Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 24 May 2018 12:39:19 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Nytt-material-for-bransleceller.aspxNytt material för bränsleceller efterliknar kroppens hemoglobin<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat ett material som kan minska kostnaden för bränslecellsstacken i en vätgasbil med upp emot 35 procent. Det högpresterande materialet efterliknar en struktur i hemoglobin, det protein som finns i röda blodkroppar hos människan. Resultaten presenterades nyligen i Journal of Power Sources.</b></p><div>​Det ser ut som pulveriserat kol. Inget avslöjar att det svarta pulvret har egenskaper som gör att det kan tävla med en av världens dyraste metaller. Materialet har tagits fram av forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och dess egenskaper är skräddarsydda för att ersätta ädelmetallen platina i bränslecellens katalysator.</div> <div><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Hand-pouring-powder_300x200px.jpg" alt="Syntol" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:350px;height:260px" /></span></span></span></span> </div> <div>I dagens vätgasbilar står platina för närmare hälften av bränslecellsstac<span><span></span></span><span><span><span></span></span></span>kens tillverkningskostnad. Med det alternativa materialet, ett funktionellt poröst kol, skulle denna kostnad kunna minskas med upp <span></span>emot 35 procent.</div> <div> </div> <div>Platina är en god katalysator, och sökandet efter en ersättare som kan leva upp till förväntningarna har pågått under lång tid. Redan 2002 påbörjade forskargruppen sitt arbete, under ledning av professor Anders Palmqvist. </div> <div> </div> <div>– Vi ser inte platina som ett resursmässigt hållbart alternativ och dess höga kostnad motverkar dessutom storskalig användning av den energieffektiva bränslecellsteknologin, säger Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Struktur som återfinns i hemoglobin</h4> <div>Idén till det nya materialet kom delvis från naturen. Närmare bestämt från heme-gruppen i kroppens hemoglobin som består av enskilda järnjoner omgivna av kväveatomer i en organisk molekyl. </div> <div> </div> <div>– Vi bestämde oss för att försöka återskapa en sådan struktur i kombination med ett poröst kol, och att ge materialet aktiva säten liknande heme-gruppen men förankrade i ett poröst och elektrisk ledande syntetiskt kol, berättar Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>Det första beviset på att principen fungerar kom 2010. Därefter har materialet vidareutvecklats och modifierats för att klara de höga kraven från fordonsindustrin. Temperaturen vid tillverkningen och tillvägagångssättet när materialet appliceras som katod i bränslecellen är några av de faktorer som spelar stor roll för den färdiga cellens prestanda. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Redo för tester i hel bränslecellstack</h4> <div>Många års finslipning har nu lett till så hög prestanda i en enskild bränslecell att tiden är mogen att undersöka hur olika driftbetingelser påverkar prestandan i en hel bränslecellstack. Hur bränslecellen körs är nämligen avgörande, men svårt att testa på en enskild cell. Testerna kommer att genomföras på Chalmers och i samverkan med Powercell AB. </div></div> <div> </div> <div>Går testerna bra är användning av det nya materialet i ett verkligt fordon inte långt borta, tror Anders Palmqvist.</div> <div> </div> <div>– Steget från enskild cell till bränslecellstack är större än från storskaliga tester till verkliga tillämpningar. Och intresset från industrin är stort.</div> <div> </div> <div><br /><em>Den 18 maj 2018 presenterar doktoranden Caroline Janson sin avhandling som behandlar de aktiva sätenas utseende och funktion, samt hur framställningen av materialet kan förbättras. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA Om materialet</strong></div> <div>Materialet som tagits fram på Chalmers tillverkas som ett pulver. För applicering i bränsleceller blandas pulvret med lösningsmedel till ett bläck som trycks på ett av skikten i bränslecellen. Patent söktes 2010, idag är det godkänt i fem länder.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad</strong></div> <ul><li>Katalysatorn i en bränslecellskatod behöver vara elektriskt ledande och innehålla katalytiskt aktiva säten, vilka binder till sig de reagerande syremolekylerna och gör det enklare för dem att reagera och sedan lossna. </li> <li>Katalysatorn bör också vara porös, för att ge plats till fler aktiva säten och för att syret ska kunna komma fram till de aktiva sätena, samt för att det vatten som bildas vid den katalytiska reaktionen ska ledas bort effektivt.</li></ul> <p><br /></p> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Illustration-branslecellskatalysator_600px.jpg" alt="Illustration bränslecellskatalysator_600px.jpg" style="margin:5px" /> </div> <div><p><span></span><em>En bränslecellsstack och katalysatorns uppbyggnad. Bild: Caroline Janson</em></p> <span style="display:inline-block"></span><strong><br /><br />KONTAKT</strong></div> <div>För mer information om projektet kontakta <a href="mailto:anders.palmqvist@chalmers.se">Anders Palmqvis</a>t, 031 772 29 61.</div> <div> </div> <div><strong>MER INFORMATION</strong></div> <div><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378775317305232?via%3Dihub">Artikeln i Journal of Power Sources &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/502837">Caroline Jansons doktorsavhandling “Iron-nitrogen containing carbon catalysts for oxygen reduction in fuel cells” &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=zXhcgMZRCCY">Film om forskargruppen och deras arbetsprocess &gt;&gt;</a> </div>Tue, 15 May 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Givande-moten-for-svensk-och-kinesisk-transportforskning.aspxGivande möten för svensk och kinesisk transportforskning<p><b>​Under våren har en delegation från styrkeområde Transport besökt tänkbara akademiska samarbetspartners i Kina. En mycket givande resa med goda förutsättningar till fortsatt utbyte.</b></p><div>​Målet med resan var att inleda eller stärka långsiktiga, strategiska samarbeten med akademiska parter och främja excellens och rörlighet bland forskare och studenter. I april besökte en delegation från styrkeområde Transport därför de kinesiska universiteten Tsinghua University, Tongji School of Automotive Studies och Tongji School of Transportation Engineering samt institutet China automotive technology &amp; research center (CATARC).</div> <div> </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Resan var mycket givande, och gav goda förutsättningar till fortsatta utbyte, berättar styrkeområdesledare Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Alla de organisationer vi besökte visade stort intresse för utbyte av forskare, doktorander och studenter, fortsätter han, och uppmanar relevanta forskare att ansöka om styrkeområdets resebidrag för att besöka Kina.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Samarbetsavtal med CATARC</h4> <div>CATARC är ett institut som inte bedriver grundforskning, men som är betydelsefullt på grund av sin nära koppling till regeringen med inflytande bland annat över tekniska standarder och femårsplaner. Under chalmersdelegationens besök undertecknades ett samarbetsavtal mellan CATARC och Chalmers.</div> <div> </div> <div>Institutets fokus ligger bland annat på autonoma och uppkopplade fordon, säkerhet, affärsmodeller och återvinning. Bland tänkbara samarbetsområden för styrkeområdet finns bland annat krockdockor i olika kroppsstorlekar, aktiv och passiv säkerhet, batterier och sensorer. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Goda möjligheter till samarbete och forskarutbyte</h4> <div>Automotive Research Institute vid Tsinghua University liknar på många sätt styrkeområde i fråga om temaområden, industrisamarbeten och finansiering. Institutet är ledande i Kina inom autonom körning och har även en välutrustad testbana. Sedan flera år tillbaka samarbetar de med SAFER och med Volvobolagen inom ramen för CTS (China-Sweden Research Centre for Traffic Safety). Besöket gav idéer kring ytterligare möjligheter för samarbete, exempelvis inom bränsleceller och batteriforskning.</div> <div> </div> <div>Tongji University School of Automotive Engineering (SAS) har nyligen påbörjat uppbyggnaden av en testbana för intelligenta fordon. Här finns möjlighet till tänkbara samarbeten, till exempel i jämförande studier med M-City (testbanan vid University of Michigan Transport Research Institute) och AstaZero. Representanter från skolan visade stort intresse för forskarutbyten, och man diskuterade bland annat en gemensam workshop, eventuellt med koppling till skolans vindtunnel eller till återvinning. </div> <div><br />Tongji University School of Transportation Engineering var nästa stopp på resan. Skolan äger en av Kinas mest avancerade körsimulatorer, med 250-gradersskärm, och har även tillgång till kinesiska polisens olycksdatabas. Skolans forskning inom trafiksäkerhet kompletterar den som bedrivs på Chalmers. Delegationen fann många goda möjligheter till samarbeten, framför allt inom profilområdena Trafiksäkerhet och Transporteffektivitet och kundanpassad logistik.</div> <div><br />Delegationen besökte även Volvo Cars i Shanghai. Företaget har stort intresse av studenter med erfarenhet från Kina och gärna skulle se att studenter uppmärksammades på möjligheten att tillbringa en period i landet.<br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Relationerna utvecklas vidare</h4> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Att gå vidare med olika samarbetsprojekt, såväl med de båda universiteten som med CATARC, är mycket intressant för styrkeområde Transport, sammanfattar Sinisa Krajnovic.</div> <div>Relationerna mellan svensk och kinesisk transportforskning kan också stärkas genom multilaterala samarbeten inom ramen för China-Sweden Research Centre for Traffic Safety (CTS). Ett resultat av resan är att kontaktpersoner för de olika samarbetena har utsetts. </div> <div><span><br />– <span style="display:inline-block"></span></span>Vi ser fram emot att utveckla relationerna vidare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div> </div> <div>Med på resan var Sinisa Krajnovic, Kajsa Hulthén, Mats Svensson, Anders Nordelöf, Johan Woxenius och Åsa Valadi.</div> <div> </div> <div>Styrkeområde Transport har tidigare besökt UC Davis och UMTRI i USA och MOBI vid Vrije Universiteit i Bryssel, med vilka man initierat strategiska akademiska partnerskap. </div>Tue, 15 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Laddad-dialog-om-branslepreferenser.aspxElectricity &amp; Biofuels – do we need both?&quot; bjöd på bred och varierad kunskap och dialog<p><b>​​Styrkeområdena Energi &amp; Transport lunchseminariium ihop med RISE, levererade väl insatta presentationer, en laddad diskussion om föredragna bränslealternativ men också en påtaglig samstämmighet om behovet av flera alternativ.</b></p><p>​Torsdagen den 26 april 2018 samlades presentatörer och panelmedlemmar från Chalmers och RISE till ett lunchseminarium för att diskutera olika vägval för framtidens bränslen. Presentatörer var Maria Grahn, Chalmers Styrkeområde Energi, och Patrik Klinbom från RISE, och i panelen deltog Frances Sprei och Jonas Sjöblom från Chalmers ihop med Karin Pettersson och Markus Norström från RISE. </p> <br /><p><span>Flera olika alternativ till framtida bränslen presenterades och diskuterades, och en viss preferensinrikting kunde skönjas hos olika medverkande. <span style="display:inline-block"></span></span>Uppslutningen av deltagare var stor och intresset blev tydligt vid den mycket aktiva <span lang="SV"></span>frågestunden efter presentationer och paneldebatt. Skillnader i föredragna bränsleval uttrycktes och diskussionen blev ibland till och med laddad. Men när det kom till frågan om vi skulle kunna klara oss med ett framtida bränslealternativ uppvisades en påtaglig konsensus. Att endast ett bränslealternativ kan visa sig mycket svårt att genomföra konstaterades med samstämmighet, och seminariet samlade sig istället ganska enhälligt runt behovet av två eller flera olika framtida alternativ.</p> <p>  </p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Energy/lunchseminarier/IMG_0221_Lunchsem-180426_medSamtycke_SOE0001_350x305px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></p> <p><em>Från vänster till höger: Markus Norström, RISE, <br />Jonas Sjöblom, Maria Grahn och Frances Sprei, Chalmers, Johanna Mossberg och Patrik Klintbom, RISE, Selma Brynolf, Chalmers samt Karin Pettersson, RISE.</em></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><em> </em></h6><p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p> <br /><p><br /></p> <p><br /></p> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/evenemang/lunchseminarier/Sidor/Electricity-and-Biofuels_Do-we-need-both.aspx">Agenda »</a><br /><br />Presentationsmaterial:<br />Maria Grahn: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Maria-Grahn_Pres_The-role-of-biofuels-electrofuels-and--180426.pdf">The role of biofuels, electrofuels and electricity in the transformation of the transport sector. »</a><br />Patrik Klintbom: <a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Energi/Patrik-Klintbom_Pres_Electricity-and-biofuels-synergies-and-competition_180426.pdf">Electricity and Biofuels -- Synergies and competition »</a><br />Fri, 04 May 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete.</b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/en/staff/Pages/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspxFörsta självkörande bussen rullar på Chalmers<p><b>​Under fyra veckor kan allmänheten åka gratis med en minibuss mellan Chalmers huvudentré och högskolans bibliotek i Johanneberg. Nu rullar Göteborgs första självkörande buss på Chalmers.</b></p><div>​De fyra veckorna på Chalmers är första testperioden i ett projekt som leds av forskningsinstitutet Rise. Den självkörande bussen är eldriven, tystgående och utsläppsfri – egenskaper som kan öppna upp för nya typer av stadsutveckling. </div> <div> </div> <div>– Att Göteborgs första självkörande buss prövas här på Chalmers är förstås väldigt roligt, säger Alf-Erik Almstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och strategisk projektledare för chalmersdelen av projektet. </div> <div> </div> <div>– Vi ser verkligen fram emot att få se hur bussen tas emot, och hoppas att både chalmersanställda, studenter och allmänhet passar på att testa ett sätt att resa som de flesta ännu inte har upplevt.</div> <div> </div> <div>Till hösten flyttar bussen över älven till Lindholmen, där testkörningen ska fortsätta under ytterligare en period.</div> <div> </div> <div>Målet med projektet är att studera teknik och användarbeteende, för att kunna bedöma potentialen hos självkörande fordon. Studierna ska ge ökad förståelse för hur framtidens städer kan utvecklas, med minskad privatbilism och mer resurssnåla transporter där vi åker tillsammans. </div> <div> </div> <div>Bakom satsningen ligger ett partnerskap mellan femton organisationer och företag med anknytning till mobilitet och transporter. Projektet är en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. <br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vad tycker du om självkörande bussar?</h4> <div>En viktig del av projektet är att få in allmänhetens förväntningar och åsikter om självkörande bussar. Dela med dig och hjälp forskningen genom att <a href="https://sv.surveymonkey.com/r/preS3Chalmers">delta i undersökningen &gt;&gt;</a> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Åk självkörande buss på Chalmers</strong></div> <div>Bussen går vardagar kl 8.00 – 16.00 under tiden 3 maj – 1 juni.</div> <div>Bussen går i skytteltrafik Chalmersplatsen – Johanneberg Science Park – Chalmers bibliotek och tillbaka samma väg.</div> <div>Resan är gratis och du behöver ingen biljett.</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om bussen</strong></div> <div>Modell: Arma </div> <div>Bussproducent: Navya</div> <div>Maxhastighet i Göteborg: 20–25 km/h</div> <div>Antal passagerare: 11 sittande, 4 stående, varav en operatör</div> <div>Vikt: 2 400 kg.</div> <div>Storlek: 475 cm lång, 265 cm hög, 211 cm bred</div> <div>Räckvidd: ca 10 mil eller 8 h körning</div> <div>Kan köras såväl framlänges som baklänges</div> <div>Bussen är eldriven<span> och navigerar med hjälp av satellitnavigeringssystemet gps och en radarliknande metod, lidar, som använder laserpulser istället för mikrovågspulser<span></span></span></div> <div>Bussmodellen trafikerar i dagsläget sträckor i Detroit, Lyon, Sion och Las Vegas</div> <div> </div> <div><strong>FAKTA: Om projektet</strong></div> <div>Projektet S3 – Shared Shuttle Service är en del av regeringens samverkansprogram “Nästa generations resor och transporter” och finansieras till delar av Vinnova genom Drive Sweden. Satsningen leds av forskningsinstitutet Rise.<br />Partners: Autonomous Mobility, Chalmers tekniska högskola, Chalmersfastigheter, Ericsson, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Stad Parkering AB, Härryda kommun, Karlastaden Utveckling AB, Rise Research Institutes of Sweden, Sunfleet, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret Göteborgs Stad, Volvo Cars, Västtrafik och Älvstranden Utveckling AB.</div>Thu, 03 May 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Initiativseminarium-Virtual-cities.aspxInitivativseminarium Virtual Cities - Opportunities and Challenges<p><b>​ Initiativseminariet om virtuella stadsmiljöer tillförde verklig kunskap och dialog.</b></p><div>​Chalmers Styrkeområde Building Futures, under ledning av Anders Logg, har nyligen startat upp projektet VirtualCity@Chalmers, ett projekt som syftar mot att utveckla simulerings- och visualiseringsverktyg för stadsplanering och -byggnation. Inom projektet utvecklas virtuella tvillingar till Chalmers campus Johanneberg och Lindholmen, och målet är att expandera dessa delprojekt till fullskaliga stadsmiljöer, med Göteborgs stad som startprojekt. </div> <div></div> <div>I Sverige och globalt pågår många liknande projekt, med trots att antalet projekt är stort upplevs arbetet inom området som fragmenterat, såväl inom akademin som bland offentliga och privata aktörer. Behovet av ett utbyte av erfarenheter och en dialog om möjligheter och svårigheter är därför mycket stort.</div> <div> </div> <div>För att medverka till överbryggandet av denna fragmentering anordnade Chalmers Styrkeområde Building Futures i samarbete med Göteborgs stad och Fraunhofer Chalmers Centre initiativseminariet Virtual Cities – Opportunities and Challenges. Seminariet hölls i Visual Arena i Lindholmen Science Park och samlade ett flertal framstående forskare och aktörer inom området. Agendan visade upp en stor variation av ämnen, bland annat presenterade Jarmo Suomisto, från Helsingfors stad, en 3D-modellering som han lett under många års tid, Eric Jeansson, Göteborgs stads geodatastrateg, beskrev Göteborgs stads arbete med flera olika visualiseringsprojekt i stadsmiljö och Anders Logg, Chalmers, redogjorde för projektet VirtualCity@Chalmers.</div> <div> </div> <div>Initiativseminariet blev väldigt lyckat och uppskattat. När dagen var över summerade deltagare och presentatörerna seminariet som ett stort tillskott av intressant information och kunskap, utvecklande dialog och en källa till inspiration och nya kontakter med potential för vidare projektutveckling. Seminariet gav också projektteamet bakom VirtualCity@Chalmers en chans att visa upp sina första preliminära resultat och att få lära sig av motsvarande projekt från såväl näringslivet som Göteborgs stad och Helsingfors stad. Nu går arbetet med VirtualCity@Chalmers vidare med sikte på att kunna visa upp en färdig prototyp i december 2018.</div> <div> </div> <div>På projekt VirtualCity@Chalmers hemsida finns länkar till presentationsmaterialet från seminariet. <a href="http://www.virtualcity.chalmers.se/sv/initiativseminarium-virtual-cities-opps-challngs/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se »</a></div> <div> </div>Mon, 30 Apr 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-Northvoltprojekt-uppmärksammat-i-Ny-Teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-Northvoltprojekt-uppm%C3%A4rksammat-i-Ny-Teknik.aspxChalmers-Northvoltprojekt uppmärksammat i Ny Teknik<p><b>​Sedan en tid tillbaka pågår ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett sätt att återvinna litium ur batterier. Projektet, som är ett initiativ från Styrkeområde Energi, är ett samarbete mellan Chalmers och Northvolt.</b></p>​I dagsläget finns ingen väl fungerande metod att återvinna litium ur kasserade batterier. Om projektet når uppsatt mål, att utveckla en sådan metod, kan Chalmers och Northvolt bli de första i världen att lyckas. Detta faktum, och projektet i sig, har nu uppmärksammats av tidskriften Ny Teknik i en artikel.<br /><br />Läs artikeln här: <em><a href="https://www.nyteknik.se/energi/svenskarna-kan-bli-pionjarer-i-att-atervinna-litium-6903682?source=carma&amp;utm_campaign=574389_Nyt_allm%C3%A4nna_180319&amp;utm_medium=email&amp;utm_source=Master+list-All_Users&amp;utm_custom%5bcm%5d=302859546%2c33270&amp;=#conversion-1107372290">&quot;Svenskarna kan bli pionjärer i att utvinna litium&quot;</a></em>.<br />Tue, 20 Mar 2018 15:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Valbesokt-lunchseminarium.aspxVälbesökt lunchseminarium om FFI-projekt<p><b>​När styrkeområdena Transport och Energi dukade upp till lunchseminarium om framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt, med fokus på FFI, visade sig ämnet vara mycket intressant - trots att antalet platser fördubblades fylldes seminariet direkt.</b></p>Styrkeområden Transport och Energi välkomnade i veckan som gick Peter Kasche, från Energimyndigheten, och Lars Davidson, från institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper, till ett lunchseminarium i ämnet Framgångsrika, industrirelevanta forskningsprojekt - med fokus på FFI, (fordonsstrategisk forskning &amp; innovation).  <br /><br />Peter Kasche presenterade Energimyndighetens syn på <span> FFI-projekt<span style="display:inline-block">, vad man ska tänka på vid ansökan och  </span></span>vad som gör ett FFI- projekt framgångsrikt, och Lars Davison delade med sig om sina <span>erfarenheter från tidigare och nuvarande FFI-projekt.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><span>Det var många som kom för att lyssna på dagens presentationer. Trots att antalet platser till lunchseminariet utökades till det dubbla, fylldes de mycket snabbt. Väl på plats följdes också b</span>åda presentationerna uppmärksamt och efteråt vidtog en <span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span><span><span></span><span><span></span><span><span><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span></span></span><span><span><span style="display:inline-block"></span></span>engagerad och <span style="display:inline-block"></span></span>intresserad frågestund. <span>Det blev uppenbart att FFI-projekt var ett ämne av stort intresse.</span><br />Mon, 19 Mar 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-göras-mer-hållbara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hur-kan-sista-milens-leveranser-g%C3%B6ras-mer-h%C3%A5llbara.aspxHur kan sista milens leveranser göras mer hållbara?<p><b>​Sista milen är de transporter som sker från att konsumenten gör ett inköp till att varan konsumeras. De står för en stor del av dagens transporter och är därför ett område där förändringar har stor betydelse för transportsystemets hållbarhet. I ett samarbetsprojekt kommer forskare från Chalmers och Göteborgs universitet studera hur sista milens transporter kan bli mer hållbara.</b></p><div>​Köpcentrumens placering utanför stadskärnorna och en allt större e-handel har bidragit till ett ökat antal så kallade sista-milen leveranser. I projektet ”Detaljhandeln och den sista milens transporter” kommer forskarna att titta närmare på historia, nuläge och spana in i framtiden för att se hur dessa leveranser kan göras mer hållbara.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tre delstudier fångar historia, nuläge och framtiden</h4> <div>Delstudie 1 fokuserar på shoppingcentrumens framväxt då en betydande omvandling skett i svensk detaljhandel de senaste tre decennierna. Detta har ökat transporterna för inköp som oftast görs med konsumentens egen bil.</div> <div> </div> <div>Delstudie 2 tittar närmare på den pågående digitaliseringen av detaljhandeln med en ökande andel av e-handel där den sista milens transporter görs av detaljhandeln eller olika aktörer inom transportbranschen.</div> <div> </div> <div>Delstudie 3 orienterar sig mot framtiden och med hjälp av kunskapen från de två första delstudierna i kombination med sk backcasting-metoder så kommer man att identifiera hållbarhetskriterier som framtida transportsystem bör uppnå samt vilka åtgärder som behövs för att uppnå sådana resultat och vad åtgärderna får för konsekvenser.</div> <div> </div> Projektet kommer bland annat att avrapporteras i en populärvetenskaplig rapport och presentationer som riktar sig till yrkesverksamma samt genom akademiska artiklar och på akademiska konferenser. <h4 class="chalmersElement-H4">Genomförs inom ramen för Styrkeområde Transport</h4> <div>Projektet har fått finansiering av Göteborgs universitet och Chalmers inom ramen för Styrkeområde Transport 2018-2019. I projektet medverkar Per Lundin, projektledare, och Kajsa Hulthén från Chalmers samt <span>Johan Hagberg från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet<span></span></span>.</div> <div><br /><strong>Kontakt</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/per-lundin.aspx">Per Lundin</a> (projektledare) docent, Science, Technology and Society, Chalmers </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kajsa-hulthen.aspx">Kajsa Hulthén</a>, professor, Supply and Operations Management, Chalmers</div> <div><a href="https://fek.handels.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xhajoh">Johan Hagberg</a>, docent, Centre for Retailing och Företagsekonomiska institutionen<br /><br /><em>Text: Malin Tengblad</em></div>Tue, 06 Mar 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-går-till-spillo-när-bilar-tjänat-ut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Guldgruva-g%C3%A5r-till-spillo-n%C3%A4r-bilar-tj%C3%A4nat-ut.aspxGuldgruva går till spillo när bilar tjänat ut<p><b>​Stora mängder knappa metaller förloras från Europas urbana gruva. 20 ton guld från bilar går till spillo varje år, och andelen kritiska metaller i bilar fortsätter att öka. Nu släpps en ny databas som kartlägger metallerna och ökar möjligheten till återvinning. Den 8 mars presenterar Chalmersforskaren Maria Ljunggren Söderman resultaten på IEA:s expertmöte.</b></p><div>​Metaller, som exempelvis guld, kobolt och litium, är en oumbärlig del av våra batterier, mobiltelefoner, elektroniska apparater och bilar. Samtidigt är Europas importberoende av metaller stort, vilket gör vissa av dem kritiska för EU.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De här metallerna är nödvändiga för den pågående omställningen till grönare tekniker som elbilar, solceller, LED-belysning och vindkraft, så risken för brist på dem är ett strategiskt och ekonomiskt problem för EU. Dessutom handlar det om ändliga resurser som behöver användas på ett uthålligt sätt, säger Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon är en del av det omfattande europeiska forskningsprojektet <em>Prosum</em>, som nu har tagit fram en ny databas för att möta problemet. <em>The Urban Mine Platform</em> - den enda i sitt slag i världen - kartlägger den så kallade urbana gruvan: de metaller som redan finns i omlopp, och skulle kunna återvinnas från våra uttjänta bilar och elektronik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Maria Ljunggren Söderman har ansvarat för kartläggningen av de 260 miljoner bilarna i Europas fordonsflotta. Hon konstaterar att mängden kritiska och knappa metaller har ökat kraftigt, samtidigt som många nya metaller kommit in i bilarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det främsta skälet är att vi bygger allt mer avancerade bilar, med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening. Att elbilarna blivit fler spär på utvecklingen, även om de än så länge utgör en liten del av fordonsflottan, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett exempel är neodym, en av de sällsynta jordartsmetallerna. År 2020 beräknas det finnas närmare 18 000 ton neodym i den aktiva bilflottan, nio gånger så mycket som år 2000.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett annat exempel är guld - där forskarna överraskades av vilka enorma mängder som döljs i våra fordon. 2015 bedömdes runt 400 ton guld finnas i Europas fordonsflotta, samtidigt som de bilar som lämnade fordonsflottan innehöll i storleksordningen 20 ton guld - som dessutom inte återvanns.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det betyder att guld till ett värde av många hundratals miljoner euro går till spillo - varje år.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vår beräkning visar att mängden guld i uttjänta bilar numera är i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot. Det är en ökning som inte går att blunda för, säger Maria Ljunggren Söderman.</div> <div> </div> <br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Maria-L-Soderman_750x340.jpg" alt="Maria-L-Soderman_750x340.jpg" style="margin:5px" /><br /><strong><sup>Kartlägger guldet som går till spillo.</sup></strong><sup> Andelen guld och andra kritiska och knappa metaller i bilar har ökat kraftigt i Europa. &quot;Jag tror inte att folk är medvetna om att de har så stor del av det periodiska systemet i sina bilar&quot;, säger Maria Ljunggren Söderman, Chalmers.</sup><br /><br /> <div> </div> <div>Generellt återvinns mycket lite av de kritiska och knappa metallerna i bilar. Den stora utmaningen är att de är utspridda i små mängder - i en ny bil kan det exempelvis finnas något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Men medan EU har tydliga krav för återvinning av ädelmetaller i elektronik, finns inte samma medvetenhet när det gäller bilarna. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns inga krav eller incitament för att återvinna guld från bilar. Men här finns tydliga ekonomiska värden som jag inte tror att man har sett vidden av, säger hon. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon hoppas att forskningsresultaten ska driva på en förändring.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än idag - man har ju klarat det när det gäller elektroniken, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samtidigt är guldet i jämförelse en lågt hängande frukt, och utsikterna för att återvinna andra kritiska och knappa metaller är betydligt sämre - både från elektronik och bilar. Om man vill göra något åt det, kan policyförändringar vara nödvändiga.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 8 mars ska hon presentera sina forskningsresultat på ett expertmöte om materialtrender och klimatpåverkan inom transportområdet, anordnat av OECD - ländernas energiorgan <em>International Energy Agency (IEA)</em>. Hon betonar att en förändring mot mer metallåtervinning är en viktig del i EU:s strävan mot en mer cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De kritiska och knappa metallerna i våra produkter har ökat kraftigt, och i de flesta fall använder vi dem bara en gång. Det här behöver fångas upp, särskilt eftersom metallerna behövs för många av de hållbara tekniklösningar som vi idag har på bordet, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><strong>FAKTA</strong><br />Databasen som kartlägger Europas urbana gruva</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <ul><li>I det internationella EU-projektet <em>Prosum (Prospecting Secondary raw materials in the Urban mine and Mining wastes)</em> har 17 parter från universitet, forskningsinstitut och expertorganisationer tillsammans kartlagt mängden kritiska och knappa metaller som finns att återvinna från Europas batterier, fordon och elektroniska produkter. Projektet finansieras av EU:s forskningsprogram Horisont 2020.<br /><br /></li> <li>Resultatet redovisas i databasen <em>The Urban Mine Platform</em>, som visar de kritiska metallernas resa, från att de sätts på marknaden tills de blir avfall. Tanken är att ge ett kunskapsunderlag för att minska importberoendet och bättre ta vara på de resurser som finns i uttjänta produkter.<br /><br /></li> <li>Maria Ljunggren Söderman, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys, har ansvarat för kartläggningen av fordon i projektet. Även Duncan Kushnir, Lunds universitet, samt Amund N Løvik, Empa i Schweiz, har deltagit i fordonskartläggningen.</li></ul> <div> </div> <p> <style> p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} k {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} d {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <br /><a href="http://www.prosumproject.eu/" target="_blank">Läs mer om ProSUM-projektet &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.prosumproject.eu/sites/default/files/DIGITAL_Final_Report.pdf" target="_blank">Läs slutrapporten från ProSUM &gt;&gt; </a><br /><a href="http://www.urbanmineplatform.eu/homepage" target="_blank">Urban Mine Platform &gt;&gt; </a><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=XhflzMnk75k&amp;feature=youtu.be" target="_blank">Se filmen om Urban Mine Platform &gt;&gt; <br /><br /></a></p> <div> </div> <p><strong> </strong><style> </style><strong> </strong><strong>Några siffror ur rapporten</strong><br /></p> <div> </div> <ul><li> I EU, Norge och Schweiz slängs varje år cirka 10 miljoner ton elektronik och 2 miljoner ton batterier, samtidigt som 14 miljoner ton bilar lämnar bilflottan.</li> <li>I genomsnitt äger varje person i EU 250 kilo elektronik, 17 kilo batterier och nästan 600 kilo fordon. </li> <li>En enda smartphone innehåller runt 40 kritiska och knappa metaller, med en koncentration av guld 25-30 gånger större än de rikaste guldmalmerna.</li> <li>I EU:s, Norges och Schweiz fordonsflotta 2015 fanns cirka 30 ton guld i nya bilar som sattes på marknaden, cirka 400 ton guld i bilar i användning, och cirka 20 ton guld i uttjänta bilar.<br /><br /></li></ul> <div> </div> <p></p> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><span></span>FAKTA<br />Kritiska och knappa metaller</h4> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p><span></span>I The Urban Mine Platform kartläggs <em>geologiskt knappa metaller</em>, vilket innebär metaller med låg förekomst i jordskorpan. Många av metallerna står också på EU:s lista över <em>kritiska metaller</em>, vilket innebär att de är mycket betydelsefulla för Europas ekonomi samtidigt som risken för begränsad tillgång är hög då importberoendet är stort.</p>Mon, 05 Mar 2018 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Cirkeln-ar-sluten-for-Mats-Leijon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Cirkeln-ar-sluten-for-Mats-Leijon.aspxProfil inom förnybart återvänder<p><b>​Cirkeln är sluten för Mats Leijon. Som nytillträdd professor inom Elektroteknik är han tillbaka på Chalmers, där han en gång började sin tekniska bana, efter 35 produktiva år som forskare, uppfinnare och entreprenör.</b></p>– Det blir ett nytt och spännande steg, säger Mats Leijon. Jag ser mig som en resurs för att backa upp de lite yngre forskarna och bidra med mina kunskaper där de gör mest nytta.<br /><br />Hans karriärväg har gått via studier i elektroteknik på Chalmers i början av 1980-talet. Efter disputationen i högspänningsteknik 1987 började han arbeta på ABB i Västerås. Under sina 13 år vid företaget var han bland annat forskningschef och utvecklade mätteknik för diagnostik och övervakning av isolationssystem och elkraftapparater. Dessutom har han uppfunnit och utvecklat produkter inom kraftgenerering. Mest känd är Powerformer, en högspänningsgenerator för direktanslutning till elnätet utan mellanliggande transformator.<br /><br /><strong>Utvecklar förnybart</strong><br />Mats Leijon är sedan år 2000 professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Han har cirka 1500 patent och har publicerat mer än 300 vetenskapliga artiklar. Att utveckla förnybara energikällor med hjälp av vågor, vind och strömmande vatten har blivit hans specialitet. Parallellt har han startat bland annat företaget Seabased som konstruerar, bygger och installerar vågkraftparker till havs. Forsknings- och demonstrationsanläggningar finns utanför Lysekil.<br /><br />Han avvecklar nu en del av sina många engagemang för att också kunna vara en resurs inom forskningen på Chalmers.<br /><br />– Jag ser fram emot att få kombinera teori och praktik mer än vad jag kunnat göra tidigare inom akademin, säger Mats Leijon. Här på avdelningen Elkraftteknik finns bra laboratorieverksamhet.<br /><br />Att spänna bågen och sätta höga mål ser han som avgörande för framgång.<br /><br />– Först och främst ska jag sätta mig in i verksamheten så att vi kan söka pengar för spännande forskning, men exakt inom vilka områden är ännu för tidigt att säga.<br /><br /><strong><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Profilbilder%20Elkraftteknik/Mats-Leijon_300x300px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:245px;height:245px" />Viktigt att göra hemläxan</strong><br />– Som forskare är det viktigt att inte begränsa sig i sitt tänkande. En förutsättning är att man har gjort sin hemläxa och har en stabil och solid kunskapsbas i grundläggande teori, betonar Mats. Då har man också förutsättningar att ta ansvar i samhällsutvecklingen. <br /><br />– För att förverkliga sina idéer kan man som ingenjör inte heller bortse från vad som är praktiskt möjligt och kommersiellt gångbart att genomföra, konstaterar han. Men det gäller att inse hur den egna forskningen passar in i en större helhet.<br /><br />Likriktningen inom akademin ser han som ett problem. <br /><br />– Människor av samma typ tenderar att välja samma typ av lösningar, men frågan är ju om det är rätt lösningar som då lyfts? På Uppsala universitet utgör kvinnorna omkring 40 procent inom elektroområdet. Kanhända har jag några lärdomar därifrån att bidra med här, avslutar Mats Leijon.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br /><br /><strong>Kontakt</strong>: <a href="/sv/personal/Sidor/Mats-Leijon.aspx">Mats Leijon</a>, professor, institutionen för elektroteknik, ChalmersFri, 16 Feb 2018 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Hållplatsen-blev-vardagsrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/H%C3%A5llplatsen-blev-vardagsrum.aspxElbussens hållplats blev vardagsrum när resenärerna fick bestämma<p><b>​​Ett vardagsrum med mycket växtlighet, där man kan träffas, plugga eller ta en fika. Det blev resultatet när chalmersforskare bad resenärer på elbusslinjen 55 att utforma en inomhushållplats där man vill stanna kvar.</b></p><span><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/PontusWallgren_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span>På Electricitys ändhållplats på Lindholmen väntar bussen inomhus. Eldriften, ljudlös och utsläppsfri, gör att en hållplats kan placeras mitt i en miljö där vi vill ha det tyst, lugnt och rent. <br /><br />– Utgångspunkten för inomhushållplatsen var från början att skapa en miljö där man ville stanna kvar, för att studera eller träffas, berättar Pontus Wallgren, forskare i industri- och materialvetenskap på Chalmers. Men när vi intervjuade bussresenärer visade det sig att hållplatsen visserligen är populär, men att inte många uppehåller sig där.<span><span><span></span></span></span><br /><span><span></span></span><br /><span><span><span><span></span></span></span></span>Under hösten har en grupp resenärer därför fått bidra till en vidareutveckling av hållplatsens interiör, i samarbete med forskarna och Electricitys parter.<br /><span></span><br />– Deltagarna enades kring att göra hållplatsen mer som ett vardagsrum och mindre lik ett garage, och med mycket mer växtlighet, säger Pontus Wallgren. Nu är möbler och växter beställda, så snart kan resenärerna börja njuta av sitt nya vardagsrum.<br /><br /><span><span><span><span><span><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/workshopdeltagare_inomhushållplats.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Deltagare i workshop om ElecctriCitys inomhushållplats" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span></span></span></span></span>Inomhushållplatsens ansiktslyftning är en del av en studie, där forskarna undersökt hur förare och resenärer upplever bussarna och hållplatserna i projektet Electricity. Pontus Wallgren berättar att både bussar och hållplatser fått höga betyg. Bland annat upplevs bussarna som väl anpassade för personer med nedsatt rörelseförmåga, och lätta att köra mjukt och behagligt. <br /><br />En utmaning för de som planerar kollektivtrafiken är den tid som krävs för att ladda vid ändhållplatser. På linje 55 som har en förhållandevis kort körtid på omkring 25 minuter behöver bussarna ladda tre<span>–<span style="display:inline-block"></span></span>fyra minuter, men tidtabellen är lagd med en marginal på tio minuter mellan turerna. <br /><br />– Förarna ser pausen som en fördel. De menar att det minskar stress och ryggbesvär och gör dem mer alerta i trafiken, avslutar Pontus Wallgren.<br /><br />Resultaten från studien presenteras på ett seminarium på Chalmers den 24 januari 2018. <a href="/sv/institutioner/ims/kalendarium/Sidor/EBSF_2-Gothenburg-demo-showcase.aspx">Anmäl dig här &gt;&gt;</a><br /><br /><strong>FAKTA OM STUDIEN</strong><br />Studien ingår i <a href="http://ebsf2.eu/">European Bus System of the Future 2</a>, ett projekt under ledning av <a href="http://www.uitp.org/">International Association of Public Transport</a> och delfinansierat av EU-programmet Horisont 2020.<br />Studien har genomförts av Pontus Wallgren, Oskar Rexfelt, Victor Bergh Alvergren, MariAnne Karlsson och Erik Ohlson, Chalmers.<br /><strong>Kontakt</strong>: Pontus Wallgren, 031 772 13 97, <a href="mailto:pontus.wallgren@chalmers.se">pontus.wallgren@chalmers.se</a>  <br /><br /><strong>FAKTA OM ELECTRICITY</strong><br /><a href="https://www.electricitygoteborg.se/">ElectriCity</a> pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus.<br /><br /><em>Bilder:</em><br />Skisser från workshopen. Foto Pontus Wallgren.<br />Pontus Wallgren. Foto Jenny Netzler.<br />Deltagare i workshopen. Foto Pontus Wallgren.<br /><br /><em>Text:</em> Emilia Lundgren<br /><br /><br />Fri, 19 Jan 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Svensk-kraftsamling-kring-MAX-IV-och-ESS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Svensk-kraftsamling-kring-MAX-IV-och-ESS.aspxSvensk kraftsamling startar för bästa utväxling på MAX IV och ESS<p><b>En av världens mest intressanta materialforskningsmiljöer byggs just nu i Lund, av enormt potentiellt värde för inte minst svenska storföretag. Med avstamp i röntgenkällan MAX IV och neutronkällan ESS startar därför en kraftsamling i syfte att etablera en stark svensk forsknings- och innovationsarena.</b></p><div><a href="https://www.vinnova.se/" target="_blank">Vinnova</a> och <a href="https://www.vr.se/" target="_blank">Vetenskapsrådet</a> har gemensamt sjösatt initiativet <a href="https://www.vinnova.se/m/internationella-forskningsanlaggningar#SWEbeams" target="_blank">Swebeams</a>, ett samlat grepp för att säkra att svensk forskning och industri drar maximal nytta av den mångmiljardinvestering som Sverige har gjort i den enastående forskningsmiljön öster om Lund.<br /><br />Målet är att fram till projektets slut sommaren 2018 fånga upp och samordna de intressen och planer som svensk akademi och industri har kring anläggningarna. Med det läggs en väl förankrad grund för en kraftfull arena och en svensk agenda för de kommande fem åren. Chalmers leder initiativet och Region Skåne bistår i arbetet.<br /><br />– Vi behöver kraftsamla och involvera alla aktörer för att identifiera och realisera de stora möjligheter som Sverige har inom vitt skilda industriella branscher som medicin, verkstad, elektronik, livsmedel och samhällsbyggnad, säger Margareta Groth, enhetschef för industriell utveckling på Vinnova.<br /><br />Framsteg inom materialområdet får genomslag inom breda fält för både det publika och privata forskningssverige. Världens starkaste röntgen- och neutronstrålar ger forskarna möjlighet att studera alla möjliga material och förstå hur de fungerar, men också hur de reagerar när de utsätts för extrema temperaturer, högt tryck, spänning, stress och utmattning.<br /><br />Inom life science kan det röra sig om kunskap om beståndsdelar i våra egna kroppar, som proteiner, ben, celler och hud, men också livsmedel och biomaterial som trä och annat växtmaterial. Även metaller, jord och sten kan studeras på ett djupare sätt. Inom syntetiska material finns olösta frågor kring till exempel kompositer, gel, skum, polyeder och ytlager. <br /><br />– Detta är ett otroligt bra och efterlängtat initiativ. Den kunskap MAX IV och ESS kan ge oss kommer att ha stor betydelse för att möta våra forskningsutmaningar. Genom att integrera industrins vetenskapliga frågeställningar med dem inom den akademiska grundforskningen hoppas vi kunna bli världsledande inom detta område, säger Elisabeth Björk, global forskningschef på <a href="https://www.astrazeneca.se/" target="_blank">Astrazeneca</a>. <br /><br />En viktig aspekt är att initiativet ger ökad kunskap om möjligheterna redan i uppbyggnadsskedet och i planeringen av driften av anläggningarna, vilket underlättar planeringen av en gemensam kunskapsuppbyggnad.<br /><br />– Vi ser detta som en mycket betydelsefull forskningsplattform som ger oss möjlighet att studera material och möta framtida materialutmaningar på nya sätt, säger Petra Einarsson, vd för <a href="https://www.materials.sandvik/se/om-oss/forskning-och-utveckling/" target="_blank">Sandvik Materials Technology</a>.<br /><br />Intresset för initiativet är stort och redan strax efter start är dialogen igång med andra storföretag som GKN, Saab, ABB och Siemens men också med Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, SLU, KI, Linköpings universitet, Rise och Teknikföretagen.<br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Swebeam/MargaretaWallquist_FredrikHorstedt_170922_02_710x320px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />– Vi kommer att resa mycket, träffa dem som arbetar med nyttjande av MAX IV och ESS, fungera som en öppen, levande mötesplats. Vi välkomnar alla aktörer som vill ansluta sig i arbetet, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande på Chalmers och ansvarig för Swebeams.<br /><br />För det enskilda företaget eller forskargruppen är Swebeams ett utmärkt tillfälle att påverka hur det svenska forsknings- och innovationssystemet inklusive näringslivet kan stimuleras. <br /><br />– Vi vill fånga upp planer, behov och förutsättningar från många för att få ut största möjliga nytta för Sverige. Snart kommer inbjudan till den första workshopen i Stockholm senare i höst, säger Margareta Wallquist, Chalmers samordnare för forskningsinfrastruktur och kvalitetsansvarig för Swebeams.<br /><br />Arbetet kommer att mynna i ett förslag på hur samverkan i framtiden bäst bör organiseras och även leverera ett beslutsunderlag för myndigheters och företags egna åtaganden och satsningar kring MAX IV och ESS.<br /><br /></div> <div><strong>Text: Christian Borg</strong> </div> <div><br />Läs även nyhet från Vinnova: </div> <div><span><a href="https://www.vinnova.se/m/internationella-forskningsanlaggningar#SWEbeams" target="_blank">SWEbeams ska främja svenska användandet av ESS och MAX</a> </span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sveriges största forskningsanläggningar</h3> <div><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank">MAX IV-laboratoriet</a> är Sveriges största forskningsanläggning och <a href="https://europeanspallationsource.se/" target="_blank">European spallation source, ESS</a>, en av de största forskningsinfrastrukturprojekten i Europa idag. Tillsammans med området mellan dem öster om Lund, kallat <a href="http://sciencevillage.com/" target="_blank">Science Village Scandinavia</a>, utgör de en av världens allra förnämsta och välutrustade forskningsmiljöer inom avancerad materialvetenskap.<br /><br /></div> <div> <span><span><span><span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Swebeam/SVS_vision-Cobe_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></a></span></span></span></span>Synkrotronljusanläggning i MAX IV, som invigdes i juni 2016, är världens stark<span><span></span></span>aste synktrotronljus- och röntgenkälla. När ESS står klar om <span><span><span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"></a></span></span></span>några år kommer den rymma världens starkaste neutronkälla. Hundratals forskare och ingenjörer från hela världen ä<span><a href="https://www.maxiv.lu.se/" target="_blank"></a></span>r engagerade i byggnationen av ESS, som har Sverige och Danmark som värdnationer. </div> <div> </div> <div>MAX IV ochg ESS kan liknas vid gigantiska mikroskop som använder sig av elektroner respektive neutroner för att analysera material och prover på atom- och molekylnivå. Tusentals forskare kommer varje år att använda instrumenten när miljöerna är i full drift.</div> <div> </div> <div>Läs mer om: <a href="http://sciencevillage.com/ess-max-iv/">Science Village Scandinavia</a></div> <div><br /></div> <div> </div>Wed, 18 Oct 2017 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Initiativseminarium---ARKITEKTUR-LYFTER-DEN-KOMPLEXA-STADEN.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Initiativseminarium---ARKITEKTUR-LYFTER-DEN-KOMPLEXA-STADEN.aspxArkitektur lyfter den komplexa staden<p><b>Chalmers satsar på nya grepp inom stadsbyggnadsforskning &gt;</b></p><p><span style="font-size:18pt">Chalmers initiativseminarium</span><br /></p> <p><span style="font-size:10pt"><span style="font-size:18pt">ARKITEKTUR LYFTER DEN KOMPLEXA STADEN<br />8 september 2015</span></span></p> <p><br /><span style="font-size:10pt"><span style="font-size:18pt"></span></span>Världens städer är människans mest komplexa skapelser. De är i ständig förändring och speglar varje tids syn på sociala relationer, tillgänglighet och kulturella uttryck. Utveckling bygger på kunskap och nu arrangerar Chalmers <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/Sidor/default.aspx">Styrkeområde Samhällsbyggnad</a> ett initiativseminarium om arkitekturens roll och utmaningar inom praktiken, forskningen och politiken.</p> <p><span style="font-family:arial, helvetica, sans-serif;font-size:13px;line-height:18px">För mer information och anmälan: <a href="http://www.cmb-chalmers.se/events/?PURL=get_newevent&amp;Ev=E20150608150019">Se Inbjudan här</a></span></p> <p><span style="font-size:10pt"><strong>Arrangör</strong></span><span style="font-size:10pt">: Styrkeområde Samhällsbyggnad i samarbete med Mistra Urban Futures, CMB Centrum för Management i byggsektorn, Institutionen för arkitektur, Johanneberg Science Park</span><br /></p> <p style="font-size:10pt"><br /></p> <span style="font-size:10pt"> </span><p style="font-size:10pt"><span><strong>Kontakt</strong></span>: Jan Riise, Styrkeområde Samhällsbyggnad<span style="font-size:10pt">, 0708-712882, <a href="mailto:jan.riise@chalmers.se">jan.riise@chalmers.se</a></span><br /> </p> <p></p>Tue, 10 Feb 2015 08:00:00 +0100