Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 16 Nov 2018 11:07:11 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-p%C3%A5-TV4.aspxAnders Logg på TV4 Nyheter: om vindsimulering med VirtualCity@Chalmers<p><b>​Building Futures styrkeområdesledare Anders Logg medverkade på TV4:s nyhetssändning 14 november 2018, där han berättade om att byggnader med flera inslag i stadsmiljöer påverkar vindförhållanden, och hur simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers kan användas i planering och byggnation av goda miljöer.</b></p><div>​Alltid medvind? Det skulle nog de flesta av oss vilja ha, men få som har upplevt. Det har dock konstaterats att byggnaders utformning och placering, och även andra inslag i stadsmiljöer som träd och buskar, broar etc., påverkar hur vindar rör sig genom områden. Och eftersom vindmönstren påverkas av hur miljöerna utformas kan man också påverka vindförhållandena genom att bygga och placera på ett sånt sätt att förhållandena blir de bästa möjliga. </div> <div><br /></div> <div>Med simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers kan olika förhållanden simuleras och utvärderas i förväg och därför underlätta för stadsplanerare, arkitekter, byggföretag med flera, att utveckla goda stadsmiljöer. Inte bara vad gäller vindförhållanden utan även andra aspekter såsom luftkvalitet, buller, översvämning, trafik och energisystem, med mera.</div> <div><br />Se klippet där Anders Logg berättar för TV4 Nyheterna om hur vindförhållanden påverkas av inslag i stadsmiljöer och hur de också kan påverkas med hjälp av simuleringsverktyg som VirtualCity@Chalmers, <em>(länk i bilden ovan.)</em><br /></div> <div><br /><br /></div> <div>Mer information om projektet VirtualCity@Chalmers finns på hemsidan <a title="www.virtualcity.chalmers.se" href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se</a><br /></div>Thu, 15 Nov 2018 16:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Undersoker-nollutslapp-for-sjofarten.aspxNollutsläpp i sikte för sjöfarten<p><b>​Elektrometanol tillverkad av koldioxid och vätgas skulle kunna driva fartyg helt utan utsläpp. Selma Brynolf undersöker alternativa bränslen för sjöfarten, en bransch som har bråttom att ställa om för att nå sina miljömål.</b></p><div>​FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, har som mål att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser med 50 procent till 2050 och att helt eliminera dem under århundradet. Skärpta internationella regler för svavelutsläpp i känsliga havsmiljöer har åtföljts av hårdare regler globalt från 2020. Efter att länge ha släpat efter, har sjöfartsbranschen börjat vakna.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/SelmaBrynolf_230x180.jpg" alt="Selma Brynolf" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Målen är tuffa, men vi behöver egentligen göra ännu mer, säger Selma Brynolf, doktor i maritim miljövetenskap på Chalmers. I ett nystartat EU-projekt undersöker hon elektrometanol som ett sätt att uppnå nollutsläpp från fartyg. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Koldioxid och vätgas blir elektrometanol</h4> <div>Elektrometanol tillverkas av koldioxid och vätgas med hjälp av förnyelsebar energi. Ombord på fartyget omvandlar en så kallad reformer metanolen tillbaka till vätgas och koldioxid. Vätgasen används sedan i en förbränningsmotor för att driva fartyget, medan koldioxiden lagras i vätskeform och pumpas iland när fartyget kommer i hamn. Koldioxiden kan sedan användas för att producera ny elektrometanol, eller lagras under jord. Detta är tanken bakom forskningsprojektet HyMethShip.</div> <div> </div> <div>Behoven av lagringsutrymme och möjlighet att lämna koldioxiden i land gör dock att det inte är en lösning för alla fartyg. </div> <div> </div> <div>– Troligtvis fungerar det bäst för fartyg som går på en bestämd rutt, och inte dem som går de allra längsta sträckorna, menar Selma Brynolf. För kustnära- och inlandssjöfart kan kanske finnas möjlighet att gå före regelmässigt. Det skulle kunna vara ett första användningsområde för elektrometanol.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Styrmedel viktigast för förändring</h4> <div>Elektrometanol är alltså långt ifrån den enda lösningen för sjöfarten. Vad görs mer för att uppnå sjöfartens högt satta miljömål?</div> <div> </div> <div>– Det förekommer tester med fossil metanol, biobränslen och eldrift hos olika rederier, berättar Selma Brynolf. Flytande naturgas är ett alternativ som börjat användas och som klarar svavel- och kväveoxidreglerna. Men eftersom naturgas är en fossil energikälla är möjligheterna att minska klimatpåverkan begränsad. </div> <div> </div> <div>Den svenska sjöfartsnäringen har antagit en egen nollvision. Men för att åstadkomma en verklig förändring krävs internationella regler och styrmedel från IMO som sedan kan implementeras på nationell nivå och kombineras med ytterligare incitament, menar Selma Brynolf. </div> <div> </div> <div>– Sjöfarten är en internationell och hårt konkurrensutsatt bransch. Det är svårt för enskilda att gå före.</div> <div> </div> <div><em>Selma Brynolf berättade om nya bränslen för sjöfarten på Chalmers initiativseminarium ”Marine challenges – Blue solutions” 6–7 november 2018. <br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div>Text: Emilia Lundgren<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER</strong><br /><a href="https://www.hymethship.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />EU-projektet HyMethShip</a> <br /><br /><strong>Relaterade vetenskapliga artiklar i urval</strong><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/252821">Energy efficiency and fuel changes to reduce environmental impacts</a>, Selma Brynolf, Francesco Baldi, Hannes Johnson, Shipping and the Environment: Improving Environmental Performance in Marine Transportation, p. 295-339 <br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/500505">Electrofuels for the transport sector: A review of production costs</a>, Selma Brynolf, Maria Taljegård, Maria Grahn et al, Renewable and Sustainable Energy Reviews. Vol. 81 (2), p. 1887-1905 <br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/196897">Environmental assessment of marine fuels: liquefied natural gas, liquefied biogas, methanol and bio-methanol</a>, Selma Brynolf, Erik Fridell, Karin Andersson, Journal of Cleaner Production. Vol. 74, p. 86-95 <br /><em></em></div>Wed, 14 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samverkan-har-aldrig-varit-viktigare-an-nu.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samverkan-har-aldrig-varit-viktigare-an-nu.aspxSamverkan har aldrig varit viktigare<p><b>​​– Vi är bra på samverkan med det omgivande samhället, men någon gång under en karriär är det värdefullt att ha en annan roll, än den man har som anställd på Chalmers. Det ger nya kontakter, nya insikter och ny förståelse för hur forskningen kan bli nyttiggjord.</b></p><div>Sedan sommaren 2017 har Anders Ådahl, vice styrkeområdesledare på Energi, varit tjänstledig från Chalmers och arbetat i en statlig offentlig utredning. Men nu är han tillbaka. </div> <div>Uppdraget, att få mindre aktörer mer aktiva i energiomställningen, kommer från Miljö- och energidepartementet i Stockholm.</div> <div><span style="background-color:initial">– Vi tittade på mindre aktörer som privatpersoner, bostadsrättföreningar etc., som inte själva har professionell kapacitet att arbeta med energifrågorna, berättar Anders Ådahl. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han ritar en enkel bild och förklarar. Den innehåller två årtal, 2016 och 2040. Det första är året för den blocköverskridande energiöverenskommelsen, som bland annat säger att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040, som är det andra årtalet på tavlan. </div> <div>Den ingicks mellan fem av svenska riksdagens åtta partier om långsiktig inriktning för svensk energipolitik, och ses som en betydelsefull politisk kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den energipolitiska färdriktningen.</div> <div>Utredningen tillsattes som en följd, bland flera av energiöverenskommelsen. </div> <div><br /></div> <div>– Uppdraget handlade om att se över styrmedel och regelverk för få mindre aktörer mer aktiva i energiomställningen, på ett sätt som är samhällsekonomiskt motiverat för att nå de politiska målen. </div> <div>Efter ett års arbete presenterade Anders Ådahl och hans kollegor 450 sidor med totalt sex stycken lagförslag och ett antal andra förslag och bedömningar i utredningen ”Mindre aktörer i ett energilandskap i förändring – förslag med effekt, SOU 2018:76”. </div> <div>I utredningen samarbetade han bland annat tillsammans med utredaren riksdagsledamoten Lise Nordin, tidigare Miljöpartiets energitalesperson.</div> <div><br /></div> <div>– Under mina år som styrkeområdesledare för Energi vinnlade vi oss alltid om att få en bättre relation till politiken. Vi etablerade kontakter med de olika partiernas energitalespersoner, och bjöd in dem till Chalmers. Det var så jag lärde känna Lise Nordin som senare bjöd in mig till utredningen, säger Anders Ådahl. </div> <div>– Arbetet har varit en bergodalbana, totalt sett var det jätteroligt, vi har faktiskt lämnat två betänkanden, ett i februari, och ett slutbetänkande i oktober. Mitt främsta bidrag har varit energisystemfrågor. Sedan tog jag även en kreativ roll med att designa styrmedelsförslag. Det viktigaste förslaget är ett kvotpliktsystem för energieffektiviseringar med fokus på effektutmaningar. Det finns stora inlåsta potentialer att energieffektivisera med lönsamhet.</div> <div><br /></div> <div>Kom Chalmers forskning till nytta i rapporten?</div> <div>– Det är lite roligt, via utredningen såg jag hur värdefullt arbetet med styrkeområdena är. Dels att jag fick möjlighet att bidra som författare till utredningen, sedan att jag kan forskningen och har nätverk på Chalmers. Vi tog exempelvis hjälp av Lisa Göransson, forskare vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, och flera kollegor till henne, inte minst när det gäller vindkraftens framtida roll.</div> <div>Utredningen är en del av lagstiftningskedjan. Just nu ligger den hos energiminister Ibrahim Baylan. </div> <div>– Eftersom vi har en övergångsregering, kan det hända att det just nu är en för politisk handling att skicka utredningen på remiss, säger Anders Ådahl. </div> <div><br /></div> <div>Under året har även Anders Ådahl kandiderat till riksdagen och då för Centerpartiet. Det har varit lärorikt, och det arbetet fortsätter.</div> <div>– Som politiker vill jag ha fakta- och kunskapsbaserade beslut. Det är en fajt man måste ta i dagens samhälle. Här har jag mycket att bidra med. I ljuset av inte minst klimatförändringar, är det viktigare än någonsin att kunskap inom energiområdet kommer politiken till del. </div> <div><br /></div> <div>Tillbaka på Chalmers så ser Anders Ådahl möjligheter och behov. Han tar också över flera av Tomas Kåbergers uppdrag, som i höst avslutar sitt uppdrag på styrkeområde energi.</div> <div>– Samverkan har aldrig varit viktigare. På SO Energi ska jag arbeta mycket med våra omvärldsrelationer. Energiomställningen behöver snabbas på, och i det är kunskapsutbytet mellan akademien, politiken och näringslivet nödvändig.</div> <div><br /></div> <div>Själva arbetet med rapporten gjorde Anders Ådahl i regeringskansliets lokaler som är inrymda i Göteborgs Tingsrätt vid Gamla Ullevi. Nu sitter en annan chalmersforskare där, Anna Elofsson, och arbetar med en utredning om omställningen av flyget. </div> <div>– Jag tycker det är mycket bra att Chalmerskunskap får utrymme i lagstiftningskedjan, avslutar Anders Ådahl, att naturvetenskapliga och tekniska perspektiv får plats jämte juridiska och ekonomiska.<br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/10/sou-201876/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt​</a><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Nov 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxFejknyheter vs kritiskt tänkande<p><b>​En gång visste man att jorden var platt, nu vet alla att den är rund. Det är viktigt att förstå att det vi kallar fakta kan ändras. Annat är det med fenomen som fake news. På hållbarhetsdagen, 23 oktober, lyfter Sheila Galt fenomenet under en workshop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fake news och pseudovetenskap har alltid funnits. I samband med senaste presidentvalet i USA hamnade fejkade nyheter i medierapporteringens epicentrum. Idag hotar de, och så kallade alternativa fakta, förtroendet för media, samhällsinstitutioner och forskarvärlden när de sprider desinformation om bland annat politiska meningsmotståndare, journalister eller klimatförändringar.</span><div><br /></div> <div>Sheila Galt delar sin tid mellan Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och Teknoteket på vetenskapscentret Universeum. Det är där vi möts på sjätte våningen, ovanför ödlor, pirayor, regnskog, sengångare och tocotukaner. Just nu förbereder hon aktiviteter– Creepy Science – inför höstlovet. Då ska barn och ungdomar få testa experiment och kanske punktera några myter.</div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Klimatförnekare som psykologiskt fenomen</h4></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/sheila_IMG_.jpg" alt="Foto på Sheila Galt." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Vi kan göra så mycket mer när det gäller fake news, gimmicks och pseudovetenskap. Under workshopen på Hållbarhetsdagen vill jag att deltagarna ska vara delaktiga, och inte bara bli matade. Tanken är att lyfta möjligheter och ansvar när det gäller frågorna. Så vi ska dra i ett par trådar och förhoppningsvis få fler hjärnor att tänka till.</div> <div>Sheila Galt vill att Chalmers studenter ska få verktyg för att kunna agera mot fake news när de är ute i samhället. </div> <div>– Men då krävs det att detta ingår i vår utbildning. </div> <div>Sheila berättar att Chalmers som universitet idag är svagt när det gäller att agera på fejknyheter och pseudovetenskap. Men det finns goda exempel där forskare tagit initiativ för att motverka dessa strömningar.</div> <div><br /></div> <div>– När det gäller källkritik har bibliotekets personal väldigt bra kurser. Mitt råd är att studenterna går på dessa.</div> <div>Men det finns fler goda exempel på andra initiativ.</div> <div>– Ja, det finns en forskargrupp på Chalmers som har börjat att titta på klimatförnekande som psykologiskt fenomen. De har startat ett internationellt nätverk där de ska försöka motverka detta.</div> <div>Under Hållbarhetsdagen kommer Martin Hultman, initiativtagare till nätverket, att lyfta frågor som orsakerna till vår brist på handling när det gäller klimatfrågan och vad behöver vi göra.</div> <div>– Sedan har matematikern Olle Häggström bloggen Häggström hävdar. Den handlar till stor del om att bemöta pseudovetenskap. Läs den! Vi är dessutom flera som är medlemmar i föreningen Vetenskap och folkbildning.<br /><br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relaterade fenomen</h4></div> <div>– Fake news, gimmicks och pseudovetenskap är relaterade fenomen, säger Sheila Galt. Fake news har blivit något som man använder för att sticka huvudet i sanden och bortse från fakta. Gimmicks, handlar från början om sälj, försäljare vet att saker inte fungerar, det kan vara saker man hänger upp i ett rum för att skapa eller ta bort ”energier”. De flesta vet att de saluför junk, men kunden vill ha lite magiskt tänkande, och köper.</div> <div>Sheila berättar att många som praktiserar pseudovetenskap inte vet om det själva.</div> <div>– Den som gör sig skyldig till pseudovetenskap, vill att det ska ut som riktig vetenskap, och använder sig därför av det vetenskapliga språket. </div> <div><br /></div> <div>Det som oroar henne är de rörelser som väljer att inte lyssna på klimatforskare och därmed inte ändrar på sina beteenden. Här finns personer i maktpositioner. </div> <div>– Det som vetenskapen tagit fram med bästa närheten till det man kan kalla fakta, det har stora grupper förkastat. Detta är livsfarligt och det handlar inte enbart om klimatet. I Sydafrika förnekade presidenten att AIDS kom från HIV-viruset, vilket var ödesdigert. Här hemma i Sverige finns också de som tror att det är farligt att låta samhället vaccinera deras barn. </div> <div>Vinsten för makthavaren är kortsiktigt menar Sheila Galt. De säger något folk kanske vill höra, att vi kan fortsätta som vi gjort och inte behöver göra något som gör ont just nu.</div> <div><br /></div> <div>Sheila Galts uppväxt präglades av vetenskap. Föräldrar var universitetsutbildade och fadern forskade. </div> <div>– Så när jag var ung var det en fascination att möta folk som tänkte helt annorlunda, jag blev fängslad av de som trodde på till exempel tankeöverföring, och tänkte shit, här är hela rörelser med gungfly under fötterna. Den nyfikenheten har jag haft med mig genom livet.  När jag talade med en kollega från Chalmers i ett helt annat sammanhang, nämnde hon en vän som startat föreningen Vetenskap och folkbildning, d<span style="background-color:initial">är jag nu är medlem och för några år sedan även satt i styrelsen”.</span><br />. </div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relationen till media​</h4></div> <div>I teasern till programpunkten på Hållbarhetsdagen står det att Chalmers studenter och anställda har (bör ha) goda förutsättningar att hjälpa allmänheten och politiska beslutsfattare att se skillnad på vetenskapligt underbyggda ”sanningar” och ”fake news”. Här är ofta massmedia en viktig kanal.</div> <div>Men en del forskare tycker å ena sidan att mediebevakningen av deras ämne är dålig – å andra sidan vill de själva inte ställa upp i media? Hur kan relationen mellan forskare och journalist bli bättre?</div> <div>– Det finns en rädsla att någon ska berättat om ens vetenskap på ett felaktigt sätt, att journalisten inte är tillräckligt påläst. Det är nog erfarenhet, att det inte blir riktigt rätt. Har man dessutom inte fått kontrolläsa texten så kan det bli så att forskningen hamnar fel i texten. Men självklart är det viktigt med media. </div> <div>Sheila menar att det avgörande för vetenskapen är att man fortsätter att ifrågasätta, men det är viktigt att förstå vidden av den forskning som exempelvis beskriver klimatförändring.</div> <div><br /></div> <div>Innan vi skiljs åt så rekommenderar Sheila Debunking handbook, en handbok i att slå hål på falska myter. Författarna ger exempel på hur människor hanterar information, förstår man inte det är det svårt att nå fram med vetenskapliga fakta. Med den kan man hjälpa allmänheten med att tolka fakta. Exemplet med klimatforskningen tas upp där.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, <br />Fotot på Sheila Galt: Mikael Nystås</div> <div><br /></div> <div><b> </b></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/hallbarhetsdagen2018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hållbarhetsdagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><span></span><a href="https://www.skepticalscience.com/Debunking-Handbook-now-freely-available-download.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Debunking handbook ​</a><br /></div> <div><b>Olle Häggström:</b><br /><a href="http://haggstrom.blogspot.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Häggström hävdar</a><br /><a href="http://www.math.chalmers.se/~olleh/konsensus.pdf%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskaplig konsensus <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">em kan man lita på?</span></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​Fri, 19 Oct 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-lösningarna-på-klimatfrågan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-l%C3%B6sningarna-p%C3%A5-klimatfr%C3%A5gan.aspxPolitisk vilja en av lösningarna på klimatfrågan<p><b>​Den 8 oktober presenterades en ny stor rapport av FN:s klimatpanel IPCC. Den redogör för vad som skulle hända med jordens klimat om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 jämfört med 2 grader. Det finns möjligheter att klara detta. Men det går trögt. Så är det naivt att vara optimistisk?</b></p><div>IPCC skriver i sin rapport, att det krävs &quot;snabba och långtgående&quot; omställningar för land- och energianvändning, industri-, byggnads- och transportsektorn samt stadsplanering för att lyckas med 1,5 gradersmålet. En halv grad kan vara avgörande för  <span style="background-color:initial">hundratals miljoner människor, havens korallrev och permafrosten. </span></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Minusutsläpp kan behövas</h4> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Energiteknik/filip_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" />– Jag tror att vi måste klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi har anledning att vara optimister när det gäller metoder och tekniker samt att det knappast är ett ekonomiskt problem att möta klimatmålet, säger Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för energiteknik på Chalmers.  Hans forskning är inriktad på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Förutom det  är han också en av initiativtagarna<b> </b>till forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Ett stort antal universitet, högskolor, industrier och organisationer ska genomföra en sektorsövergripande analys av hur utsläppen från bostäder, transporter och transportinfrastruktur kan minskas för att möta svenska utsläppsmål. <br /></div> <div> </div> <div>IPCC konstaterar att minusutsläpp, negativa nettoutsläpp, kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. <span style="background-color:initial">I dagsläget finns det ett par metoder för att åstadkomma detta och sänka halten av koldioxid i atmosfären. Dessa är skogsplantering, Bio-CCS, eller BECCS, en teknik som avskiljer koldioxid från rökgaser och Direct Air Capture, DAC. Det går också att lagra biokol.</span></div> <div>– Vi måste se allvaret och det akuta i utmaningen, som i huvudsak ligger i allas ansvar att genom politik och marknader skapa incitament för att få bort fossilbaserade produkter och tjänster och att takten snabbt måste ökas. </div> <div><br /></div> <div>Filip Johnsson menar att BECCS och skogsplantering kan implementeras nu. Lagring av biokol sker redan idag, om än i liten skala. Plantering, handlar om ökad inbindning av kol genom förändrad markanvändning. Med BECCS avskiljs koldioxid från stora punktutsläpp av koldioxid från processer som använder biomassa som bränsle. Koldioxiden lagras sedan i djupt liggande geologiska formationer. Det vill säga CCS, Carbon Capture and Storage, avskiljning och lagring av koldioxid, tillämpad på biogena utsläpp.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Politisk vilja och ekonomiska drivkrafter</h4></div> <div>– Det här kan vara från bioeldade kraftvärmeverk, pappers- och massaindustrier eller från processer för framställning av biodrivmedel. CCS-tekniken finns demonstrerad, det är mer fråga om politisk vilja och att samhället hittar en ekonomisk drivkraft, för att investeringar i tekniken ska komma till stånd, säger Filip Johnsson. Tekniken behövs både på fossila och biogena utsläpp.</div> <div><br /></div> <div>Den tredje metoden däremot, Direct Air Capture, DAC, att avskilja koldioxiden från atmosfären är betydligt mer kostsam och får nog ses som en möjlig teknik på längre sikt. Men Filip Johnsson tror att den kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.</div> <div><br /></div> <div>– Då pekar nämligen allt på att vi globalt måste uppnå negativa nettoutsläpp. Tillsammans med de två andra metoderna skulle DAC kunna kompensera för klimatpåverkan från sektorer där vi inte lyckas komma ner till noll, för att vi totalt ska uppnå negativa nettoutsläpp. BECCS tekniken är trots allt beroende på tillgång på biomassa och kan dessutom komma att konkurrera med annan användning av biomassa till exempel i flygsektorn där alternativen är få. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Skogen binder kol</h4></div> <div>När det gäller metoderna att skapa negativa nettoutsläpp så saknas idag incitament i de flesta regioner. Världens skogar tar naturligtvis upp och binder koldioxid när de växer, inte minst sker detta i jordens regnskogar. </div> <div>– I detta sammanhang väcker naturligtvis den politiska utvecklingen i Brasilien anledning till oro med risk för ökad avskogning av Brasiliens regnskogar, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>Däremot, finns det redan aktiva åtgärder för att öka beskogning i flera länder, exempelvis Kina har skogsplanteringsprogram. Förutom att öka kolinbindningen bidrar detta ofta till andra miljönyttor som ökad biologisk mångfald, minskad jorderosion och bättre luftmiljö.</div> <div> <span style="background-color:initial">Sverige har ett väl utvecklat skogsbruk med nettotillväxt i skogen. Det vill säga skogens kollager ökar trots att vi använder betydande mängder biomassa. Men det finns utmaningar att lösa när det gäller världens biomassasystem. Det kan uppstå konflikter mellan att skapa kolsänkor och att använda biomassa i en framtida bioekonomi. Här pågår forskning på Chalmers och på många håll i världen.</span></div> <div> <br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Nya sätt att prissätta klimatet</h4></div> <div>Så om det inte handlar om ekonomi, vad är det då?</div> <div>– Det beror på hur man ser det: Ja, idag finns inga ekonomiska incitament för att tillämpa BECCS. Precis som för andra klimatåtgärder är kostnaden för att tillämpa BECCS ingen stor del av det totala värdeskapandet i vår ekonomi. Det gäller att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna då det troligtvis påverkar priset på slutprodukter och tjänster ganska lite, säger Filip Johnsson. Detta studerar vi i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.</div> <div> </div> <div>I Mistraprogrammet undersöker och utvecklar forskarna strategier för hur det svenska samhället och företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp alls. </div> <div><br /></div> <div>Så för att nå klimatmålen är det bråttom att börja använda de olika teknikerna och metoderna. Vad är alternativet till att inte investera i dessa?</div> <div>– Det är nog inte så mycket fråga om alternativ som att vi behöver samtliga tekniker och åtgärder och det snabbt om i ska begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Mer förnybar el, elektrifiering av industri och transportsektorerna, effektivare energianvändning och ett mer effektivt transportsystem. Men vi behöver även se till att vi etablerar mer biomassabaserade system som ger hög klimatnytta där ändrad markanvändning och BECCS teknikerna är viktiga komponenter.<br /><br />Av:  Ann-Christine Nordin<br />Foto: Jan-Olof Yxell</div> <div><br /></div> <br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Fakta IPCC:</h4> <div>IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, samarbete om klimatfrågor mellan FN-organen UNEP och WMO, etablerat 1988 på initiativ från FN:s generalförsamling. IPCC samlar ett stort antal forskare från olika vetenskapsfält för att i klimatrapporter sammanställa kunskapsläget om klimatet och den mänskliga påverkan på det globala klimatet. Underlaget består av vetenskapliga undersökningar som av forskare har publicerats i sådana vetenskapliga tidskrifter som tillämpar anonym granskning av andra experter (så kallade peer review) före publicering. Källa Wikipedia</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="http://www.ipcc.ch/news_and_events/pr_181008_P48_spm.shtml"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Summary for Policymakers of IPCC Special Report on Global Warming​</a> <br /></div> <div><a href="http://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspx"><span>Koldioxidinfångning: tekniken finns, men ingen vå</span>gar ta första steget</a><br /></div> <div><a href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koldioxidlagring"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />CCS (NE)</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxidlagring_fr%C3%A5n_biomassa"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />BECCS (Wikipedia)</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Filip-Johnsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hallå där Filip Johnsson ...</a></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> ​Mon, 15 Oct 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/När-bilen-mötte-staden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/N%C3%A4r-bilen-m%C3%B6tte-staden.aspxNär bilen mötte staden – vad kan vi lära av krocken?<p><b>​Övergången till ett bilvänligt samhälle innebar våldsamma möten mellan bilen och staden på 1950-talet. Vad kan stadsplanerare idag lära av historien?</b></p><div>​<span><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/PerLundin_250px.jpg" alt="Per Lundin" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span>Under 1950-talet ökade antalet bilar i Sverige nästan femfaldigt. Som en följd av den växande massbilismen under detta och följande årtionden nådde trafikstockningar och trafikolyckor en omfattning man tidigare inte kunnat föreställa sig. </div> <div> </div> <div>– Detta berodde till stor del på uppkomsten av en grupp planeringsexperter som såg bilsamhället som en lösning på problemen, förklarar Per Lundin, professor i teknikhistoria vid Chalmers.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Experternas dröm angav tonen</h4> <div>Genom att fullt ut anpassa samhället till bilen skulle det vara möjligt att eliminera trafikstockningar och trafikolyckor. Denna idealistiska tanke med rötter i USA blev målet och drömmen för de svenska experterna.</div> <div> </div> <div>– Genom att man valde att betrakta trafikproblemen som enbart beroende av planering, kunde regler, riktlinjer och standarder snabbt integreras hos administrativa organ lokalt, regionalt och nationellt, säger Per Lundin. På så vis angavs tonen för de följande årtiondenas omfattande förändring av svenska städer.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Se dagens förändring i historiens ljus</h4> <div>Transportsektorn går nu igenom en förändring motsvarande 1950-talets, där behovet av förnybara bränslen och möjligheterna med självkörande fordon sätter ramarna. Vi måste åter fundera över varför och hur människor och varor förflyttar sig och fråga oss om transport är en lösning eller ett mål i sig.</div> <div> </div> <div>Så vad kan dagens stadsplanerare lära av det historiska övergången till den bilvänliga staden? Är det möjligt att belysa nutiden och öppna nya perspektiv för framtiden genom att dra lärdomar från det förflutna? Under ett kommande seminarium kommer Per Lundin att ge några möjliga svar och bjuda in till vidare diskussion.</div> <div> </div> <div>– Under den senaste stora övergången var folk chockade över rivningarna som ägde rum i många städer, till exempel i Annedal i Göteborg, säger Per Lundin. Nu har vi möjlighet att stanna upp och tänka efter innan vi agerar, avslutar han.</div> <div> </div> <div><em>Text: Emilia Lundgren</em></div> <div> </div> <div>Per Lundin talar på ämnet &quot;The Historical Move to the Car-friendly City: How Did It Happen and What Lessons Can Be Learned&quot; vid ett lunchseminarium anordnat av Chalmers styrkeområde Transport den 25 oktober kl 12.00.</div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/kalendarium/Sidor/Lunchseminarium-Bilsamhallet.aspx">ANMÄL DIG TILL SEMINARET &gt;&gt;</a></div> <div> </div>Wed, 10 Oct 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspxAirbus i samarbete kring multifunktionella material<p><b>Chalmers har fått en ordentlig förstärkning när det gäller multifunktionella material och teknologier med fokus på flygindustri. Dr. Peter Linde, forskningsingenjör hos en av världens största flygplanstillverkare, Airbus, har tillträtt som adjungerad professor på Institutionen för industri och materialvetenskap. Ett samarbete som började med en lång promenad till ett avsides hotell.</b></p><p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Peter-Linde_02_500x750_foto%20Carina%20Schultz.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:15px 10px;width:220px;height:330px" /><br />Under den långa promenaden till hotellet insåg Peter Linde och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp</a> att de delade många frågor kring forskningen inom lätta material och sedan detta första möte 2008 i Toulouse har de hållit kontakten.  Leif Asp, professor i <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-berakningsmekanik/Sidor/Lättviktsmaterial-och-strukturer.aspx">Lättviktsmaterial och strukturer</a>, <span style="background-color:initial">såg att det fanns mycket att vinna på ett utökat samarbete med Airbus och påbörjade arbetet för den adjungerade professuren. </span><br /></p> <p>Lindes långa verksamhet inom material- och kompositforskning innebär att han är väl förtrogen med Airbuskoncernens många utmaningar inom området, något som blir en stor tillgång för Chalmers. </p> <p>I början av september 2018 installerades Peter Linde, <a href="http://company.airbus.com/careers/Our-locations/Hamburg.html">Airbus Operations Hamburg</a>, <span style="background-color:initial">där han är ”Airframe Architecture and Integration Research Engineer. Tjänsten som adjungerad professor är på 20% och placerad hos avdelningen för Material- och beräkningsmekanik, som leds av Leif Asp.</span></p> <p><em>Bild: Peter Linde, nytillträdd adjungerad professor på Institutionen för industri- och materialvetenskap. I hans imponerande CV finns studier vid ETH Zürich, Stanford, University of California Los Angeles (spets mot industrisamverkan inom flyg) och University of California Berkeley (pionjärer inom finita element-metoder). </em><em style="background-color:initial">Foto: Carina Schultz</em></p> <p><br /><strong>Världsledande forskning om strukturella batterier </strong><br /></p> <p>Avtalet har tagit tid att utforma eftersom professuren måste vara relevant för Chalmers och samtidigt bidra till ett mervärde för Airbus. Ett skäl för samarbetet, som Peter Linde säger är absolut avgörande, är spjutspetsforskningen som Leif Asps forskargrupp tillsammans med kollegor vid KTH bedriver inom området multifunktionella kompositer för energilagring.</p> <p></p> <p>–  Ja, det stämmer att vi är världsledande inom området <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx">strukturella batterier</a>. Inför avtalet gjorde Airbus en så kallad Technology watch där man identifierade potentialen i vår forskning. Den sammanfaller med ett av Airbus egna strategiska forskningsområden; integrerad energilagring. Airbus såg potentialen och har därför valt att ingå avtal med oss, säger Leif Asp.</p> <p><br /><strong>Önskan om bredare samarbete med Chalmers</strong><br /></p> <p>Med avtalet i hamn hoppas Leif Asp att Chalmers ska få ett mycket bredare gränssnitt mot Airbus. Asp tror att det blir fler gemensamma projekt på kompositer, men han önskar också att forskningssamarbetet breddas. Det finns många forskningsområden inom Chalmers som är intressanta för Airbus. </p> <p>–  En av viktig talang hos Peter Linde är hans förmåga att se möjliga samarbeten och skapa nätverk som driver innovation i industrin. Han är helt enkelt bra på teknik, politik och att få saker att hända, säger Leif Asp.</p> <p><br /><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/EFANX_viewpoint-2-HD_BSJ_20180201.jpeg" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:476px" /></b><em></em></p> <p><em><br /></em></p> <p><em>Installationsföreläsningens titel var ”Emerging Materials and Technologies for Multifunctional Application in Environmentally Friendly Aircraft”. E-Fan-X (bilden) är den andra generationens forskningsflygplan inom Airbuskoncernen, där man testar elektrisk framdrivining. E-Fan-X är ett modifierat BAE 146 med fyra motorer, varav en elektrisk. Energin för framdrivningen är hybridbaserad; gasturbin samt batteri. Den första flygningen är planerad 2019. Föregångaren E-Fan var tvåsitsig med 2 elmotorer och energilagring i batterier. Dess premiärtur ägde rum 2014. Foto: Airbus</em></p> <p><em></em><i><br /></i><strong>Lättare plan ger miljövinster</strong><br />Huvuddelen av Peter Lindes tid läggs på arbetet som Topic Manager för EU projektet <a href="/en/projects/Pages/Structural-pOweR-CompositEs-foR-futurE-civil-aiRcraft-QSORCERERQ.aspx">SORCERER</a>, där Chalmers är en av fyra partners.<br /></p> <p>–  I projektet vill man utveckla en lättviktskomposit med inbyggd elektrisk energilagring, tänkt för framtida elektriska och hybrid-elektriska flygplan. Bakgrunden är behovet av mer miljövänliga lätta flygplan där vikten kan reduceras genom integrerade batterier i struktur, hytt och system.</p> <p><span style="background-color:initial">–  Jag kommer dessutom att via Airbus engagemang i projektet</span> <a href="http://www.cleansky.eu/">Clean Sky​</a> få tillfälle att träffa möjliga nya samarbetspartners till Chalmers och Airbus, säger Peter Linde.<br /><br /><strong>Examensarbeten med fokus på tunna skikt</strong></p> <p>Andra intressanta och närbesläktade forskningsområden som Linde nämner är grafen samt additiv tillverkning för viktreducering och multifunktionalitet för delar. Men till en början vill han fördjupa området kompositer byggda av tunna skikt. Peter Linde fortsätter: ​ <br />–  Tillsammans med Leif Asp och <a href="/sv/Personal/Sidor/martin-fagerstrom.aspx">Martin Fagerström</a>, kommer jag att förbereda en del examensarbeten. Vi har också börjat handleda en doktorand tillsammans och det kan bli aktuellt att föreläsa för masterstudenterna under senare delen av deras utbildning.<br /><br /><strong>En ständigt lärande student</strong><br />När nyheten om professuren kom ut hörde många i Peter Lindes stora kontaktnät av sig. En som redan gratulerat är professor <a href="https://web.stanford.edu/group/sacl/people/tsai.html">Stephen W. Tsai</a> vid Stanford, nestor inom kompositmaterial, med vilken Peter har haft ett innovativt utbyte under senare år.<br />–  Jag har också fått hälsningar från min gamla professor <a href="https://www.ethz.ch/en/the-eth-zurich/organisation/who-is-who/retired-professors/details.html?persid=77106">Hugo Bachmann</a> vid ETH Zürich (Eidgenössische Technische Hochschule), som lyckönskar mig till att ha fått en sådan fin tjänst vid ett så välrenommerat lärosäte, säger Peter Linde skrattande och fortsätter: <br />–  Det här känns mycket bra! Framförallt kommer jag som adjungerad professor att få ägna mig åt mina stora intressen – att bygga nätverk och stilla min nyfikenhet. Jag ser mig själv som en ständig student, avslutar Peter Linde.</p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Installation-adj-prof-Peter-Linde_20180904_13_750x477.png" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:435px" /><br /><em><br /></em></p> <p><em>Dr. Peter Linde gav under sin installationsföreläsning en liten återblick på Airbus historia och teknologiska framgångar. Ett exempel var försäljningssuccén Airbus A320 där målet på runt 300 sålda plan vida överträffades och landade på  8000. Avslutningsvis presenterade han sina tankar om framtida utveckling av nya material som till exempel multifunktionella kompositer för energilagring. Foto: Carina Schultz</em><br /><br /><a href="https://flic.kr/s/aHsmox113f" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se mer bilder från installationen</a> </p> <p><a href="/sv/institutioner/ims/kalendarium/Sidor/Peter-Linde.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om installationsföreläsningen</a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi​​</a></p> <p><br /><em>Text: Carina Schultz</em>​<br /></p>Fri, 05 Oct 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/FNs-globala-mal.aspxFN:s globala mål har en egen podd<p><b>​– Det roligaste är det genuina intresset och nyfikenheten forskarna har av den andre personens ämnesområde, och det märks i samtalet. Ibland känner de varandra väl, men inte alltid, berättar Mikael Östblom om Målmedvetenskap, podden med spännande stafettsamtal där forskare dryftar FN:s  globala mål för hållbar utveckling.</b></p><span style="background-color:initial"><b>Fram till idag är sex avsnitt publicerade.</b> Det senaste mellan Cecilia Soler, Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, och Tomas Kåberger, Chalmers Styrkeområde Energi.<br /><br /></span><div>– Vi började sända hösten 2017. Vi hade en massa event kring FN:s globala mål som föreläsningsserien på Ekocentrum. Jag spann vidare och kom fram till att det skulle vara roligt att göra en podd, berättar Mikael Östblom, kommunikationsstrateg vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV.</div> <div><br /></div> <div><b>Tanken var stafettsamtal.</b> Mikael Östblom och hans kollegor på GMV ville att forskare från olika ämnesområden och lärosäten i Göteborg möttes. För att göra verklighet av idén sökte de pengar från Sida för kommunikationsprojekt om de globala målen. </div> <div><br /></div> <div>Samtalen filmas och publiceras även på Youtube. Självklart medverkar en samtalsledare som håller ihop den röda tråden, men det är forskarna själva som är motorn och driver dialogen. <br /><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial"><b>P</b></span><b><span style="background-color:initial">odden</span></b><b><span style="background-color:initial"></span></b><b><span style="background-color:initial"></span></b><b><span style="background-color:initial"></span></b><b><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span></b><span style="background-color:initial"><b> är cirka 40 minuter lång</b> och ganska väl anpassad för en pendeltripp till jobbet, eller när man städar, tränar, lagar maten eller ligger i soffan.​</span><br /></div> <div>Inför samtalet ska forskarna välja samtalspartner, en pryl som knyter an till deras forskning och de globala målen, och självklart välja vilket av FN:s 17 globala mål de vill diskutera.</div> <div>– Detta är grunden för stafettsamtalen, som i praktiken kan hålla på till 2030 då målen ska vara uppfyllda, säger Mikael Östblom.</div> <div><br /></div> <div><b>I det första avsnittet i serien </b>medverkade Katarina Gårdfeldt, numera direktör för Polarforskningssekretariatet, tidigare forskare på Chalmers och föreståndare för GMV som bjöd in Sverker Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.</div> <div>Katarinas forskning handlar bland annat om hur kvicksilver sprids i hav och is i polartrakterna. Hon har deltagit i en rad forskningsexpeditioner i bland annat Arktis, på Medelhavet och Antarktis. Sverker Jagers har ett brett anslag på området miljöpolitik. Det omfattar exempelvis förklaringar till människors miljöbeteende och klimatpolitik, havsförsurning och fiske.</div> <div><br /></div> <div>Cecilia Soler, forskar om hållbar konsumtion och bjöd in Kåberger som samtalspartner. De diskuterade hur mål 12 om hållbar konsumtion och produktion hänger ihop med mål 7 om hållbar energi för alla.  </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/FNKabergerOchEdström.jpg" alt="Tomas Kåberger och Maria Edström. Foto: Hugo Gustafsson." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Hur forskarna kopplar ihop de båda målen är lika spännande varje gång. Inför samtalet som spelades in i måndags, 1 oktober, bjöd <b>Tomas Kåberger in Maria Edström</b>, medieforskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Det handlar om hur energi och jämställdhet hänger ihop.</div> <div><br /></div> <div><b>Häromveckan spelades en fristående </b>specialvariant in med livepublik där forskarna, Björn Sandén, Sverker Jagers, Maria Grahn och Maria Sundin avlöste varandra på scenen. Inspelningen delas upp i fyra avsnitt och​publiceras lite senare i höst.<br /><br /></div> <div>– Det här var en specialare, samtalen ingick i årets hållbarhetsvecka för studenter. Publiken fick ta del ta del av fyra spännande live-samtal om FN:s globala mål, säger Mikael Östblom. </div> <div>Det innefattade diskussioner om innovationer, hästsport, material, mörk energi, och att vi alla är små spelare i ett väldigt stort globalt spel. Så för att skapa möjligheter är det bättre att göra något, än att inte göra något. Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, tog den tyska energiomställningen ”Energiewende” som ett exempel på det sistnämnda. </div> <div><br /></div> <div><span></span><div><span style="font-weight:700">Relaterat:<br /></span>Lyssna på podden <a href="https://gmv.gu.se/Aktuellt/V%C3%A5rt+arbete+med+globala+m%C3%A5len+f%C3%B6r+h%C3%A5llbar+utveckling/malmedvetenskap---forskarpodd-om-globala-malen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Målmedvetenskap​</a><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><a href="https://gmv.gu.se/globala-malen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Globala målen för hållbar utveckling​</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>Här är listan på de forskare som medverkat och kommande program i höst:</b></div> <div>1.<span style="white-space:pre"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/katarina-gardfeldt.aspx">Katarina Gårdfeldt​</a> (mål 14: Hav och marina resurser) och <a href="https://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xjagsv&amp;departmentId=022490">Sverker Jagers</a> (mål 16: Fredliga och inkluderande institutioner).</div> <div>2.<span style="white-space:pre"> </span>Sverker Jagers och <a href="/sv/personal/Sidor/sverker-molander.aspx">Sverker Molander</a> (mål 7: Hållbar energi för alla).</div> <div>3.<span style="white-space:pre"> </span>Sverker Molander och <a href="https://marine.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xjoker">Kerstin Johannesson </a>(mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald).</div> <div>4.<span style="white-space:pre"> </span>Kerstin Johannesson och <a href="/sv/personal/Sidor/anne-marie-tillman.aspx">Anne-Marie Tillman </a>(mål 12: Hållbar produktion och konsumtion).</div> <div>5.<span style="white-space:pre"> </span>Ann-Marie Tillman och <a href="https://www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xsolce/">Cecilia Soler</a> (mål 12). </div> <div>6.<span style="white-space:pre"> </span>Cecilia Solér och <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> (mål 7).</div> <div>7.<span style="white-space:pre"> </span>Tomas Kåberger och <a href="https://jmg.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xedstm">Maria Edström</a> (mål 5: Jämställdhet).</div> <div>8.<span style="white-space:pre"> </span>Maria Edström bjuder in en forskare från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text:  Ann-Christine Nordin <br />Fotot på Tomas Kåberger och Maria Edström är taget av Hugo Gustafsson.</div>Mon, 01 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-v%C3%A4xer-trots-stark-konkurrens.aspxEldriven godstransport växer trots stark konkurrens<p><b>​Från elflygplan till stadsplanering  – Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet den 13 september spände över ett stort område. Vi ställde några frågor till talarna Laetitia Dablanc och Tom Nørbech om framväxten av eldriven godstransport i Frankrike och Norge.</b></p><div>​Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. År 2022 förväntas landet att ha mellan 70 och 80 hybrid- eller batterielektriska färjor, enligt Tom Nørbech vid norska Statens Vegvesen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men utvecklingen för eldrivna fraktfordon ser inte lika ljus ut. Marknadsandelen är enbart två procent, medan motsvarande siffra för eldrivna personbilar är 25 procent. Hur kommer det sig?</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Långsam men stadig ökning</h4> <div>– En anledning är att endast de minsta transportfordonen hittills satts i massproduktion, så jämförelsen är inte helt rättvis, berättar Tom Nørbech.</div> <div><br /></div> <div>Den framgångsrika elbilsförsäljningen i Norge kan till stor del förklaras med skattebefrielser för konventionella privata fordon. En sådan skulle ha liten inverkan på kommersiella fordon eftersom skatterna redan är låga, enligt Tom Nørbech. Antalet eldrivna fraktfordon i Norge växer trots allt ändå, men i en långsammare takt än personbilar.</div> <div> </div> <div>– De minsta fraktfordonen har ökat från 4,5 procent av försäljningen i sitt fordonssegment 2013 till 10,5 procent år 2017, säger Tom Nørbech.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">En extremt konkurrensutsatt marknad</h4> <div>– Fraktoperatörerna har varit ovilliga att gå över till el, kommenterar Laetitia Dablanc, professor vid French Institute of Science and Technology for Transport, Development and Networks på franska Université Paris-Est, och gästprofessor vid Göteborgs universitet.</div> <div> </div> <div>– Fraktföretagen är rädda för förändringarna de ställs inför, som att utbilda personal och implementera laddstationer, om de byter till el, säger hon. Laetitia Dablanc poängterar att stadsfraktindustrin är extremt konkurrensutsatt, med snäva marginaler och ofta kortsiktiga uppdrag.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bättre batterier driver utvecklingen framåt</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/LaetitiaDablanc_300x205.jpg" alt="Syntolkning: Laetitia Dablanc" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />På seminariet presenterade Laetitia Dablanc en del av resultaten från en färsk studie där man tittat på utmaningarna för eldriven godstransport i stadsmiljö, med Frankrike som studieobjekt. Studien, som ska publiceras senare i år, gjordes av doktorand Pierre Camilleri.</div> <div> </div> <div>– Våra scenarier visar att den realistiska marknadsandelen för eldriven godstransport i stadsmiljö är cirka tretton procent år 2032, med hänsyn till de viktigaste nuvarande restriktionerna för denna marknad i Frankrike, säger Laetitia Dablanc. </div> <div> </div> <div>– Det är väldigt lite jämfört med de politiskt deklarerade målen för många städer, men samtidigt inte så illa med tanke på komplexiteten inom dagens fraktverksamhet.</div> <div> </div> <div>Enligt Laetitia Dablanc kan vi förvänta oss en långsam men stadig ökning av eldriven godstransport generellt i Europa. Ökande batteriräckvidd i kombination med ett växande antal eldrivna transportbilar och statliga incitament som subventioner och skatte- eller trafikfördelar driver utvecklingen framåt i de flesta europeiska länder. Stora företag som UPS och DHL kräver också i allt större utsträckning mer miljövänlig verksamhet från sina leverantörer.</div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</em><br /></div> <div> </div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter</a> </div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Presentationer från initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”</a><div>  </div> <div>Doktorand Pierre Camilleris resultat kommer att finnas tillgängliga efter 26 oktober 2018 från <a href="mailto:laetitia.dablanc@ifsttar.fr">laetitia.dablanc@ifsttar.fr</a></div> <div><br /></div> <div><em>Tidigare publikation</em>: Camilleri, P., Dablanc, L. (2017) An assessment of present and future competitiveness of electric commercial vans, Journal of Earth Sciences and Geotechnical Engineering. Vol 7(1), p. 337-364.</div> <div> </div>Wed, 19 Sep 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxCEVT och Chalmers blir strategiska partner<p><b>​Chalmers och fordonsutvecklaren CEVT har enats om ett tioårigt strategiskt partnerskapsavtal. Målet är att säkerställa långsiktig tillgång på såväl välutbildade ingenjörer som effektiv forskning.</b></p>​Den 7 september träffades Chalmers rektor Stefan Bengtsson och CEVTs VD Mats Fägerhag på Lindholmen för att skriva under avtalet.<br /><br />– Samarbetet mellan CEVT och Chalmers är en investering för framtiden. Jag ser det som ett mycket strategiskt viktigt steg i att stärka både Chalmers, CEVT och näringslivet i västsverige, då kunskap, kompetensuppbyggnad och forskning och utveckling är nyckeln till framgång, säger Mats Fägerhag.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/CEVT_Avtal_189807_06_350x305px.jpg" alt="Syntolkning: Signering av avtal" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />CEVT och Chalmers ska tillsammans sträva efter att utveckla och förstärka utbildning, forskning och innovation inom ett antal prioriterade områden. Dit hör bland annat självkörande bilar, hållbar mobilitet, artificiell intelligens och cybersäkerhet. Fordonsutvecklaren planerar att ha upp till fyra industridoktorander per år knutna till Chalmers och andelen chalmersstudenter som gör sina examensarbeten på CEVT ska också öka.<br /><br />– För oss som lärosäte är avtalet särskilt värdefullt på områden som självkörande elektrifierade fordon och artificiell intelligens. Det handlar både om att få in relevanta forskningsfrågeställningar och att säkra möjligheter för våra studenter – såväl under som efter studierna, säger Stefan Bengtsson.<br /><br />Chalmers har idag avtal om officiellt partnerskap med fjorton olika företag. <br /><br />– Avtalet med CEVT innebär en intressant breddning av våra partneravtal. Vi utvecklar samarbetet med en snabbväxande aktör i fordonsbranschen vilket stärker både Chalmers och den västsvenska fordonsindustrin som jag ser det, säger Stefan Bengtsson. <br /><div><br /></div> <div>Samarbetet kommer ytterst att styras av en årlig ledningskonferens där representanter för Chalmers respektive CEVT träffas för att utvärdera och definiera lämpliga samarbetsområden. På Chalmers kommer åtagandet att samordnas av styrkeområde Transport.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Emilia Lundgren<br /></em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>FAKTA</strong><br />Fordonsutvecklaren CEVT (China Euro Vehicle Technology) ägs av Zhejiang Geely Holding Group som även bland annat äger Lynk &amp; Co, Volvo Personvagnar, Polestar och Lotus. Företaget har omkring 2000 anställda och har kontor i Göteborg och Trollhättan. Läs mer: <a href="https://www.cevt.se/">https://www.cevt.se/</a><br /> <br /><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=projects&amp;query=cevt"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pågående samarbetsprojekt mellan Chalmers och CEVT</a><br />Fri, 07 Sep 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Självkörande-bussen-tillbaka-på-campus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sj%C3%A4lvk%C3%B6rande-bussen-tillbaka-p%C3%A5-campus.aspxSjälvkörande bussen tillbaka på Chalmers<p><b>Under ytterligare en testperiod kan allmänheten pröva att åka självkörande buss på campus Johanneberg. Liksom tidigare är resan gratis.</b></p><div>​I våras lockade den självkörande minibussen många till Chalmers för att åka förarlöst. Lagom till höststormarna är nu bussen tillbaka igen.</div> <div><br /></div> <div>Med start 3 september trafikerar bussen sträckan Chalmersplatsen – Johanneberg Science Park – Chalmers bibliotek på vardagar klockan 8.00-16.00. Resan är gratis. Testperioden pågår till 21 september och kan komma att förlängas ytterligare.</div> <br /><div>För löpande information om tider och eventuella driftsstopp, se <a href="http://www.självkörandegbg.nu/">www.självkörandegbg.nu<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Forsta-sjalvkorande-bussen-rullar-pa-Chalmers.aspx">Första självkörande bussen rullar på Chalmers</a><br /><a href="http://www.självkörandegbg.nu/"></a></div>Fri, 31 Aug 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-%C3%A4ndrar-spelplanen-f%C3%B6r-st%C3%A4der-och-transporter.aspxEldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter<p><b>​Den snabba utvecklingen av eldrivna fordon påverkar alla trafikslag. Men den utmanar också. Hur utformar vi staden med fler fordonstyper i rörelse? Eldrivna flyg, när kan det bli verklighet? På initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”, 13 september, ställs frågorna på sin spets.</b></p>​Elektrifierade fordon är ingenting nytt. De fanns redan för dryga hundra år sedan. Men då var batteriteknologin omogen, med kort räckvidd och stora och klumpiga batterier. <br /><br />– Elfordonen konkurrerades först ut av billigare fordon med förbränningsmotor. Idag är vi på väg mot mycket effektiva batterier. Klimatfrågan skyndar dessutom på utvecklingen. Det finns en vilja bland politiker, industri och allmänhet som troligtvis leder till att elfordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotor på sikt, säger Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport på Chalmers.   <br /><br /><div>Genom att titta i backspegeln på elfordonens drygt hundraåriga historia vill styrkeområdena Transport och Energi uppmärksamma att förståelsen och kunskapen nu har kommit ikapp tekniken – i takt med miljöproblemen, som utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan från exempelvis produktion av batterier.</div> <br /><span><h4 class="chalmersElement-H4">Från elflyg till stadsplanering</h4></span>– Seminariet är en fantastisk möjlighet för kunskapsutbyte, mingel och nätverkande både för publik och talare. För min del ser jag fram emot de många olika presentationerna, säger Maria Grahn, styrkeområdesledare för Energi. <br /> <div><br /></div> <div>Dagen bjuder på flera spännande sessioner, bland annat om framtidsvisioner som eldrivet flyg, teknikutveckling och säkerhetsaspekter, strategiskt beslutsfattande, och stadsplanering för elektromobilitet. Vi får också veta vad vi kan förvänta oss av den nationella mångmiljonsatsningen på ett testlabb för elektromobilitet (SEEL) och varför just Norge har flest elbilar per capita.</div> <br /><div><h4 class="chalmersElement-H4">Goda förutsättningar att nå 2030-målen</h4></div> <div>I media har diskussionen kring klimatfrågan, kopplad till flyg och andra energislukande transporter, varit het sedan sommarens värmebölja. Så vad krävs för att Sverige ska uppnå målet och ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. </div> <br /><div>– Kombinationen av de två politiska styrmedlen som infördes i år, Reduktionsplikt och Bonus Malus, ger oss mycket bra förutsättningar att lyckas, säger Maria Grahn.</div> Reduktionsplikt innebär att bränslet som säljs i Sverige måste innehålla en viss mängd förnybart så att utsläppen av fossil koldioxid minskar. Bonus Malus ger incitament för bilköpare att välja en mer energisnål bil.<br /><br />– De flesta forskare är överens om att det inte räcker med elektrifiering av fordon, säger Sinisa Krajnovic. Man måste kombinera flera olika framdrivningsteknologier. Men framförallt krävs att vi förändrar vårt beteende.<br /><br /><div><h4 class="chalmersElement-H4">En helhetsbild av elektromobilitet</h4></div> <div>”Electromobility – Back to the future” riktar sig främst till personer inom forskning och utveckling både inom akademi och industri, liksom myndigheter, kommuner, regioner, bransch- och intresseorganisationer.</div> <br />– Vi välkomnar självklart alla, men programmet är planerat för den som bättre vill förstå helhetsbilden inom elektromobilitet, säger Maria Grahn.<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ann-Christine Nordin och Emilia Lundgren</em></div> <div><em>Foto: Emilia Lundgren</em><br /></div> <br />Initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future” hålls 13 september i RunAn i Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Anmäl dig senast 3 september.<br /><br /><div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Program och anmälan<br /></a></div> <div><br /></div> <div><strong>LÄS MER<br /></strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldriven godstransport växer trots stark konkurrens</a><br /><strong></strong></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Testbädd för elektromobilitet planeras på Lindholmen<br /></a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Passargerarflyg med batteridrift kan snart bli verklighet<br /></a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspx"></a><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Elbilen-ett-langsiktigt-bra-miljoval.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Elbilen ett långsiktigt bra miljöval</a><br /><a href="/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspx"></a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/nasta-generations-resor-och-transporter/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Strategiska samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter</a></div> <br />Thu, 30 Aug 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Volvo-och-Chalmers-anordnar-konferens-om-framtida-transporter.aspxVolvo och Chalmers anordnar konferens om framtida transporter<p><b>​Hallå där, Åsa Valadi, projektledare för Volvokoncernens partnerskapskonferens som Chalmers är värd för i år, och som går av stapeln den 11-13 september. Framtida transporter är temat, vad händer mer?</b></p><strong>​Vilka är det som samlas?</strong><br />Det är Volvokoncernens akademiska partners, där Chalmers är ett av fem utvalda lärosäten. De övriga är Penn State University i USA, INSA Lyon i Frankrike och Mälardalens och Skövdes högskolor i Sverige. Tillsammans med representanterna för AB Volvo blir vi omkring 50 deltagare.<br /><br /><strong>Vad kommer de här tre dagarna att handla om?</strong><br />Syftet är att samlas för att utveckla gemensamma forskningsidéer på temat &quot;omställning till framtida transporter&quot;. Fokus är bland annat nya bränslen, autonoma transporter och digitaliserad produktion. En session handlar om att utveckla idéer för nya industrinära studentprojekt. Utöver workshops i de parallella sessionerna blir det även studiebesök på AstaZero och på Volvo Bus Experience Center. Tredje dagen samkör vi med Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet.<br /><br /><strong>Vad innebär ett sådant här samarbete för Chalmers?</strong><br />Chalmers har en stark tradition av att samarbeta med industrin. I analyser som mäter forskningssamverkan med industrin t ex CWTS Leiden ranking hamnar Chalmers återkommande bland de tio bästa i världen. Denna konferens är ytterligare ett konkret bevis för hur vi knyter samman forskare och studenter med industrins behov för att möta samhällsutmaningar. Projekten handlar till exempel om hållbara transportsystem och om trafiksäkerhet.<br /><br /><strong>Vad hoppas ni att det ska ge deltagarna?</strong><br />Vi hoppas att konferensen kommer att stärka det redan goda samarbetet som finns mellan Volvokoncernen och deras akademiska partners samt inspirera till nya forskningsprojekt och studentsamarbeten som kan bidra till hållbara transporter framöver.<br /><br /><strong>Chalmers har sedan många år tillbaka ett samarbete om studentprojekt med Penn State University. Kan du berätta lite mer om det?</strong><br />Projekten är samarbeten på BSc-nivå mellan Chalmers, Volvokoncernen och Penn State University. Volvo bidrar med projektförslag med frågeställningar de vill ha hjälp med, varefter studentgrupper bestående av tre studenter från varje lärosäte och en handledare på varje lärosäte samarbetar under vårterminen via Skype för att hantera frågeställningarna och föreslå lösningar. Mot slutet av terminen skriver studenterna en gemensam projektrapport. Volvokoncernen har hittills bidragit med finansiering så att de båda studentgrupperna kunnat besöka varandra och lyssna på projektpresentationerna i slutet av våren. Det är mycket uppskattat.<br /><br /><br /><br /><em>Intervju: Nina Silow</em><br /><em>Foto: Carina Schultz</em>Thu, 30 Aug 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/VirtualCityChalmers-teaser-Youtube.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/VirtualCityChalmers-teaser-Youtube.aspxVirtualCity@Chalmers-teaser på Youtube<p><b>​Arbetet med vårt projekt VirtualCity@Chalmers rör sig framåt. Välkommen att ta en titt på projektet i vår teaser som nu finns publicerad på Youtube.</b></p><div>Det pågående samarbetet mellan Chalmers Styrkeområde Building Futures (profil Virtual cities), Fraunhofer-Chalmers-Centre och Göteborgs stad, VirtualCity@Chalmers, gör framsteg. Med planen att publicera projektets första steg, en simuleringsverktyg över Chalmers två campus Johanneberg och Lindholmen, senast under kvartal fyra 2018 fortfarande intakt, vill vi bjuda in dig att ta del av projektets framsteg, genom vår projektteaser som nu finns publicerad på Youtube:  <a title="Video länk: VirtualCity@Chalmers teaser" href="https://www.youtube.com/watch?v=LBs-toKECbY" target="_blank">VirtualCity@Chalmers teaser »</a></div> <div><br /></div> <div>När väl simuleringsverktyget för Chalmers Johanneberg och Lindholmen är live, kommer projektet att gå vidare till nästa steg: ett motsvarande simuleringsverktyg utökat till att täcka hela Göteborgs stad. <br /></div> <div><br /></div> <div>Mer information om projektet som helhet finns på hemsidan <a title="Syntolkning: link to website virtualcity.chalmers.se" href="http://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" target="_blank">virtualcity.chalmers.se »</a><br /></div>Tue, 21 Aug 2018 15:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mission-innovation-champions.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mission-innovation-champions.aspxMission Innovation Champions programme<p><b>​Känner du att ditt forskningsarbete tillför något viktigt inom strävan mot rena energier? Påverkar ditt arbete farten på de rena energiernas revolution. Då kan du registrera dig för deltagande i &quot;Mission Innovation Champions&quot;, där vinnarnas arbete kommer att uppmärksammas internationellt.</b></p><p>​​Så här beskriver verksamheten själva sitt Champions-program:</p> <p><br /> &quot;Mission Innovation Champions is a new recognition programme to celebrate and support innovative individuals who are accelerating the clean energy revolution. This programme will recognize exceptional researchers and innovators who are developing novel ways of making energy cleaner, cheaper, and more reliable and using it more efficiently. The programme will call worldwide attention to the most promising ideas from across the globe. The programme will seek to facilitate engagement among the awardees and Mission Innovation governments, research institutes, affiliated organizations, and private sector investors.&quot; <br /><br /> Vem kan anmäla sig? Enskilda forskare, (ej grupper).<br />Senaste datum för anmälan: <strong>10 september 2018</strong><br /><br /><em>OBS Du kan också kan nominera någon annan som du känner/känner till, det behöver inte vara för eget arbete. </em><br /><br />Läs mer om och om Mission Innovation här:<br /><a href="http://www.mission-innovation.net/" target="_blank">www.mission-innovation.net</a><br />och om Champions-programmet och anmäl dig (eller någon annan) här:<br /><a href="https://www.michampions.net/#home" target="_blank">www.michampions.net/#home</a></p>Wed, 01 Aug 2018 13:50:00 +0200