SAFIRE - Hållbarhetsanalys för förbättrad effektivitet vid efterbehandling

Projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.

Även om EBH-åtgärder medför reducerade risker för miljön och människors hälsa är Naturvårdsverket bekymrade över den låga saneringstakten och att riksdagens miljömål inte kan uppfyllas. Det råder också en oro kring åtgärdernas höga kostnader, låga innovationsgrad och att åtgärderna i sig kan leda till betydande miljöeffekter. Det är nu allmänt uppmärksammat att utvärderingar av EBH-åtgärders hållbarhet är nödvändiga för att få ett mera heltäckande underlag för prioritering av EBHinsatser.

SCORE-metoden för hållbarhetsanalys av EBH-åtgärder, som utvecklats vid Chalmers, används inom pågående EBH-projekt för att undersöka hur tillämpning av hållbarhetsanalyser påverka EBH-effektiviteten. Arbetet omfattar 7 olika delar (WPs): WP1 är projektledning och WP7 är spridning av resultat. Projektet startar med identifiering av möjliga indikatorer på EBH-effektivitet och en kartläggning av intressenters syn på detta begrepp. Därefter följer tre WPs med SCORE-analys: hur SCORE-analyser bäst ska införas i EBH-processen (WP3), vilken inverkan SCORE-analyser får på valet av EBH-åtgärd (WP4), samt vilken effekt SCORE-analyser har med avseende på olika effektivitetsmått (WP5). Slutligen undersöks hur införandet av SCORE påverkat på olika intressenters uppfattning om hållbarhet och effektivitet (WP6).

 

Nyckelord:  hållbar sanering, effektiv sanering, effektivitet, hållbarhetsutvärdering, efterbehandling, förorenade områden, SCORE

 

Projektet genomförs vid avdelningen för teknisk geologi och geoteknik, forskargruppen Miljögeologi – mark- och vattenresurser, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik samt vid FRIST kompetenscentrum.

Samarbetande organisationer

  • Enveco Miljöekonomi AB (Privat, Sweden)
  • NCC AB (Privat, Sweden)
  • Statens Geotekniska Institut (SGI) (Forskningsinstitut, Sweden)
  • Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) (Offentlig, Sweden)
Startdatum 2015-01-01
Slutdatum Projektet är avslutat: 2018-12-31

Finansieras av

  • Formas (Offentlig, Sweden)

Bilder

Figure 1 & 2. Case study site Köja.

Vid Köja i Kramfors kommun bedrevs sågverksamhet mellan 1866 och 1940. Under de sista 10 åren doppades virke för skydd mot blånadsmögel vilket har gett upphov till föroreningar i jord och vatten med främst dioxiner och pentaklorfenol. Målen med saneringen är att minska de risker för människors hälsa och miljön som har identifierats i en riskbedömning för området. Bilderna visar rester av verksamheten i skogen som nu har växt upp och det före detta maskinhuset som står kvar på området.
 
Figure 3. Case study site Limhamns läge.
Limhamns läge, Malmö, ligger inom ett område som tidigare utgjordes av ett industriområde där det under 100 år tillverkades cement. Hela området består av utfyllnad av tidigare havsbotten och utfyllnadsmassorna består i huvudsak av överskottsmassor från kalkbrytningen men även av rivningsavfall. De föroreningar som har konstaterats i marken är framförallt PAH och metaller. Målet med saneringen är att förbereda området för att anlägga bostadshus. På bilden pågår rivning av betongkonstruktioner i marken. Några av silo-byggnaderna i bakgrunden ska rivas, andra ska byggas om till bostäder eller kontor.
 

Relaterade projekt

http://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/sanering-urbana-omraden.aspx

http://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/sanering-fororenade-omraden.aspx
http://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/multi-kriterieanalys.aspx
http://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/Snowman.aspx
http://www.chalmers.se/sv/projekt/Sidor/Balance-4P.aspx


Publicerad: to 12 sep 2019.