Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 20 Jun 2019 13:09:27 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hushall-vill-gora-skillnad-for-klimatet-men-designen-behover-utvecklas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Hushall-vill-gora-skillnad-for-klimatet-men-designen-behover-utvecklas-.aspxHushåll vill göra skillnad för klimatet men designen behöver utvecklas<p><b>​Enligt Naturvårdsverket står hushållen tillsammans med lokaler för omkring en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Lyckas man minska den kan det ge lägre utsläpp av bland annat koldioxid. Forskaren Sara Renström har undersökt vilka roller hushållen kan spela för en minskad energirelaterad miljöpåverkan.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det jag ser i mina studier är att de flesta visar någon form av engagemang för miljön. Mina undersökningar handlar om hur hushåll agerar i sitt vardagsliv i ett fjärrvärmesystem och i ett framtida smart energisystem. Det jag tittat på är olika typer av hushåll som familjer och ensamboende i villor, bostads- och hyresrätter, säger Sara Renström nydisputerad vid institutionen</span> Industri- och materialvetenskap, Design and Human Factors.<span style="background-color:initial"><br /><br /></span><div><b>Sara Renström har genomfört fyra studier</b>, två som kartlagt vilka roller hushåll vill spela och två som gett hushåll möjlighet att spela andra roller. Ett exempel på det sistnämnda var att designa och testa appen Ero i HSB Living Lab. I Ero kan de boende se när det finns ont eller gott om energi från källor de gillar, som till exempel vindkraft eller fjärrvärme, och planera sina vardagsaktiviteter utifrån det. <br /><br /></div> <div>– För oss som designade Ero var det viktigt att det inte var en app som bara gav information om energiläget utan att det också gick att styra energianvändning genom den. Därför kopplade vi ihop appen med kontakter så att apparater kunde stängas av, sättas på och schemaläggas genom appen – utifrån tillgängligheten på energi. Jag brukar förklara det som ett smarta hem-system där energi står i fokus, säger Sara Renström.<br /><br /></div> <div>I sitt arbete har Sara Renström utgått från två sammanlänkade frågeställningar. Den första var vilken roll hushåll vill spela i energisystem och vilka produkter och tjänster som skulle kunna stödja de rollerna. Den andra handlade om hur produkter och tjänster också kan bidra till minskad energirelaterad miljöpåverkan. <br /><br /></div> <div><b>– En del föreställer sig att tekniken ska lösa problemen.</b> Andra trycker på att vi som hushåll måste förändra hur vi gör saker och vara beredda att göra olika uppoffringar. Å andra sidan tycker en grupp av hushåll att det här inte är något som hushåll kan påverka utan det får de ”stora” spelarna fixa, som regeringar eller stora företag. Det är tre vanliga positioner som många nog känner igen. Men jag har också funnit intressanta nyanseringar av de här positionerna. Till exempel så finns det hushåll som inte är intresserade av energifrågor men som ändå är intresserade av att minska sin energirelaterade miljöpåverkan – bara de får veta vad de ska göra och hur, förklarar Sara Renström</div> <div>I sitt arbete har Sara Renström gjort tre övergripande grupperingar av de roller som hushåll vill ta. Det här är föreställningar om vad hushållen borde göra som hushållen själva har men som också delas av till exempel energibolag. <br /><br /></div> <div><b>Den första är mottagargrupperingen</b> som är vanlig när det gäller fjärrvärme i lägenheter. Föreställningen om hushållen här är att de inte är intresserade av något annat än att de får sin fjärrvärme och att alla mottagare ska få en likartad leverans, till exempel en liknande temperatur. I interaktörsgrupperingen är istället föreställningen att hushåll ska vara med och anpassa sin energi efter sina preferenser. Här förväntas hushållen också att vara priskänsliga. Den här uppfattningen är vanlig när det gäller el men också i en del visioner för framtida smarta energisystem. Den sista grupperingen, medskapare, var inte vanlig alls när det gällde nuvarande energisystem, men något som en del hushåll önskade för framtiden. Idén här är att se hushåll som medskapare i energisystemet som på olika sätt kan bidra till att minska miljöpåverkan från systemet, utan någon speciell belöning. <br /><br /></div> <div><b>– När det gäller minskad energirelaterad</b> miljöpåverkan är mottagaridén begränsad till vad som kan uppnås utan hushålls aktiva medverkan och interaktörsidén begränsad till vad som är bekvämt och lönsamt. Men om vi ska ställa om energisystemet kanske inte allt kan bli bättre. Därför tror jag att vi måste röra oss mot idén om hushåll som medskapare, säger Sara Renström.</div> <div>Studierna är delvis byggda på intervjuer, observationer och enkäter och det har gett en bra bild över vad hushåll tycker och tänker om dagens situation. Men med sådana metoder kan det vara svårt att få utrymme för reflektion över framtiden. Därför har mina deltagare också fått göra kollage, berättar Sara Renström som inför studierna rekryterade hushåll via annonser i tidningar, trapphus, i mataffärer och förstås i sociala medier. </div> <div><br /></div> <div><b>Det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>Det roligaste var att ta folks tankar om energi som utgångspunkt i designarbetet. Hur designar man för något som är så viktigt, samtidigt som vi så sällan tänker på det? frågade sig Sara Renström. </div> <div>– När jag bad folk rita bilder om var deras energi i hemmet kom ifrån så ritade till exempel en person ett hus och en sol, och ett frågetecken in i elementet. Det tycker inte jag är konstigt alls. Nästan alla produkter i våra hem signalerar att hushåll inte ska bry sig om var deras energi kommer ifrån! </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att avhandlingen ska få? </b></div> <div>– När det gäller energibolag vill jag att de börjar se hushållen som medskapare i energisystemen. Men om det ska funka så måste det finnas produkter och tjänster som är designade för att stödja medskapande. Kanske behövs då också närmare samarbete mellan olika typer av företag, till exempel energibolag och tillverkare av energiberoende produkter. Sedan vill jag framhålla att det inte behöver vara så att det antingen är hushåll eller samhället med de stora institutionerna och företagen som är viktigast i energiomställningen utan att båda behövs. Samhället måste våga ta de stora stegen som behövs, men för att göra det tror jag att hushåll måste få chans att signalera att de kommer att acceptera de uppoffringar som krävs, avslutar Sara Renström.</div> <div><br /></div> <div><b>Faktaruta:</b></div> <div>Den 11 juni, 2019, disputerade Sara Renström, Chalmers, Industri- och materialvetenskap, Design and Human Factors. Titeln på avhandlingen är:</div> <div><i>Participating in Energy Systems through Everyday Designs – Exploring roles for households in a more sustainable energy future.</i></div> <div><br /></div> <div>Opponent: Annelise de Jong, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm, Sverige.</div> <div>Examinator: MariAnne Karlsson, IMS.</div> <div>Sara Renströms arbete var finansierat av Göteborg energi.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/sarar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Sara Renström och hennes forskning</a></div> <div><br /></div> ​Thu, 20 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Adahl-i-Almedalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Adahl-i-Almedalen.aspxAlmedalen bjuder på både agitation och eftertanke<p><b>Anders Ådahl, vice ledare för Chalmers styrkeområde Energi. Nu har nedräkningen börjat till Almedalsveckan. Kan du berätta lite om veckan och ge oss en teaser om varför vi ska gå på seminariet ”Varför råder det inte samsyn om skogens roll för klimatarbetet?”</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Anders%20Ådahl1.jpg" alt="Anders Ådahl" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Det handlar om skogen och dess viktiga roll för klimatet. Det intressanta är att skogens roll är omdebatterad och att det inte råder konsensus. Dels är det oklart hur själva skogen bör brukas och i vilken omfattning, dels är det mycket oklart vad biomassan i första hand bör användas till för att få ner klimatpåverkan. Om man hårdrar det: Ska vi bygga mer hus i trä eller ska vi göra biobränslen? Och hur räknar vi på de kolatomer i en svensk gran som binds upp i biomassan om de till exempel landar i en trästol i Italien. Skogen är dessutom i sig omdebatterad – är det ett ställe för rekreation eller industriell uttagsmaximering? Perspektiven är olika på olika håll i världen, inte minst inom EU, det vill vi också belysa.</span><div> </div> <div><b>Seminariet hålls klockan 8.00 den 3 juli, varför tycker du man ska kliva ur sängen och gå dit?</b></div> <div>– Det kommer bli hyperintressant, och vi har jämte vår egen <i>Göran Berndes</i> med oss en skicklig panel som dessutom drar lite åt olika håll. Förra miljöministern <i>Lena Ek</i> som idag är styrelseordförande i Södra har säkert en del synpunkter som skiljer sig åt från till exempel Naturskyddsföreningens <i>Louise Karlberg</i>. Dessutom är <i>Anders Wijkman</i> med som tycker att vi måste tänka och agera mycket mer i termer av cirkulär ekonomi. Seminariet är för dem som både vill skakas om och lära sig mer i ämnet och som vill ha en fartfylld diskussion att vakna upp till.<br /><br /></div> <div><b>Vad betyder Almedalen för dig?</b></div> <div>– Jag är här för fjortonde året och det är en slags politikens och lobbyismens Kiviks marknad. Högt och lågt. Agitation och eftertanke. Ibland kritiseras Almedalen för att ha blivit näringslivets jippovecka. Det ligger något i det. Man bör nog vara vaksam så att inte samhällsdebatten sätts på undantag. Almedalen är som bäst när man slinker in på ett seminarium med ett ovant och oväntat tema, eller när man spontant hamnar i diskussion om något väsentligt inom sitt område med politiker, forskare och företagsfolk. För mig är det oplanerade det som kan ge det verkliga värdet. Men två-tre dagar brukar räcka.</div> <div> </div> <div><b>Vilket seminarium bör man absolut gå på under veckan?</b></div> <div>– Vill inte ge något specifikt tips. Försök söka upp seminarier som är i utkanten på det du jobbar med så att du kan lära dig något nytt eller få andra perspektiv. Passa även på att lyssna på de politiska partiernas programpunkter. Se dock upp med paneldebatter med bara politiker, de brukar vara många och inte alltid så olika varandra eftersom de kan varandras argument. Blandad panel brukar bli bäst, säger Anders Ådahl avslutningsvis.</div> <div><br /></div> <div>Även om du inte är på plats i Visby under Almedalsveckan kan du se flera av seminarierna live eller i efterhand på bland annat Västsvenska arenans Facebook. Mer info om det hittar du i Almedalsveckans programwebb.</div> <div><br /></div> <div><strong>RELATERAT</strong><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2019/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers medverkan på Västsvenska arenan</a><br /><a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2019/Sidor/chalmers-i-almedalen-2019.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers hela medverkan i Almedalen </a><br /><a href="http://www.almedalsveckan.info/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Almedalsveckan</a></div> <div><a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västsvenska arenan på Facebook​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anders Wijkman: ”För få har till uppgift att se till helheten”​​</a><br /><br /></div> ​​Av: Ann-Christine Nordin Foto: Anders Ådahl privat.​Wed, 19 Jun 2019 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspxChalmers ingår strategiskt samarbete med IVL<p><b>​​Den 4 juni undertecknade Chalmers och IVL, Svenska Miljöinstitutet, en avsiktsförklaring om strategiskt samarbete. Relationerna fördjupas i och med detta inom forskning, innovation och kompetensförsörjning. Avsikten är att samarbetet ska vara långsiktigt och bidra till ett mer hållbart samhälle.​</b></p><div><b>– Det är jätteroligt och viktigt </b>att vi kan utöka vårt samarbete, att vi har ambitionen att vi tillsammans kan uppnå mycket mer för miljö och hållbarhet. Chalmers har nu, med IVL inräknat, 16 långsiktiga samarbetsrelationer. Alla är olika och utvecklas i olika riktningar, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson när han välkomnade representanter från IVL och Chalmers till signeringen av samverkansavtalet.</div> <div><br />Avtalet ska också utveckla och bredda båda parternas kompetens, inriktning och verksamhet på utvalda områden och öka Chalmers och IVL:s synlighet internationellt och nationellt genom gemensam publicering, offentlig debatt och andra kommunikationsvägar, inom miljö- och hållbarhet.</div> <div><br /><b>Majoriteten av de avtal Chalmers har</b> är med industriföretag. Att IVL, som ägs av en oberoende stiftelse, blir det första forskningsinstitutet som Chalmers skriver denna typ av övergripande samverkansavtal med är ingen slump. Parterna har samarbetat sedan slutet av 60-talet. Det började med <span style="background-color:initial">Cyrill Brosset, professor i oorganisk kemi vid Chalmers. Han var grundare av IVL:s luftvårdsforskning. I dag möts Chalmers och IVL i samarbete inom bland annat F3, Swedish Life Cycle Centre, Mistra Carbon Exit och Kristinebergs marina forskningsstation i området ”Blå tillväxt”.</span></div> <div>– Vår vision är ett hållbart samhälle, och här är resan det viktiga. En av våra mest angelägna uppgifter är att kommunicera ut vetenskapen, forskningen, som handfast verkstad till samhället. Det är i den tillämpade forskningen vi bygger vår verksamhet. Erbjudandet vi har är kundanpassade uppdrag och djup och framtidsinriktad forskning. Vi ser fram emot ett intensifierat samarbete med Chalmers, sa Tord Svedberg<span>, VD för IVL<span style="display:inline-block"></span></span>. </div> <div><br /></div> <div><b>IVL startades 1966</b> för att Sverige behövde samordna och ta ett mer strategiskt grepp om miljöforskningen. </div> <div>– Vi är stolta att säga att vi bildades, ett år före Naturvårdsverket. Dåvarande ordförande för industriförbundet, Axel Iveroth fick ett brev av det konsultativa statsrådet Olof Palme, som framförde behovet av en samordning av frågor som berör bland annat vatten- och luftvård. Brevet inleds med Bäste broder och är undertecknat ”Med hjärtliga hälsningar, Din tillgivne Olof Palme”, berättade Tord Svedberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers är, precis som IVL:s ägare, en stiftelse. </b>Det blev högskolan 1994. Stefan Bengtsson berättade att Chalmers utvecklats väl och dynamisk sedan dess.</div> <div>– Hållbarhetsaspekten är i centrum för allt vi gör. Samtliga studenter har en obligatorisk del om detta i sin utbildning. Vår största påverkan på samhället är vår forskning och utbildning, men för att vi ska vara trovärdiga måste vi också agera efter våra forskares resultat. Vi måste kunna arbeta tvärfunktionellt över discipliner, ämnesområden och med olika aktörer i samhället. Här har vi våra gränsöverskridande styrkeområden som plattform. De är utmaningsdrivna och ger tydliga ingångar för näringsliv och samhälle till Chalmers, sa Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Värd på Chalmers för samverkansavtalet är styrkeområde Energi.</b></div> <div>När det gäller nyttiggörande av forskningen prioriteras oftast den tillämpade forskningen ekonomiskt framför grundforskningen.</div> <div>– Fördelen med Chalmers koncept med styrkeområden är att det suddar ut gränserna mellan tillämpad- och grundforskning så att forskare gemensamt kan arbeta med omvärldens utmaningar, poängterade Anders Ådahl, vice styrkeområdesledare Energi.</div> <div><br /></div> <div>Samverkansavtalet mellan IVL och Chalmers är giltigt i tre år, eller tills annat avtal ersätter detta, och kan därefter förlängas med två år i taget.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta IVL:</b></div> <div>IVL Svenska Miljöinstitutet grundades 1966 av staten och näringslivet gemensamt med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. I dag har IVL Sveriges bredaste miljöprofil. <br /></div> <div> </div> <div><b>Kontakt: </b></div> <div>Chalmers Maria Grahn, <a href="mailto:maria.grahn@chalmers.se">maria.grahn@chalmers.se</a></div> <div>IVL John Munthe, <a href="mailto:john.munthe@ivl.se">john.munthe@ivl.se​</a></div> <div><br /> </div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Svenska miljöinstitutet, IVL</a> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.globalamalen.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala Målen</a> </span><br /></div> <div><a href="https://f3centre.se/sv/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />F3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel​</a></div> <div><a href="https://www.lifecyclecenter.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Life Cycle Centre</a></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit </a></div> <div><a href="https://kristinebergcenter.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kristinebergs marina forskningsstation </a></div> <div><br /> Text: Ann-Christine Nordin, <span><span style="margin:0px;font-family:&quot;segoe ui&quot;, sans-serif;font-size:10.5pt">Foto: Yen Strandqvist <span style="display:inline-block"></span></span></span></div>Tue, 18 Jun 2019 00:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-alternativ-till-flyget-viktigare-an-flygskam.aspxBra alternativ till flyget viktigare än flygskam<p><b>​​– Det kanske kan låta som att jag spelar ned betydelsen av utredningen, men jag vill ändå förvarna att vi inte kan tro att vi löser allting med biobränsle, säger Maria Wetterstrand, regeringens särskilde utredare för hållbara biobränslen inom flyget.Den 27 maj kommer hon till Chalmers för att berätta om utredningen på lunchseminariet Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?</b></p><div><span style="background-color:initial"><b>Vilka är dina insikter kring förnybara bränslen, kommer de i tid?</b></span><br /></div> <div>– I tid? Njä, flyget är ju alldeles för sent ute redan som det är nu. Med bara biobränslen så klarar inte flyget att uppfylla kravet på halverade utsläpp till 2030, som det ser ut i vår utredning, Biojet för flyget. Alltså, man borde börjat för länge sen, både med biobränslen och med andra insatser. </div> <div> </div> <div>Människor har alltid rest. I mitten av 50-talet startade de första charterresorna från Sverige, vilket möjliggjorde långresande för många fler. År 2017 flög totalt 1 043 miljoner passagerare från flygplatser inom EU. Det är sju procent fler än 2016 och nästan 40 procent fler jämfört med 2009. Idag ifrågasätts flygsektorns inverkan på klimatet.</div> <div><br /></div> <div><b>Vilken tycker du är den största utmaningen för flyget?</b></div> <div>– Att större delen av världens befolkning inte ens börjat använda flyg ännu. Om de också vill resa så som vi gjort och gör, hur tänkte flyget klara klimatutmaningen då? </div> <div><br /></div> <div>När det gäller styrmedel för att ställa om tror Maria Wetterstrand på flygskatt, helst internationellt och baserat på verkliga utsläpp, men annars nationellt och baserat på flygsträckan ifall internationellt inte är möjligt. Hon lyfter också inblandning av biodrivmedel och satsningar på alternativ till flyget.</div> <div>När det gäller kostnaden får de som flyger betala i slutänden, oavsett var i kedjan kostnaden läggs in. </div> <div>– Det enda jag kan se som staten kan bekosta är satsningar på alternativ till flyg och möjligen viss teknikutveckling som är av strategisk betydelse.</div> <div> </div> <div>Lunchseminariet lyfter också den svenska flygskammen, som har gått på export och diskuteras i medier världen över. </div> <div>Maria Wetterstrand tror att den kan spela en liten roll i omställningen. Särskilt om det leder till verkliga värderingsförändringar, inte bara att man skäms men ändå flyger. Utsläppen behöver minska och det gör de inte.</div> <div>– Men ekonomiska styrmedel och lagstiftning är mycket effektivare. Jag tror egentligen också att bra alternativ till flyget är viktigare än flygskam. Det kan vara tåg, men även videokommunikationsutrustning av hög kvalitet och god tillgänglighet. </div> <div> </div> <div>Maria Wetterstrand avslutar och säger att hon hoppas att de som tar del av lunchseminariet får en nyanserad bild av läget.</div> <div><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/a16f884e-5603-4c57-8e59-d45cc42ea455"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet​</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/biobransle-styrmedel-flygskam.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan?​​</a><br /></div> <div><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">Ladda ner utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​</a></div></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Klimatkraven på flyget skärps</a></span><br /></div> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_Wetterstrand"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Maria Wetterstrand – Wikipedia​</a>Wed, 15 May 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bidra-till-Goteborgs-jubileums.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bidra-till-Goteborgs-jubileums.aspxBidra till firandet av Göteborgs jubileumsår<p><b>​​Den 4 juni 2021 firar Göteborg sin 400 årsdag. Men kalaset är redan igång. Varje år fram till den stora festen fokuserar på ett tema. I år är det kunskap och upplysning. Självklart är Chalmers med. Och du som har en idé eller ett event kan också bidra.</b></p><div><span style="background-color:initial">På Chalmers har Five Star Campus uppdraget att koordinera de aktiviteter som kan kopplas till firandet av Göteborg.</span><br /></div> <div>– Vi vill bjuda in den breda allmänheten och andra aktörer till Chalmers och visa upp vår forskning, utbildning och nyttiggörande genom olika aktiviteter, berättar Michael Eriksson, koordinator för Chalmers del i firandet.</div> <div>Om teman då. 2019 är det 50 år sedan Neil Armstrong blev den första människan att sätta sin fot på månen. Med sig hade han en hasselbladare - en kamera som är utvecklad av göteborgaren Viktor Hasselblad.</div> <div>Den första månlandningen uppmärksammas med en Rymdvecka, 14-22  september. I år är det också 30 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen om barnets rättigheter. Men självklart händer det mycket mer.</div> <div>Five Star Campus uppdrag är att synliggöra befintliga event på Chalmers som välkomnar en bred allmänhet, men också att inspirera till event. I detta arbete diskuteras även möjligheterna till gemensamma satsningar inför år 2021.</div> <div> </div> <div><b>Hur gör man om man vill bidra till firandet?</b></div> <div>– De på Chalmers som har ett populärvetenskapligt event som är öppet för den breda allmänheten kan visa ut eventet på hemsidan vi skapat för firandet. Självklart kan man också kontakta mig med idéer och förslag på event. </div> <div><br /> </div> <div>På <a href="http://www.goteborg2021.com/">goteborg2021.com</a> går det att ta del av samtliga aktörers utbud. På Five Star Campus hittar du några av Chalmers aktiviteter redan nu. </div> <div> </div> <div>Göteborg &amp; Co har huvuduppdraget att hålla i firandet och är en samarbetspart till Chalmers och andra organisationer i arbetet. </div> <div>– I många av våra event har vi en eller flera samarbetspartners, här kan jag exempelvis nämna Hasselbladsstiftelsen kopplat till Rymdveckan respektive Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet för AHA festivalen, säger Michael Eriksson. </div> <div> </div> <div><b>Är det något mer du vill berätta?</b></div> <div>– Five Star Campus använder Chalmers campus för att väcka nyfikenhet, stimulera till innovation och på ett lättillgängligt sätt öka förståelsen för den hållbarhetsforskning som bedrivs på Chalmers. Flera av de testprojekt och testbäddar som skapats på campusområdet lyfter vi även fram i firandet, genom till exempel en campusvandring. Du hittar information om dessa på vår hemsida och i appen Chalmers Maps, avslutar Michael Eriksson. <br /><br />Av:Ann-Christine Nordin</div> <div><br /> </div> <div><b>Relaterat:</b></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/fivestarcampus/Sidor/Goteborg-2021.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Five star Campus</a></div> <div><a href="http://goteborg2021.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />goteborg2021.com</a><br /><a href="http://www.ahafestival.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />AHA Festival</a></div> <div><a href="https://www.rymdveckan.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Rymdveckan 14-22 september</a></div> ​Wed, 15 May 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Kungligt-stipendium-till-tva-Chalmersforskare.aspxKungligt stipendium till två chalmersforskare<p><b>​Den 8 maj fick två av Chalmers forskare – Fredrik Lind och Anna Palme – stipendium ur stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. ​Fredrik Lind får priset för framsteg inom förbränningsteknik som minskar utsläppen och ökar effektiviteten, medan Anna Palme får stipendiet för återvinning av textil som innehåller polyester och bomull.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Fredrik-Lind-270.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" />Fredrik Lind är docent vid avdelningen Energiteknik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och får stipendium på 100 000 kronor för ”Användning av ilmenit för att reducera globala koldioxidutsläpp”: </h3> <div><strong><br /></strong></div> <div><div><strong style="background-color:initial">Vad handlar din forskning om?</strong><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Man kan säga att min forskning handlar om att utveckla ny teknik för att effektivisera förbränningen i nutida och framtida kraftvärmeanläggningar. Genom att ersätta dagens bäddmaterial i så kallad <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fluidisering">fluidiserade bäddpannor</a> med det vanligt förekommande mineralet ilmenit så kan vi tillgodogöra syret i förbränningsluften mycket effektivare. Detta leder till en förbättrad bränsleomvandling, att emissioner av skadliga ämnen minimeras och en framtida möjlighet till koldioxidavskiljning. Enkelt uttryckt: ”Cleaner and Better”. Målet är att det arbete vi gör i befintliga pannor ska bygga upp nödvändig kunskap och bana väg för att ta nästa tekniksprång, och på så sätt möjliggöra koldioxidavskiljning i stor skala. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad har hänt sedan dess?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom vårt samarbete med <a href="https://www.improbed.com/">Improbed AB</a>, som är en frukt av denna upptäckt och ett långvarigt samarbete mellan Chalmers och E.ON, så håller vi som bäst på att implementera och utvärdera tekniken i kraftvärmeanläggningar på flera håll i Sverige. Genom vår forskning i industriell miljö har vi nu också kunnat utveckla en magnetisk separationsanläggning som medför att vi kan återanvända ilmeniten i hög grad och därmed minimera uttag av jungfruligt material samtidigt som vi minskar mängden aska.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Framförallt så är det ju en stor ära att få ta emot denna utmärkelse men det visar också på att den forskning som jag och min grupp gör är betydelsefull. Mitt mål är att vår teknik skall nå ut bredare så att även andra länder kan ställa om till effektivare förbränning. Jag kommer att använda de 100 000 kronorna för ett samarbete med Tsinghua universitetet i Beijing, där vi genom en workshop med forskare och industrirepresentanter skall diskutera teknikens möjligheter.</span><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer tekniken i pressmeddelandet: </span><span style="background-color:initial"><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ny-typ-av-sand-saetter-turbo-paa-kraftvaermeverk-1230721">Ny typ av sand sätter turbo på kraftvärmeverk​</a>.</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/Nyheter_tom180731/Kungabesök%202015/kungen_ilmenit_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" /><em>Kung Carl XVI Gustaf känner på materialet ilmenit vid sitt besök på Chalmers i november 2015. Skålen med den &quot;kungliga ilmeniten&quot; har för övrigt en hedersplats på avdelningen Energiteknik sedan besöket.</em> Foto: <span style="background-color:transparent">Jan-Olof Yxell.</span></div> <div><span style="background-color:transparent"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energiforskning-lockade-kungen-till-Chalmers.aspx">Läs mer och se en film från besöket</a>. </span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <div><span style="background-color:transparent"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/kungl-stipendium-anna-palme.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="width:270px;height:166px" />Anna Palme arbetar på avdelningen </span><span>Skogsindustriell kemiteknik, institutionen för Kemi och kemiteknik och får stipendiumet för </span><span>”Återvinning av textil innehållande en blandning av polyester och bomull”.</span></h3> <div><br /></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Det handlar om textilåtervinning. I projektet skulle jag ta fram en process för att återvinna textil från vården, så som lakan och patientkläder och liknande. Eftersom tyget oftast består till hälften av polyester och till hälften av bomull var jag först tvungen att ta fram ett sätt att separera dessa två från varandra. Resultatet blev en process som separerar bomull från polyester, och därefter gör viskos av bomullen med samma kvalitet som den viskos som framställts av icke återvunnet material. Även de viktigaste bitarna av polyestern, de två monomererna som polyester bygger på, återvinns med bibehållen kvalitet i processen.</span></div> <div> </div> <div><strong>Vad har hänt sedan dess? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">Både jag och min projektledare har varit föräldralediga så det har stått still ett tag, men nu är vi i slutfasen av nya ansökningar för fortsatta samarbeten ned industrin. Projektet var redan från början industrinära. Min handledare arbetar på Södra och även Rise var med i projektet och det är Södra, Rise och Chalmers som vill fortsätta jobba med detta. </span></div> <div> </div> <div><strong>Vad innebär priset för dig?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">Jag får 85 000 kr som jag kan använda för en konferens. Nu slutar jag på Chalmers i dagarna, men eftersom jag kommer fortsätta jobba inom skogsindustrin så kommer de komma till nytta ändå. Men framför allt tycker jag att äran är det jag tycker är störst för mig. Bara att nomineras till priset är jättefint så det betyder mycket för mig. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019pressmeddelanden/utdelningavstipendierurstiftelsenkonungcarlxvigustafs50arsfondforvetenskapteknikochmiljo.5.78ef352d169d87c34d5a19f.html">Läs mer på Svenska Kungahusets webbplats​</a>. </span></div>Wed, 08 May 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nordiskt-natverk-för-artificiell-intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-i-nordiskt-natverk-f%C3%B6r-artificiell-intelligens.aspxNytt nordiskt nätverk för artificiell intelligens<p><b>​Alliansen Nordic Five Tech, med ledande tekniska universitet i Danmark, Finland, Norge och Sverige lanserar ett nytt nordiskt nätverk för artificiell intelligens. Det nordiska AI-nätverket kommer att göra regionen till ett globalt nav inom AI-forskning, utbildning och innovation.</b></p>​Det nya nätverket kommer att samla och nyttja excellens inom området för att tillsammans göra regionen till ett globalt nav för forskning, utbildning och innovation inom AI.<br /><br />Det nordiska AI-nätverket startar sina aktiviteter redan 2019 med utvalda evenemang. Under de närmaste åren kommer nätverket att dela utbildningsresurser, stimulera forskningssamarbeten, samt undersöka och dela goda erfarenheter och samarbetsmodeller med industrin. Verksamheten kommer övergripande bidra till att kommunicera nordisk excellens inom AI och konkurrenskraftigt attrahera finansiering både på nationell och europeisk nivå.<br /><br />– Artificiell intelligens kommer att förändra världen och Norden måste vara aktiv i denna enorma omställning. Att samla kompetens från våra länder under ett gemensamt paraply genom det nordiska AI-nätverket är ett viktigt steg för att göra Norden till ett globalt nav för artificiell intelligens. Vi är mycket glada att kunna lansera nätverket och initiera aktiviteter de kommande månaderna, säger Ilkka Niemelä, rektor för Aalto-universitetet i Finland.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Nya%20bilder/Porträtt%20-%20Chalmersanställda/Stefan-Bengtsson_portrait.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Chalmers rektor Stefan Bengtsson" style="margin:5px" />– Chalmers lanserade 2018 en stor investering inom artificiell intelligens, som kommer att höja vår AI-forskning, utveckling och innovation till en ny nivå. Chalmers AI Research Centre omfattar AI-forskning och utbildning på flera av våra institutioner, samt i nära samarbete med industrin. Med det nya nordiska AI-nätverket stärker vi vår verksamhet ytterligare, samtidigt som det gynnar hela Norden, säger Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers.<br /><br />Universiteten i Nordic Five Tech består av Aalto universitet, Chalmers tekniska högskola, Danmarks Tekniska Universitet, Kungliga tekniska högskolan samt Norska Universitetet för Vetenskap och Teknologi (NTNU), i sin tur värdar för forskningsinstitut och centrum dedikerade inom AI. Beslutet att skapa det nordiska AI-nätverket togs vid mötet med Nordic Five Tech-rektorerna på Chalmers den 26 april 2019.<br /><br />Läs mer:<br />Nordic Five Tech: <a href="http://www.nordicfivetech.org/" target="_blank">www.nordicfivetech.org</a><br />Chalmers AI Research Centre: <a href="/en/centres/chair/Pages/default.aspx" target="_blank">www.chalmers.se/chair</a> <br /><br />Foto ovan<br /><em>Bakre raden från vänster: Ilkka Niemelä, rektor Aalto University, Anders O. Bjarklev, rektor Technical University of Denmark, Gunnar Bovim, rektor NTNU, Stefan Bengtsson, rektor Chalmers.</em><br /><br /><em>Främre raden från vänster: Lars Kai Hansen (DTU), Annika Stensson Trigell (KTH), Kolbjörn Tunström (Chalmers), Giuseppe Durisi (Chalmers), Ole Jakob Mengshoel (NTNU), Ivica Crnkovic (Chalmers), Ville Kyrki (Aalto).</em>Thu, 02 May 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspxWatch the seminar: Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively<p><b>Thank all of you who participated in the lunch seminar, 11 April:  Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><div><b>Moderator: Göran Berndes.</b> Professor at Division of Physical Resource Theory, Chalmers.<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers01_Intro%20Berndes%20final.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Intro: Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?​​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Uffe Jørgensen</b>, Head of Aarhus University, Centre for Circular Bioeconomy, Senior Scientist Dept. of Agroecology, Denmark.​<br /></span><div><b><a href="https://youtu.be/q1okflGldAM"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Uffe Jørgensen on Youtube</a></b><span style="background-color:initial"><br /><b>Download the presentation:</b></span></div></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers%20Uffe_Jorgensen%20april%202019.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Is it possible to double productivity and halve environmental impact from agriculture? ​</a><br /></div> <div><div><br /><b>Christel Cederberg, </b>Professor at Division of Physical Resource Theory, Chalmers.  <br /><span style="font-weight:700"><a href="https://youtu.be/WwUcY-O9uBw"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Christel Cederberg on Youtube</a></span><span style="background-color:initial"><br /><b>Download the presentation:<br /> </b><b><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Cederberg_2019_April11_SOE_seminar.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Are there any systems that can improve soil quality and reduce pesticide impacts?​​​​</a><br /></b></span><div><br /></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Oskar Englund,</b> Postdoc at Division of Physical Resource Theory, Chalmers, and the Mid Sweden University, Östersund.<br /></span><span style="font-weight:700"><a href="https://youtu.be/HLxIqBzq7qY"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Oskar Englund on Youtube</a></span><span style="background-color:initial"><br /><span style="font-weight:700">Download the presentation:</span></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers_OskarEnglund%20(1).pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />How can new biomass cultivation reduce environmental impacts from European agriculture?​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://youtu.be/t_mMtbylZvM"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​The panel discussion on Youtube​</a></b><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><br /><b>Related articles:<br /> </b><span style="background-color:initial"><b><a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively?</a></b></span></div> </div></div>  ​<br /><div><br /></div> Wed, 24 Apr 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Prova-aka-forarlost-Lindholmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Prova-aka-forarlost-Lindholmen.aspxProva att åka förarlöst på Lindholmen<p><b>Göteborgs enda självkörande buss börjar köra på Lindholmen den 24 april. Bussen är en av ett fåtal i världen som kör passagerare i en blandad trafikmiljö. Testa ett nytt sätt att resa du med.</b></p><div>​Med start 24 april kör bussen från den färgglada byggnaden Kuggen bredvid Lindholmen Science Park, via Gamla Ceresgatan, Stenbocksgatan och Polstjärnegatans parkeringsplats och tillbaka samma väg på vardagar klockan 07.00-18.00. Liksom tidigare är resan gratis.<br /><br />Den självkörande bussen går som snabbast i 20 kilometer i timmen. På campus Johanneberg har hastigheten i genomsnitt varit 16 km/h. Den är eldriven, tyst och utsläppsfri och är programmerad att stanna så fort ett hinder dyker upp. <br /><br />I forskningsprojektet <strong>Shared Shuttle Service</strong>, som forskningsinstitutet Rise leder, undersöker forskarna teknik och användarbeteende, för att kunna bedöma potentialen hos självkörande fordon. </div> <div><br /></div> <div>Den självkörande bussen ingår i programmet <strong>Five star campus</strong>, som bland annat samordnar användningen av Chalmers campus som testbäddar inom forskningen.<br /><br /><a href="/sv/styrkeomraden/fivestarcampus/Sidor/default.aspx" target="_blank" title="Länk till Five star campus, öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Five star campus</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx" target="_blank" title="Länk till nyhet, öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Första självkörande bussen rullar på Chalmers<br /></a></div> <div><br /><span></span><span><span><a href="https://s3project.se/" target="_blank" title="Länk till s3project.se, öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om projektet</a><span style="display:inline-block"></span></span></span> </div> <div><br /><a href="https://rugged-scion-195313.firebaseapp.com/" target="_blank" title="Länk till Bus Tracker, öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här går bussen (Bus Tracker)</a><br /><br /><a href="https://www.viktoria.se/projects/shared-shuttle-services-s3" target="_blank" title="Länk till viktoria.se öppnas i ny flik"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Shared Shuttle Service</a><br /><a href="http://www.xn--sjlvkrandegbg-cfb7y.nu/"></a></div>Wed, 17 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-nödvändiga-för-hållbart-jordbruk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-n%C3%B6dv%C3%A4ndiga-f%C3%B6r-h%C3%A5llbart-jordbruk.aspxFlera perspektiv nödvändiga för hållbart jordbruk<p><b>​I slutet av förra året tog debatten om ekologisk mat och biobränslen ordentlig fart. Jordbrukets klimatpåverkan var ett centralt tema och det har varit tydligt att debatten rör svåra avvägningar mellan olika slags miljöpåverkan. Den 11 april, under ett lunchseminarium, breddar forskarna diskussionen. Ett intensivt jordbruk kan ge högre skördar och frigör därmed mark för andra syften, men kan exempelvis hota bin och andra insekter.</b></p><b>​<span style="background-color:initial">Så hur vi kan använda odlingsmarken för att långsiktigt klara matförsörjningen samtidigt som vi får nya råvaror för produktion av biobränslen och nya biobaserade produkter?</span></b><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/see/kalendarium/PublishingImages/ChristelC.jpg" alt="Christel Cederberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Utmaningarna är många. Jag tycker att det är viktigt att visa på att det finns mycket goda möjligheter till annorlunda och hållbarhetsmässigt bättre produktion i framtiden. Det behövs som en motbild till alla larm om insektsdöd, avskogning och övergödning, säger Christel Cederberg, biträdande professor i fysisk resursteori, och en av föreläsarna på lunchseminariet. </div> <div><br /></div> <div><b>Christel Cederberg anser att ett av våra viktigaste hållbarhetsuppdrag</b> är att bruka våra jordar så att de förblir långsiktigt bördiga för kommande generationer. I ett globalt perspektiv är skördarna onödigt låga på stora arealer jordbruksmark på grund av dåliga skötselmetoder, erosion och sjunkande mullhalter i marken. </div> <div>– Det är verkligen ett resursslöseri.  Åkermarken måste överlämnas till kommande generationer utan försämrad kvalitet. Här behövs en mycket större allmän medvetenhet. På konsumtionssidan handlar det om att få ner matspillet och att minska det alltför stora intaget av animaliskt protein, som vi har i västvärlden i dag, säger hon. </div> <div><br /></div> <div>På produktionssidan handlar det om att utveckla hållbara produktionssystem ur ett brett perspektiv. Utsläppen av klimatgaser måste minska samtidigt som det är nödvändigt att förbättra näringskretslopp, och till exempel utveckla odlingssystem där man använder så lite pesticider, kemiska bekämpningsmedel, som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>Tidigare i år publicerade tidskriften Biological Conservation</b> en rapport med den första globala forskningsgenomgången som visar att världen är på väg mot en massutrotning av inte bara bin utan av alla insekter. Så hur ska vi klara utmaningen, när det gäller matproduktion med tanke på klimatet och biologisk mångfald? </div> <div>– Den ökande kemikalieanvändningen inom jordbruket globalt är en av de stora framtidsfrågorna för att få till en hållbar matproduktion, säger Christel Cederberg. </div> <div>I ett längre tidsperspektiv tror hon att människor kommer att titta tillbaka på perioden från andra halvan av 1900-talet och framåt och fråga sig – ”hur kunde man tillåta att det spreds så mycket giftiga ämnen i så stora volymer i världens jordbruk?”. <br /><br /></div> <div><b>– Exakt när insikten slår igenom på bred front i världen</b> vågar jag inte spekulera i, men jag har några reflektioner. När världens mest använda ogräsmedel, glyfosat, Roundup, lanserades på 70-talet ansågs det nästan vara ofarligt. Det fanns faktiskt experter som sa att det var så ofarligt att man kunde dricka det. </div> <div>När genmodifierade grödor introducerades på bred front i Nord- och Sydamerika tidigt på 2000-talet, hävdades det att man nu hade fått fram ett miljövänligt odlingskoncept när man odlade glyfosat-toleranta sojabönor. </div> <div>– Det gick att slippa att spruta andra ogräsmedel – glyfosat var ju en pesticid med så goda egenskaper. Men idag låter det annorlunda. Misstankar om koppling mellan cancer och upprepad hantering av glyfosat har satt ämnet under stark granskning, och inom EU talas om förbud mot användning, säger Christel Cederberg</div> <div><br /></div> <div><b>Hon har också reflekterat över att antalet forskningsstudier ökar</b> som visar på hur den stora användningen av insekticider och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket slår mot mångfalden av insekter, de nödvändiga pollinatörerna.   När insekterna blir färre hotas matproduktionen och naturekosystemen eftersom de spelar en essentiell roll i många processer i ekosystemen.  </div> <div>– Så det är oerhört viktigt att vi hittar metoder och odlingssystem som minskar beroendet av pesticider.</div> <div>Sverige kan bidra till ett bli ett föregångsland i Europa när det gäller jord- och skogsbruk genom att vara i framkant och utveckla nya tekniker och odlingssystem. </div> <div>– Innovation, både med tekniska och biologiska metoder, är mycket viktigt. Om vi tar jordbruket så kan man nog säga att Sverige är ett föregångsland i Europa när det gäller antibiotikaanvändningen i djurhållningen. Den är mycket låg jämfört med de stora animalieproducerande länderna. Ett annat exempel på innovation är utvecklingen av en kombimaskin i Sverige som både sår och rensar genom precisionshackning, vilket kan ersätta att spruta med kemiska ogräsmedel, säger Christel Cederberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Finns det efterfrågan kommer metoder.</b> Maskinen har utvecklats inom det ekologiska lantbruket som en metod för att hantera ogräs utan kemikalier. Idag används också maskinsystemet av konventionella lantbrukare som inte vill spruta så mycket.</div> <div>– Jag tror att Sveriges bidrag är att satsa på att utveckla tekniker som får ner kemikalieanvändning. Långsiktigt är detta enda vägen att gå i matproduktionen.</div> <div><br /></div> <div><b>På lunchseminariet den 11 april</b> medverkar forskare från Chalmers och Aarhus Universitet i Danmark. Vilka perspektiv kommer ni att bjuda på tillsammans? </div> <div>– I Interreg-projektet Green Valleys, som är ett samverkansprojekt mellan Sverige och Danmark, kommer vi att utveckla och undersöka gräsbaserade bioraffinaderier och detta är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi. </div> <div>Green Valleys handlar dessutom om högavkastande system, men där nackdelar som kväveläckage och insekticider och kemiska bekämpningsmedel minimeras.</div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi kan odla mer gräsmarker </b>istället för ettåriga grödor, till exempel spannmål och soja, så finns goda möjligheter att bygga in mer kol i markens humus, det vill säga vi får över tid en kolsänka, då markens kolförråd, humushalt, ökar över tid. Dessutom ökar markbördigheten eftersom jordbruksmark som innehåller mer kol, också är mer vattenhållande och har bättre struktur. </div> <div>Det är en win-win situation, helt klart, avslutar hon.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Läs mer om lunchseminariet:</b><br /> <a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/168ea5c5-51bb-4dd9-9f91-18105f41c11f"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet här</a><br /><br /><span style="font-weight:700">Forskarrapporten om omfattande insektsdöd i Biological Conservation:<br /></span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320718313636?via%3Dihub"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers ​</a><br /></div> <div><br /></div> ​​Wed, 20 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Satsning-för-fler-kvinnliga-transportforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Satsning-f%C3%B6r-fler-kvinnliga-transportforskare.aspxMentorprogram för kvinnliga transportforskare<p><b>​​Ta vara på välmeriterade kvinnliga chalmersforskare och öka deras möjligheter till akademisk karriär. Det är tanken bakom styrkeområde Transports nya mentorprogram.</b></p>​<span style="background-color:initial">Andelen kvinnliga professorer på Chalmers låg år 2018 på bara 17 procent. Samtidigt visar forskning att jämnare könsbalans leder till större vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. För att ändra de dystra siffrorna sker flera olika satsningar på Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Styrkeområde Transport inleder nu ett mentorprogram för kvinnliga, seniora forskare. Tanken är att ta vara på befintlig kunskap och expertis och på sikt öka andelen kvinnor i ledande akademiska positioner inom transportområdet. <br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx">Genie​</a>, Chalmers satsning på jämställdhet för excellens, är ett exempel på ett bra initiativ. Där satsar man på att rekrytera kvinnliga toppforskare för att öka den kritiska massan av kvinnor. Vi vill komplettera det arbetet genom att fånga upp några av de välmeriterade kvinnliga forskare som redan finns på Chalmers, förklarar Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Chalmers har drivna kvinnor inom alla de forskningsfält som berör transport och mobilitet, från hållbara transporter till trafiksäkerhet och logistik. Vi vill behålla dem, och vill att de ska kunna göra karriär här. </div> <div><br /></div> <div>Mentorprogrammet vänder sig till tillsvidareanställda disputerade kvinnliga forskare eller docenter, eller forskarassistenter med ”tenure track”. Det börjar i liten skala, med fyra adepter och två mentorer. Tanken är att ha återkommande möten, och dessutom ett antal gruppmöten med diskussion kring aktuella ämnen.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vi kommer att ha en försöksperiod på ett år och sedan utvärdera resultatet. Min förhoppning är att detta blir ett återkommande inslag i det stöd vi erbjuder våra forskare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/forskning/Sidor/Mentorprogram.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om mentorprogrammet och hur du ansöker​</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren</em></div> </div>Mon, 11 Mar 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxKlimatkraven på flyget skärps<p><b>​Klimatpåverkan från flygresor ökar kraftigt och enligt prognoserna fortsätter ökningen. Samtidigt har svenska flygbranschen antagit ett mål att all trafik från landets flygplatser ska vara fossilfri år 2045. Den 4 mars 2019 presenterades utredningen Biojet för flyget, vars huvudförslag är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. ​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><strong>– Våra politiker är eniga</strong> om att minska flygets klimatpåverkan. Det finns med i Januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Olika ståndpunkter finns kring hur klimatpåverkan från flyget ska minska och hur mycket. Responsen till vårt förslag är positivt både från branschen och politikerna, säger Anna Elofsson som är </span>sekreterare i utredningen. <br />På Chalmers har hon en<span style="background-color:initial"> doktorandtjänst </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.<br /><br /></span><div><div><b>Ordförande är Maria Wetterstrand</b>, Miljöpartiets före detta språkrör. Andreas Kannesten vid miljö-och energidepartementet ingår även i arbetsgruppen. Tillsammans har de haft uppdraget att utreda behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget, samt förbättra förutsättningarna för produktion av dessa i Sverige, och ta fram förslag till sådana styrmedel. Den 4 mars överlämnades utredningen till vice statsminister Isabella Löwin.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden till utredningen är att Sverige ska ner till nettonollutsläpp och att alla sektioner i samhället ska bidra till detta.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AnnaElofsson_190218_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det behövs politiska krav. </b>Biodrivmedel som en del av lösningen är rimligt. Det handlar om att börja lågt för att sedan öka ganska snabbt så att flyget klarar sina klimatmål. Men att det ska lösa hela flygets klimatproblem är inte troligt, sa Maria Wetterstrand i en intervju förra året.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt huvudförslag är en reduktionsplikt, likt den i vägsektorn. Avsikten är att den ska gälla allt tankat flygfotogen i Sverige. Ett bränslebyte från fossilt till biobränsle med hög klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anna Elofsson</div> <div><br /></div> <div><b>Utredningens förslag</b> är att reduktionsplikten ska gälla från 2021. </div> <div>Redan idag är det tekniskt möjligt att använda biobränsle. Flyget är certifierat för upp till 50 procents inblandning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas också kunna leverera en långsiktig spelplan till samtliga aktören inom flygbranschen.</div> <div>När det gäller reduktionsplikten börjar vi på en låg nivå år 2021, med hänsyn till tillgång på biodrivmedel för flyget, för att sedan växla upp ordentligt efter de fyra första åren. Från en procent inblandning till 30 volymprocent, säger Anna Elofsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Anna Elofsson belyser vikten</b> av många lösningar, där biobränsle kan vara en. Även andra bitar behövs, så som elektrifiering av inrikesflyget, bättre tågförbindelser och minskat transportarbete, det vill säga minskat resande.  </div> <div><span style="background-color:initial">Med reduktionspliktens nivåer kan utsläppen minska med en fjärdedel jämfört med dagens utsläppsnivå.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Var har varit det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>– Det gäller att förstå en helhet.  Arbetet har inneburit mycket utbyte med kunniga personer som belyst frågan från olika perspektiv. Vi har träffat flygbolagen, drivmedelsproducenter, miljöorganisationer, forskare, myndigheter, flygplatsägare, politiker med flera. Sedan har alla relevanta departement varit med i processen. Det har gett mig en inblick i lagstiftningsprocessen och i hur Sverige styrs. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få?</b></div> <div>– Utredningen kommer att gå på remissrunda till bland annat myndigheter, branschen, universitet, kommuner och landsting. Jag hoppas dessa remissinstanser kan följa vårt resonemang och vår bedömning. Därefter är målet att vårt lagförslag blir verklighet, samt att flera  av de kompletterande förslagen genomförs, avslutar Anna Elofsson.</div> <div><br />Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Johan Bodell, Chalmers. <br /><br /><b>Relaterat: </b><br /><b></b><span></span><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/"><span>Ladda ner </span>utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​<br /></a></div></div></div>Mon, 04 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxUnikt samarbete för framtidens diagnostik av svåra infektionssjukdomar<p><b>Den 20-21 mars hålls konferensen Engineering Health som lyfter upp forskningssamarbeten mellan SU/GU och Chalmers. Lars Magnus Andersson, verksamhetschef och överläkare på Infektion på SU och Robert Feldt, professor vid Data- och informationsteknik på Chalmers kommer tillsammans hålla en presentation om sitt gemensamma forskningsprojekt. De har en vision om att stödja och förbättra behandling av svåra och svårdiagnostiserade infektionssjukdomar där patienterna är inlagda på sjukhus och behandlas över tid.</b></p><div>Ett exempel på en sådan infektionssjukdom är så kallad sepsis, blodförgiftning. Att bli riktigt bra på att ställa diagnos och välja rätt behandling kräver ofta lång erfarenhet. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/lars-magnus.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Lars Magnus Andersson. Överläkare SU." style="margin:5px;width:180px;height:252px" />– Vår vision är att vi skall kunna stödja även mindre erfarna läkare att tidigare ställa rätt diagnos med hjälp av avancerade statistiska modeller och så kallad AI/Maskininlärning, berättar Lars Magnus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Flera professioner arbetar mot samma mål </h3> <div>I projektet arbetar Lars Magnus och Robert med flertalet olika professioner: fysiker, för att med laser och spektroskopi få detaljerade &quot;bilder&quot; av blod och andra kroppsvätskor, matematiker för att bygga statistiska modeller som kan bli mer &quot;säkra&quot; när mer data blir tillgänglig, datavetare, för att sätta ihop systemet och visualisera rekommendationerna för läkare, och läkare för deras sjukdoms- och diagnos-expertis och för att kunna jämföra hur bra systemet är jämfört med dagens metoder. </div> <div>– Det unika är att vi genom ett nära och långsiktigt samarbete som involverar både flera ingenjörsämnen på Chalmers och medicinare på SU/GU kan samla in högupplöst information från flera, olika sensorer och stödja läkarna i en längre behandlingsprocess, säger Lars Magnus.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ett verktyg för förbättrad möjlighet att ge rätt behandling </h3> <div>Robert Feldt har i över 20 år utvecklat och tillämpat AI och statistiska modeller för att förbättra utveckling av programvara och menar att det i och med projektet är stimulerande att nu försöka rädda liv och minska lidande. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/robertfeldt_svartvit.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Robert Feldt, professor, Data- och informationsteknik." style="margin:5px;width:180px;height:283px" /></div> <div>– Jag lockas av möjligheten att verkligen göra skillnad i samhället! Att kunna förbättra vården för patienter och dessutom kanske göra vården effektivare och billigare för samhället, kan det bli bättre än så? Dessutom är det jättekul att jobba med läkare och se deras handfasta kompetens; de lever verkligen vetenskap i vardagen, säger Robert. </div> <div>Eftersom den medicinska, tekniska och kunskapsmässiga utvecklingen går så snabbt finns det ett stort behov av att hantera den ökande mängden information i det dagliga kliniska arbetet. Genom vetenskapliga artiklar som beskrev möjligheterna med självlärande modeller för att hantera den stora mängden information, för t ex bilddiagnostik, blev Lars Magnus lockad till ämnet. Han ville förstå vilka möjligheter och begränsningar modellerna hade och tog kontakt med Robert. </div> <div><br /></div> <div>– Det skulle vara väldigt roligt om vi kan vara med och utveckla verktyg som förbättrar professionens möjligheter att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Ett sådant verktyg kommer också minska variationen vid bedömning och behandling av enskilda patienter vilket leder till bättre behandlingsresultat, säger Lars-Magnus Andersson. <br /></div> <div>Lars Magnus berättar att det krävs en mängd olika kompetenser för att bygga riktigt bra system och lösningar. </div> <div>– Om man bara ”stannar&quot; inom sitt område är det lätt att man slutar utvecklas och inte utmanar sig själv. Genom att ge sig in på nya områden utvecklas man verkligen. Och att lösa samhällets problem kräver att vi samarbetar. </div> <div><br /></div> Robert och Lars Magnus berättar mer om sitt projekt ”Using AI support and improving diagnostics and treatment of severe infectious diseases” på <a href="https://www.sahlgrenska.se/forskning/engineeringhealth/">konferensen Engineering Health 20-21 mars.</a> <br />Wed, 27 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-kontroll-över-energiförbrukningen-med-smart-app.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-kontroll-%C3%B6ver-energif%C3%B6rbrukningen-med-smart-app.aspxPlanera din energiförbrukning med smart app<p><b>​​I HSB Living Lab pågår flera spännande projekt som studerar energiförbrukning. Sedan oktober 2018 testar forskare på Chalmers en egenutvecklad app som hjälper de boende att organisera och följa sin egen energianvändning.​</b></p><div>Appen Ero ska göra det enkelt för de boende i HSB Living Lab att planera vilka energikällor, exempelvis vind- eller vattenkraft, de vill använda och se hur tillgången på dessa är i el- och fjärrvärmesystemen vid en viss tidpunkt.</div> <div>– Istället för att bara uppmuntra användarna att minska sin energianvändning ger Ero tips på när det kan vara smart att exempelvis använda hushållsapparater eller varmvatten utifrån vilka energikällor användaren själv föredrar, säger Sara Renström, doktorand på Chalmers.<br /><br /></div> <div><b>Mer engagerade användare</b></div> <div>I takt med att smart informations- och kommunikationsteknik införs i energinät, bostäder och hushållsapparater skapas nya möjligheter för leverans av energi, konsumtion och interaktion.</div> <div>– Ero är en del av en större satsning för att användarna ska bli mer engagerade i sin egen energianvändning. Det övergripande syftet är att utforska vilka roller hushåll kan ha i framtidens smarta energinät och vilka digitala lösningar som krävs för att göra det möjligt, säger Ulrike Rahe, projektledare och professor i industridesign vid Chalmers.<br /><br /></div> <div>Eftersom appen hämtar prognoser från energinäten kan användare exempelvis duscha eller ladda sin mobil när det finns en stor produktion av ett önskat energislag i näten. Eller undvika att göra det när det krävs mycket fossila bränslen i el- eller fjärrvärmesystemet. Energileverantörerna får dessutom värdefulla prognoser om förbrukningsdata när appen används.</div> <div>– I det framtida energisystemet kan det vara till stor nytta med medvetna och engagerade slutanvändare av energi. De kan hjälpa till att minska effekttoppar och miljöpåverkan genom sina beteendeval, och vi ser Ero-appen som ett bra sätt att prova dessa möjligheter, säger Ulf Hagman, utvecklingschef på Göteborg Energi.</div> <div><br /></div> <div><b>Lättare göra bra miljöval</b></div> <div>Den tekniska lösningen kräver att smartplugs installeras i lägenheterna för att sammanlänka användarna till fastighetens energisystem och för insamling av energidata. I framtidens smarta bostäder kommer funktionerna istället finnas i husen.</div> <div>– Bostadsbranschen måste agera för att minska fastigheters energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Appen som Chalmers utvecklat gör det lättare för användarna att göra bra miljöval, säger Rickard Malm, affärsutvecklare på HSB Göteborg.</div> <div>Nästa steg är att undersöka vad de boende tycker om Ero och utifrån deras synpunkter utveckla systemet ytterligare. Det pågår också ett arbete på Chalmers att skapa en fungerande infrastruktur på HSB Living Lab som gör det möjligt att koppla ihop Ero med andra projekt inom smarta energisystem.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div>Projektet drivs av Chalmers och medfinansieras av Göteborg Energi och HSB Göteborg. Appens idé och koncept utvecklades av Ulrike Rahe och hennes team på Chalmers under 2017 innan den lyftes in i HSB Living Lab.</div> <div>Projektet drivs inom ramen för EU-programmet HORIZON 2020 och ERA-Net Smart Energy Systems projektet FIWARE for Smart Energy Platform (FISMEP), som bygger på appen Ero, samt EU-projektet IRIS Smart Cities. ERA-Net initiativet involverar 24 europeiska länder och regioner med syftet att skapa förutsättningar för tekniska lösningar, marknadsdesign och kundanpassning av smarta energinät.</div> <div>IRIS Smart Cities är ett femårigt Light House-projekt, finansierat av EU. Inom IRIS ska sju städer, varav Göteborg är en av dessa, ta fram och testa smarta, hållbara lösningar inom energi, mobilitet och IKT, samt sprida lösningarna över Europa. Totalt samverkar 43 parter i nio länder och medborgarengagemang löper som en röd tråd genom projektet.</div> <div><br /></div> <div><b>HSB Living Lab är resan mot framtidens boende.</b></div> <div>Idén om ett levande labb för forskning om en hållbar boendemiljö föddes 2010 och är nu verklighet. På Chalmersområdet i Göteborg bor och lever studenter och forskare för att testa innovationer och tekniska lösningar för nästa generation bostäder. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever boende i en föränderlig byggnad där väggar, fasader och inredning utvecklas efterhand som forskningen fortskrider. HSB Living Lab är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. En världsunik och öppen arena för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Huvudparters är Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park.</div> <div><br /></div> <div>Källa: Pressmeddelande från <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/goteborg_energi/pressreleases/ta-kontroll-oever-energifoerbrukningen-med-smart-app-2830443">Göteborg Energi</a> och <a href="https://www.hsb.se/press1/pressmeddelanden/pressmeddelande/?pid=2830046&amp;setid=1422">HSB Living Lab</a>.</div> <div><br /></div>Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Finansiering-av-forskningsprojekt-inom-transport-2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Finansiering-av-forskningsprojekt-inom-transport-2019.aspxFinansiering av forskningsprojekt inom transport 2019<p><b>​Styrkeområde transport finansierar projekt inom teman Electromobility, Autonomous transport och Transition to transport systems of the future.</b></p>​<span style="background-color:initial">Utlysningen är öppen för forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.</span><div><br /></div> <div>Temaområdena bör tolkas brett och vi välkomnar projekt som täcker olika relevanta aspekter.</div> <div><br /></div> <div>Använd mallarna nedan för projektansökning och budget.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Viktiga datum</h5> <div><strong>Inlämning</strong>: 28 april 2018</div> <div><strong>Beslut meddelas</strong>: senast 14 juni 2018</div> <div><strong>Projekt börjar</strong>: tidigast 1 januari 2020 </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mallar och instruktioner</h5> <div><div><a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Transport/Calls%202019/Call%20AoAT%20Electromobility%20Autonomous.pdf" target="_blank" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Call &quot;Electromobility&quot; and &quot;Autonomous transport&quot; (joint call)</a></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Call%20AoA%20Transport%20Transition.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icpdf.png" alt="Call AoA Transport Transition.pdf" />Call &quot;Transition to the transport system of the future&quot;</a><br /></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20project%20application%20AoAT.DOTX"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icdotx.png" alt="Template project application AoAT.DOTX" />Template project application AoAT.DOTX</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Autonomous%20transport.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Autonomous transport.xlsx" />Template budget AoAT Autonomous transport.xlsx</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Electromobility.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Electromobility.xlsx" />Template budget AoAT Electromobility.xlsx</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Transition.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Transition.xlsx" />Template budget AoAT Transition.xlsx</a><br /></div></div> <div>​<br /></div> <div></div> Tue, 12 Feb 2019 00:00:00 +0100