Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 17 Dec 2018 18:07:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nytt-laboratorium-för-multifunktionella-kompositer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nytt-laboratorium-f%C3%B6r-multifunktionella-kompositer.aspxNytt laboratorium för komposittillverkning<p><b>Efterfrågan på lätta konstruktionsmaterial ökar ständigt, vilket har lett till en kraftigt ökad användning av fiberförstärkta polymerkompositer i viktoptimerade strukturer. Nu stärks Chalmers forskningsinfrastruktur med ett nytt laboratorium för komposittillverkning. ​​</b></p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Kolfiberrulle_webb.jpg" alt="" style="margin:5px 20px;width:235px;height:353px" /><div><div><span style="background-color:initial">Chalmers nya laboratorium för komposittillverkning invigs 19 december och f</span><span style="background-color:initial">lera pågående forskningsprojekt står i kö att nyttja de nya faciliteterna. Ett av dessa projekt är den uppmärksammade studien som har visat att det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder. Det öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier vilket skulle kunna halvera vikten på framtidens fordon. </span></div> <div><div><div><br />Flygindustrin har även visat ett stort intresse för användning av kolfiberkompositer. Detta ställer höga krav på säkerhet, och man behöver utveckla metoder för att kunna kontrollera kolfiberkompositernas hållfasthet över tid, forskning pågår för att få fram metoder för att materialen själva ska kunna skicka signaler vid utmattning. <br /></div> <div><br /> </div> <div><br /><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:italic;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent">På bilden en spole med kolfibergarn</span><b></b><b></b><i></i><i></i><u></u><u></u><sub></sub><sub></sub><sup></sup><sup></sup><strike></strike><strike></strike><br /></div> <div> </div> <div>Forskningen bedrivs framförallt av forskare och forskarstuderande inom Chalmers styrkeområde Materialvetenskap, men avsikten är att göra labbet tillgängligt för alla som är en del av Chalmers. Chalmers initiativ för Sport &amp; Teknologi är en av de aktörer som har visat intresse för utvecklingen av lättviktiga komposit-material för allt inom skidsport, segling och motorsport.<br /></div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om labor​atoriet</h2> <div>I labbet kommer det att finnas utrustning för tillverkning och karaktärisering av multifunktionella kompositer, i synnerhet strukturella batterier och labbet kommer att användas både inom utbildning och forskning. Studenterna inom Chalmers Formula Student kommer att vara särskilt aktiva i labbet.</div> <div> </div> <div>Tillverkning och bearbetning av fiberförstärkta polymerkompositer är några av huvudområdena. Verksamheten inriktas särskilt på kolfiberförstärkta härdplastkompositer, som tillverkas med injiceringstekniker eller pressformning. Det finns även utrustning för tillverkning och karaktärisering av multifunktionella kompositer, i synnerhet strukturella batterier. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information​<br /></h2> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent">Chalmers forskning inom materialområdet har den senaste tiden uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. </span></div> <div><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;float:none;background-color:transparent"><br /></span> </div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-årets-genombrott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ett av årets topp tio vetenskapliga genombrott​</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskning om hur man kan lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder​​</a><br /></div> <div>​<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Airbus samarbete med Chalmers kring multifunktionella material​​</a><br /></div> <div><br /> </div> <div><em>Texten kommer att uppdateras i samband med invigningen den 19 december.​</em><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt f​orskning</h3> <div>Föreståndare professor <a href="/sv/personal/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp​</a> vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Kontakt kommu​nikation</h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/marcus-folino.aspx">Marcus Folino​</a></div> <div><br /> </div></div></div></div> ​​​​​Mon, 17 Dec 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Rapport-COP24.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Rapport-COP24.aspxRapport från COP24 - ett paradoxernas möte<p><b>​Ida Karlsson, doktorand på Chalmers har skrivit en rapport om sina intryck från COP 24, FN:s stora konferens om klimatförändringarna, i Katowice. Rapporten gjordes som en del av Idas arbete i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit - Vägen till ett koldioxidneutralt samhälle.</b></p><h5 class="chalmersElement-H5">P<span>aradoxer</span></h5> <div>Den första veckan i COP24, FN: s klimatkonferens i Katowice, Polen var full av paradoxer. Till att börja med är platsen för konferensen i sig en klar paradox. Med sloganet &quot;Svart Till Grönt&quot; har Katowice stängt 18 av sina 20 kolgruvor, och en av dem har omvandlats till en vackert utformad, kulturell arena som inhyste COP 24 under sitt gröna tak. Vid en första anblick framträder Katowice som förvandlad och blomstrande, med en arbetslöshet på endast 1,7% och en av Europas största flotta av elektriska bussar. Samtidigt ligger ofta röken tjock från den koleldade bostadsuppvärmningen. De starka banden till kolindustrin blev också väldigt tydliga vid konferensens Katowice-paviljong, där det var montrar fulla av kol, pyntade med smycken och tvål, tillverkade av kol. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>För att fortsätta denna paradox fick Polen det första Fossil of the Day Award av NGO Climate Action Network (CAN) International på grund av konferensens sponsorer. Den polska presidenten Andrzej Duda sa dessutom i sitt tal under öppningsceremonin att det inte finns någon motsättning mellan klimatskydd och kolanvändning, och att de inhemska kolreserverna kommer att räcka i 200 år. Det polska ordförandeskapet för COP, som leds av Michał Kurtyka, har dock tagit en aktiv och viktig roll när det gäller att driva förhandlingarna framåt och  leda diskussioner.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Efter att ha besökt COPs första vecka skulle jag säga att några tydliga teman uppstod under samtalen: </div> <div><ul><li>finansiering, </li> <li><span style="background-color:initial">icke-statliga aktörers roll, </span></li> <li><span style="background-color:initial">ett ökat fokus på industri, partnerskap och samarbete, </span></li> <li><span style="background-color:initial">en socialt just övergång, liksom </span></li> <li><span style="background-color:initial">att röra sig från ambition till handling.</span><br /></li></ul></div> <div> </div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2018/12/10/blogpost-deliberations-from-cop24">Läs hela Idas rapport på Mistra Carbon Exits hemsida​</a> (på engelska). </div> <div>ida är doktorand på avdelningen för energiteknik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. <a href="/en/Staff/Pages/ida-karlsson.aspx">Läs mer om Idas forskning på Chalmers här​</a>. </div> <div> </div>Mon, 17 Dec 2018 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatpaverkan-fran-svenska-befolkningens-flygresor-1990-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatpaverkan-fran-svenska-befolkningens-flygresor-1990-2017.aspxSvenskars flygutsläpp fem gånger högre än genomsnittet<p><b>​Forskare på Chalmers har förfinat metoden att mäta utsläppen från hela flygresan, från start till slutdestination, inklusive de så kallade höghöjdseffekterna. Nu presenteras en uppdaterad studie ”Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990–2017”.​</b></p><div><span style="background-color:initial">Luftfartens klimatpåverkan är stor för rika länder som Sverige. Det etablerade uppföljningsmåttet bygger på hur mycket flygplanen tankar i respektive land (bunkring) och återspeglar därför enbart utsläppen till första mellanlandning. Forskare på Chalmers har därför tidigare utvecklat en kompletterande indikator som omfattar utsläppen från hela resan till slutdestinationen och även inkluderat de så kallade höghöjdseffekterna. I denna rapport har metoden förfinats utifrån data från Swedavia och en analys av utvecklingen mellan 1990 och 2017.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/506796" style="outline:currentcolor none 0px">Ladda ner hela rapporten &quot;Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990-2017&quot; här</a>.​ Författare: Jörgen Larsson och Annelie Kamb, avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. <span style="background-color:initial"><br /></span></div> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:cambria, serif"></span></p> <p class="MsoNormal"><i><br /></i></p> <p class="MsoNormal"></p> <ul><li><strong style="background-color:initial">Antalet resor per person</strong><span style="background-color:initial"> har ökat kraftigt. Inrikesresorna har inte ökat men utrikesresorna har fördubblats från 0,5 resor per person och år 1990 till 1,0 resor per person år 2017, en årlig ökning med 2,9 procent.</span><br /></li> <li><strong style="background-color:initial">Medelavståndet har dock inte ökat</strong><span style="background-color:initial"> nämnvärt under tidsperioden eftersom både de korta och de långa resorna har ökat i antal. Medelavståndet för en utrikesresa är cirka 2700 km för en enkelresa vilket ungefär motsvarar sträckan Stockholm–Madrid.</span><br /></li> <li><strong style="background-color:initial">Utsläpp per person-km har minskat </strong><span style="background-color:initial">med i genomsnitt 1,9 procent per år. År 2017 var utsläppen 90 gram koldioxid per person-km, och om den så kallade höghöjdseffekten inkluderas beräknas utsläppen till 170 gram </span><a name="_Hlk531641766">CO<sub>2</sub></a><span style="background-color:initial">-ekvivalenter per person-km. Som jämförelse är utsläppen från långväga resande med bil drygt 50 gram per person-km, då det i medeltal är tre i bilen i långväga resor.</span><br /></li> <li><strong style="background-color:initial">De totala utsläppen från svenska invånares flygresor har ökat med 4</strong><strong style="background-color:initial">7 procent sedan 1990</strong><span style="background-color:initial">.</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">De totala utsläppen från svenska invånares flygresande var 10 miljoner ton CO</span><sub style="background-color:initial">2</sub><span style="background-color:initial">-ekvivalenter år 2017. Utsläppen från inrikesresorna minskar och står nu för 7 procent av utsläppen. Utsläppen från utrikesresorna har ökat och står idag för 93 % av utsläppen. Den stora utsläppsökningen skedde under 90-talet, därefter har utsläppen från svenska invånares flygresor legat kvar på samma nivå då utsläppsminskningen per person-km har varit likvärdig med ökningen i antalet person-km.</span><br /></li></ul> <p></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Klimatpåverkan från den svenska befolkningens flygande är nu ungefär lika stor som från personbilstrafiken. Flygutsläppen per år är i snitt cirka 1,1 ton CO</span><sub style="background-color:initial">2</sub><span style="background-color:initial">-ekvivalenter per svensk invånare vilket är ungefär fem gånger högre än det globala genomsnittet. </span><span style="background-color:initial">För att ha en god chans att begränsa uppvärmningen till två grader behöver de globala koldioxidutsläppen snabbt vända neråt för att på sikt upphöra helt (netto noll). </span><br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><a href="https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenskars-flygutslapp-fem-ganger-varldsgenomsnittet/">Studien har sedan den publicerats bland annat uppmärksammats av Dagens Nyheter​</a>. </span></p> <div><br /></div>Fri, 14 Dec 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-årets-genombrott.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-%C3%A5rets-genombrott.aspxEtt av årets topp tio vetenskapliga genombrott<p><b>​Vi har tidigare skrivit om den chalmersledda studien som visar att det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder. Denna forskning har nu av ansedda magasinet Physics World utsetts till ett av de tio största genombrotten under 2018.</b></p><div>​Det är <a href="https://physicsworld.com/a/discovery-of-magic-angle-graphene-that-behaves-like-a-high-temperature-superconductor-is-physics-world-2018-breakthrough-of-the-year/">Physics Worlds</a> redaktion som varje år tar fram en topp tio lista över de upptäckter som de anser har gett det största bidragen till ökad kunskap, förståelse och vetenskapligt framsteg. En av dessa tio får sedan utmärkelsen Årets genombrott, och därefter listar man ytterligare nio högt ansedda upptäckter utan inbördes rangordning. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I år gick titeln till Pablo Jarillo-Herrero och kollegor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA, för deras forskning inom grafenområdet. Upptäckten av Higgspartikeln kammade hem Årets genombrott 2012, och belönades året därpå också med Nobelpriset.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag är glad och tycker det är jätteroligt att vår materialforskning på Chalmers uppmärksammas i de här sammanhangen. Det är stort, säger Leif Asp.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Leif Asp har lett en tvärvetenskaplig grupp av forskare som i augusti 2018 publicerade en studie om hur kolfibrers mikrostruktur påverkar deras elektrokemiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att fungera som elektrod i ett litiumjonbatteri. Detta har hittills varit ett helt outforskat område.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div style="display:inline"> <span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Kolfiber%20kan%20laga%20energi_webb_SV.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span> <em><span class="FeaturedImageText"></span>Ökad energieffektivitet med multifunktionell kolfiber. </em><br />​<span><em>Illustration: </em><span><em>​Yen Strandqvist</em><span style="display:inline-block"></span></span><em></em></span></div> <div><span class="FeaturedImageCredit"></span><br /></div> <div> </div> <div>Man har visat att kolfiber har förmåga att utföra fler uppgifter än att enbart vara ett förstärkningsmaterial. De kan till exempel lagra energi. Den här upptäckten öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier, där kolfibern blir en del av energisystemet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span>Den här typen av multifunktionella material kommer att kunna minska vikten väsentligt i framtidens flygplan och bilar – vilket är en nyckelutmaning för elektrifiering.<span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> <div> </div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Har uppmärksammats över över hela världen</h2> <div>Upptäckten har också rönt ett mycket stort internationellt intresse och det har skrivits över 170 artiklar i mer än 30 länder. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ja det har varit väldigt många journalister som har hört av sig. Bland annat så ville BBC intervjua mig i direktsänd radio, vilket var ganska spännande, säger Leif Asp.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/EFANX_340x305_viewpoint-2-HD_BSJ_20180201.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div> </div> <div>Även industrin har visat stort intresse och Airbus har också valt att ingå avtal med Chalmers, eftersom det sammanfaller med ett av Airbus egna strategiska forskningsområden; integrerad energilagring. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Peter Linde från Airbus menar att spjutspetsforskningen som Leif Asps forskargrupp, tillsammans med kollegor vid KTH, bedriver inom området multifunktionella kompositer för energilagring har varit direkt avgörande för samarbetet.</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Forskningen har finansierats av Vinnova, Energimyndigheten, Vetenskapsrådet, och Alistore European Research Institute.<br /></div></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Läs den vetenskapliga artikeln </h5></div> <p class="chalmersElement-P"><a title="Länk till den vetenskapliga artikeln" href="http://iopscience.iop.org/article/10.1088/2399-7532/aab707/meta">Graphitic microstructure and performance of carbon fibre Li-ion structural battery electrodes</a> i tidskriften Multifunctional Materials.</p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om kolfiber som kan lagra energi</h5> <p></p> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx">Kolfiber kan lagra energi</a></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Mer om samarbetet med Airbus </h5></div> <div><a title="Länk till artikel om samarbete med Airbus" href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspx">Airbus i samarbete kring multifunktionella material</a><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För ytterligare information, kontakta:</h5> Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:%20leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se</a><br /></div></div> <div> </div>Thu, 13 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspxEkologisk mat är sämre för klimatet<p><b>​Ekologiskt odlad mat har mycket större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel på grund av att större markarealer krävs. Detta är ett av resultaten i en internationell studie från bland annat Chalmers som har publicerats i tidskriften Nature.</b></p>​<span>Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, och använt denna metod bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat kan orsaka mycket större utsläpp.</span><div>– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien.</div> <div><br /></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ekologisk-mat-Diagram---sve-450.jpg" alt="" style="margin:5px" />Anledningen till att ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell är att skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt. </div> <div>Det banbrytande med den nya studien är slutsatsen att denna arealskillnad innebär en mycket stor klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat. </div> <div><br /></div> <div>– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, förklarar Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.</div> <div><br /></div> <div>Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius:</div> <div>– Ja, eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5"><span>Nya måttet &quot;koldioxidkostnad&quot;</span></h5></div> <div>Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.</div> <div><br /></div> <div>– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom, vilket vår studie visar, den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Varför har tidigare studier inte lika noga tagit hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid?</strong></div> <strong></strong><div>– Det kan säkert ha många orsaker. En viktig förklaring tror jag är tidigare brist på bra och lättillgänglig metodik för att värdera den effekten väl. Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.</div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-018-0757-z">Resultaten redovisas i artikeln “Assessing the Efficiency of Land Use Changes for Mitigating Climate Change” som publicerats i tidskriften Nature​</a>. Artikeln är skriven av Timothy Searchinger, Stefan Wirsenius, Tim Beringer och Patrice Dumas.</div> <div><br /></div> <div><em>Bild: Johan Bodell</em></div> <div><em>Grafik: Yen Strandqvist</em></div> <em></em><div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">För mer informatio​n, kontakta:</h5> <div>Stefan Wirsenius, docent vid avdelningen Fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, 0730-961033, stefan.wirsenius@chalmers.se</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Mer om: Konflikter mellan olik​​a miljömål</h6><div>I ekologisk växtproduktion förekommer ingen konstgödsling. Här strävar man efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Grödorna får i första hand näring genom foder från egna gården och stallgödsel. Ledstjärnor är stor biologisk mångfald och balans mellan djur- och växthållning. Bara naturligt förekommande bekämpningsmedel får användas.</div> <div>Argument för att ekologisk mat gynnar konsumenters hälsa, djurens välfärd och ger olika slags miljövinster är vanligt förekommande, ofta på goda grunder. Samtidigt saknas entydig vetenskaplig bevisning för att ekologisk mat generellt är mer hälsosam och miljövänlig än konventionellt odlad, enligt bland annat Livsmedelsverket. Variationen är stor mellan gårdar, tolkningarna beror på vilka miljömål man prioriterar samtidigt som dagens analysmetoder inte fångar alla aspekter fullt ut. </div> <div>Författarna till denna studie hävdar nu att ekologisk mat är sämre just för klimatet, på grund av att den kräver större markarealer. I sina beräkningar utgår de från Jordbruksverkets statistik över den totala produktionen i Sverige och avkastningen per hektar från ekologisk respektive konventionell odling för åren 2013-2015.</div> <h6 class="chalmersElement-H6">Mer om: konsumentperspektivet​</h6><div>Hur kan man som konsument tänka om man vill bidra till fördelarna med ekologisk matproduktion, utan att öka sitt klimatavtryck? Ett effektivt sätt är att skruva på fördelningen mellan olika typer av kött och vegetabilier i kosten. Att ersätta nöt- och lammkött, samt hårdost, med vegetabiliskt protein från till exempel bönor skulle ge störst effekt. Även fläsk, kyckling, fisk och ägg har väsentligt lägre klimatavtryck än nöt- och lammkött.</div></div>Wed, 12 Dec 2018 19:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/vagen-fran-leksaksmikroskop-till-nobelpris-i-medicin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/vagen-fran-leksaksmikroskop-till-nobelpris-i-medicin.aspxVägen från leksaksmikroskop till Nobelpris i medicin<p><b>Hur ett nyfiket studerande av skum på vattenytan leder till Nobelpris, det berättade Randy Schekman om i föreläsningen &quot;From pond scum to Stockholm&quot; när han föreläste i Göteborg den 8 december.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmers och Göteborgs universitet bjöd under lördagen den 8 december in till en Nobelföreläsning på Wallenbergs konferenscentrum med 2013 års Nobelpristagare i medicin, Randy Schekman. I föreläsningen, From pond scum to Stockholm, berättar han om vägen till Nobelpriset, med start i sin uppväxt i Kalifornien där han lekte vid en damm och vid ett tillfälle plockade upp så kallat ”pond scum” (ett skum på vattenytan) och studerade detta i sitt leksaksmikroskop. Det markerade början på hans intresse för biologi och 2013 fick han Nobelpriset i medicin för upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Randy Schekman jobbar idag vid University of California i Berkeley, där han är professor vid institutionen för molekylär- och cellbiologi. Förutom att forska är han även grundare och chefredaktör för e-Life, en plattform för vetenskaplig publicering som ska göra publicering både enklare för forskare, samt mer lättillgänglig.</div> <div><br /></div> <div>Föreläsningen var en del av Nobel Week Dialogue, ett officiellt Nobelevenemang som arrangeras varje år med syfte att skapa diskussion mellan Nobelpristagare, ledande forskare och experter, opinionsledare, beslutsfattare och allmänheten kring olika globala problem. Just i år ägde själva konferensen rum i Stockholm och temat var Water matters. Frågor som lyftes under konferensen var bland annat hur mänskligheten påverkar havet och hur vi kan ändra våra mönster för vattenanvändning. </div> </div>Wed, 12 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxFörebyggande av skador i ungdomars vardagsmiljöer<p><b>​Charlotta Thodelius forskning handlar om samspelet mellan människor och miljö med fokus på ungdomars skador i deras vardagsmiljöer som bostadsområdet, skolan och närområdet. Det handlar om både olyckor och avsiktliga våldsdåd men även självskador, ytterst i form av självmord. Charlotta försöker förklara hur olika skador uppstår och vad man kan göra för att undvika dem, främst genom olika typer av åtgärder som kan kopplas till den byggda miljön.</b></p>​<span style="background-color:initial">Charlotta vill med sin doktorsavhandling, <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692"><strong>Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies</strong></a></em><strong>,</strong> finna nya sätt att förebygga skador i bostaden och skolan samt förhindra eller försvåra suicidala situationer. Hon har studerat hur skadehändelser i bostadsmiljön är relaterade till den fysiska miljön, på vilka platser våld i skolmiljön sker och vad platsen betyder i suicidala situationer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag har alltid varit intresserad av skolan som brottsplats och även hur den fysiska miljön i skolan spelar in. I grannskapsstudier vi gjort var jag, som kriminolog, intresserad av hur och varför brott samlar sig till vissa platser, och vi vet också att platser kan få kriminella karriärer. Sen har jag alltid varit intresserad av ungdomar och just de här lite ovanliga händelserna som bryter mot vardagens rutiner. Vilka är riskmiljöerna för ungdomar, var händer saker? Det händer ju hemma i bostadsområdet och i skolan och suicidplatserna ligger ju också ofta i grannskapet. Jag tycker det är intressant just med ungdomars rörelse i staden. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relationen mellan händelser och platser en tyst kunskap</h2> <div>I bostadsområdet är det främst trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.</div> <div><br /></div> <div>– Det som förvånat mig, när man börjar kartlägga hur mycket skador som egentligen sker i ett bostadsområde, är att det är så enormt många skador. Även det faktum att väldigt många praktiker så väl vet att relationen mellan platsen och skadehändelsen finns, men den är inte belyst i forskningen. Det är en tyst kunskap som inte riktigt fångats upp, utan mycket fokus har legat på sociala åtgärder med förslag på informationskampanjer eller någon annan typ av åtgärd som syftar till att förändra människors beteende och inte att förändra miljön, för att möjliggöra eller förhindra visst beteende. Det har också förvånat mig att det har varit ett sånt ointresse för frågan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Olyckor, våld och suicid belastar sjukvården</h2> <div>Ungdomars skador har successivt minskat, men det är fortfarande en väldigt stor belastning på sjukvården, det händer mycket mer än vad vi tror. </div> <div><br /></div> <div>–  Det här med självskador och suicid är en vanlig dödsorsak och det är problem som inte riktigt adresseras och jag tänker att det är viktigt att lyfta fram dem. Jag tror också att man glömmer av att när man bygger en bostad eller en skola så bygger man för funktioner som mest är för vuxna, man tänker inte riktigt på hur ungdomar interagerar i en bostad eller i skolan. Skolan är utformad för pedagogisk verksamhet och så glömmer man bort att ungdomar också är kompisar och man missar att det som händer ute på gården är något man tar med sig in i klassrummet. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att min forskning både kan leda till mer teoriutveckling, vilket jag själv är väldigt intresserad av, men också att arkitekter och praktiker kan ta över och utveckla konkreta råd och standarder för åtgärder i den fysiska miljön. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland unga</h2> <div>– Jag skulle gärna jobba vidare med suicidstudien. Det är så tabubelagt att prata om suicid och vissa hotspots, man vill inte stigmatisera platsen, därför blir det sån hysch-hysch. Det är en väldigt viktig fråga eftersom suicid är den näst vanligaste dödsorsaken globalt sett bland ungdomar. Jag tycker det är ganska skrämmande att vi inte kan prata om det och att ansvaret hela tiden läggs på individen. Vi tänker inte på att det behövs en bro och hoppa ifrån eller att man behöver köpa mängder av Alvedon. Man skulle egentligen jobba mer med produkter och platser, det är något jag tänkt jag skall fördjupa mig i.</div> <div><br /></div> <div>Statistiken som finns om suicid ger inte så mycket, därför har Charlotta gjort en kvalitativ studie och intervjuat ”first responders”, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal, som är först på plats och som kunnat beskriva situationen. Detta har kompletterats med observationsstudier då det visat sig att det är samma platser de återkommer till. Charlotta har därför studerat platsen för att undersöka vad det är som gör att man väljer vissa platser.  </div> <div><br /></div> <div>– Jag har jobbat med att förstå vad suicid är och har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt, de vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. Det är en väldigt speciell känsla som den unga personen har, förstår man, när man intervjuat någon som har pratat med de ungdomar som försökt genomföra suicid. Ofta kan det vara, som vi vuxna kan tycka, triviala orsaker som utlöser det, man gör slut med pojkvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller på grund av skitsnack mellan tjejer. Man kanske mått dåligt länge, och att man då söker sig till hemtama platser gör det väldigt intressant, det är tillgängligheten som verkar vara nyckeln. Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt, de är välplanerade, man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad, man går långt ut i skogen eller man hyr ett hotellrum. </div> <div><br /></div> <div>Charlotta följer olika personers livshistoria, i bostadsområdet, bostaden och skolan och vid suicidplatserna. I många avhandlingar om arkitektur följer man ofta ett objekt, en byggnad eller typ av byggnad, till exempel sjukhus. <span style="background-color:initial">– Jag tycker det är spännande att man kan göra på så olika sätt vid urval av studier, avslutar Charlotta.</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/chatho.aspx">Charlotta Thodelius</a> disputerade 23 november 2018 kl. 9 i Scania-salen med doktorsavhandlingen <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692">Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies.</a></em></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet:</h3> <div>Doktorsavhandlingen är en del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt rörande skadehändelser i hem- och boendemiljöer, <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskgruppsanalys-och-fallstudier-av-olika-skadehändelser-i-hem--och-boendemiljö.aspx">”Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö”</a> (Chalmers, GU, MSB).</div> <div>Charlotta har tidigare studerat vid Göteborgs Universitet på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och har en fil. kand i Sociologi samt en fil. master i Kriminologi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:chatho@chalmers.se">chatho@chalmers.se</a>, +46 31 772 23 57</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Lotta Särnbratt</em></div> <div><em>Foto: Charlotta Thodelius</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/raett-arkitektur-kan-motverka-sjaelvmord-2812264?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=pressrelease">Se även pressmeddelande här: &quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord​&quot;​​</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Charlottas avhandling har uppmärksammats i följande medier:​</h2></div> <div><br /></div> <div><div>Göteborgs-Posten</div> <div><a href="http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/ny-forskning-vackra-milj%C3%B6er-kan-hindra-sj%C3%A4lvmord-1.11793957">&quot;Ny forskning: Vackra miljöer kan hindra självmord&quot;</a></div> <div><br /></div> <div><div>Svenska Dagbladet</div> <div><a href="https://www.svd.se/forskare-vackra-och-sakra-platser-kan-hindra-sjalvmord">&quot;Forskare: Färre självmord med vackra, säkra platser&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Syre</div> <div><a href="https://tidningensyre.se/stockholm/2018/nummer-81/byggda-hinder-for-sjalvmord/">&quot;Byggda hinder för självmord&quot; </a></div></div> <div><br /></div> <div><div>forskningen.se</div> <div><a href="https://www.forskning.se/2018/12/11/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord-bland-unga/">&quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Byggindustrin</div> <div><a href="http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ratt-arkitektur-kan-minska-sjalvmord-27652#">&quot;Rätt arkitektur kan minska självmord&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Branschaktuellt</div> <div><a href="https://branschaktuellt.se/byggindustrin/arkitektur-byggnationer/23072-farre-sjalvmord-med-ratt-arkitektur">&quot;Färre självmord med rätt arkitektur&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Samhällsbygganren</div> <div><a href="https://samhallsbyggaren.se/wp/notiser/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord/">&quot;Forskning visar att rätt arkitektur kan motverka självmord&quot;​</a></div></div> <div><br /></div></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/grind_750.jpg" alt="Grind som leder till spår- och järnvägsområde" style="margin:5px" /><br /></em></div> </div>Mon, 10 Dec 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxSamarbete bakom plan för fredspristagarens sjukhus<p><b>​När årets fredspristagare Dr. Denis Mukwege i Demokratiska republiken Kongo behövde utveckla en mor och barn-enhet på sitt sjukhus hämtade han stöd i en svensk metod utvecklad på Chalmers. Peter Fröst vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad fick åka till Kongo för att på plats och tillsammans med personalen identifiera existerande behov och arbeta fram ett program för sjukhusets utveckling.</b></p><div>​– Jag blev väldigt ödmjuk när jag var i Kongo. Dr. Mukwege och sjukhuset gör verklig skillnad på ett fantastiskt sätt. Inte nog med att kvinnorna som söker hjälp blivit utsatta för fasansfulla övergrepp, de blir dessutom i många fall utkastade av sin familj och har ingenstans att ta vägen. Efter att ha opererats har många av kvinnorna sedan beretts plats att jobba på sjukhuset och ta hand om andra kvinnor. Deras livslust och vilja att hjälpa andra är fantastisk, det var oerhört imponerande, säger Peter Fröst. </div> <div> </div> <div><a href="https://www.hopitaldepanzi.com/">Panzisjukhuset</a> i Bukavu i Demokratiska republiken Kongo, ofta kallat Kongo Kinshasa, fungerar som ett allmänt sjukhus för lokalbefolkningen, men är mest känt för sitt stöd för och behandling av kvinnor som överlevt sexuellt våld. Sjukhuset har dock fler dimensioner och är även en del i vardagslivet för de som bor i närområdet i östra Kongo. En stor verksamhet som även omfattar förlossningsvård.</div> <div>– I och med krigen i landet försvann fokus på förlossning och preventiv kvinnovård och hamnade på att ta hand om alla kvinnor som blivit krigsoffer – vilket var bland annat det som Mukwege tilldelades Nobels fredspris för, berättar Peter Fröst.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Inledande kontakt</h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter-frost.aspx">Peter Fröst</a>, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och verksam vid konsultföretaget Sweco, har under många år arbetat med designdrivna dialoger i tidiga skeden, inom och utanför Sverige. Efter en föreläsning anordnad av Centrum för vårdens arkitektur blev Peter kontaktad av en åhörare som ville inleda ett samarbete. Kvinnan visade sig vara Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, med ett mångårigt engagemang i Kongo och Panzisjukhusets uppbyggnad, dessutom nära bekant med Denis Mukwege sedan lång tid. Marie Berg hade en mycket konkret problemställning: Dr. Mukwege och Panzisjukhuset behövde utveckla verksamhetens mor och barn-enhet – men de var i stort behov av hjälp med att mer precist formulera vad de behövde.</div> <div>– Vi har genomfört många dialogprocesser och designdialoger nationellt såväl som internationellt – men aldrig i något afrikanskt land, så lite fundersam var jag naturligtvis på hur metodiken skulle fungera i en annorlunda kulturell kontext, berättar Peter. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">På plats på Panzisjukhuset</h5> <div>Eventuella farhågor eller funderingar skulle dock visa sig obefogade. Efter en tids förberedelser kunde Peter flyga ner till Kongo tillsammans med Marie Berg och Maria Hogenäs, också hon från Göteborgs universitet, som redan var involverade i arbetet.</div> <div>– Jag blev väldigt fascinerad över deltagandet, berättar Peter. Processen är väldigt ”skandinavisk” när man diskuterar lösningar. Jag hade farhågor om att det i Kongo skulle vara väldigt auktoritärt och att bara cheferna skulle prata. Men workshoparna var väldigt platta, med administratörer, läkare, patienter och allehanda hjälpredor som tillsammans arbetade och diskuterade. I Sverige kan det vara svårt att få med patienter i dialogerna, men här var det väldigt öppna diskussioner!</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utformandet av ett program
</h5> <div>Peter, Marie Berg och Maria Hogenäs åkte hem med mycket material att analysera från dialogerna och workshoparna.</div> <div>– Västerlänningar som åker till Afrika och berättar hur saker ska göra finns det en alldeles för lång historia av. Modellen här var att ta med en del kunskap från oss och föra in den i den kongolesiska kontexten och i de interaktiva dialogerna. Vi fick också fram väldigt spännande material, både identifierade behov och innovativa lösningar som våra deltagare hade arbetat fram genom att bygga sina idéer och förslag. Detta hade vi nu hade att tolka, berättar Peter.</div> <div> </div> <div>Ett program för en mor och barn-enhet på Panzisjukhuset skickades sedan ned till Kongo och Dr.Mukwege och hans medarbetare för granskning. Efter en tid kom så Dr.Mukwege till Göteborg för att diskutera förslaget. Han visade sig vara mycket nöjd och i och med det kunde arbetet fortsätta. </div> <div>– Sedan kom frågan om hur programmet skulle kunna användas, det måste kunna finansieras också. Panzi finansieras till stor del av bistånd där bland annat Pingstkyrkan spelat en viktig roll, lägger Peter till.
</div> <div><br /></div> <div>För att hitta en finansiär skulle det behövas något mer konkret och visuellt. Peter Fröst kontaktade <a href="https://whitearkitekter.com/se/nyheter/white-highly-commended-pa-waf-awards-med-panziprojektet-i-kongo/">White Arkitekter</a> som åtog sig att anta projektet pro bono. <a href="/sv/personal/Sidor/saga.aspx">Saga Karlsson</a>, som delar sin tid mellan arkitektjobbet på White och Chalmers som doktorand, fick frågan om att ingå i arbetsgruppen för projektet. Saga tackade ja och pausade i och med det sina doktorandstudier.</div> <div>– Representanter från White åkte ned till Panzisjukhuset, trots vissa oroligheter och att UD avrådde från att resa till området. Väl på plats var det lätt att sätta sig in i behovet av en mor och barn-enhet, men de såg också att det fanns ett stort behov av en övergripande utvecklingsplan för hela sjukhuset och sjukhusområdet, säger Saga. </div> <div> <span><span><h5 class="chalmersElement-H5">Gestaltning av en självförsörjande mor och barn-enhet<span></span></h5></span></span></div> <div>Det var mycket i Panzi-projektet som skiljde sig från ett mer ordinärt vårdbyggnadsprojekt i Sverige. Eftersom el- och vattenförsörjning inte är säker fick man arbeta utifrån förutsättningar som mekanisk ventilation och ramper istället för hissar. 
</div> <div>– Vattenfrågan var också väldigt intressant, fortsätter Saga, vem ska ha tillgång till vatten? Vad händer om vi har rinnande vatten i kranarna, kommer människor att vallfärda till sjukhuset för att fylla på vatten? Vattenfrågan var så oerhört mycket större här än i en svensk kontext.
</div> <div><br />En annan aspekt var att anhöriga, som på sjukhus i många andra länder, också tar en stor del i vården av en patient. Plats för anhöriga att bland annat sova och tillreda mat ritades in i planen. Mor och barn-enheten planerades sedan utifrån lokala förutsättningar. Temperaturen i området ligger på cirka 20 grader året om, med mer eller mindre kallare kvällar.
 </div> <div>– Med tanke på temperaturen har vi jobbat mycket med material som tegel, som fångar solvärmen på dagen och avger värme på natten. Det har också varit viktigt att använda lokala material. Ytterligare en dimension var att det skulle vara jordbävningssäkert, vilket bland annat gav avtryck på konstruktionen, förklarar Saga</div> <div> </div> <div>Så färdigställdes projektet med att ta fram en plan för en ny mor-och-barn-enhet, vilken levererades på engelska för att underlätta att finna finansiärer för att få det byggt. Saga tänker tillbaks på mötet med Denis Mukwege:</div> <div>– Jag och ansvarig arkitekt Cristiana Caira från White träffade Denis Mukwege i Oslo och presenterade projektet för honom. Det var ett bra möte och han var väldigt positiv. Han var också fascinerad över att vi visste så mycket mer om hans sjukhus och byggnaderna än vad han själv visste, i och med att vi grävt så djupt för att ta reda på alla förutsättningar. </div> <div> </div> <div>Saga tycker att arbetet med Panzisjukhuset varit mycket lärorikt:</div> <div>– Man tar med sig ödmjukheten, att få jobba i en annan kontext. Att man inte kommer dit och ser det som att man strör ut sin kunskap. Vi kan lära dem väldigt mycket – men, de lär också oss väldigt mycket. </div> <div> </div> <div style="font-size:14px">Text: Catharina BJörk</div>Mon, 10 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/john-hughes-acm-fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/john-hughes-acm-fellow.aspxInternationell utmärkelse till John Hughes, CSE<p><b>Data- och informationsteknik får sin andra ACM Fellow när John Hughes ansluter till det exklusiva sällskapet. Han uppmärksammas för sina bidrag inom mjukvarutestning och funktionell programmering, som bland annat omfattar utveckling av programspråket Haskell och testverktyget QuickCheck.</b></p><div>ACM, Association for Computing Machinery, är världens största förening för verksamma inom utbildning och forskning i datavetenskap, och delar bland annat ut det prestigefyllda <a href="https://amturing.acm.org/">Turingpriset</a>. Varje år utser man, efter en rigorös nomineringsprocess, ett antal medlemmar till Fellows. När listan för 2018 publicerades fanns professor John Hughes vid Data- och informationsteknik med. Han uppmärksammas för sina bidrag inom mjukvarutestning och funktionell programmering, som bland annat omfattar utveckling av programspråket Haskell och testverktyget QuickCheck. <br /></div> <div><br /></div> <div>John Hughes deltog i utvecklingsarbetet med Haskell under åren 1988-1998. Han kom till Chalmers 1992 och driver sedan 2006, parallellt med forskning och undervisning, företaget <a href="http://www.quviq.com/">Quvic</a> som utvecklar och kommersialiserar testverktyget <a href="http://www.cse.chalmers.se/~rjmh/QuickCheck/manual.html">QuickCheck</a>. <span>Den ursprungliga versionen av verktyget lanserades 1999, men det håller sig fortfarande aktuellt. <span style="display:inline-block"></span></span> <br /></div> <div>”Vi har två nya kunder som arbetar med blockchain, och utbildade nyligen 25 av 50 Haskellutvecklare hos <em>Input Output Hong Kong</em>, företaget bakom världens elfte största kryptovaluta, i QuickCheck.” <br /></div> <div><br /></div> <div>Under hösten har han varit med och tagit fram material till de uppdragsutbildningar för Skolverket som institutionen har hållit med högstadielärare i Kungsbacka och Halmstad. <br /></div> <div>”Vi har kombinerat delar från Jan Skansholms bok <em>Programmera på riktigt</em> med material som används vid Brown University i USA, och tagit fram metoder för att utbilda högstadieelever i funktionell programmering”. <br /></div> <div><br /></div> <div>(För den som vill veta mer om funktionell programmering ger John Hughes en bra översikt i <a href="https://www.youtube.com/watch?v=LnX3B9oaKzw">den här filmen</a>.) <br /></div> <div><br /></div> <div>ACM uppmärksammar sina nya Fellows och andra pristagare vid en årlig bankett, som kommer att hållas i San Francisco den 15 juni 2019. Information om alla ACM Fellows, bland dem Per Stenström vid Data- och informationsteknik som utsågs 2008, finns på <a href="https://awards.acm.org/fellows">ACM:s webbplats</a>.</div> Mon, 10 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Belonas-for-cancerupptackt-i-blodprov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Belonas-for-cancerupptackt-i-blodprov.aspxBelönas för cancerupptäckt i blodprov<p><b>​Hans blodanalys kan avslöja flera typer av cancer på ett tidigt stadium, och ökar möjligheterna till effektiv behandling. För detta belönas Francesco Gatto med prestigefyllda titeln ”Innovator Under 35” av MIT Technology Review.</b></p>​Cancer diagnostiseras oftast med hjälp av olika medicinska avbildningstekniker som röntgen eller datortomografi, så kallad CT. Undersökningarna är dyra och kan i förlängningen innebära risk för biverkningar. Därför kan de inte användas alltför ofta, vilket i sin tur leder till att sjukvården kan missa möjligheten att ställa tidiga diagnoser.<br /><br /><strong>Metaboliter avslöjar sjukdom​</strong><br /><br />Med ett enkelt blod- eller urinprov är det nu möjligt att utföra kontroller mycket oftare, för att tidigare hitta cancer eller upptäcka återfall, vilket möjliggör en optimal behandling. Men testet finns idag endast för ett fåtal cancertyper. Francesco Gatto, gästforskare och alumni vid institutionen för biologi och bioteknik, utvecklar analysen av metaboliter från blod – små molekyler som avspeglar cancercellernas tillväxt – så att det blir möjligt att känna igen fler sorters cancer. För detta har han nu utsetts till en ”Innovator Under 35”, tillsammans med 34 andra europeiska innovatörer.<br />–    Det är en stor ära! Först förstod jag inte riktigt hur stort detta är. Men sedan, när nyheten kom ut, möttes jag av överväldigande reaktioner, berättar han.<br />–    Utmärkelsen uppmärksammar det arbete som innovatörer gör, när vi arbetar med projekt som kan komma att ha stor betydelse för samhället, och delas ut av en högt ansedd jury som satts ihop av MIT Technology Review.<br /><br /><strong>Mission: Att rädda liv</strong><br /><br />Francesco Gatto och professor Jens Nielsen grundade 2017 företaget Elypta, ett spin-off-företag från Chalmers som också arbetar i nära samarbete med universitet. Elyptas uttalade syfte är att förebygga cancerdödlighet genom att utveckla tekniken med biopsier från blod eller urin, för upptäckt såväl som uppföljning eftersom testfynden också visar hur patienten svarat på behandling. Tekniken bygger på 19 biomarkörer, som Francesco Gatto identifierade under sin tid som doktorand på Chalmers, samt maskininlärning och algoritmer. De genererade mätvärdena identifierar sedan de olika cancertypernas individuella signaturer.<br /><br />–    Vi har nu avslutat mer än fem kliniska studier som visar på en fantastisk träffsäkerhet, inte bara när det gäller den cancertyp som vi främst letat efter – en typ av njurcancer – utan också flera andra sorter, säger Francesco Gatto och tillägger att Elypta nu planerar att släppa sitt test för forskningsbruk under 2019, och starta två stora försöksstudier, med flera inblandade sjukhus, under 2020.<br />–    Det finns mycket bevis för att tidig upptäckt av cancer minskar dess dödlighet, och det är i slutänden det enda som räknas, avslutar han.<br /><br />Paloma Cabello, medlem i juryn som utsett 2018 års “Innovators Under 35”, säger i en kommentar att Francesco Gatto utmärker sig för sin ”tekniska briljans, kreativitet, och sitt fokus på möjligheterna att överföra och implementera kunskap”.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Martina ButoracThu, 06 Dec 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfrågan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/batterianvandning-och-klimatfr%C3%A5gan.aspxKopplar batterianvändning till klimatfrågan<p><b>​​​En elbil som bara används sporadiskt utan att ersätta fossila transporter, kan ha negativ miljöeffekt, medan en elbil som används mycket och ersätter en fossilbil kan leda till stora miljövinster, skrev forskaren Simon Davidsson Kurland i en debattartikel i Ny teknik. Till vardags på Chalmers studerar han  bland annat hur klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät.​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Fokus</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial"><b> </b>i Ny teknik<b> </b></span><span style="background-color:initial">var på elbilens användning, kopplat till resursåtgången för att producera en ny bil inklusive batterier. Artikeln breddade debatten om elbilen och klimatfrågan. Det gjorde mig nyfiken på författaren.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><b style="background-color:initial">Simon Davidsson Kurland</b><span style="background-color:initial"> disputerade på Uppsala universitet med avhandlingen ”Natural resources and sustainable energy”. Det var den första avhandlingen i det nya forskarutbildningsämnet Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.</span><br /></div> <div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Simon_Davidsson_W.jpg" alt="Simon Davidsson Kurland" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></b> </div> <div>Avhandlingens fokus är på tillväxthastigheter av förnybar energiteknik och behov av material. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tror faktiskt att jag fortfarande är den enda som disputerat inom programmet på Uppsala, säger Simon när vi ses på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. </div> <div>Kjell Aleklett, professor emeritus i globala energisystem startade forskargruppen Globala energisystem som idag utgör en stor del av forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling i Uppsala. </div> <div>– Det var han som bidrog till att begreppet Peak Oil, oljetoppen blev känt i Sverige. Det finns vissa likheter mellan Naturresurser och hållbar utveckling på institutionen för geovetenskaper i Uppsala och Fysisk resursteori på Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div><b>Efter Uppsala gick färden till Stanford</b> University i Kalifornien för postdokstudier.</div> <div>Där samarbetade Simon Davidsson Kurland med Sally Benson, professor i Energy Resources Engineering och co-director of Stanford's Precourt Institute for Energy och Director of the Global Climate and Energy Project (GCEP).</div> <div><br /></div> <div>– Hon samordnar energiforskning på Stanford. Nu har vi en gemensam artikel på gång om hur det totala energiutbytet av solceller påverkas av batterier.</div> <div>Idag marknadsför företag batterier till solcellsanläggningar, men för den som har solpaneler på sitt tak kan det vara bättre att sälja sitt överskott av el direkt på nätet. </div> <div><br /></div> <div><b>Vår artikel bygger vidare</b> på ett arbete Sally Bensons tidigare postdoks gjort om energy return on investment, EROI. Metoden mäter hur mycket mer energi du får ut från exempelvis solceller jämfört med vad som går åt för att tillverka dem. </div> <div><br /></div> <div>– Jag har försökt applicera detta på ett mer realistiskt case genom att modellera en vanlig installation av solceller på villatak på platser med varierande klimat och räknat på hur batterierna används och när det lönar sig att köpa batterier. Eftersom processen att tillverka batterier är energikrävande, så minskar EROI om den genererade och lagrade elen hade kunnat användas via elnätet.</div> <div><br /></div> <div>Det finns studier som pekar på hur mycket energi det går åt att göra batterier.</div> <div>Simon fokuserar mest på användningen och på hur snabbt det går att skala upp produktionen. En nyckelfråga här är hur mycket och vilka resurser som krävs för att bygga tekniken för att ställa om energisystemet.</div> <div><br /></div> <div>Simon började på Chalmers i januari 2018 och har sitt kontor i samma korridor som några av Chalmers namnkunniga forskare när det gäller klimat och energiomställning – Azar, Hedenus, Kåberger, och Sprei. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför har du bytt den amerikanska västkusten till den svenska och Chalmers?</strong></div> <div>– Jag gillar verkligen tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som den på Fysisk resursteori. Det amerikanska systemet är mer hierarkiskt. Här är det mer fokus på kreativitet och öppenhet, vilket passar mig bättre. </div> <div><br /></div> <div>På chalmers.se skriver du att en del av din forskning handlar om att vägleda beslutsfattare mot minskade utsläpp av växthusgaser och hållbar utveckling.</div> <div>– Det var något jag lärde mig i USA. Sally Benson ville verkligen att det vi gjorde skulle användas som underlag till beslut, och det är en av sakerna som lockade hit mig. Här är verkligen folk engagerade i debatten och sätter ribban högt när det gäller diskussionen kring energiutvecklingen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad fokuserar du på under din postdokperiod?</strong></div> <div>– Mycket handlar om olika material till batterier, som kobolt och litium. En av frågorna handlar om det är möjligt att skala upp produktionen, och hur mycket klimatet påverkas om vi förutom batterier till bilar, också har batterier och storskalig lagring i vårt stationära elnät. Jag kommer också att arbeta i ett projekt, kopplat till minskade utsläpp inom framförallt transportsektorn, inom Mistra Carbon Exit tillsammans med klimatforskaren Daniel Johansson och transportforskaren Sonia Yeh. </div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen​<br /></div> <div><br /></div> <div>I ”SDG Christmas Calender 2018&quot; på webben, presenterar Göteborgs centrum för hållbar utveckling varje dag ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. </div> <a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://gmv.gu.se/english/global-goals/SDGchristmascalendar2018"><div style="display:inline !important">Lyssna på Simon Davidsson Kurland när han berättar om mål nummer 7: Hållbar energi för alla.<br /></div></a> ​ <div><span style="background-color:initial"><b>Relaterat:</b></span><br /></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.org/">Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/forskning/frt/Sidor/default.aspx">Fysisk resursteori</a></div> <div><a href="https://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/">Naturresurser och hållbar utveckling</a></div> <div><a href="https://profiles.stanford.edu/sally-benson">Sally Benson, Stanford​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> Thu, 06 Dec 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Camp-Vera-ska-vacka-tjejers-teknikintresse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Camp-Vera-ska-vacka-tjejers-teknikintresse.aspxCamp Vera ska väcka tjejers teknikintresse<p><b>​Nu växlar Chalmers upp för att locka fler tjejer till tekniska program. En webbtävling ska sålla ut hundra gymnasietjejer som vinner en plats på Camp Vera – en helg den 16–17 mars för att testa programmering och teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att säkra en jämlik framtida kompetensförsörjning i ett samhälle där maskiner och robotar blir allt vanligare behövs att fler kvinnor väljer en teknisk bana. Därför bjuder Chalmers nu in hundra tjejer som läser tredje året på gymnasiet till en helg där de får kika närmare på områdena elektroteknik, datateknik, IT samt automation och mekatronik. </span><div>– Syftet är naturligtvis att lyfta fram den teknik- och samhällsomvälvning som digitaliseringen möjliggör och den stora efterfrågan på kreativ ingenjörskompetens som blir resultatet av detta, säger Jörgen Blennow, utbildningsområdesledare för programmen elektro-, data- och informationsteknik, Edit.</div> <div><br /></div> <div><strong>Konceptet med en upplevelsehelg</strong> för tjejer är inspirerat av det norska universitetet NTNU:s välbeprövade satsning ”Teknologicamp” och nu hakar alltså Chalmers på. Tjejer som har läst matte 4, fysik 2 och kemi 1 på ett högskoleförberedande gymnasieprogram kan genom en webbtävling kvalificera sig som deltagare. Tävlingen går ut på att svara rätt på ett antal quizfrågor och därefter skriva en kort text om vilken app som man tycker saknas. De hundra som gör bäst ifrån sig i tävlingen vinner en plats på Camp Vera och allt är betalt – upplevelse, resa, mat, boende och fest. </div> <div>– Programmet för helgen är fortfarande preliminärt men tjejerna kommer att få prova på att löda ihop ett kretskort, programmera ett spel, programmera en robot och en hel del annat, berättar Jörgen Blennow.</div> <div><br /></div> <div><strong>Chalmers har också engagerat</strong> ett antal studentambassadörer som ska vägleda Camp Vera-deltagarna under helgen och målet är att ge dessa gymnasietjejer en tydlig försmak av livet på Chalmers och en bild av vilka möjligheter som kan ligga framför dem.</div> <div>– Jag tror att det är jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger ambassadören Sofija Zdjelar som läser datateknik på Chalmers. </div> <div>Emma Dahlin från elektroteknik håller med.</div> <div>– Ja, jag vet att det är lite tabu för tjejer att gilla teknik men jag tycker inte att det ska vara så! Det finns massor av tjejer som gillar teknik, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://chalmers.sqore.com/camp-vera" title="Extern länk till webbtävlingen">Webbtävlingen lanserades i början av december och är öppen till 31 januari 2019.​</a></strong></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer om Camp Vera på </span><a href="http://www.chalmers.se/campvera" title="Länk till chalmers.se/campvera">chalmers.se/campvera</a><br /></div> <div><br /></div> Wed, 05 Dec 2018 11:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-i-samarbete-om-dinosaurier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-i-samarbete-om-dinosaurier.aspxChalmers i samarbete om dinosaurier<p><b>​Nya upptäckter om den delfinliknande fisködlan Stenopterygius som levde för cirka 180 miljoner år sedan, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Chalmers forskningsinfrastruktur Kemisk avbildning, eller NanoSIMS, spelar en viktig roll i de fascinerande upptäckterna.</b></p>​<span><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Stenopterygius">Stenopterygius </a>var runt två meter lång och levde under den <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ldre_jura">äldre Juraperioden</a> i ett hav som bredde ut sig där idag södra Tyskland ligger, över hundra miljoner år före de mer namnkunniga dinosaurierna Tyrannosaurus och Triceratops tid. Nu har forskare, i ett multidisciplinärt internationellt samarbete lett av en grupp vid Lunds universitet, undersökt ett mycket välbevarat fossil vilket lett till fascinerande ny kunskap om den delfinliknande varelsen som de <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-018-0775-x">publicerat i Nature</a>. Fossilets mjukdelar så som späck, skinn och lever har studerats på både cellulär nivå och på molekylnivå. Detta har lett till klarare bild av hur djuret såg ut och hur det var uppbyggt. Forskarna upptäckte bland annat att trots att över 180 miljoner år har gått så finns det fortfarande viss flexibilitet i delar av vävnaden.  För att lyckas med djupanalysen har bland annat Chalmers avancerade infrastruktur för kemisk avbildning använts. </span> <div><br /><span></span><div>– Vi har tittat på hur melanoforer, alltså celler som innehåller pigment, och hud är bevarade i fossilen. Där har vi bekräftat att cellerna och huden, efter alla miljoner år, fortfarande innehåller viktiga organiska beståndsdelar från lipider och proteiner, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/Per-Malmberg.aspx">Per Malmberg</a>, föreståndare för Chalmers och Göteborgs universitets öppna infrastruktur <a href="/en/researchinfrastructure/chemicalimaging/Pages/default.aspx">Kemisk avbildning</a>.  <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Dinosaur/Per%20Malmberg-.jpg" width="2743" height="3549" alt="" style="height:254px;width:196px;margin:5px" /><br /><br />Upptäckten bidrar med förnyad kunskap kring hur konvergent evolution går till, det vill säga likartade egenskaper hos olika djurarter som utvecklats på grund av liknande levnadsförhållanden snarare än på grund av arv. Fisködlan har nämligen flera likheter med dagens delfiner och tumlare, men även havslädersköldpaddan, trots att de inte är besläktade. </div> <div>Forskningen har bedrivits gemensamt med universitet över hela världen, men letts från Lunds universitet. De valde att anlita Chalmers eftersom högskolan erbjuder tillgång till NanoSIMS-analys och analytisk kompetens genom dess öppna infrastruktur.</div> <div> </div> <div>– Jag och min kollega Aurélien Thomen från Göteborgs Universitet, som också är med på arbetet, är stolta över att kunna bidra med en viktig pusselbit för att förstå hur Stenopterygius fungerade. Vår infrastruktur erbjuder en unik möjlighet till högupplöst kemisk ytanalys och vårt bidrag till studien visar på att vår infrastruktur håller absolut toppklass även globalt, säger Per Malmberg. </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Dinosaur/nanosims.jpg" width="456" height="296" alt="" style="height:192px;width:297px;margin:5px" /></div> <div> </div> <div>NanoSIMS, eller kemisk avbildning är en teknik som gör det möjligt att skapa kemiska kartor av ytor. Allt i från hårda material som fossil till mjuka material som celler kan analyseras. NanoSIMS är en ytterst känslig teknik som kan analysera ämnen på ppm-nivå och skapa bilder av fördelningen med rumslig upplösning på ned till 50 nanometer. Kemisk avbildning är en gemensam infrastruktur med Göteborgs Universitet och har Nordens enda NanoSIMS instrument.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.lu.se/article/valbevarat-fossil-avslojar-hud-som-fortfarande-ar-mjuk">Läs mer om upptäckten på Lunds universitets hemsida. ​</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Mats Tiborn</div> <div><br /></div></div>Wed, 05 Dec 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-beviljas-konsolideringsbidrag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-beviljas-konsolideringsbidrag.aspxFysiker beviljas konsolideringsbidrag<p><b></b></p>​<img src="/sv/institutioner/fysik/nyheter/PublishingImages/vrkonsilodation.jpg" alt="vrkonsilodation.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">​Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats konsolideringsbidrag 2018. Totalt beviljas nästan 221,5 miljoner kronor för åren 2019–2024. </span><div><span style="background-color:initial">Det har varit stenhård konkurrens. Av de 306 ansökningar som kommit in har 20 beviljats och tre av dessa går till fysiker på Chalmers. </span><div><span style="background-color:initial">Vi gratulerar </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a><span style="background-color:initial"> och </span><a href="/sv/personal/Sidor/ermin-malic.aspx">Ermin Malic </a><span style="background-color:initial">på institutionen för fysik och </span><a href="/sv/personal/Sidor/Åsa-Haglund.aspx">Åsa Haglund ​</a><span style="background-color:initial">på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Christoph Langhammers projekt heter ”Sub-10 nm Utmaningen inom Katalys p</span><span style="background-color:initial">å Enskilda Nanopartiklar” och beviljas 12 miljoner kronor. </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Porträtt-Christoph-Langhammer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Christoph Langhammer och forskningen som banar väg för framtidens vätgasbilar. ​</a></span></div> <div> <div><br /></div> <div>Ermin Malics projekt heter ”Excitondynamik i atomiskt tunna material” och beviljas 12 miljoner kronor. </div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Optiskt-fingeravtryck-kan-avslöja-föroreningar-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Ermin Malics forskning om bland annat</a> <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Optiskt-fingeravtryck-kan-avslöja-föroreningar-i-luften.aspx">ultratunna, snabba, effektiva sensorer med hög precision. ​​</a></div> <div><br /></div> <div>Åsa Haglunds projekt heter ”Ultravioletta och blå mikrokavitetslasrar” och beviljas 10,4 miljoner kronor. </div> <div><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/MC2-researcher-gets-major-grant-from-The-Swedish-Research-Council.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Åsa Haglunds forskning som handlar om att utveckla den allra första elektriskt drivna ultravioletta mikrokavitetslasern.​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/beslut-om-bidrag/beslut/2018-09-06-konsolideringsbidrag.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs gärna mer om konsolideringbidraget och forskningsprojekten på VR:s hemsida.</a></div> </div></div></div>Wed, 05 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/arets-basta-genomslag-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/arets-basta-genomslag-2018.aspxNyinstiftat pris till mätmetod för fartygsutsläpp<p><b>Det nyinstiftade Chalmers pris för bästa genomslag i samhället går 2018 till Johan Mellqvist och hans forskarlag, som har skapat och utvecklat nya metoder för att mäta utsläpp från fartyg till havs. – Det här priset går inte bara till vårt forskarlag utan till hela institutionen, som präglas av ett starkt miljöfokus. Och med tanke på Chalmers vision om en hållbar framtid känns det extra roligt att det är miljöforskningen på Chalmers som får pris här idag, säger Johan Mellqvist, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Priset delades ut av Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande vid en ceremoni den 30 november. </span><div>– Många av våra forskare är inte nöjda förrän deras kunskap och forskningsresultat sitter i prototyper och färdiga produkter – eller ligger till grund för processer – som gör faktisk skillnad i världen, sa Fredrik Hörstedt, i sitt tal. </div> <div>Förväntningarna och kraven från samhället har förändrats i takt med att samhällsutmaningarna blir fler och fler – när det gäller så vitt skilda ämnen som klimatomställning, ökad antibiotikaresistens och cirkulära ekonomier. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ImpactAward_181130_05_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi förväntas att ta ett ansvar för de här samhällsutmaningarna. Och det vill vi göra! I en värld där faktaresistens och rent förnekande av vetenskapliga resultat från beslutsfattare blir allt vanligare är vår röst i samhället viktigare än någonsin, sa Fredrik.  </div> <div><br /></div> <div>Chalmers arbetar därför på olika sätt för att främja, mäta och följa upp nyttiggörande av forskning – det kan vara nya tekniker och patent, påverkan av samhällsdebatt och inte minst samverkan med andra lärosäten, industri eller beslutsfattare på olika nivåer. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Sniffar rätt på svavelsyndare​</h5> <div>Priset går alltså till de forskare på Chalmers som har utvecklat en banbrytande metod för fjärrmätning av utsläpp från fartyg, främst då utsläpp av svavel. Mätningen kan ske med flygplan eller med fasta mätstationer, som bland annat finns i Göteborgs inlopp och på Öresundsbron. Fjärrmätningarna utförs av en så kallad sniffer och används till exempel för att guida hamnmyndigheterna till vilka fartyg de ska välja ut för ombordbesiktning, vilket krävs för att kunna lagföra dem som bryter mot reglerna. </div> <div><br /></div> <div>– Flygmätningarna är överlägsna. De visar hur mycket fartygen faktiskt släpper ut när de är ute till havs och inte vet att om att de blir kontrollerade, säger Johan Mellqvist, som arbetar på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys. <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Var-tionde-fartyg-bryter-mot-svavelreglerna.aspx">Läs mer om metoden i pressmeddelandet: Var tionde fartyg bryter mot svavelreglerna</a>. </div> <div><h6 class="chalmersElement-H6"><span>Motiveringen till priset lyder såhär: </span></h6></div> <div>Årets pristagare består av en forskargrupp där forskarna med hjälp av ett målmedvetet, aktivt och brett arbetssätt bidragit till stora samhälleliga värden utifrån sin forskning. De har åstadkommits genom samverkan med flera parter och skapat genomslag inom praktik, styrning och hur vi uppfattar samhället. Forskningen har bidragit till ny mätutrustning för fjärrövervakning av fartygsutsläpp (Remote Ship Emission Measurements) och kunskap till grund för ett regeringsförslag på ökade miljösanktionsavgifter vid överträdelser av utsläpp.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Har bidragit till skärpt lagstiftning​</h5> <div><span style="background-color:initial">Sedan underlaget för bedömning lämnades in till Chalmers innovationskontor för bedömning våren 2018 har regeringen beslutat om nya miljösanktionsavgifter, där Chalmers metodik nämndes i förarbetet som ett sätt att följa upp skärpt lagstiftning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong> om ”<a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/miljosanktionsavgift-for-fartygsbranslen-med-for-hog-svavelhalt/">Miljösanktionsavgift för fartygsbränslen med för hög svavelhalt</a>”, från 1 juni 2018. </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">​FAKTA: Chalmers pris för bästa genomslag i samhället <br /></h5> <div>Chalmers pris för bästa genomslag i samhället ska premiera forskare eller forskargrupper vars forskning lett till betydande genomslag i samhället. Priset instiftades hösten 2018 och ska delas ut varje år. Ur den årliga kartläggningen av nyttiggörandeprojekt nomineras varje år tre bidrag till priset. </div> <div>För 2018 års pris nominerades:  </div> <div><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Kraftens-Hus-Q-frQn-kraft-att-Qverleva-till-kraft-att-leva--.aspx">Kraftens hus – Innovativ tjänstedesign för bättre stöd till cancerberörda</a> <span style="background-color:initial"> </span></li> <li><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Var-tionde-fartyg-bryter-mot-svavelreglerna.aspx">Remote Ship Emission Measurements/Fjärrövervakning av fartygsutsläpp</a> <br /></li> <li><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/shipwreck/vraka/Sidor/default.aspx">Vraka – beslutsstöd gällande potentiellt miljöfarliga fartygsvrak</a>  <br /></li></ul></div> <div>Och till vinnare utsågs alltså Remote Ship Emissions Measurements, från institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <em> </em><div><em>Bild: Johan Bodell</em></div>Tue, 04 Dec 2018 08:00:00 +0100