Nyheter: Styrkeomradehttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 20 Mar 2019 17:38:53 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-nödvändiga-för-hållbart-jordbruk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-n%C3%B6dv%C3%A4ndiga-f%C3%B6r-h%C3%A5llbart-jordbruk.aspxFlera perspektiv nödvändiga för ett hållbart jordbruk<p><b>​I slutet av förra året tog debatten om ekologisk mat och biobränslen ordentlig fart. Jordbrukets klimatpåverkan var ett centralt tema och det har varit tydligt att debatten rör svåra avvägningar mellan olika slags miljöpåverkan. Den 11 april, under ett lunchseminarium, breddar forskarna diskussionen. Ett intensivt jordbruk kan ge högre skördar och frigör därmed mark för andra syften, men kan exempelvis hota bin och andra insekter.</b></p><b>​<span style="background-color:initial">Så hur vi kan använda odlingsmarken för att långsiktigt klara matförsörjningen samtidigt som vi får nya råvaror för produktion av biobränslen och nya biobaserade produkter?</span></b><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/see/kalendarium/PublishingImages/ChristelC.jpg" alt="Christel Cederberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Utmaningarna är många. Jag tycker att det är viktigt att visa på att det finns mycket goda möjligheter till annorlunda och hållbarhetsmässigt bättre produktion i framtiden. Det behövs som en motbild till alla larm om insektsdöd, avskogning och övergödning, säger Christel Cederberg, biträdande professor i fysisk resursteori, och en av föreläsarna på lunchseminariet. </div> <div><br /></div> <div><b>Christel Cederberg anser att ett av våra viktigaste hållbarhetsuppdrag</b> är att bruka våra jordar så att de förblir långsiktigt bördiga för kommande generationer. I ett globalt perspektiv är skördarna onödigt låga på stora arealer jordbruksmark på grund av dåliga skötselmetoder, erosion och sjunkande mullhalter i marken. </div> <div>– Det är verkligen ett resursslöseri.  Åkermarken måste överlämnas till kommande generationer utan försämrad kvalitet. Här behövs en mycket större allmän medvetenhet. På konsumtionssidan handlar det om att få ner matspillet och att minska det alltför stora intaget av animaliskt protein, som vi har i västvärlden i dag, säger hon. </div> <div><br /></div> <div>På produktionssidan handlar det om att utveckla hållbara produktionssystem ur ett brett perspektiv. Utsläppen av klimatgaser måste minska samtidigt som det är nödvändigt att förbättra näringskretslopp, och till exempel utveckla odlingssystem där man använder så lite pesticider, kemiska bekämpningsmedel, som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>Tidigare i år publicerade tidskriften Biological Conservation</b> en rapport med den första globala forskningsgenomgången som visar att världen är på väg mot en massutrotning av inte bara bin utan av alla insekter. Så hur ska vi klara utmaningen, när det gäller matproduktion med tanke på klimatet och biologisk mångfald? </div> <div>– Den ökande kemikalieanvändningen inom jordbruket globalt är en av de stora framtidsfrågorna för att få till en hållbar matproduktion, säger Christel Cederberg. </div> <div>I ett längre tidsperspektiv tror hon att människor kommer att titta tillbaka på perioden från andra halvan av 1900-talet och framåt och fråga sig – ”hur kunde man tillåta att det spreds så mycket giftiga ämnen i så stora volymer i världens jordbruk?”. <br /><br /></div> <div><b>– Exakt när insikten slår igenom på bred front i världen</b> vågar jag inte spekulera i, men jag har några reflektioner. När världens mest använda ogräsmedel, glyfosat, Roundup, lanserades på 70-talet ansågs det nästan vara ofarligt. Det fanns faktiskt experter som sa att det var så ofarligt att man kunde dricka det. </div> <div>När genmodifierade grödor introducerades på bred front i Nord- och Sydamerika tidigt på 2000-talet, hävdades det att man nu hade fått fram ett miljövänligt odlingskoncept när man odlade glyfosat-toleranta sojabönor. </div> <div>– Det gick att slippa att spruta andra ogräsmedel – glyfosat var ju en pesticid med så goda egenskaper. Men idag låter det annorlunda. Misstankar om koppling mellan cancer och upprepad hantering av glyfosat har satt ämnet under stark granskning, och inom EU talas om förbud mot användning, säger Christel Cederberg</div> <div><br /></div> <div><b>Hon har också reflekterat över att antalet forskningsstudier ökar</b> som visar på hur den stora användningen av insekticider och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket slår mot mångfalden av insekter, de nödvändiga pollinatörerna.   När insekterna blir färre hotas matproduktionen och naturekosystemen eftersom de spelar en essentiell roll i många processer i ekosystemen.  </div> <div>– Så det är oerhört viktigt att vi hittar metoder och odlingssystem som minskar beroendet av pesticider.</div> <div>Sverige kan bidra till ett bli ett föregångsland i Europa när det gäller jord- och skogsbruk genom att vara i framkant och utveckla nya tekniker och odlingssystem. </div> <div>– Innovation, både med tekniska och biologiska metoder, är mycket viktigt. Om vi tar jordbruket så kan man nog säga att Sverige är ett föregångsland i Europa när det gäller antibiotikaanvändningen i djurhållningen. Den är mycket låg jämfört med de stora animalieproducerande länderna. Ett annat exempel på innovation är utvecklingen av en kombimaskin i Sverige som både sår och rensar genom precisionshackning, vilket kan ersätta att spruta med kemiska ogräsmedel, säger Christel Cederberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Finns det efterfrågan kommer metoder.</b> Maskinen har utvecklats inom det ekologiska lantbruket som en metod för att hantera ogräs utan kemikalier. Idag används också maskinsystemet av konventionella lantbrukare som inte vill spruta så mycket.</div> <div>– Jag tror att Sveriges bidrag är att satsa på att utveckla tekniker som får ner kemikalieanvändning. Långsiktigt är detta enda vägen att gå i matproduktionen.</div> <div><br /></div> <div><b>På lunchseminariet den 11 april</b> medverkar forskare från Chalmers och Aarhus Universitet i Danmark. Vilka perspektiv kommer ni att bjuda på tillsammans? </div> <div>– I Interreg-projektet Green Valleys, som är ett samverkansprojekt mellan Sverige och Danmark, kommer vi att utveckla och undersöka gräsbaserade bioraffinaderier och detta är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi. </div> <div>Green Valleys handlar dessutom om högavkastande system, men där nackdelar som kväveläckage och insekticider och kemiska bekämpningsmedel minimeras.</div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi kan odla mer gräsmarker </b>istället för ettåriga grödor, till exempel spannmål och soja, så finns goda möjligheter att bygga in mer kol i markens humus, det vill säga vi får över tid en kolsänka, då markens kolförråd, humushalt, ökar över tid. Dessutom ökar markbördigheten eftersom jordbruksmark som innehåller mer kol, också är mer vattenhållande och har bättre struktur. </div> <div>Det är en win-win situation, helt klart, avslutar hon.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Läs mer om lunchseminariet:</b><br /> <a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/168ea5c5-51bb-4dd9-9f91-18105f41c11f"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet här</a><br /><br /><span style="font-weight:700">Forskarrapporten om omfattande insektsdöd i Biological Conservation:<br /></span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320718313636?via%3Dihub"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers ​</a><br /></div> <div><br /></div> ​​Wed, 20 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Satsning-för-fler-kvinnliga-transportforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Satsning-f%C3%B6r-fler-kvinnliga-transportforskare.aspxMentorprogram för kvinnliga transportforskare<p><b>​​Ta vara på välmeriterade kvinnliga chalmersforskare och öka deras möjligheter till akademisk karriär. Det är tanken bakom styrkeområde Transports nya mentorprogram.</b></p>​<span style="background-color:initial">Andelen kvinnliga professorer på Chalmers låg år 2018 på bara 17 procent. Samtidigt visar forskning att jämnare könsbalans leder till större vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor. För att ändra de dystra siffrorna sker flera olika satsningar på Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Styrkeområde Transport inleder nu ett mentorprogram för kvinnliga, seniora forskare. Tanken är att ta vara på befintlig kunskap och expertis och på sikt öka andelen kvinnor i ledande akademiska positioner inom transportområdet. <br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/satsningar-pa-jamstalldhet/jamstalldhet-for-excellens/Sidor/default.aspx">Genie​</a>, Chalmers satsning på jämställdhet för excellens, är ett exempel på ett bra initiativ. Där satsar man på att rekrytera kvinnliga toppforskare för att öka den kritiska massan av kvinnor. Vi vill komplettera det arbetet genom att fånga upp några av de välmeriterade kvinnliga forskare som redan finns på Chalmers, förklarar Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Chalmers har drivna kvinnor inom alla de forskningsfält som berör transport och mobilitet, från hållbara transporter till trafiksäkerhet och logistik. Vi vill behålla dem, och vill att de ska kunna göra karriär här. </div> <div><br /></div> <div>Mentorprogrammet vänder sig till tillsvidareanställda disputerade kvinnliga forskare eller docenter, eller forskarassistenter med ”tenure track”. Det börjar i liten skala, med fyra adepter och två mentorer. Tanken är att ha återkommande möten, och dessutom ett antal gruppmöten med diskussion kring aktuella ämnen.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vi kommer att ha en försöksperiod på ett år och sedan utvärdera resultatet. Min förhoppning är att detta blir ett återkommande inslag i det stöd vi erbjuder våra forskare, avslutar Sinisa Krajnovic.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/forskning/Sidor/Mentorprogram.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om mentorprogrammet och hur du ansöker​</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren</em></div> </div>Mon, 11 Mar 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-pa-flyget-skarps.aspxKlimatkraven på flyget skärps<p><b>​Klimatpåverkan från flygresor ökar kraftigt och enligt prognoserna fortsätter ökningen. Samtidigt har svenska flygbranschen antagit ett mål att all trafik från landets flygplatser ska vara fossilfri år 2045. Den 4 mars 2019 presenterades utredningen Biojet för flyget, vars huvudförslag är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. ​</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><strong>– Våra politiker är eniga</strong> om att minska flygets klimatpåverkan. Det finns med i Januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Olika ståndpunkter finns kring hur klimatpåverkan från flyget ska minska och hur mycket. Responsen till vårt förslag är positivt både från branschen och politikerna, säger Anna Elofsson som är </span>sekreterare i utredningen. <br />På Chalmers har hon en<span style="background-color:initial"> doktorandtjänst </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.<br /><br /></span><div><div><b>Ordförande är Maria Wetterstrand</b>, Miljöpartiets före detta språkrör. Andreas Kannesten vid miljö-och energidepartementet ingår även i arbetsgruppen. Tillsammans har de haft uppdraget att utreda behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget, samt förbättra förutsättningarna för produktion av dessa i Sverige, och ta fram förslag till sådana styrmedel. Den 4 mars överlämnades utredningen till vice statsminister Isabella Löwin.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden till utredningen är att Sverige ska ner till nettonollutsläpp och att alla sektioner i samhället ska bidra till detta.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AnnaElofsson_190218_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det behövs politiska krav. </b>Biodrivmedel som en del av lösningen är rimligt. Det handlar om att börja lågt för att sedan öka ganska snabbt så att flyget klarar sina klimatmål. Men att det ska lösa hela flygets klimatproblem är inte troligt, sa Maria Wetterstrand i en intervju förra året.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt huvudförslag är en reduktionsplikt, likt den i vägsektorn. Avsikten är att den ska gälla allt tankat flygfotogen i Sverige. Ett bränslebyte från fossilt till biobränsle med hög klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anna Elofsson</div> <div><br /></div> <div><b>Utredningens förslag</b> är att reduktionsplikten ska gälla från 2021. </div> <div>Redan idag är det tekniskt möjligt att använda biobränsle. Flyget är certifierat för upp till 50 procents inblandning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas också kunna leverera en långsiktig spelplan till samtliga aktören inom flygbranschen.</div> <div>När det gäller reduktionsplikten börjar vi på en låg nivå år 2021, med hänsyn till tillgång på biodrivmedel för flyget, för att sedan växla upp ordentligt efter de fyra första åren. Från en procent inblandning till 30 volymprocent, säger Anna Elofsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Anna Elofsson belyser vikten</b> av många lösningar, där biobränsle kan vara en. Även andra bitar behövs, så som elektrifiering av inrikesflyget, bättre tågförbindelser och minskat transportarbete, det vill säga minskat resande.  </div> <div><span style="background-color:initial">Med reduktionspliktens nivåer kan utsläppen minska med en fjärdedel jämfört med dagens utsläppsnivå.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Var har varit det mest stimulerande i arbetet? </b></div> <div>– Det gäller att förstå en helhet.  Arbetet har inneburit mycket utbyte med kunniga personer som belyst frågan från olika perspektiv. Vi har träffat flygbolagen, drivmedelsproducenter, miljöorganisationer, forskare, myndigheter, flygplatsägare, politiker med flera. Sedan har alla relevanta departement varit med i processen. Det har gett mig en inblick i lagstiftningsprocessen och i hur Sverige styrs. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få?</b></div> <div>– Utredningen kommer att gå på remissrunda till bland annat myndigheter, branschen, universitet, kommuner och landsting. Jag hoppas dessa remissinstanser kan följa vårt resonemang och vår bedömning. Därefter är målet att vårt lagförslag blir verklighet, samt att flera  av de kompletterande förslagen genomförs, avslutar Anna Elofsson.</div> <div><br />Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Johan Bodell, Chalmers. <br /><br /><b>Relaterat: </b><br /><b></b><span></span><div><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/"><span>Ladda ner </span>utredningen Biojet för flyget från regeringens webbplats​</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​<br /></a></div></div></div>Mon, 04 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Unikt-samarbete-for-framtidens-diagnostik-av-svara-infektionssjukdomar.aspxUnikt samarbete för framtidens diagnostik av svåra infektionssjukdomar<p><b>Den 20-21 mars hålls konferensen Engineering Health som lyfter upp forskningssamarbeten mellan SU/GU och Chalmers. Lars Magnus Andersson, verksamhetschef och överläkare på Infektion på SU och Robert Feldt, professor vid Data- och informationsteknik på Chalmers kommer tillsammans hålla en presentation om sitt gemensamma forskningsprojekt. De har en vision om att stödja och förbättra behandling av svåra och svårdiagnostiserade infektionssjukdomar där patienterna är inlagda på sjukhus och behandlas över tid.</b></p><div>Ett exempel på en sådan infektionssjukdom är så kallad sepsis, blodförgiftning. Att bli riktigt bra på att ställa diagnos och välja rätt behandling kräver ofta lång erfarenhet. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/lars-magnus.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Lars Magnus Andersson. Överläkare SU." style="margin:5px;width:180px;height:252px" />– Vår vision är att vi skall kunna stödja även mindre erfarna läkare att tidigare ställa rätt diagnos med hjälp av avancerade statistiska modeller och så kallad AI/Maskininlärning, berättar Lars Magnus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Flera professioner arbetar mot samma mål </h3> <div>I projektet arbetar Lars Magnus och Robert med flertalet olika professioner: fysiker, för att med laser och spektroskopi få detaljerade &quot;bilder&quot; av blod och andra kroppsvätskor, matematiker för att bygga statistiska modeller som kan bli mer &quot;säkra&quot; när mer data blir tillgänglig, datavetare, för att sätta ihop systemet och visualisera rekommendationerna för läkare, och läkare för deras sjukdoms- och diagnos-expertis och för att kunna jämföra hur bra systemet är jämfört med dagens metoder. </div> <div>– Det unika är att vi genom ett nära och långsiktigt samarbete som involverar både flera ingenjörsämnen på Chalmers och medicinare på SU/GU kan samla in högupplöst information från flera, olika sensorer och stödja läkarna i en längre behandlingsprocess, säger Lars Magnus.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ett verktyg för förbättrad möjlighet att ge rätt behandling </h3> <div>Robert Feldt har i över 20 år utvecklat och tillämpat AI och statistiska modeller för att förbättra utveckling av programvara och menar att det i och med projektet är stimulerande att nu försöka rädda liv och minska lidande. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/robertfeldt_svartvit.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Robert Feldt, professor, Data- och informationsteknik." style="margin:5px;width:180px;height:283px" /></div> <div>– Jag lockas av möjligheten att verkligen göra skillnad i samhället! Att kunna förbättra vården för patienter och dessutom kanske göra vården effektivare och billigare för samhället, kan det bli bättre än så? Dessutom är det jättekul att jobba med läkare och se deras handfasta kompetens; de lever verkligen vetenskap i vardagen, säger Robert. </div> <div>Eftersom den medicinska, tekniska och kunskapsmässiga utvecklingen går så snabbt finns det ett stort behov av att hantera den ökande mängden information i det dagliga kliniska arbetet. Genom vetenskapliga artiklar som beskrev möjligheterna med självlärande modeller för att hantera den stora mängden information, för t ex bilddiagnostik, blev Lars Magnus lockad till ämnet. Han ville förstå vilka möjligheter och begränsningar modellerna hade och tog kontakt med Robert. </div> <div><br /></div> <div>– Det skulle vara väldigt roligt om vi kan vara med och utveckla verktyg som förbättrar professionens möjligheter att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Ett sådant verktyg kommer också minska variationen vid bedömning och behandling av enskilda patienter vilket leder till bättre behandlingsresultat, säger Lars-Magnus Andersson. <br /></div> <div>Lars Magnus berättar att det krävs en mängd olika kompetenser för att bygga riktigt bra system och lösningar. </div> <div>– Om man bara ”stannar&quot; inom sitt område är det lätt att man slutar utvecklas och inte utmanar sig själv. Genom att ge sig in på nya områden utvecklas man verkligen. Och att lösa samhällets problem kräver att vi samarbetar. </div> <div><br /></div> Robert och Lars Magnus berättar mer om sitt projekt ”Using AI support and improving diagnostics and treatment of severe infectious diseases” på <a href="https://www.sahlgrenska.se/forskning/engineeringhealth/">konferensen Engineering Health 20-21 mars.</a> <br />Wed, 27 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-kontroll-över-energiförbrukningen-med-smart-app.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ta-kontroll-%C3%B6ver-energif%C3%B6rbrukningen-med-smart-app.aspxPlanera din energiförbrukning med smart app<p><b>​​I HSB Living Lab pågår flera spännande projekt som studerar energiförbrukning. Sedan oktober 2018 testar forskare på Chalmers en egenutvecklad app som hjälper de boende att organisera och följa sin egen energianvändning.​</b></p><div>Appen Ero ska göra det enkelt för de boende i HSB Living Lab att planera vilka energikällor, exempelvis vind- eller vattenkraft, de vill använda och se hur tillgången på dessa är i el- och fjärrvärmesystemen vid en viss tidpunkt.</div> <div>– Istället för att bara uppmuntra användarna att minska sin energianvändning ger Ero tips på när det kan vara smart att exempelvis använda hushållsapparater eller varmvatten utifrån vilka energikällor användaren själv föredrar, säger Sara Renström, doktorand på Chalmers.<br /><br /></div> <div><b>Mer engagerade användare</b></div> <div>I takt med att smart informations- och kommunikationsteknik införs i energinät, bostäder och hushållsapparater skapas nya möjligheter för leverans av energi, konsumtion och interaktion.</div> <div>– Ero är en del av en större satsning för att användarna ska bli mer engagerade i sin egen energianvändning. Det övergripande syftet är att utforska vilka roller hushåll kan ha i framtidens smarta energinät och vilka digitala lösningar som krävs för att göra det möjligt, säger Ulrike Rahe, projektledare och professor i industridesign vid Chalmers.<br /><br /></div> <div>Eftersom appen hämtar prognoser från energinäten kan användare exempelvis duscha eller ladda sin mobil när det finns en stor produktion av ett önskat energislag i näten. Eller undvika att göra det när det krävs mycket fossila bränslen i el- eller fjärrvärmesystemet. Energileverantörerna får dessutom värdefulla prognoser om förbrukningsdata när appen används.</div> <div>– I det framtida energisystemet kan det vara till stor nytta med medvetna och engagerade slutanvändare av energi. De kan hjälpa till att minska effekttoppar och miljöpåverkan genom sina beteendeval, och vi ser Ero-appen som ett bra sätt att prova dessa möjligheter, säger Ulf Hagman, utvecklingschef på Göteborg Energi.</div> <div><br /></div> <div><b>Lättare göra bra miljöval</b></div> <div>Den tekniska lösningen kräver att smartplugs installeras i lägenheterna för att sammanlänka användarna till fastighetens energisystem och för insamling av energidata. I framtidens smarta bostäder kommer funktionerna istället finnas i husen.</div> <div>– Bostadsbranschen måste agera för att minska fastigheters energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Appen som Chalmers utvecklat gör det lättare för användarna att göra bra miljöval, säger Rickard Malm, affärsutvecklare på HSB Göteborg.</div> <div>Nästa steg är att undersöka vad de boende tycker om Ero och utifrån deras synpunkter utveckla systemet ytterligare. Det pågår också ett arbete på Chalmers att skapa en fungerande infrastruktur på HSB Living Lab som gör det möjligt att koppla ihop Ero med andra projekt inom smarta energisystem.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div>Projektet drivs av Chalmers och medfinansieras av Göteborg Energi och HSB Göteborg. Appens idé och koncept utvecklades av Ulrike Rahe och hennes team på Chalmers under 2017 innan den lyftes in i HSB Living Lab.</div> <div>Projektet drivs inom ramen för EU-programmet HORIZON 2020 och ERA-Net Smart Energy Systems projektet FIWARE for Smart Energy Platform (FISMEP), som bygger på appen Ero, samt EU-projektet IRIS Smart Cities. ERA-Net initiativet involverar 24 europeiska länder och regioner med syftet att skapa förutsättningar för tekniska lösningar, marknadsdesign och kundanpassning av smarta energinät.</div> <div>IRIS Smart Cities är ett femårigt Light House-projekt, finansierat av EU. Inom IRIS ska sju städer, varav Göteborg är en av dessa, ta fram och testa smarta, hållbara lösningar inom energi, mobilitet och IKT, samt sprida lösningarna över Europa. Totalt samverkar 43 parter i nio länder och medborgarengagemang löper som en röd tråd genom projektet.</div> <div><br /></div> <div><b>HSB Living Lab är resan mot framtidens boende.</b></div> <div>Idén om ett levande labb för forskning om en hållbar boendemiljö föddes 2010 och är nu verklighet. På Chalmersområdet i Göteborg bor och lever studenter och forskare för att testa innovationer och tekniska lösningar för nästa generation bostäder. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever boende i en föränderlig byggnad där väggar, fasader och inredning utvecklas efterhand som forskningen fortskrider. HSB Living Lab är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. En världsunik och öppen arena för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Huvudparters är Chalmers, HSB och Johanneberg Science Park.</div> <div><br /></div> <div>Källa: Pressmeddelande från <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/goteborg_energi/pressreleases/ta-kontroll-oever-energifoerbrukningen-med-smart-app-2830443">Göteborg Energi</a> och <a href="https://www.hsb.se/press1/pressmeddelanden/pressmeddelande/?pid=2830046&amp;setid=1422">HSB Living Lab</a>.</div> <div><br /></div>Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Finansiering-av-forskningsprojekt-inom-transport-2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Finansiering-av-forskningsprojekt-inom-transport-2019.aspxFinansiering av forskningsprojekt inom transport 2019<p><b>​Styrkeområde transport finansierar projekt inom teman Electromobility, Autonomous transport och Transition to transport systems of the future.</b></p>​<span style="background-color:initial">Utlysningen är öppen för forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.</span><div><br /></div> <div>Temaområdena bör tolkas brett och vi välkomnar projekt som täcker olika relevanta aspekter.</div> <div><br /></div> <div>Använd mallarna nedan för projektansökning och budget.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Viktiga datum</h5> <div><strong>Inlämning</strong>: 28 april 2018</div> <div><strong>Beslut meddelas</strong>: senast 14 juni 2018</div> <div><strong>Projekt börjar</strong>: tidigast 1 januari 2020 </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mallar och instruktioner</h5> <div><div><a href="/SiteCollectionDocuments/SO%20Transport/Calls%202019/Call%20AoAT%20Electromobility%20Autonomous.pdf" target="_blank" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Call &quot;Electromobility&quot; and &quot;Autonomous transport&quot; (joint call)</a></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Call%20AoA%20Transport%20Transition.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icpdf.png" alt="Call AoA Transport Transition.pdf" />Call &quot;Transition to the transport system of the future&quot;</a><br /></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20project%20application%20AoAT.DOTX"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icdotx.png" alt="Template project application AoAT.DOTX" />Template project application AoAT.DOTX</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Autonomous%20transport.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Autonomous transport.xlsx" />Template budget AoAT Autonomous transport.xlsx</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Electromobility.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Electromobility.xlsx" />Template budget AoAT Electromobility.xlsx</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/Transport/news/Documents/Template%20budget%20AoAT%20Transition.xlsx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/en/areas-of-advance/Transport/news/_layouts/images/icxlsx.png" alt="Template budget AoAT Transition.xlsx" />Template budget AoAT Transition.xlsx</a><br /></div></div> <div>​<br /></div> <div></div> Tue, 12 Feb 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/”Kom,-om-du-bryr-dig-om-jämställdhet-på-Chalmers!”.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/%E2%80%9DKom,-om-du-bryr-dig-om-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-p%C3%A5-Chalmers!%E2%80%9D.aspx”Kom, om du bryr dig om jämställdhet på Chalmers!”<p><b>​Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, gästföreläser om jämställdhet inom akademin den 27 februari. – Hon kommer utan tvekan att ge oss nya insikter, säger Pernilla Wittung Stafshede.</b></p>​<img src="http://www.chalmers.se/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/liisa_husu_W.jpg" alt="Syntolkning: Porträtt av Liisa Husu" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Liisa Husu är en av pionjärerna inom forskning på jämställdhet i akademin. Hon är särskilt inriktad på könsdynamik och jämställdhet när det gäller akademiska karriärmöjligheter, organisation och forskningspolitik. Liisa Husu är professor i genusvetenskap vid Örebro universitet.</span><div><br /></div> <div><strong>Den 27 februari besöker hon Chalmers </strong>med en öppen föreläsning om jämställdhetsutmaningar inom akademin. Målgruppen är i synnerhet doktorander, postdocs och fakultet, men självklart är ämnet relevant för alla anställda.</div> <div><br /></div> <div>– Liisa Husu kommer utan tvekan att ge oss nya insikter. Jag hoppas att publiken får bättre förståelse för de utmaningar vi har inom akademin och mer vetenskapliga fakta i ämnet. Kanske blir seminariet också en ögonöppnare för några. Personligen hoppas jag få råd om hur vi praktiskt kan arbeta med frågan på Chalmers, säger Pernilla Wittung Stafshede, ledare för Genie, Chalmers jämställdhetsinitiativ.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Liisa Husus kompetens när det gäller</strong> genusstudier inom högre utbildning tillsammans med hennes internationella erfarenhet och kontaktnät, gjorde att vi bjöd in henne till Genies vetenskapliga råd. Genom det här öppna seminariet vill vi göra hennes kunskap tillgänglig för alla på Chalmers, säger Pernilla Wittung Stafshede.</div> <div><br /></div> <div><strong>Med sin stora erfarenhet och omfattande</strong> forskning har Liisa Husu agerat internationell rådgivare till universitet, finansieringsorgan och regeringar. Bland annat har hon arbetat med Finlands statliga jämställdhetsråd och ingått i svenska utbildningsdepartementets rådgivande grupp för jämställdhet inom den europeiska forskningspolitiken. Hon är även moderator i det europeiska nätverket för jämställdhet inom högre utbildning. </div> <div><br /></div> <div>– Kom på seminariet, om du bryr dig om jämställdhet på Chalmers! Jag hoppas att alla prefekter deltar och tar med sig sina fakulteter och studenter, avslutar Pernilla Wittung Stafshede.</div> <div><br /></div> <div><strong>Seminariet äger rum i Palmstedtsalen</strong>, Campus Johanneberg den 27 februari kl 13:15. </div> <div>Det arrangeras av Genie tillsammans med Chalmers styrkeområden Energi och Transport.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Women-Academy.aspx">Läs mer om seminariet och anmäl dig &gt;&gt;​​</a></div> <div><br /></div> <div><div>Text:  Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</div> <div>Fotot på Liisa Husu: Ulla-Karin Ekblom​</div></div> Thu, 31 Jan 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Digitalisering-vägen-framåt-för-logistikbranschen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Digitalisering-v%C3%A4gen-fram%C3%A5t-f%C3%B6r-logistikbranschen-.aspxDigitalisering vägen framåt för logistikbranschen<p><b>​Transportflödet ökar ständigt, miljökraven skärps, men konsumenten vill helst inte betala för transport av varor. En hopplös ekvation? Lisa Melander tror att digitalisering är en del av lösningen för hållbar och kostnadseffektiv logistik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Lisa Melander brinner för företagsnära forskning inom logistik och hållbarhet. Som nybliven forskarassistent i Supply Chain Management kommer hon att studera hur företag samarbetar i sina leverantörsnätverk för att utveckla hållbara lösningar. Det kan handla om produktutveckling, tjänsteinnovationer eller nya affärsmodeller. </span><div><br /></div> <div>–Något jag ser fram emot att studera mer, är hur digitalisering kan leda till nya samarbetsformer mellan företag, berättar hon.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Digitalisering bidrar till sänkta kostnader</h3> <div>Digitalisering och samarbete i logistikbranschen bidrar till lösningen på en av samhällets knäckfrågor, nämligen hur en stadigt ökande mängd gods ska kunna transporteras på ett hållbart sätt utan höga kostnader för kunden.</div> <div><br /></div> <div>–Vi står inför stora utmaningar vad gäller hållbara logistiklösningar, säger Lisa Melander. Vi ser en ökad efterfrågan på transporter i kombination med höjda miljökrav, medan konsumenten helst inte vill betala för transport av varor.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Så hur kan digitalisering i branschen sänka slutkostnaden för konsumenten?</strong></div> <div>–Till exempel genom nya digitala plattformar som gör det möjligt för företag att på ett enkelt sätt sälja och köpa delar i transporter.</div> <div><br /></div> <div>Lisa Melander förklarar att samtransport idag ofta sker mellan större företag som redan känner varandra. Men med hjälp av digitala plattformar kan företag som inte har ett etablerat nätverk också delta. Det leder till bättre utnyttjade lastutrymmen, högre effektivitet, och i slutänden minskade utsläpp och lägre transportkostnad.   </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samverkan underlättar för innovationer</h3> <div>Enligt Lisa Melander har samverkan stor betydelse för att innovationer som digitalisering ska kunna genomföras. När företag, universitet och myndigheter samarbetar för att ta fram och testa ny teknologi kan stora företag dela med sig av kunskap, medan även mindre, specialiserade företag får möjlighet att påverka utvecklingen.</div> <div><br /></div> <div>–När kunskapen ökar inom en hel bransch växer möjligheten för innovationer att få acceptans. Jag vill gärna se mer samarbete över organisationsgränser för att hitta lösningar på framtida utmaningar.</div> <div><br /></div> <div><em>Lisa Melander arbetar på institutionen Teknikens ekonomi och organisation och är forskarassistent inom <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport​</a>.</em></div> <div>​<br /></div> <div>Text och foto: Emilia Lundgren</div> Mon, 28 Jan 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/festivalen-greppar-klimathotet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/festivalen-greppar-klimathotet.aspxFilmfestivalen greppar tag i klimathotet<p><b>​​– Klimat- och miljökrisen är inte bara en kris för samhället utan också en kris för fantasin. Både på ett individuellt och på ett samhälleligt plan är det svårt att tänka sig att vi kan leva på ett annat sätt, menar Jonas Holmberg, Göteborgs filmfestivals konstnärlige ledare. Den 25 januari startar 42:a Göteborg filmfestival. Då fylls stadens, inklusive Chalmers,  alla biografer, med 400 dokumentärer och spelfilmer från hela världen.</b></p><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Jonas_Holmberg.jpg" alt="Jonas Holmberg, Göteborg Filmfestival" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />SO Energi tittade in på festivalkontoret </b>i Folkets hus på Järntorget och fick sig en pratstund med Jonas Holmberg om  årets festivaltema apokalypsen och klimatkrisen.</div> <div>– Klimatförändringen är en av de största utmaningarna mänskligheten står inför och då vill vi lyfta den. Lyssnar vi på experterna så är det bråttom.  Agerar vi inte nu så kan civilisationen som vi känner den att gå under. Och det här är väldigt svårt att greppa, säger Jonas Holmberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskare har under lång tid lyft klimatfrågan</b> och hoten mot mänskligheten. Vad kan festivalen bidra med här?</div> <div>– Jag tror festivalens filmer ger många olika svar, infall och perspektiv på de här frågorna. Idag undrar många människor vad de kan göra för att förändra situationen. Handlar det om att sluta äta kött, sluta flyga eller att flytta ut i skogen? Det här är stort och överväldigande. Jag tror att det finns en stor längtan hos människor att bearbeta och fundera över detta. Här kan konsten och framför allt filmen spela en stor roll.</div> <div><br /></div> <div><b>I år visar festivalen exempelvis klimatkomedin Woman at war</b> av den isländska regissören och publikfavoriten Benedikt Erlingsson. Den handlar om den godhjärtade körledaren Halla som får nog av passiv klimatångest och hänger pilbågen över axeln för att starta krig mot aluminiumindustrin.</div> <div>Sedan dokumentärer som Soyalism som ställer frågan om hur den växande fläskkonsumtionen i Kina bidrar till att förstöra Amazonas regnskogen.</div> <div><br /></div> <div><b>– Vi visar också filmer som är mer visionära</b>, filosofiska som Aniara, Harry Martinssons epos. Den skrev han i skugga av kärnvapenhotet, säger Jonas Holmberg.  </div> <div>När regissörsduon Pella Kågerman och Hugo Lilja tar sig an det klassiska eposet finns AI med, och passagerarna har i den filmatiseringen blivit klimatflyktingar.</div> <div><br /></div> <div><b>Den norska filmen Jordbävningen </b>gestaltar undergången med Oslo som spelplan.  Festivalen bjuder också på filmer som Becoming animal. På ett djupare mer filosofiskt plan ställer den frågan hur vi nu hamnade här. Filmen är ett försök att överbrygga den mentala gränsen mellan människan och världen omkring henne.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Festival.jpg" alt="Chalmers kårhus" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></b></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Temat till trots så är festivalen en fest</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">där hela Göteborg samlas och ser film. Ingenstans i Norden kan man se en sådan bredd av filmer. Det finns något för alla att upptäcka, alltifrån de stora Hollywoodfilmerna till dokumentärer. <br /></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är speciellt med en så stor festival i en sådan lite stad. De festivaler i Europa som är större än oss ligger i Berlin och London. </span>Samtliga filmer, som inte är engelskspråkiga, är textade på engelska.  <br /><br /><b>Det är ett extra plus för stadens internationella studenter. </b>Dessutom erbjuder festivalen studentrabatt dagtid. Jonas Holmberg tycker att biografer som Chalmers skapar den där tillfällighetskänslan som är så viktig för en festival. Att det händer saker i hela staden.<br /><br /></div> <div><b>– Jag tog med mig filmregissören Terry Gilliam</b>, som också är en av medlemmarna i humorgruppen Monty Python, till Chalmers biograf. Han blev imponerad. Kårhuset är så vackert när man närmar sig det i skymningen och ser de stora veporna i fönstret, jag älskar den bilden.</div> <div><br /></div> <div><b>Festivalen bjuder inte bara på film,</b> utan även på seminarier med forskare, filosofer och författare. </div> <div>– Ett av de hetaste namnen är Roy Scranton, författare och bland annat skribent på New York Times. Hans budskap är att det är kört. Han menar att mänskligheten, vår civilisation, kommer att åldras på samma sätt som en människa, så vi bör förbereda oss och börja bearbeta vårt utslocknande, avslutar Jonas Holmberg.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, <br />Foto på Jonas Holmberg: Göteborg Filmfestival.<br />Foto: Chalmers kårhus: Jan-Olof-Yxell</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vinn-festivalbiljetter.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tävla och vinn festivalbiljetter​</a></div> <div><a href="https://goteborgfilmfestival.se/%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här finns all information om filmfestivalen</a></div> <div><a href="https://goteborgfilmfestival.se/info-industry/student/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Studentrabatter​</a></div> <div><br /></div> <div></div>Fri, 18 Jan 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vinn-festivalbiljetter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vinn-festivalbiljetter.aspxApokalyps och klimatkris ​​– vinn festivalbiljetter<p><b>Tävla med Göteborg Film Festival och SO Energi. Snart är det dags för den 42:e upplagan av Göteborg Film Festival. Tema klimatkrisen och apokalypsen. Mellan 25 januari-4 februari visas närmare 400 filmer från ett 80-tal länder.  Såklart vi ska ha en tävling! Mejla svaren på frågorna till energy@chalmers.se.  Vinnarna koras 23 januari och kontaktas på mejl kort därefter.</b></p><div><b style="background-color:initial">TÄVLING:</b><br /></div> <div>1. Vem har skapat affischen för festivalen 2019? </div> <div>2. Vilken skådespelare är mottagare till 2019 års Nordic Honorary Dragon Award? </div> <div>3. Via Harry Martinsons rymd-epos Aniara tar filmskaparna klimatkrisen ut i rymden. Vad heter regissörerna, och vad kallas den minsta visningsplatsen för filmen?</div> <div>4. I en av festivalens katastrof-filmer faller skyskrapor och gator rämnar när naturen demonstrerar sin kraft. I vilken nordisk huvudstad?<br /><br /></div> <div><b>PRISER:</b></div> <div>1:a pris: Två festivalpass och fyra fribiljetter</div> <div>2–3:e pris: Ett festivalpass och två fribiljetter.</div> <div>4–5:e pris: Ett festivalpass och en fribiljett.</div> <div><br /></div> <div>Relaterat:<br /><a><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Filmfestivalen greppar tag i klimathotet ​</a><br /></div>Fri, 18 Jan 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Anders-Wijkman-For-fa-har-till-uppgift-att-se-till-helheten.aspxAnders Wijkman: ”För få har till uppgift att se till helheten”<p><b>​​Hur kan vi se på skogens roll med tanke på klimatarbetet, och för att nå målen i Parisavtalet? Ska den få växa i fred och fungera som en stor kolsänka, eller ska vi bruka skogen för att få råvaror till virke, bränslen och nya biobaserade produkter? Eller kan skogen fylla olika syften? En ny rapport vill besvara frågan varför forskare som sitter på samma kunskapsbank kan dra helt olika slutsatser.</b></p><div><br /></div> <div><img src="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/anderswijkman.jpg" alt="Anders Wijkman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><div><b>– Med tanke på Parisavtalets mål </b>och klimatarbetet fokuserade vi på skogarnas och markanvändningens roll, och la de frågor på bordet där forskarna inte tycker lika. Det var spännande. Vi ville undersöka om samsynen kunde öka och dialogen experter emellan underlättas. Jag tycker att vi kom en bit på väg, samtliga blev lite mer ödmjuka inför komplexiteten, säger Anders Wijkman. <span style="background-color:initial">Tillsammans med bland andra chalmersforskarna Göran Berndes och Filip Johnsson är han författare till rapporten ”Forests and the climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?”. </span></div> <div><br /></div> <span style="background-color:initial"><b>Rapporten bygger på </b>diskussionerna som hölls mellan närmare hundra internationella experter under konferensen ”Forest and the climate” i mars, 2018. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b><span style="background-color:initial">​</span>– Förhoppningen </b>är att vi ska få företräde och redogöra för rapportens innehåll för delar av riksdagen och för regeringskansliet. Vi vet ju att det precis som det finns olika uppfattningar inom forskarvärlden, så finns det olika uppfattningar i den politiska världen om hur man ska se på skogens roll i klimatarbetet. Vi tror att den här rapporten kan hjälpa beslutsfattarna att välja väg.</div> <div><br /></div> <div><b>Men först. </b>Anders Wijkman är född i Stockholm, och det var där han började arbeta politiskt. Karriären startade hos Moderaterna och riksdagen, efter det var han mångårig generalsekreterare för både Röda Korset och Naturskyddsföreningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Han har medverkat vid de stora internationella klimatkonferenserna sedan 1995. </strong></div> <div>I mitten på 90-talet blev han utsedd till biträdande generalsekreterare i FN. Sedan EU-parlamentariker för Kristdemokraterna. Där var han en av de drivande i EU:s utveckling av en klimathandlingsplan och i satsningarna för att begränsa hiv- och aidsepidemin i Afrika. </div> <div>– Ja, jag är väl någon mångsysslare, med både social och ekologisk hållbarhet som min utgångspunkt. Jag arbetade för Röda Korset i 10 år, den humanitära strängen har jag inte släppt, även om den inte upptar min tid lika mycket idag, säger Anders Wijkman.</div> <div><br /></div> <div><b>Vid en djupdykning i mediearkivet </b>så ser man att det är de stora ödesfrågorna för jorden och mänskligheten som engagerar honom.</div> <div><br /></div> <div>Anders Wijkman har rekryterats till flera internationella topposter, som ordförande för den globala tankesmedja Rom-klubben; känd världen över för sin rapport ”Tillväxtens gränser”. Han är också vald till styrelseordförande i Climate-KIC, det största innovations-och forskningsprogrammet på klimatområdet inom EU, där Chalmers är en part.</div> <div><br /></div> <div><b>I Parisavtalet, 2015, fastställdes ambitiösa mål</b> för att hålla den globala uppvärmningen ”väl under” två grader, med sikte på att stanna runt 1,5 grad Celsius. För att klara det krävs, enligt FN:s klimatpanel, IPCC, kraftfulla och brådskande utsläppsminskningar av fossila bränslen. Och här har skogen en viktig roll. </div> <div>Anders Wijkman menar att det är en stor skillnad på att minska utsläppen 20-25 procent i vårt land – det har vi gjort de sista 20 åren, genom effektiviseringar – och att gå ner till nära noll-utsläpp. </div> <div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi ska ner till nära noll</b> måste samhället transformeras, och där är markanvändningen en viktig bit. Min uppgift på konferensen var att visa på den stora omställning som krävs, och att den inte enbart handlar om energifrågor, som förnyelsebar energi, utan också om markanvändningen och om produktionen av material som stål, cement, plast och textilier etc. vilka samtliga generar mycket växthusgaser i framställningsprocessen. </div> <div><br /></div> <div>Anders Wijkman anser att vi  antingen måste producera de befintliga materialen på andra sätt än idag, eller så får vi ersätta dom med andra material. Biomassa kan användas för båda syftena; att göra befintliga material mer klimatvänliga, till exempel genom att använda biomassa istället för kol som processbränsle, och att ersätta befintliga material med biobaserade material.​<br /></div> <div><br /></div> <div>En av knäckfrågorna på konferensen var: I hur stor utsträckning kan man använda råvaror från skogen istället. Det var Anders Wijkmans uppgift att teckna den bilden.</div> <div><br /></div> <div><b>– Den tuffaste utmaningen är att få människor att förstå</b> att det är en enorm skillnad på att dutta eller att plocka procent här och där, och på att ställa om samhället. Egentligen så har vi inte ens börjat. Vi reser som vi alltid har gjort, vi bygger hus som vi alltid har gjort, vi använder mer och mer plast, elektronik och kläder. På inget av dessa områden har man på ett verkligt genomgripande sätt börjat driva förändring för att radikalt minska klimatpåverkan. </div> <div>Anders Wijkman ser enbart ett område där Sverige har tagit ett ordentligt kliv, och det är inom stålindustrin. Det man nu stöttar är att vätgas ska ersätta kol och koks i ståltillverkningen.</div> <div>– Det är en ordentlig transformation, men i övrigt har det inte hänt så mycket. Förutom energisystemet där vind och sol snabbt ökar sin andel.  </div> <div><br /></div> <div>FN:s klimatpanel bildades 1988, fyra år efter det så hölls Riomötet där klimatkonventionen beslutades. Sedan dess har växthusgasutsläppen ökat med mer än 50 procent. <br /><br /><b>Har forskarna misslyckats med att förklara den här problematiken för människor?</b></div> <div>– Ett av problemen är att samhället är så vertikaliserat, indelat i stuprör. Det är väldigt få som har till uppgift att se till helheten. Alla är och petar inom sina sektorer. </div> <div>– Det andra är att vi inte har fått så mycket hjälp av ekonomerna, de fortsätter att definiera kostnadseffektivitet som de alltid har gjort, väldigt snävt. De är primärt intresserade av relationen mellan konsumenter och producenter. Samtidigt betraktar de naturen som en slags konstant. Då blir det här väldigt svårt, anser Anders Wijkman.</div> <div>Sedan tror Anders Wijkman att det är svårt att få till någon bra klimatpolitik i ett läge där världen har så lite av ledarskap som den har idag. Det har ställts på sin spets med Trump.</div> <div>– När världens största ekonomi menar att klimatfrågan inte är viktig längre, utan tvärtom man struntar i den, då blir ansvaret enormt tungt på alla andra. Inte minst så blir det svårt att motivera utvecklingsländer, som ligger 50 år efter i utvecklingen, att göra rätt saker. Särskilt som många av dem har egna kolreserver. </div> <div><br /></div> <div><b>Samspelet mellan skogen och klimatet är komplext. </b>Skogen kan både lagra koldioxid och ge ifrån sig växthusgaser. Vad som sker beror bland annat på i vilken utsträckning skogen brukas för träproduktion – och hur  vi <span style="background-color:initial">gör </span><span style="background-color:initial">detta. Rapporten ger ökad förståelse varför forskare kan komma till radikalt olika slutsatser, som verkar stå i konflikt till varandra. Den visar också hur slutsatser som verkar stå i konflikt med varandra i själva verket beror på vilka frågor man vill försöka besvara, vilket för en utomstående kan vara svårt att uppfatta.</span></div> <span></span><div><br /></div> <div><b>– Det handlar exempelvis om vilket tidsperspektiv man har</b>.  Pratar vi om att hålla nere koncentrationen av växthusgaser i atmosfären så mycket som möjligt de kommande femton- tjugo åren, då kan det vara mest effektivt att låta skogen stå orörd och lagra kol, säger Anders Wijkman. </div> <div>Men perspektivet blir annorlunda om vi ser 50 år framåt och beaktar behovet av att ställa om samhället, det vill säga utveckla ny teknik och ny organisation för att ersätta de gamla, fossilbaserade systemen. I det alternativet blir råvaror från skogen mycket mer attraktiva genom att de kan ersätta fossilbaserade råvaror och produkter på många områden. </div> <div><br /></div> <div><strong>I det längre tidsperspektivet </strong>så är alternativet att lagra kol genom att låta skogen stå orörd, begränsat på grund av att kolinbindningen avtar i takt med att skogarna blir äldre. Gamla skogar är närmare jämvikt, eftersom de släpper ut ungefär lika mycket kol som de binder in. Så utifrån det perspektivet måste man betrakta möjligheten till kolinbindning i orörda skogar som en temporär lösning. Detta är en viktig skillnad mot alternativet att bruka skogen för avverkning – dock inte mer än den årliga tillväxten – och att plantera nytt hela tiden för att steg för steg öka skogsbeståndet. </div> <div><br /></div> <div><b>Men både det kortare och det längre tidsperspektivet är viktigt.</b> Den brukade skogen är på samma sätt som en orörd skog ett kollager som varierar i storlek beroende på hur den brukas och hur biomassan används. Att förlänga skogssänkan under lång tid genom husbyggnad i trä eller möbeltillverkning är överlägsna alternativ. När råvaran från skogen istället används för kortsiktiga behov, som papper eller bränslen, så blir klimatnyttan som regel långt mindre.  Den stora utmaningen, menar Anders Wijkman, är att hitta rätt balans mellan att avverka, plantera nytt, och låta stå.</div> <div><br /></div> <div><b>– En viktig pusselbit här är substitution </b>och hur vi räknar klimatnyttan av olika typer av substitution. Det är relativt enkelt att jämföra ett hus av stål och betong med ett hus av trä. Där ser man klart och tydligt att huset som byggs i trä har stora fördelar ur klimatsynpunkt. Man får till och med en dubbel kolsänka i samband med att man planterar nytt. Men det blir svårare när vi tittar på biobränslen och exempelvis på grön kemi. Där har vi inte tillräckligt bra mätmetoder ännu. Biobränslen har klara fördelar, men det beror på hur de produceras. Detta var viktiga slutsatser under konferensen.<br /><br /></div> <div>Förutom ambitionen att presentera rapporten för regering och riksdag så har Anders Wijkman, som är ordföranden i det nationella klimatforskningsprogrammet på Formas, målsättningen att delar av rapporten blir föremål för analys där. Rapporten har identifierat tydliga kunskapsgap och det är naturligt för bland annat Formas att överväga hur dessa kan tacklas.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur går ni vidare efter rapporten?</b></div> <div>– Jag skulle säga att det här med carbon accounting, att följa kolet kretslopp, är en väldigt viktig fråga. Vi har begränsad kunskap om det. Det gäller både lantbruk och jordbruk. Med bättre kunskap om hur kolsänkorna ser ut – i skogen och i samhället - kommer det att bli lättare att besluta om och att ta ställning till hur stora uttagen av råvaror skall vara från skogen.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Ewa Rudling</div> <div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div>Rapporten “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?” skrevs av Göran Berndes, Mattias Goldmann, Filip Johnsson, Anders Lindroth, Anders Wijkman, Bob Abt, Johan Bergh, Annette Cowie, Tuomo Kalliokoski, Werner Kurz, Sebastiaan Luyssaert, och Gert-Jan Nabuurs.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/12/KSLAT-6-2018-Forests-and-the-climate.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem rapporten här &gt;&gt;​</a></div> <div><br /></div> <div>Rapporten bygger på diskussionerna mellan de internationella exporter som medverkade på konferensen “Forest and the Climate – Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?” som hölls den 12-13 mars, 2018, i Stockholm. Arrangörer var Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA.</div> <div>​<br /></div></div>Thu, 17 Jan 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/SO-BF-sager-adjo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/SO-BF-sager-adjo.aspxMed årsslutet 2018 kommer också avslutningen för Styrkeområde Samhällsbyggnad<p><b>​Årsslutet 2018 är också tiden för avslutningen av Styrkeområde Samhällsbyggnads verksamhet. Istället kommer förberedelserna för ett möjligt nytt styrkeområde med start år 2020 att intensifieras. Styrkeområdesledare Anders Logg lämnar då över stafettpinnen till projektledare Liane Thuvander.</b></p><div>​Vid årsskiftet 2018-2019 kommer verksamheten inom Styrkeområde Samhällsbyggnad (SO BF) att avslutas, och jag kommer samtidigt att avsluta mitt uppdrag som Styrkeområdesledare (SOL) för SO BF. Pågående projekt inom styrkeområdet kommer att fortsätta,, men utanför styrkeområdets verksamhet. Eftersom möjligheten för ett nytt, utvidgat styrkeområde är öppen, kommer förberedelsearbetet för ett sådant att intensifieras under 2019, ett arbete som leds av Liane Thuvander, nuvarande Vice-SOL för SO BF och Docent vid Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik.<br /></div> <div><br /></div> <div>Nedan summerar jag några viktiga milstolpar i vårt arbete inom SO BF under 2018, men jag vill också ta tillfället i akt att tacka så mycket för alla goda samarbeten och projekt som genomförts i styrkeområde Samhällsbyggnads regi och självklart också önska er alla en riktigt</div> <br /><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="color:rgb(204, 0, 0);font-size:24px"><span style="color:rgb(204, 0, 0)"><strong><span><em>God Jul och ett Gott och Framgångsrik Nytt År! </em></span></strong></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong> </strong></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>Anders Logg</strong></div> <div> <em> </em></div> <div><em> </em></div> <div> <em> </em></div> <div><em>Styrkeområdesledare Samhällsbyggnad<br /></em></div> <div><br /><em></em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> WSBE Beyond 2020: </h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>In 2017, based on an initiative started by Chalmers Areas of Advance Building Futures and Energy, Chalmers together with RISE, and supported by Johanneberg Science Park and the City of Gothenburg, was awarded the opportunity to host the World Sustainable Built Environment (WSBE) conference. The WSBE conference is the final event of a series of Sustainable Built Environment (SBE) conferences on a regional level that is taking place in more than 14 countries all around the world in 2018‐2019. The conference series is owned by ISBEE, CIB, FIDIC and UN Environment, and the main goal of the WSBE conference BEYOND 2020 is to facilitate a high level and multidisciplinary discussion on how to operationalise the UN Sustainable Development Goals for the Built Environment. With approximately 2000 participants the BEYOND 2020 conference will be one of the largest conferences that Chalmers has ever hosted.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Profile Resilient infrastructure:</h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>The profile Resilient infrastructure focused on developing the national network. Close collaborations have been initiated with the Swedish road administration and VTI. Furthermore, first steps for collaboration with KTH and LTH concerning pavement research and education were taken.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">VirtualCity@Chalmers:</h5> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>VirtualCity@Chalmers is a project aiming to develop an interactive 3D-demonstrator of Chalmers campus sites in Lindholmen and Johanneberg, that allows students and researchers to visualize and interact with different datasets and models. Only started in the beginning of 2018, the project has already seen the following achievements: </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Initiative seminar Virtual Cities – Opportunities and Challenges, 18 April 2018  https://virtualcity.chalmers.se/initiative-seminar-virtual-cities-opps-challngs/ . </li> <li>Development of an accurate, updated and meshed 3D-reprensentation of the campus sites, which is already used by other research groups. </li> <li>Visualization and interaction in Unreal Engine (immersive and appealing 3D world). </li> <li>Development of a hosting and communication framework that allows different researchers to couple their data and models. </li> <li>Establishment of concrete collaboration with a number of different research groups and organizations at Chalmers:</li> <ul><li>DemoVirPen on noise modelling at Gibraltarvallen. </li> <li>Solar radiation /shading modelling with Zack Norwood and GU. </li> <li>SMoG on Space Syntax analyses. </li> <li>Fraunhofer Chalmers Centre on computational fluid dynamics simulations on the urban scale (wind flow, fluid structures interaction, radiation). </li> <li>Five Star Campus on Virtual Campus. </li> <li>Air quality project with Beate Stahre Wästberg. </li> <li>Extensive communication and outreach activities with different stakeholders (including City of Gothenburg).</li></ul></ul> <h5 class="chalmersElement-H5"> FED:</h5> <div> <p class="chalmersElement-P">A project proposal to couple the Local Energy Market designed in FED-Fossil Free Energy Districts with VirtualCity@Chalmers has been sent to Energimyndigheten and is currently under review. </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Vinnova KC 2020:</h5> <p></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Another main activity has been the coordination of the Vinnova KC 2020 Digital Twin Cities application – a process that includes representatives from the entire ACE department and 25 external stakeholders.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Thu, 20 Dec 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Forberedelser-for-nytt-styrkeomr-intensifieras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Forberedelser-for-nytt-styrkeomr-intensifieras.aspxFörberedelserna för ett nytt styrkeområde intensifieras under 2019<p><b>​Från och med kommande årsskifte kommer arbetet med ett nytt styrkeområde efter Samhällsbyggnad att intensifieras. Arbetstiteln för projektet är Liveable Futures och ett flertal institutioner och avdelningar är redan involverade i arbetet.</b></p><div>Med start i januari 2019 kommer förberedelserna för ett nytt styrkeområde, med arbetstiteln Liveable Cities, att intensifieras. En arbetsgrupp bestående av engagerade forskare från institutionerna Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Teknikens ekonomi och organisation, Rymd-, geo- och miljövetenskap samt Matematiska vetenskaper, är involverade i återkommande workshops, med syftet att utforma innehåll och aktiviteter inom det föreslagna styrkeområdet. Deltagarna i arbetsgruppen kommer också att fungera som ambassadörer för projektet. Arbetet kommer att vägledas av två olika referensgrupper, en med interna intressenter och en med externa. </div> <div><br /></div> <div>Aktiviteter som är planerade att ingå är, bland annat, en öppen workshop under våren och ett initiativseminarium under hösten. Styrkeområdet kommer också att vara länkat till VirtualCity@Chalmers-projektet, WSBE 2020-konferensen och masterkurserna Dare2Build och Reality Studio.</div> <div><br /></div> <div>Är du nyfiken på projektet och vill ha löpande uppdateringar om arbetet, håll ögonen öppna efter den nya hemsidan som kommer att startas i januari 2019, och för möjligheten att anmäl dig till nyhetsbrevsutskick.</div> <div><br /></div> <div>För mer information, kontakta: <br /></div> Liane Thuvander,<a href="mailto:liane.thuvander@chalmers.se"> liane.thuvander@chalmers.se</a>, projektledare.<br />Bernd Ketzler, <a href="mailto:ketzler@chalmers.se">ketzler@chalmers.se</a>, projektkoordinator.<br />Thu, 20 Dec 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfrågan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfr%C3%A5gan.aspxKopplar batterianvändning till klimatfrågan<p><b>​​​En elbil som bara används sporadiskt utan att ersätta fossila transporter, kan ha negativ miljöeffekt, medan en elbil som används mycket och ersätter en fossilbil kan leda till stora miljövinster, skrev forskaren Simon Davidsson Kurland i en debattartikel i Ny teknik. Till vardags på Chalmers studerar han  bland annat hur klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät.​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Fokus</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial"><b> </b>i Ny teknik<b> </b></span><span style="background-color:initial">var på elbilens användning, kopplat till resursåtgången för att producera en ny bil inklusive batterier. Artikeln breddade debatten om elbilen och klimatfrågan. Det gjorde mig nyfiken på författaren.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><b style="background-color:initial">Simon Davidsson Kurland</b><span style="background-color:initial"> disputerade på Uppsala universitet med avhandlingen ”Natural resources and sustainable energy”. Det var den första avhandlingen i det nya forskarutbildningsämnet Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.</span><br /></div> <div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Simon_Davidsson_W.jpg" alt="Simon Davidsson Kurland" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></b> </div> <div>Avhandlingens fokus är på tillväxthastigheter av förnybar energiteknik och behov av material. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tror faktiskt att jag fortfarande är den enda som disputerat inom programmet på Uppsala, säger Simon när vi ses på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. </div> <div>Kjell Aleklett, professor emeritus i globala energisystem startade forskargruppen Globala energisystem som idag utgör en stor del av forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling i Uppsala. </div> <div>– Det var han som bidrog till att begreppet Peak Oil, oljetoppen blev känt i Sverige. Det finns vissa likheter mellan Naturresurser och hållbar utveckling på institutionen för geovetenskaper i Uppsala och Fysisk resursteori på Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div><b>Efter Uppsala gick färden till Stanford</b> University i Kalifornien för postdokstudier.</div> <div>Där samarbetade Simon Davidsson Kurland med Sally Benson, professor i Energy Resources Engineering och co-director of Stanford's Precourt Institute for Energy och Director of the Global Climate and Energy Project (GCEP).</div> <div><br /></div> <div>– Hon samordnar energiforskning på Stanford. Nu har vi en gemensam artikel på gång om hur det totala energiutbytet av solceller påverkas av batterier.</div> <div>Idag marknadsför företag batterier till solcellsanläggningar, men för den som har solpaneler på sitt tak kan det vara bättre att sälja sitt överskott av el direkt på nätet. </div> <div><br /></div> <div><b>Vår artikel bygger vidare</b> på ett arbete Sally Bensons tidigare postdoks gjort om energy return on investment, EROI. Metoden mäter hur mycket mer energi du får ut från exempelvis solceller jämfört med vad som går åt för att tillverka dem. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har försökt applicera detta på ett mer realistiskt case genom att modellera en vanlig installation av solceller på villatak på platser med varierande klimat och räknat på hur batterierna används och när det lönar sig att köpa batterier. Eftersom processen att tillverka batterier är energikrävande, så minskar EROI om den genererade och lagrade elen hade kunnat användas via elnätet.</div> <div><br /></div> <div>Det finns studier som pekar på hur mycket energi det går åt att göra batterier.</div> <div>Simon fokuserar mest på användningen och på hur snabbt det går att skala upp produktionen. En nyckelfråga här är hur mycket och vilka resurser som krävs för att bygga tekniken för att ställa om energisystemet.</div> <div><br /></div> <div>Simon började på Chalmers i januari 2018 och har sitt kontor i samma korridor som några av Chalmers namnkunniga forskare när det gäller klimat och energiomställning – Azar, Hedenus, Kåberger, och Sprei. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför har du bytt den amerikanska västkusten till den svenska och Chalmers?</strong></div> <div>– Jag gillar verkligen tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som den på Fysisk resursteori. Det amerikanska systemet är mer hierarkiskt. Här är det mer fokus på kreativitet och öppenhet, vilket passar mig bättre. </div> <div><br /></div> <div>På chalmers.se skriver du att en del av din forskning handlar om att vägleda beslutsfattare mot minskade utsläpp av växthusgaser och hållbar utveckling.</div> <div>– Det var något jag lärde mig i USA. Sally Benson ville verkligen att det vi gjorde skulle användas som underlag till beslut, och det är en av sakerna som lockade hit mig. Här är verkligen folk engagerade i debatten och sätter ribban högt när det gäller diskussionen kring energiutvecklingen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad fokuserar du på under din postdokperiod?</strong></div> <div>– Mycket handlar om olika material till batterier, som kobolt och litium. En av frågorna handlar om det är möjligt att skala upp produktionen, och hur mycket klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät. Jag kommer också att arbeta i ett projekt, kopplat till minskade utsläpp inom framförallt transportsektorn, inom Mistra Carbon Exit tillsammans med klimatforskaren Daniel Johansson och transportforskaren Sonia Yeh. </div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen​<br /></div> <div><br /></div> <div>I ”SDG Christmas Calender 2018&quot; på webben, presenterar Göteborgs centrum för hållbar utveckling varje dag ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. </div> <a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><div style="display:inline !important">Lyssna på Simon Davidsson Kurland när han berättar om mål nummer 7: Hållbar energi för alla.<br /></div></a> ​ <div><span style="background-color:initial"><b>Relaterat:</b></span><br /></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/forskning/frt/Sidor/default.aspx">Fysisk resursteori</a></div> <div><a href="https://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/">Naturresurser och hållbar utveckling</a></div> <div><a href="https://profiles.stanford.edu/sally-benson">Sally Benson, Stanford​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> Thu, 06 Dec 2018 13:00:00 +0100