han sitter även med i rådet för Climate KIC, Knowledge &amp; Innovation Community i EU och senior rådgivare i Kina för Global Energy Interconnection Development and Cooperation Organization. Förutom detta är han rådgivare för Vasa Universitet i Finland.</div> <div><br /></div> <div><b>Så agendan är fullspäckad. Vad är drivkraften? </b></div> <div>– En gammal ambition att rädda världen genom att förbättra energisystemet, en nästan lika gammal insikt att det bara går om man har roligt, och en förhoppning om att det också skall ge inkomster.</div> <div><br /></div> <div><b>Du är kanske den ende som slutat på Chalmers fyra gånger, törs man gissa på att du kommer tillbaka för ett större uppdrag?</b></div> <div>– Jag hoppas fortsätta bidra till Chalmers utveckling på något sätt, och jag kanske hinner återvända en gång till innan jag går i pension.</div> <div><br /></div> <div><b>Nu när du lämnar. Har du något råd till oss på SO Energi?</b></div> <div>– Byråkratisera så lite som möjligt, lita på forskarna och ge dem tid att forska.<br /><br />Tomas Kåberger tillträder sin tjänst på InnoEnergy den 1 december 2018​.<br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, Foto: Christian Löwhagen</div> <div><br /></div> <div><b>Om InnoEnergy</b></div> <div>InnoEnergy är ett europeiskt samverkansföretag som arbetar på uppdrag av EU med att utveckla entreprenörer och etablerade företag som vill introducera nya lösningar och produkter inom hållbar energi. Företaget bistår med stödtjänster som finansiering, affärsstrategier, utbildning och kontakter med sitt nätverk av 380+ partners i hela EU. InnoEnergy finansieras av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).</div> <div><br /></div> <div><strong>RELATERAT:</strong><br /><a href="http://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a></div> <div><br /></div> Tue, 20 Nov 2018 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-p%C3%A5-TV4.aspxAnders Logg på TV4 Nyheter: om vindsimulering med VirtualCity@Chalmers<p><b>​Building Futures styrkeområdesledare Anders Logg medverkade på TV4:s nyhetssändning 14 november 2018, där han berättade om att byggnader med flera inslag i stadsmiljöer påverkar vindförhållanden, och hur simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers kan användas i planering och byggnation av goda miljöer.</b></p><div>​Alltid medvind? Det skulle nog de flesta av oss vilja ha, men få som har upplevt. Det har dock konstaterats att byggnaders utformning och placering, och även andra inslag i stadsmiljöer som träd och buskar, broar etc., påverkar hur vindar rör sig genom områden. Och eftersom vindmönstren påverkas av hur miljöerna utformas kan man också påverka vindförhållandena genom att bygga och placera på ett sånt sätt att förhållandena blir de bästa möjliga. </div> <div><br /></div> <div>Med simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers kan olika förhållanden simuleras och utvärderas i förväg och därför underlätta för stadsplanerare, arkitekter, byggföretag med flera, att utveckla goda stadsmiljöer. Inte bara vad gäller vindförhållanden utan även andra aspekter såsom luftkvalitet, buller, översvämning, trafik och energisystem, med mera.</div> <div><br />Se klippet där Anders Logg berättar för TV4 Nyheterna om hur vindförhållanden påverkas av inslag i stadsmiljöer och hur de också kan påverkas med hjälp av simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers, <em>(länk i bilden ovan.)</em><br /></div> <div><br /><br /></div> <div>Mer information om projektet VirtualCity@Chalmers finns på hemsidan <a title="www.virtualcity.chalmers.se" href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se</a><br /></div>Thu, 15 Nov 2018 16:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspxNollutsläpp i sikte för sjöfarten<p><b>​Elektrometanol tillverkad av koldioxid och vätgas skulle kunna driva fartyg helt utan utsläpp. Selma Brynolf undersöker alternativa bränslen för sjöfarten, en bransch som har bråttom att ställa om för att nå sina miljömål.</b></p><div>​FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, har som mål att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser med 50 procent till 2050 och att helt eliminera dem under århundradet. Skärpta internationella regler för svavelutsläpp i känsliga havsmiljöer har åtföljts av hårdare regler globalt från 2020. Efter att länge ha släpat efter, har sjöfartsbranschen börjat vakna.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/SelmaBrynolf_230x180.jpg" alt="Selma Brynolf" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Målen är tuffa, men vi behöver egentligen göra ännu mer, säger Selma Brynolf, doktor i maritim miljövetenskap på Chalmers. I ett nystartat EU-projekt undersöker hon elektrometanol som ett sätt att uppnå nollutsläpp från fartyg. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Koldioxid och vätgas blir elektrometanol</h4> <div>Elektrometanol tillverkas av koldioxid och vätgas med hjälp av förnyelsebar energi. Ombord på fartyget omvandlar en så kallad reformer metanolen tillbaka till vätgas och koldioxid. Vätgasen används sedan i en förbränningsmotor för att driva fartyget, medan koldioxiden lagras i vätskeform och pumpas iland när fartyget kommer i hamn. Koldioxiden kan sedan användas för att producera ny elektrometanol, eller lagras under jord. Detta är tanken bakom forskningsprojektet HyMethShip.</div> <div> </div> <div>Behoven av lagringsutrymme och möjlighet att lämna koldioxiden i land gör dock att det inte är en lösning för alla fartyg. </div> <div> </div> <div>– Troligtvis fungerar det bäst för fartyg som går på en bestämd rutt, och inte dem som går de allra längsta sträckorna, menar Selma Brynolf. För kustnära- och inlandssjöfart kan kanske finnas möjlighet att gå före regelmässigt. Det skulle kunna vara ett första användningsområde för elektrometanol.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Styrmedel viktigast för förändring</h4> <div>Elektrometanol är alltså långt ifrån den enda lösningen för sjöfarten. Vad görs mer för att uppnå sjöfartens högt satta miljömål?</div> <div> </div> <div>– Det förekommer tester med fossil metanol, biobränslen och eldrift hos olika rederier, berättar Selma Brynolf. Flytande naturgas är ett alternativ som börjat användas och som klarar svavel- och kväveoxidreglerna. Men eftersom naturgas är en fossil energikälla är möjligheterna att minska klimatpåverkan begränsad. </div> <div> </div> <div>Den svenska sjöfartsnäringen har antagit en egen nollvision. Men för att åstadkomma en verklig förändring krävs internationella regler och styrmedel från IMO som sedan kan implementeras på nationell nivå och kombineras med ytterligare incitament, menar Selma Brynolf. </div> <div> </div> <div>– Sjöfarten är en internationell och hårt konkurrensutsatt bransch. Det är svårt för enskilda att gå före.</div> <div> </div> <div><em>Selma Brynolf berättade om nya bränslen för sjöfarten på Chalmers initiativseminarium ”Marine challenges – Blue solutions” 6–7 november 2018. <br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div>Text: Emilia Lundgren<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER</strong><br /><a href="https://www.hymethship.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />EU-projektet HyMethShip</a> <br /><br /><strong>Relaterade vetenskapliga artiklar i urval</strong><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/252821">Energy efficiency and fuel changes to reduce environmental impacts</a>, Selma Brynolf, Francesco Baldi, Hannes Johnson, Shipping and the Environment: Improving Environmental Performance in Marine Transportation, p. 295-339 <br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/500505">Electrofuels for the transport sector: A review of production costs</a>, Selma Brynolf, Maria Taljegård, Maria Grahn et al, Renewable and Sustainable Energy Reviews. Vol. 81 (2), p. 1887-1905 <br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/196897">Environmental assessment of marine fuels: liquefied natural gas, liquefied biogas, methanol and bio-methanol</a>, Selma Brynolf, Erik Fridell, Karin Andersson, Journal of Cleaner Production. Vol. 74, p. 86-95 <br /><em></em></div>Wed, 14 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samverkan-har-aldrig-varit-viktigare-an-nu.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samverkan-har-aldrig-varit-viktigare-an-nu.aspxSamverkan har aldrig varit viktigare<p><b>​​– Vi är bra på samverkan med det omgivande samhället, men någon gång under en karriär är det värdefullt att ha en annan roll, än den man har som anställd på Chalmers. Det ger nya kontakter, nya insikter och ny förståelse för hur forskningen kan bli nyttiggjord.</b></p><div>Sedan sommaren 2017 har Anders Ådahl, vice styrkeområdesledare på Energi, varit tjänstledig från Chalmers och arbetat i en statlig offentlig utredning. Men nu är han tillbaka. </div> <div>Uppdraget, att få mindre aktörer mer aktiva i energiomställningen, kommer från Miljö- och energidepartementet i Stockholm.</div> <div><span style="background-color:initial">– Vi tittade på mindre aktörer som privatpersoner, bostadsrättföreningar etc., som inte själva har professionell kapacitet att arbeta med energifrågorna, berättar Anders Ådahl. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han ritar en enkel bild och förklarar. Den innehåller två årtal, 2016 och 2040. Det första är året för den blocköverskridande energiöverenskommelsen, som bland annat säger att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040, som är det andra årtalet på tavlan. </div> <div>Den ingicks mellan fem av svenska riksdagens åtta partier om långsiktig inriktning för svensk energipolitik, och ses som en betydelsefull politisk kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den energipolitiska färdriktningen.</div> <div>Utredningen tillsattes som en följd, bland flera av energiöverenskommelsen. </div> <div><br /></div> <div>– Uppdraget handlade om att se över styrmedel och regelverk för få mindre aktörer mer aktiva i energiomställningen, på ett sätt som är samhällsekonomiskt motiverat för att nå de politiska målen. </div> <div>Efter ett års arbete presenterade Anders Ådahl och hans kollegor 450 sidor med totalt sex stycken lagförslag och ett antal andra förslag och bedömningar i utredningen ”Mindre aktörer i ett energilandskap i förändring – förslag med effekt, SOU 2018:76”. </div> <div>I utredningen samarbetade han bland annat tillsammans med utredaren riksdagsledamoten Lise Nordin, tidigare Miljöpartiets energitalesperson.</div> <div><br /></div> <div>– Under mina år som styrkeområdesledare för Energi vinnlade vi oss alltid om att få en bättre relation till politiken. Vi etablerade kontakter med de olika partiernas energitalespersoner, och bjöd in dem till Chalmers. Det var så jag lärde känna Lise Nordin som senare bjöd in mig till utredningen, säger Anders Ådahl. </div> <div>– Arbetet har varit en bergodalbana, totalt sett var det jätteroligt, vi har faktiskt lämnat två betänkanden, ett i februari, och ett slutbetänkande i oktober. Mitt främsta bidrag har varit energisystemfrågor. Sedan tog jag även en kreativ roll med att designa styrmedelsförslag. Det viktigaste förslaget är ett kvotpliktsystem för energieffektiviseringar med fokus på effektutmaningar. Det finns stora inlåsta potentialer att energieffektivisera med lönsamhet.</div> <div><br /></div> <div>Kom Chalmers forskning till nytta i rapporten?</div> <div>– Det är lite roligt, via utredningen såg jag hur värdefullt arbetet med styrkeområdena är. Dels att jag fick möjlighet att bidra som författare till utredningen, sedan att jag kan forskningen och har nätverk på Chalmers. Vi tog exempelvis hjälp av Lisa Göransson, forskare vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, och flera kollegor till henne, inte minst när det gäller vindkraftens framtida roll.</div> <div>Utredningen är en del av lagstiftningskedjan. Just nu ligger den hos energiminister Ibrahim Baylan. </div> <div>– Eftersom vi har en övergångsregering, kan det hända att det just nu är en för politisk handling att skicka utredningen på remiss, säger Anders Ådahl. </div> <div><br /></div> <div>Under året har även Anders Ådahl kandiderat till riksdagen och då för Centerpartiet. Det har varit lärorikt, och det arbetet fortsätter.</div> <div>– Som politiker vill jag ha fakta- och kunskapsbaserade beslut. Det är en fajt man måste ta i dagens samhälle. Här har jag mycket att bidra med. I ljuset av inte minst klimatförändringar, är det viktigare än någonsin att kunskap inom energiområdet kommer politiken till del. </div> <div><br /></div> <div>Tillbaka på Chalmers så ser Anders Ådahl möjligheter och behov. Han tar också över flera av Tomas Kåbergers uppdrag, som i höst avslutar sitt uppdrag på styrkeområde energi.</div> <div>– Samverkan har aldrig varit viktigare. På SO Energi ska jag arbeta mycket med våra omvärldsrelationer. Energiomställningen behöver snabbas på, och i det är kunskapsutbytet mellan akademien, politiken och näringslivet nödvändig.</div> <div><br /></div> <div>Själva arbetet med rapporten gjorde Anders Ådahl i regeringskansliets lokaler som är inrymda i Göteborgs Tingsrätt vid Gamla Ullevi. Nu sitter en annan chalmersforskare där, Anna Elofsson, och arbetar med en utredning om omställningen av flyget. </div> <div>– Jag tycker det är mycket bra att Chalmerskunskap får utrymme i lagstiftningskedjan, avslutar Anders Ådahl, att naturvetenskapliga och tekniska perspektiv får plats jämte juridiska och ekonomiska.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/10/sou-201876/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt​</a><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Nov 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxFejknyheter vs kritiskt tänkande<p><b>​En gång visste man att jorden var platt, nu vet alla att den är rund. Det är viktigt att förstå att det vi kallar fakta kan ändras. Annat är det med fenomen som fake news. På hållbarhetsdagen, 23 oktober, lyfter Sheila Galt fenomenet under en workshop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fake news och pseudovetenskap har alltid funnits. I samband med senaste presidentvalet i USA hamnade fejkade nyheter i medierapporteringens epicentrum. Idag hotar de, och så kallade alternativa fakta, förtroendet för media, samhällsinstitutioner och forskarvärlden när de sprider desinformation om bland annat politiska meningsmotståndare, journalister eller klimatförändringar.</span><div><br /></div> <div>Sheila Galt delar sin tid mellan Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och Teknoteket på vetenskapscentret Universeum. Det är där vi möts på sjätte våningen, ovanför ödlor, pirayor, regnskog, sengångare och tocotukaner. Just nu förbereder hon aktiviteter– Creepy Science – inför höstlovet. Då ska barn och ungdomar få testa experiment och kanske punktera några myter.</div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Klimatförnekare som psykologiskt fenomen</h4></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/sheila_IMG_.jpg" alt="Foto på Sheila Galt." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Vi kan göra så mycket mer när det gäller fake news, gimmicks och pseudovetenskap. Under workshopen på Hållbarhetsdagen vill jag att deltagarna ska vara delaktiga, och inte bara bli matade. Tanken är att lyfta möjligheter och ansvar när det gäller frågorna. Så vi ska dra i ett par trådar och förhoppningsvis få fler hjärnor att tänka till.</div> <div>Sheila Galt vill att Chalmers studenter ska få verktyg för att kunna agera mot fake news när de är ute i samhället. </div> <div>– Men då krävs det att detta ingår i vår utbildning. </div> <div>Sheila berättar att Chalmers som universitet idag är svagt när det gäller att agera på fejknyheter och pseudovetenskap. Men det finns goda exempel där forskare tagit initiativ för att motverka dessa strömningar.</div> <div><br /></div> <div>– När det gäller källkritik har bibliotekets personal väldigt bra kurser. Mitt råd är att studenterna går på dessa.</div> <div>Men det finns fler goda exempel på andra initiativ.</div> <div>– Ja, det finns en forskargrupp på Chalmers som har börjat att titta på klimatförnekande som psykologiskt fenomen. De har startat ett internationellt nätverk där de ska försöka motverka detta.</div> <div>Under Hållbarhetsdagen kommer Martin Hultman, initiativtagare till nätverket, att lyfta frågor som orsakerna till vår brist på handling när det gäller klimatfrågan och vad behöver vi göra.</div> <div>– Sedan har matematikern Olle Häggström bloggen Häggström hävdar. Den handlar till stor del om att bemöta pseudovetenskap. Läs den! Vi är dessutom flera som är medlemmar i föreningen Vetenskap och folkbildning.<br /><br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relaterade fenomen</h4></div> <div>– Fake news, gimmicks och pseudovetenskap är relaterade fenomen, säger Sheila Galt. Fake news har blivit något som man använder för att sticka huvudet i sanden och bortse från fakta. Gimmicks, handlar från början om sälj, försäljare vet att saker inte fungerar, det kan vara saker man hänger upp i ett rum för att skapa eller ta bort ”energier”. De flesta vet att de saluför junk, men kunden vill ha lite magiskt tänkande, och köper.</div> <div>Sheila berättar att många som praktiserar pseudovetenskap inte vet om det själva.</div> <div>– Den som gör sig skyldig till pseudovetenskap, vill att det ska ut som riktig vetenskap, och använder sig därför av det vetenskapliga språket. </div> <div><br /></div> <div>Det som oroar henne är de rörelser som väljer att inte lyssna på klimatforskare och därmed inte ändrar på sina beteenden. Här finns personer i maktpositioner. </div> <div>– Det som vetenskapen tagit fram med bästa närheten till det man kan kalla fakta, det har stora grupper förkastat. Detta är livsfarligt och det handlar inte enbart om klimatet. I Sydafrika förnekade presidenten att AIDS kom från HIV-viruset, vilket var ödesdigert. Här hemma i Sverige finns också de som tror att det är farligt att låta samhället vaccinera deras barn. </div> <div>Vinsten för makthavaren är kortsiktigt menar Sheila Galt. De säger något folk kanske vill höra, att vi kan fortsätta som vi gjort och inte behöver göra något som gör ont just nu.</div> <div><br /></div> <div>Sheila Galts uppväxt präglades av vetenskap. Föräldrar var universitetsutbildade och fadern forskade. </div> <div>– Så när jag var ung var det en fascination att möta folk som tänkte helt annorlunda, jag blev fängslad av de som trodde på till exempel tankeöverföring, och tänkte shit, här är hela rörelser med gungfly under fötterna. Den nyfikenheten har jag haft med mig genom livet.  När jag talade med en kollega från Chalmers i ett helt annat sammanhang, nämnde hon en vän som startat föreningen Vetenskap och folkbildning, d<span style="background-color:initial">är jag nu är medlem och för några år sedan även satt i styrelsen”.</span><br />. </div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relationen till media​</h4></div> <div>I teasern till programpunkten på Hållbarhetsdagen står det att Chalmers studenter och anställda har (bör ha) goda förutsättningar att hjälpa allmänheten och politiska beslutsfattare att se skillnad på vetenskapligt underbyggda ”sanningar” och ”fake news”. Här är ofta massmedia en viktig kanal.</div> <div>Men en del forskare tycker å ena sidan att mediebevakningen av deras ämne är dålig – å andra sidan vill de själva inte ställa upp i media? Hur kan relationen mellan forskare och journalist bli bättre?</div> <div>– Det finns en rädsla att någon ska berättat om ens vetenskap på ett felaktigt sätt, att journalisten inte är tillräckligt påläst. Det är nog erfarenhet, att det inte blir riktigt rätt. Har man dessutom inte fått kontrolläsa texten så kan det bli så att forskningen hamnar fel i texten. Men självklart är det viktigt med media. </div> <div>Sheila menar att det avgörande för vetenskapen är att man fortsätter att ifrågasätta, men det är viktigt att förstå vidden av den forskning som exempelvis beskriver klimatförändring.</div> <div><br /></div> <div>Innan vi skiljs åt så rekommenderar Sheila Debunking handbook, en handbok i att slå hål på falska myter. Författarna ger exempel på hur människor hanterar information, förstår man inte det är det svårt att nå fram med vetenskapliga fakta. Med den kan man hjälpa allmänheten med att tolka fakta. Exemplet med klimatforskningen tas upp där.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, <br />Fotot på Sheila Galt: Mikael Nystås</div> <div><br /></div> <div><b> </b></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/hallbarhetsdagen2018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hållbarhetsdagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><span></span><a href="https://www.skepticalscience.com/Debunking-Handbook-now-freely-available-download.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Debunking handbook ​</a><br /></div> <div><b>Olle Häggström:</b><br /><a href="http://haggstrom.blogspot.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Häggström hävdar</a><br /><a href="http://www.math.chalmers.se/~olleh/konsensus.pdf%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskaplig konsensus <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">em kan man lita på?</span></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​Fri, 19 Oct 2018 11:00:00 +0200