Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 19 Apr 2018 17:01:01 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxSpikar av grafen kan döda bakterier på implantat<p><b>​En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi. Det visar forskning från Chalmers, som nyligen publicerats i tidskriften Advanced Materials Interfaces.</b></p>​Kirurgibehandling med implantat – som höft-, knäproteser eller tandimplantat – har blivit allt vanligare. Men vid implantatkirurgi finns alltid risk för bakterieangrepp. Bakterierna orsakar infektion, som i värsta fall kan leda till att implantatet inte kan fästa vid skelettet utan måste plockas ut igen.<br /><br />Bakterier färdas runt i vätska, exempelvis blod. De letar efter en yta att sätta sig på. Väl på plats växer de till och förökar sig, och bildar en skyddande gegga – en så kallad biofilm.<br /><br />Ett forskarlag på Chalmers har nu visat att vertikalt stående grafenflagor bildar en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Bakterierna skärs istället sönder på de rakbladsvassa flagorna och dör. Att förse implantat med ett grafenlager kan alltså skydda patienten mot infektion, samt förebygga antibiotikabehandling och risk för implantatförlust. Beninläkningen runt implantatet störs inte heller; tvärtom kan grafen förbättra bencellernas förmåga att förnya sig och läka.<br /><br />Chalmers är ledande inom grafen-området, men de biologiska applikationerna dök inte upp på radarn förrän för ett par år sedan. Forskarna såg då att studier visade motstridiga resultat; vissa visade att grafen skadar bakterier, andra att de inte påverkades alls.<br /><br />– Vi upptäckte att knepet är att sätta grafenflagorna vertikalt. Om de istället ligger ner skadas inte bakterierna, berättar Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />De vassa flagorna skadar inte mänskliga celler. Anledningen är enkel: en bakterie är cirka en mikrometer – en tusendels millimeter – i diameter, medan en mänsklig cell typiskt är 25 mikrometer. Det som är ett dödligt knivangrepp för bakterien blir därför endast ett nålstick för cellen.<br /><br />– Grafen har stor potential när det gäller hälsoapplikationer. Men mer forskning behövs innan det går att säga att det är helt säkert. Bland annat vet vi att grafen inte bryts ner särskilt lätt, säger Jie Sun, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.<br /><br />Goda bakterier stryker naturligtvis också med när de onda skadas. Men det är inte ett problem, eftersom effekten är väldigt lokal och kroppens mikroflora inte påverkas.<br /><br />– Vi vill på det här sättet förhindra att bakterier skapar infektion. Om du får en infektion behövs kanske antibiotika, vilket definitivt stör mikrofloran i hela kroppen. Därtill kommer problemet med antibiotikaresistens, säger Santosh Pandit, postdoc på Biologi och bioteknik.<br /><br />Stående grafen är ingen ny uppfinning, utan har funnits i några år. Chalmers forskarlag är däremot först med att använda vertikalt grafen för att döda bakterier. Nästa steg för forskarlaget blir att testa vertikalt grafen ytterligare genom att klä implantatytor och studera effekten på djurceller.<br /><br />Chalmers har samarbetat med företaget <a href="http://www.wellspect.co.uk/">Wellspect Healthcare</a>, som bland annat gör katetrar, i denna studie och parterna kommer nu att inleda en andra studie tillsammans. Forskningen har utförts inom det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Resultaten är publicerade i Advanced Materials Interfaces: &quot;<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201701331">Vertically Aligned Graphene Coating is Bactericidal and Prevents the Formation of Bacterial Biofilms</a>&quot;<br /><br /><strong>Så tillverkas vertikalt grafen</strong><br />Grafen består av kolatomer. Det är bara ett atomlager tjockt och därmed världens tunnaste material. Grafen tillverkas i flagor eller film. Det är 200 gånger starkare än stål och har en mycket god ledningsförmåga tack vare sin snabba elektronrörlighet. Grafen är dessutom superkänsligt för molekyler vilket gör att det kan användas i sensorer.<br /><br />Grafen kan tillverkas genom CVD, chemical vapor deposition eller kemisk ångavsättning. Metoden används för att skapa en tunn ytbeläggning på ett prov. Provet placeras i en vakuumkammare och värms upp till höga temperaturer samtidigt som tre gaser – vanligen väte, metan och argon – släpps in i kammaren. Den höga värmen får gasmolekyler att reagera med varandra och ett tunt lager kolatomer skapas.<br />För att tillverka vertikalt grafen används PECVD, plasmaassisterad ångavsättning. Då appliceras även ett elektriskt fält – en plasma – över provet, vilket gör att gasen nära ytan joniseras. Med plasman växer lagret av kol vertikalt från ytan, istället för horisontellt som vid CVD.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Bild och video: Johan Bodell <br />Illustration: Yen StrandqvistMon, 16 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Brobyggare-belonas-med-nytt-medicinteknikpris.aspxBrobyggare belönas med nytt medicinteknikpris<p><b>​Det nyinstiftade priset i medicinteknik i Henry Wallmans anda går till Sabine Reinfeldt, docent och forskargruppsledare inom medicinska signaler och system på Chalmers. Hon får priset för sin forskning för att förbättra hörapparater baserade på benledning och för sin förmåga att bygga broar mellan discipliner.</b></p>​– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick veta att jag fick priset, säger Sabine Reinfeldt. Det är roligt att mitt och hela gruppens arbete uppmärksammas med det första Henry Wallman-priset.<br /><br />Sabine Reinfeldts forskning tar sikte på förbättrade hörapparater baserade på benledning. Hennes arbete inkluderar allt ifrån grundläggande benledningsfysiologi och transmission till utveckling av implanterbara hörapparater färdiga för marknadsintroduktion. <br /><br />I prismotiveringen framhålls att Sabine Reinfeldts forskning och arbetssätt präglas av en multidisciplinär samverkan med företrädare för klinisk vetenskap och hon är i sin gärning därför en mycket god representant för de ideal som Henry Wallman önskade se i den medicintekniska forskningen och dess kliniska nyttiggörande. Utöver att bygga broar mellan discipliner har Sabine Reinfeldt framgångsrikt skapat välfungerande multidisciplinära team.<br /><br />– Just samarbetet mellan olika discipliner har alltid varit en framgångsfaktor inom området benledningshörsel, säger Sabine Reinfeldt. Min företrädare Bosse Håkansson på Chalmers inledde redan 1977 ett framgångsrikt samarbete med Anders Tjellström på Sahlgrenska och Brånemark Osseointegration Center. Jag försöker fortsatta i samma anda. Vi är ett helt team med ingenjörer, läkare och audionomer som arbetar tillsammans och bidrar med våra respektive kunskaper för att hitta de bästa lösningarna, för patienternas bästa. Inte minst Måns Eeg-Olofsson på Sahlgrenska är en mycket viktig samarbetspartner idag.<br /><br />Sabine Reinfeldt kommer att motta priset vid en ceremoni tidigt hösten 2018.<br /><br /><em></em><em></em><strong>Fakta om priset</strong><br />Henry Wallmans pris är ett innovationspris inom medicinteknik, som från 2018 årligen delas ut till yngre forskare eller forskarstuderande som i nära samverkan med expertis inom teknik och hälso- och sjukvård framgångsrikt överfört ny kunskap från akademi till praktisk sjukvård. Bakom priset står stiftelsen Medicin &amp; Teknik vid Chalmers. Prissumman uppgår till 50 000 kronor.<br />Henry Wallman kom till Chalmers 1948 och var pionjär inom medicinteknisk forskning och utveckling.<br /><br /><span><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Oscar Mattsson<span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /><strong>Kontaktinformation</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/sabine-reinfeldt.aspx">Sabine Reinfeldt</a>, docent, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20sabine.reinfeldt@chalmers.se">sabine.reinfeldt@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskargruppen Medicinska signaler och system</a><br />Fri, 13 Apr 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-ledstjarna-inom-tvarvetenskaplig-utbildning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/En-ledstjarna-inom-tvarvetenskaplig-utbildning.aspxChalmers &quot;en ledstjärna inom tvärvetenskaplig utbildning<p><b>​En ny benchmarkingrapport från MIT rankar Chalmers topp-tio i världen när det gäller ingenjörsutbildning. Starka tvärvetenskapliga program och hälsosam tonvikt på excellent undervisning framhävs som utmärkande för Chalmers.</b></p>​Rapporten från MIT sätter fokus på världsomspännande trender i det växlande landskap som dagens ingenjörsutbildningar utgör, utser dagens och morgondagens ledare inom området och beskriver några viktiga framtida riktningar. Den bygger på intervjuer med 178 ledande bedömare, med kunskap om och erfarenhet av världsledande tekniska program.<br /><br />&quot;Chalmers tekniska högskola i Sverige beskrevs av ett antal intervjuade som ’<em>en verklig ledstjärna med sina tvärvetenskapliga program... de har skapat en bra maktbalans [mellan institutioner och programmen] med ömsesidigt engagemang från båda sidor</em>’,&quot; skriver Dr Ruth Graham, oberoende konsult inom högre utbildning och författare till denna globala översyn av spetskompetens inom ingenjörsutbildning.<br /><br />Chalmers får också erkännande för sin kvalitet och ambitiösa pedagogiska träning av fakultetsanställda, och hur pedagogiska prestationer belönas karriärmässigt.<br /><br />Utbildning av högsta klass är ofta begränsad till vissa miljöer, ett program eller en institution. Bästa praxis genomsyrar sällan ett helt universitet. Men europeiska universitet som Aalborg, Delft, Chalmers och KTH verkar ha en mer samordnad och konsekvent strategi än de flesta amerikanska universitet, enligt rapporten.<br /><br />Ruth Graham presenterar rapporten vid ett seminarium på Chalmers senare i vår. Den fullständiga rapporten finns tillgänglig för nedladdning här: <br /><br /><a href="https://jwel.mit.edu/assets/document/global-state-art-engineering-education" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The Global State of the Art in Engineering Education</a><br /><br /><strong>Text:</strong> Christian Borg<br />Mon, 09 Apr 2018 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bioteknik-for-battre-ol.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Bioteknik-for-battre-ol.aspxBioteknik för bättre öl<p><b>Avancerade kunskaper i bioteknik kan inte bara användas för att uppfinna nya drivmedel eller mediciner. De kan även nyttjas för att brygga bättre öl. Under Gothenburg Beer Week i april öppnade Chalmers sitt labb och hjälpte professionella och hobbybryggare att analysera sina brygder.</b></p>Joshua Mayers och Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira är forskare inom industriell bioteknik vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. En dag under Gothenburg Beer Week samarbetade de med Chalmers då de med sitt lilla företag Crafts Lab hyrde in sig i universitetets laboratorium och bjöd in bryggare till ett tvåtimmarsevent. För deltagarna berättade de om olika bryggningstekniker, vetenskap, jästsorter, analyserade bryggarnas egna ölprover och svarade på deras frågor.<br />– Det kom ungefär 30 personer och det var en ganska lagom storlek på gruppen. Det blev lite tajt i labbet så fler än det skulle ha blivit för trångt, men jag tror att alla hade möjlighet att se vad vi visade och berättade om, säger Joshua Mayers.<br /><strong><br />Hur fick ni idéen till det här?</strong><br />– Joshua och jag har bryggt öl tillsammans länge och vi brukar hjälpa varandra och prata ölnörderier i största allmänhet. I bryggningsprocessen är det en del väntetider då vi har suttit och spånat kring möjligheterna att kombinera våra kunskaper i mikrobiologi och bioteknik med vårt ölintresse, berättar Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira.<br />– Det finns redan en stor mängd bra bryggerier i Sverige och inte minst på västkusten, men här saknas någon som kan analysera brygderna. I USA finns White Labs som är ett lab för att analysera öler och deras verksamhet växer stort. Så vi tänkte, varför skulle inte en liknande modell fungera här, med alla våra fantastiska bryggerier på Sveriges västkust? säger han.<br /><strong><br />Fick ni svåra frågor?</strong><br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/beer-josh_250.jpg" alt="" style="height:235px;width:306px;margin:5px" />– Det var definitivt några knepiga frågor! Vi hade förväntat oss det för det är mycket svårt att förbereda sig för allting. Öl och bryggning är ett så stort fält och vi lär oss fortfarande många nya saker, båda två. Jag förväntade mig frågan om varför vi vill analysera och utforska öl, men jag tror att alla som kom redan hade förståelse för vikten av att kunna kontrollera ölets kvalitet för att kunna göra bra produkter! säger Joshua Mayers.<br /><br /><strong>Vilka reaktioner och feedback fick du från besökarna?</strong><br />– Vi har fått jättefin feedback och det känns ju oerhört roligt, särskilt när det kommer från människor vars öl man gillar! Vi kommer förhoppningsvis att genomföra ett liknande evenemang inom en snar framtid för dem som missade det, så håll ögonen öppna, säger Joshua Mayers.<br /><br />Professor Lisbeth Olsson är avdelningschef och ser positivt på att industriell bioteknik nyttjas på det här sättet för att förbättra ölbryggning och hjälpa bryggerier med deras processer.<br />– Jag tycker det är jätteroligt att vår forskning och kunskap nyttiggörs på det här sättet! Genom att få insikt i vilka problemställningar man brottas med inom industrin, får vi också insikter om vilka frågeställningar som det är angeläget att få fördjupad kunskap inom, säger hon.<br /><br />Och på lång sikt hoppas Joshua Mayers och Fábio Luis Da Silva Faria Oliveira kunna starta skräddarsydda forskningsprojekt tillsammans med etablerade bryggerier som vill ha hjälp att lösa specifika problem eller förbättra och förnya sina bryggarprocesser.<br /><br /><br />Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Fri, 06 Apr 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspxEn stjärna föds - men hur?<p><b>​​Jonathan Tan, professor i astrofysik, är en av två astronomer vid Chalmers tekniska högskola som i år tilldelas ett ERC Advanced Grant, på 2,5 miljoner euro. Hans forskningsgrupp kommer att fokusera på hur tunga stjärnor skapas – i nutid såväl som under universums allra första dagar.– Utan tunga stjärnor finns ingen möjlighet till liv, så som vi känner till det. Detta eftersom många viktiga kemiska element skapas i tunga stjärnor och släpps ut i universum när de till slut exploderar i supernovor. Vi hoppas kunna svara på några av de många öppna frågorna om tunga stjärnors födelse i projektet, säger Jonathan Tan, vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px">Projektet, som nu fått finansiering av ERC, Europeiska forskningsrådet i fem år, kallas MSTAR – Massive star formation through the universe, medan det kommer att fokuserar på hur tunga stjärnor föds, hoppas Jonathan att hans grupp kommer att kunna använda resultaten för att bättre förstå den kompletta livscykeln för stjärnor liksom stjärnkluster och det interstellära mediet i galaxer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">En stjärnas massa, eller tyngd, bestämmer också hur dess livscykel kommer att se ut. Medan vår sol kommer att sluta som en så kallad vit dvärg kommer en tung stjärna - med åtta gånger solens massa eller mer - att utvecklas till en kärnfusions-&quot;fabrik&quot; som producerar tyngre och tyngre element i sin kärna tills den slutligen exploderar som en supernova, vilket frigör elementen i det interstellära mediet.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Syret som vi andas och järnet i vårt blod har skapats i tidigare generationer av tunga stjärnor. För 4,6 miljarder år sedan integrerades dessa element i jorden och så småningom i våra kroppar. Det här är bara ett par exempel på hur tunga stjärnor utgör en förutsättning för liv. Det är också en av de främsta anledningarna till att vi är intresserade av att studera dessa stjärnor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>Modeller och observationer</span></h6> <div><span style="font-size:14px">Jonathans grupp kommer att utveckla modeller av den evolutionära sekvensen av hur tunga stjärnor bildas och sedan göra observationer från flera teleskop för att testa den modellerade sekvensen – och utveckla den ytterligare för att testa formationsteorier.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Teoretiska modeller är en viktig del, eftersom vi under vår livstid aldrig kommer att få se hur en enskild stjärna föds eller utvecklas. Sedan kommer vi att välja ett demografiskt tillvägagångssätt i våra observationer, där vi kommer att samla observationer av många källor som bildas i vår galax.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Och som en demograf skulle gå till väga för att förstå en mänsklig befolkning genom att se hur många unga barn det finns, hur många medelålders och så vidare, kommer astronomerna att göra detsamma i olika populationer av tunga stjärnor i olika skeden, för att få en förståelse för livscykeln.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Skapandet och livscykeln för en tung stjärna är en mycket komplicerad process, men om vi lyckas utveckla våra modeller kan vi få en bra förståelse för hur verkligheten ser ut.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Nya och kraftfulla teleskop, som ALMA-teleskopet i Chile och det kommande James Webb rymdteleskopet, kommer att göra observationer som kan testa modellerna och också hjälpa till att förstå om livscyklerna hos tunga stjärnor varierar på olika platser i universum.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet kommer också att utforska nya teoretiska modeller för hur de allra första stjärnorna i universum bildades. En teori är att mycket tidiga supertunga stjärnor (med en miljon gånger solen) skulle kunna vara ursprunget till supertunga svarta hål - som det i mitten av Vintergatan - ett av de viktigaste olösliga problemen i astrofysik.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/SusanneAalto_JonathanTan_180327_250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Supertunga svarta hål är också fokus för ett annat Chalmers-projekt som har fått finansiering från ERC. Susanne Aalto, professor och chef för avdelningen Astronomi och plasmafysik, kommer att leda forskningsprojektet HIDDeN, som kommer att utforska </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">hur supertunga svarta hål – som det i Vintergatans mitt – utvecklas och påverkar såväl ”sin” galax som andra delar av Universum. (<a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspx">Läs mer om Susanne Aaltos projekt HIDDeN​</a>). </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>En laginsats från start till mål</span></h6> <div><span style="font-size:14px">ERC-bidraget för MSTAR kommer att användas för att utöka Jonathans forskningsgrupp genom rekrytering av både doktorander och disputerade forskare. Det kommer också att ge möjligheter för Chalmers astronomer att utöka sitt globala nätverk. Dels ska Jonathans grupp stå som värdar för en internationell konferens nästa år, och dels ingår ett omfattande besökarprogram för internationella forskare som ska kommer till Chalmers och Onsala Space Observatory.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är inte möjligt för en grupp att svara på alla frågor vi strävar efter. Vi kommer att bygga ett team här på Chalmers, men redan i skrivandet av projektförslaget involverade vi många kollegor från hela världen, så det kommer att bli ett lagarbete fullt ut.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Och när det gäller samarbete har Jonathan också startat ett tvärvetenskapligt initiativ om kosmiska ursprung, som kommer att vara en samverkan mellan Chalmers och University of Virginia i USA.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">- Vi bygger upp en grupp på varje universitet och försöker länka de två tillsammans. Det handlar mestadels om astronomer, men också kemister och miljö-, beräknings- och materialforskare finns med. Målet är att undersöka alla processer som relaterar till kosmiskt ursprung, alltså bildandet av galaxer, stjärnor, planeter ända ner till molekylnivå - med det långsiktiga målet att försöka förstå livets ursprung i universum. </span><span style="background-color:initial">(</span><a href="http://cosmicorigins.space/" style="outline:none 0px">Läs mer om the Chalmers and Virginia <span style="background-color:initial">Initiatives on Cosmic Origins</span>​</a><span style="background-color:initial">)</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><i>Text: Christian Löwhagen.</i></span></div>Fri, 06 Apr 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspxUtforskar galaxernas dolda kärnor<p><b>​Susanne Aalto, professor i radioastronomi, är en av två astronomer vid Chalmers tekniska högskola som i år kammat hem ett ERC Advanced Grant, ett prestigefullt forskningsanslag på 2,5 miljoner euro. I projektet HIDDeN ska hennes forskargrupp utforska hur supertunga svarta hål – som det i Vintergatans mitt – utvecklas och påverkar såväl ”sin” galax som andra delar av Universum. – Galaxer är viktiga ”byggstenar” för universums struktur och vill man förstå hur universum utvecklas måste man förstå galaxers utveckling, säger Susanne Aalto, professor och chef för avdelningen Astronomi och plasmafysik på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Projektnamnet HIDDeN (gömd på svenska) handlar om galaxer som göms i stoft och gas, ofta efter att ha krockat med varandra. Stoft och gas funkar då som bränsle i en med universums mått extremt snabb utvecklingsfas, där mängder av nya stjärnor föds och svarta hål växer till sig. Projektet handlar om att förstå den här utvecklingsfasen och på så sätt öka förståelsen för hela universums utveckling. Särskilt intressant för projektet är gömda galaxkärnor.  </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Vi har upptäckt extremt stoftinbäddade galaxkärnor som är helt osynliga, både i vanligt ljus och i infraröd strålning. Vi tror att de döljer en hittills okänd, kompakt och mycket snabbt övergående fas av tillväxt. Antingen är det växande supertunga svarta hål eller en extrem form av stjärnfödsel. Den gömda aktiviteten driver också enorma ”vindar” och ”jetstrålar” som till slut kastar ut gas och stoft från galaxens kärna. Det kan vara så att dessa vindar fungerar som ett reglersystem för hur galaxerna utvecklas, säger Susanne Aalto. </div> <div><br /></div> <div><i>Det som är gömt låter ganska svårt att undersöka. Hur ska ni göra det?  </i></div> <div>– Man måste använda sig av långa radiovågor (osynliga för ögat) som kan passera stoftet och dammet och avslöja vad som gömmer sig därinne. Vi har utvecklat en metod där vi bland annat använder strålning från molekyler och astrokemi som ”mätinstrument”. Vi använder stora internationella teleskop som t.ex. ALMA, Atacama Large Millimeter Array i Chile – där Chalmers också är en viktig leverantör av internationellt ledande mottagarteknologi (<a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspx">Läs mer: Instrument från Chalmers ska se universums mest avlägsna delar​</a>). Chalmers är också engagerat i ännu mer långvågig teknik genom att delta i internationella nätverk av sammankopplade teleskop (LOFAR och VLBI), och i det framtida SKA.</div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Vad hoppas du på att projektet ska leda till? </i></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi hoppas bl.a. hitta en nyckel till gåtan hur supertunga svarta hål växer tillsammans med ”sina” värdgalaxer och vilka mekanismer som driver universums utveckling framåt. Vi letar också efter bevis på att supertunga svarta hål kan reglera sin egen tillväxt. Detta kan t.ex. ske genom vindarna  - om de är tillräckligt kraftiga kan de driva ut gas från galaxen helt. Är de svagare så flödar gasen tillbaks så att den kan bidra till ytterligare tillväxt.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/SusanneAalto_JonathanTan_180327_250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Susanne Aalto och Jonathan Tan." style="margin:5px" />Din kollega, professor Jonathan Tan på avdelningen för Astronomi och plasmafysik har också lyckats få ett ERC Advanced Grant i år (<a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspx">Läs mer om Jonathans projekt Massive Star Formation Through the Universe​</a>). Du är chef för avdelningen som ingår i institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap. Vad innebär två så här stora anslag för Chalmers roll i astronomiforskningen? </em></div> <div>– ERC anslagen innehåller så pass mycket resurser att det gör det möjligt att arbeta med forskningsfrågor i stor skala, vilket gör att Chalmers befäster sin plats i världseliten inom långvågig astronomi. På Astronomi och Plasmafysik har vi ett nära samarbete med Onsala Rymdobservatorium och det samarbetet är viktigt för våra framgångar. Vi ser också fram emot att vidga våra samarbeten med andra lärosäten, samt med andra avdelningar och institutioner på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><i>Vilka konkreta saker planerar ni att använda anslaget till? </i></div> <div>– För att kunna angripa de här frågorna så behöver vi ett koordinerat observationsprogram på flera internationella teleskop. Dels existerande anläggningar som ALMA samt två nya teleskop med planerad driftstart 2020: James Webb Space Telescope, som ska observera rymden från omloppsbana och SKA, Square Kilometer Array, som blir världens största radioteleskop. </div> <div>– Parallellt måste vi arbeta med våra modeller, bl.a. för strålningstransport, dynamik, astrokemi, och MHD-simuleringar av jetstrålar (MHD=Magnetohydrodynamik). Så vi planerar att använda pengarna till att bygga upp ett forskarteam. </div> <div><br /></div> <div><i>Du är den enda kvinnan på Chalmers med ett ERC Advanced Grant. Hur tänker du kring det? </i></div> <div>– Tittar man på ERC statistiken för advanced grants så ser man att Sverige inte ligger så bra till när det gäller könsfördelningen. Det är intressant att fråga sig varför det är så och vad man kan göra åt det.  Rent generellt så ser det mycket bättre ut för starting grants än för advanced. Är det ett tecken på att vi kan se fram emot en ny tid med fler framstående kvinnliga forskare? Eller är det en bekräftelse på en dystrare bild, där färre kvinnor är kvar på de ”högre” nivåerna? </div> <div>– Balansen har förbättrats något inom astronomin på Chalmers. Som forskare och avdelningschef vill jag bidra till en miljö där människor kan bli sedda som individer och få utvecklas och där t ex kvinnor inte ”faller bort” från forskningen i högre grad än män, avslutar Susanne Aalto.</div></div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen. </i></div>Fri, 06 Apr 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-ERC-anslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-ERC-anslag.aspxHan ska utveckla nya metoder att studera hjärnceller<p><b>​Större insikt om hjärncellernas kemiska processer kan lägga grunden till nya sätt att bota hjärnrelaterade sjukdomar där korttidsminnet påverkas. I ett nytt anslag från ERC (European Research Council) får professor Andrew Ewing 2.5 miljoner Euro för att kartlägga vilken roll avsöndring av signalsubstanser har i vår minnesprocess.</b></p><p>​Signalsubstanserna i hjärnan är de molekyler som cellerna använder för att kommunicera och skicka nervsignaler till varandra. Cellerna innehåller kapslar, så kallade vesiklar, som är fyllda med en viss mängd transmittormolekyler, så kallade signalsubstanser, som används av cellerna för kommunikation och reglerande funktioner i organismen.   </p> <p><br />Vårt korttidsminne startar meden kemisk process i hjärnan där hjärnceller samspelar med hjälp av signalsubstanser som utsöndras från dessa vesiklar. Den cellulära processen som ger direktiv till vesikeln att börja utsöndra signalsubstans har kartlagts och denna upptäckt ledde till 2013 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Exakt hur detta avslutas vet man dock ännu inte, men tidigare resultat från Andrew Ewings forskning visar att mängden signalsubstans som celler avger varierar vid olika situationer och ger en mekanism för förändring i signal eller lärande. Genom att undersöka innehållet av signalsubstans i enskilda vesiklar och jämföra med mängden signalsubstans som en cell ger ifrån sig visar hans forskning att det är möjligt att på mycket detaljerad nivå se hur mycket signalsubstans som frigörs från cellen i olika situationer. Denna upptäckt ger en helt ny inblick i vad som reglerar signalsubstansutsöndring och visar att denna styrning är möjlig även på enskild cellnivå, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/andrew-ewing.aspx">Andrew Ewing</a>. </p> <p><br />Kunskapen om detta öppnar upp för ytterligare forskning kring hur signalsubstansöverföring går till och väcker frågor kring cellväggens plasticitet och hur stark kopplingen, synapsen, mellan nervcellerna är, vilket kan leda till metoder som eventuellt kan motverka minnessjukdomar. </p> <p><br />– Detta kan ge oss verktyg för att förstå processer som påverkas av sjukdomar, som exempelvis Alzheimers, och ger nya farmaceutiska möjligheter genom att reglera enskilda vesiklar och hur de öppnas, säger Andrew Ewing.  </p> <p><br />Andrew Ewing har nu fått 2.5 miljoner Euro från ERC för att testa hur omfattande mekanismen är, för att utveckla nya metoder för att analysera nanometerstora vesiklar, samt för att ta nästa steg och undersöka fullständiga hjärnceller med bananflugor som modell. Vidare ska han undersöka vilken roll förändringar i cellens membran har i de kemiska reaktioner som är en förutsättning för ett fungerande korttidsminne. </p> <p><br />– Jag har förmånen att få samarbeta med fantastiska studenter, postdocs och medarbetare som har öppna sinnen och superidéer. Detta är ett väldigt spännande och långtgående projekt där många av våra undersökningar är kontroversiella och en del inte kommer att fungera, men det gör det hela ännu mer spännande och detta är den typ av forskning som ERC finansierar för att driva forskningen framåt, säger Andrew Ewing.</p> <p><br />På lång sikt hoppas Andrew Ewing att hans forskning ska ge verktyg för att förstå hur sjukdomar som skadar korttidsminnet fungerar på ett djupare plan.  <br /><br /></p> <p>Text: Mats Tiborn</p>Fri, 06 Apr 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-ERC-advanced-grant-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-ERC-advanced-grant-till-Chalmers.aspxTre forskarstjärnor i världsklass får tunga anslag<p><b>Europeiska forskningsrådet har idag delat ut det prestigefyllda anslaget ERC Advanced Grant. Tre av de tio svenska forskare som får pengar finns på Chalmers. Jonathan Tan, Andrew Ewing och Susanne Aalto får därmed 2,5 miljoner euro vardera till sin forskning.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><p class="chalmersElement-P">Det prestigefulla forskningsanslaget ska uppmuntra de allra bästa, mest kreativa forskarna att vara ännu lite mer äventyrliga och ta risker i sin forskning. 2 166 forskare från hela Europa hade ansökt om ett ERC Advanced Grant i den senaste utlysningen. Totalt har 269 forskare i världsklass runt hela Europa idag fått dela på 653 miljoner euro. 17 procent av anslagen har gått till kvinnliga forskare, vilket motsvarar andelen kvinnliga sökande. </p> <div> </div> <div>​Utforskar galaxernas dolda kärnor</div></h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/saalto.aspx">Susanne Aalto</a>, professor i radioastronomi och avdelningschef för Astronomi och plasmafysik, är en av två astronomer vid Chalmers som kammat hem ett ERC Advanced Grant. Hon är också den första kvinnliga chalmersforskaren att få detta det tyngsta av ERC-anslagen. I projektet Hidden ska hennes forskargrupp utforska hur supertunga svarta hål – som det i Vintergatans mitt – utvecklas och påverkar såväl &quot;sin&quot; galax som andra delar av Universum. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vill man förstå hur universum utvecklas måste man förstå galaxers utveckling. Vi har upptäckt extremt stoftinbäddade galaxkärnor som är helt osynliga, både i vanligt ljus och i infraröd strålning. Vi tror att de döljer en hittills okänd, kompakt och mycket snabbt övergående fas av tillväxt, säger Susanne Aalto. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Susanne Aalto</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Han ska utveckla nya metoder att studera hjärnceller</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andrew-ewing.aspx">Andrew Ewing</a>, professor i analytisk kemi, är den förste chalmersforskaren att få ett andra ERC Grant. Hans forskning ska ge större insikt om hjärncellernas kemiska processer och kan därmed lägga grunden till nya sätt att bota hjärnrelaterade sjukdomar där korttidsminnet påverkas. I det nya forskningsprojektet ska hans forskargrupp kartlägga vilken roll avsöndring av signalsubstanser har i vår minnesprocess. Signalsubstanserna i hjärnan är de molekyler som cellerna använder för att kommunicera och skicka nervsignaler till varandra.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Detta kan ge oss verktyg för att förstå processer som påverkas av sjukdomar, som exempelvis Alzheimers, och ger nya farmaceutiska möjligheter genom att reglera enskilda vesiklar och hur de öppnas, säger Andrew Ewing.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-ERC-anslag.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Andrew Ewing</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En stjärna föds – men hur? </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jonathan-tan.aspx">Jonathan Tan</a>, professor i astrofysik, får också ett ERC Advanced Grant. I projektet <em>Massive star formation through the universe</em> kommer hans forskargrupp kommer att fokusera på hur tunga stjärnor skapas – i nutid såväl som under universums allra första dagar. Han <span>hoppas kunna använda resultaten för att bättre förstå den kompletta livscykeln för stjärnor liksom stjärnkluster och det interstellära mediet i galaxer<span style="display:inline-block"></span></span>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Utan tunga stjärnor finns ingen möjlighet till liv, så som vi känner till det. Detta eftersom många viktiga kemiska element skapas i tunga stjärnor och släpps ut i universum när de till slut exploderar i supernovor. Vi hoppas kunna svara på några av de många öppna frågorna om tunga stjärnors födelse i projektet, säger Jonathan Tan .</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Jonathan Tan</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /><strong>MER FAKTA</strong></div> <div> </div> <div><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-awards-its-2017-advanced-grants-269-senior-researchers-europe"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Europeiska forskningsrådet, ERC.</a><br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs om fler chalmersforskare som tidigare har fått något av de tre ERC-anslagen ERC Advanced Grant, ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant.</a></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 06 Apr 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-postdoktor-Wallenbergs-matematikprogram-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-postdoktor-Wallenbergs-matematikprogram-2018.aspxAnslag till postdoktor i Wallenbergs matematikprogram<p><b>​Årets anslag från Wallenbergs matematiksatsning går till 14 matematiker, däribland Martin Raum, som får medel för att rekrytera en postdoktor.</b></p><p><a href="http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/raum.aspx">Martin Raum</a> får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.</p> <p>– I mitt projekt ska jag studera så kallade skev-Maasslyftningar, som används inom matematisk talteori. Postdoktorn kommer under de två år som tjänsten varar främst att utforska nya exempel som generaliserar Maass-lyftningen, så att vi kan se exakt vilken typ av fenomen som finns i bakgrunden, och även arbeta med ett par tillämpningar av dessa så att idéns vetenskapliga potential blir tydlig. </p> <h4>Matematik bakom teorin för allting</h4> <p>Martin Raums huvudsakliga forskningsintresse handlar om modulära former och deras tillämpningar inom matematik och den teoretiska fysikens strängteori. Modulära former är matematiska funktioner som uppfyller vissa speciella symmetrivillkor. Alltsedan de skapades för två hundra år sedan har modulära former spelat en viktig roll för utvecklingen av talteorin och andra grenar av matematiken. Till exempel var de oumbärliga för att Fermats stora sats från 1637 kunde bevisas så sent som 1995. </p> <p>Numera finns det många olika modulära former och deras generaliseringar. Det finns också  intressanta relationer mellan dem som kallas lyftningar (lifts), exempelvis Maasslyftningarna. En modern variant av dessa  kallas skev-Maasslyftningar (skew Maass lifts). Sådana lyftningar studeras idag intensivt med hjälp av representationsteori, och en stor del av inspirationen för denna forskning kommer från strängteori och kvantfältteori.</p> <p>Strängteorin är den teoretiska fysikens försök att föra samman 1900-talets två mest framgångsrika fysikteorier – Einsteins allmänna relativitetsteori och kvantmekaniken. Men för att förena dessa teorier krävs helt ny och mycket mer avancerad matematik än man hittills använt. Medan det för Einsteins relativitetsteori räckte med Riemanns geometri, utvecklas nu en helt ny matematik i hopp om att förverkliga fysikens dröm om en teori för allting, och i denna nya matematik spelar modulära former en central roll.</p> <h4>Knut och Alice Wallenbergs matematikprogram</h4> <p>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har sedan 2014, tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien, stöttat den matematiska forskningen i Sverige genom ett omfattande matematikprogram. Målet med programmet är att Sverige ska återta en internationell tätposition på området. Ny matematik krävs för allt fler användningsområden både inom forskningen och industrin. Anslaget är inte inriktat på något särskilt område inom matematiken utan stödjer grundforskning. </p> <p>Pressmeddelande från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse &gt;&gt;</p> <p><br /><strong>Text</strong>: från KAW:s pressmeddelande<br /><strong>Foto</strong>: Johan Bodell</p>Wed, 04 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-möta-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-m%C3%B6ta-klimatutmaningen.aspxElektriska flygplan ska möta klimatutmaningen<p><b>Nu startar planeringen för utveckling av elektriska flygplan i Sverige. Anders Forslund från Chalmers är drivkraften bakom satsningen, som finansieras av Vinnova.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flyget står för en växande andel av de globala utsläppen av koldioxid. Chalmers tekniska högskola, Luftfartsverket och forskningsinstitutet RISE Viktoria ska nu tillsammans med flygindustrin och andra aktörer samarbeta i ett projekt för att ta fram en plan för utveckling av elektriska flygplan i Sverige.</span><div><br /></div> <div>Tanken är att elektriskt flyg i framtiden ska kunna användas på kortare distanser och bidra till minskade koldioxidutsläpp, men också till minskat buller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Anders%20Forslund%20leder%20projekt%20om%20elflyg_350x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />Projektledare för satsningen på elflyg blir Anders Forslund som är forskare inom produktutveckling på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>&quot;Det finns mycket kunskap på Chalmers som kan appliceras för att bygga elektriskt flyg, och vi har alla möjligheter att bidra till den här utvecklingen&quot;. </div> <div><br /></div> <div>Anders uppmanar forskare och studenter att kontakta honom. </div> <div>&quot;Har ni någon idé för hur er forskning kan bidra till elektriskt flyg, så kontakta gärna mig.​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information: </strong></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-forslund.aspx" target="_blank">Anders Forslund​​</a>, projektledare för ELISE - Elektrisk Lufttransport i Sverige, Chalmers, 072-981 98 60, anders.forslund@chalmers.se</span><span style="background-color:initial">​<br /><a href="/en/departments/ims/centres-collaborations/electric%20aviation%20in%20Sweden/Pages/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ELISE projektwebb</a></span></div></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vinnova/pressreleases/elektriska-flygplan-ska-moeta-klimatutmaningen-2462128" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: Vinnovas pressmeddelande i sin helhet</a></div>Tue, 03 Apr 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Rysk-guldmedalj-till-fysikprofessor-på-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Rysk-guldmedalj-till-fysikprofessor-p%C3%A5-Chalmers.aspxRysk guldmedalj till fysikprofessor<p><b>​Chalmersprofessor Björn Jonson har belönats med den ryska vetenskapsakademins finaste pris, Lomonosovmedaljen.</b></p><p>​Den prestigefyllda guldmedaljen är uppkallad efter den ryske vetenskapsmannen Mikhail Lomonosov och uppmärksammar enastående prestationer inom naturvetenskap och humaniora. Bland tidigare pristagare finns mycket välkända forskare från hela världen och flera nobelpristagare. <br /><br />– Givetvis känner jag mig hedrad, men framför allt är det ett erkännande av hela vårt forskningsområde inom subatomär fysik här på Chalmers och internationellt, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/bjorn-jonson.aspx">Björn Jonson </a>som är professor på institutionen för fysik på Chalmers. <br /><br />Han tilldelades medaljen för sina omfattande insatser inom fundamental kärnfysik. Björn Jonson har varit forskare på Chalmers sedan 1967 och den ryska vetenskapsakademin betonar att hans arbete är av grundläggande betydelse för studier av kärnstruktur och kärnstabilitet hos de allra lättaste exotiska kärnorna vid gränserna för nukleonstabilitet.<br /><br />Prisceremonin hölls i Moskva samband med ryska vetenskapsakademins möte fredagen den 30 mars och förutom Björn Jonson belönades även den ryske kärnfysikern Yuri Oganessian. <br />Lomonosovmedaljen har delats ut sedan 1959 och ges årligen till en rysk och en utländsk forskare.  <br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></p> <p><br /><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Lomonosov_Gold_Medal"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om medaljen och tidigare pristagare på Wikipedia.</a></p> <p><a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Bjorn-Jonson-far-internationell-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" width="16" height="16" alt="" />Mer läsning: Björn Jonson får internationell utmärkelse (2013) </a></p>Tue, 03 Apr 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxSolenergi ersätter salt på vintervägar<p><b>​I de nordiska länderna används årligen cirka 600 000 ton vägsalt för att hålla våra vintervägar halkfria. Saltet gör ofta nytta, men påverkar också miljön där det sprids. Nu testar forskare på Chalmers ett saltfritt koncept där sommarens solenergi lagras i marken – för att på vintern värma upp ett specifikt vägavsnitt med ett system som har många likheter med ett golvvärmesystem.</b></p> <div>Under 2017 har forskare från Chalmers varit med och byggt upp en testbädd för halkfria vägar baserat på en uppvärmd beläggning. Testbädden ska verifiera numeriska beräkningar och testa systemet under verkliga förhållanden. Syftet med projektet är kort och gott att utveckla ett saltfritt och miljövänligt vinterväghållningsalternativ. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns olika skäl till att undersöka alternativ som inte inbegriper salt, säger Josef Johnsson, doktorand vid Byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Vi förbrukar cirka 600 000 ton vägsalt per år i Skandinavien och det spelar roll <em>var</em> man sprider saltet. Det finns miljöer där tillförsel av vägsalt är extra känsligt, som till exempel vid vattentäkter, där det behövs en alternativ vinterväghållnings-teknik. Vägsaltet utgör i sig generellt en påverkan både på miljö och konstruktioner.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Kombination av tekniker<span></span></span></h5> <div> </div> <div>

Modellen bygger på att en vägbeläggning som värms med vattenburen värme också används som solfångare där solenergin lagras i ett geoenergilager. Kombinationen av teknikerna innebär alltså att solenergin skördas och lagras på sommaren, och att den lagrade energin sedan används för att värma upp vägbanan. Värme pumpas runt med hjälp av rörledningar i vägen, ungefär som ett golvvärmesystem. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Hydronic-heated-pavement_514x376.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:519px;height:380px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:12px"><em>Illustration: Karin Holmgren. Rören i vägen tar upp solenergi som lagras i ett geoenergilager. På vintern återförs solvärmen till vägbanan.</em></span><br /><br />Anläggningen som är belägen i Östersund är möjlig att fjärransluta och med andra ord möjlig att fjärrstyra. Forskarna har god kontroll över förhållandena i Östersund genom givare och kameror.Dessutom finns   samarbetspartners i projektet på plats i Östersund. </div> <div> </div> <div> <br /><span><h5 class="chalmersElement-H5">Drift av systemet</h5></span></div> <div> </div> – Utmaningen med det här projektet handlar till stor del om att reducera energiförbrukningen för systemet, förklarar Josef. Att kunna använda låga temperaturer gör att vi blir friare i vårt val av energikällor, och då är det viktigt att utforma ett effektivt styrsystem. Det krävs visserligen en del energi för att hålla igång pumparna, men det är relativt låg energiåtgång för dessa. En annan utmaning är underhållsfrihet, att utrustningen håller.<br /> <br /><div> </div> <div> </div> <div>Att med säkerhet kunna säga att konceptet som helhet håller ligger något längre fram i tiden.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Till att börja med har vi testat för att se om mätutrustning fungerar, i sommar går vi in och undersöker hur väl ytan funkar som solfångare, att den lagrar in så mycket energi som möjligt. I höst och nästkommande vinter ska vi försöka drifta anläggningen med olika styrfunktioner, som temperatur, nederbörd och väderprognoser.
 </div> <div> </div> <div><div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Så kommer systemet till nytta</h5></div> <div> </div> <div>Forskarna i projektet strävar efter att ha ett system där man klarar sig utan att ha ett stödsystem. Konceptet är lämpligt i ett kustklimat med relativt milda vintrar; där är det möjligt att ha ett självförsörjande system där man tar vara på solvärmen i asfalten. Trafikverket och Statens vegvesen är redan involverade i studien, och konceptet kommer att kunna komma till nytta för kommuner som använder snösmältningssystem. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Många kommuner använder idag snösmältningssystem. För att nämna ett lokalt exempel – Kungsportsavenyn i centrala Göteborg är delvis uppvärmd, men då med hjälp av spillvärme. En fördel med vårt koncept med geotermisk lagring av solenergi är att systemet ska vara självförsörjande, avslutar Josef Johnsson. </div> <div> </div> <div> <br /><br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p><a href="/sv/personal/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a> är doktorand vid avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Huvudfinansiärerna för projektet är Statens Vegvesen och Trafikverket med stöttning ifrån Geotec (Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation). Projektet bedrivs inom ramen för Statens vegvesens projektplattform ”<a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">Ferjefri E39</a>” som syftar till att binda ihop Norges västkust.</p> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593">Information om projektet på research.chalmers.se</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593"><br /></a></div> <div> </div> <div>Fakta:<br /></div>Wed, 28 Mar 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/De-ar-redo-for-en-olympisk-utmaning-i-fysik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/De-ar-redo-for-en-olympisk-utmaning-i-fysik.aspxEleverna som är redo för en olympisk utmaning i fysik<p><b>​Ett tjugotal av landets vassaste fysikelever besökte Fysikcentrum i Göteborg 12–16 mars. Gymnasieeleverna kom för att tävla om fem platser i den internationella fysikolympiaden som hålls i Lissabon, Portugal 21–29 juli 2018. Förutom tävlandet bjöd veckan i Göteborg på massor av seminarier, workshops, studiebesök, experiment och sociala aktiviteter.</b></p>Att programmet var uppskattat hos eleverna stod klart i utvärderingen av veckan, där arrangemanget fick ett toppbetyg. <br />– Det är roligt att höra att deltagarna är nöjda med fysikveckan och att de är sugna på att fortsätta plugga fysik, inte minst här i Göteborg. Jag har träffat flera deltagare från tidigare år som nu studerar fysik här hos oss, säger Jonathan Weidow, docent vid institutionen för fysik vid Chalmers och en av arrangörerna av fysikveckan. <br /><br />De svenska uttagningarna till fysikolympiaden arrangeras av Svenska Fysikersamfundet med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Det svenska priset kallas Wallenbergs fysikpris. <br /><br />Under Göteborgsveckan gjorde eleverna flera experimentella prov. Den 25–27 april fortsätter tävlingarna i Estland. Därefter vet vi vilka fem som får representera Sverige i Lissabon.<br /><br />Förutom de tävlande eleverna deltog också några av landets mest fysikbegåvade tjejer under veckan. Syftet är att uppmuntra tjejerna, som går andra året på gymnasiet, att delta i tävlingen nästa år.<br />– Jag uppskattade verkligen veckan i Göteborg. Jag har lärt mig mycket och det var kul att träffa likasinnade, säger Johanna Odbratt, en av de inbjudna studenterna.<br /><br />Den sista dagen i Göteborg firades med glass som fixades på rekordtid med hjälp av flytande kväve. Eleverna fick också prova på att doppa kex i flytande kväve. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=484W4kOz4Mw">Det blev en riktig röksensation kan vi lova. Kolla gärna in hur det såg ut! <br /></a><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><br /><a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1037769?programid=104"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />P4 Göteborg, Sveriges Radio rapporterade om tävlingen och fysikveckan. Lyssna gärna här! </a><br />(Inslaget börjar 23 sekunder in i klippet.)<br /><br /><a href="http://www.fysikersamfundet.se/wallenbergs-fysikpris/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Wallenbergs fysikpris på Svenska Fysikersamfundets hemsida. </a><br /><br /><a href="http://www.facebook.com/ChalmersPhysics/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se fler bilder från fysikveckan på Facebook. </a><br />Mon, 26 Mar 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-är-modellen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-%C3%A4r-modellen.aspxGammalt plus nytt rätt modell för vattenverk<p><b>​&quot;Man tager vad man haver&quot; – en gammal devis, som genom en fullskalestudie visat sig sann även i optimeringen av reningsprocessen för dricksvatten i vattenreningsverk. Forskare på Chalmers har utvecklat en kostnadseffektiv och hållbar metod för att betydligt förbättra prestandan i vattenverkets kolfilter genom att kontinuerligt byta ut så lite som 10 procent av filtermaterialet.</b></p><p>Dricksvatten samlas i stor utsträckning från ytvattenkällor. I dessa källor har både kvantiteten och kvalitén på naturligt organiskt material, så kallat NOM, i råvattnet påverkats under de senaste årtiondena, mycket beroende på klimatförändringar. Att ta bort NOM ur råvattnet är en viktig del i reningsprocessen till dricksvatten. Men när det sker en snabb förändring av råvattnets sammansättning behöver producenten snabba lösningar för att säkerställa att det färdigbehandlade dricksvattnet håller acceptabel kvalitet. <br /> <br /> Granulärt aktivt kol (GAC) är ett väletablerat filtermaterial för dricksvattenbehandling, men också en mycket kostsam investering för en vattenproducent. Men en kombination av GAC-filter och biologiskt aktivt kol- (BAC)filter - skulle det kunna fungera? En fullskalig studie visade sig ge svar på forskarnas fråga. </p> <p>– Genom att ersätta endast 10 procent av det gamla filtret med nytt material, såg vi omedelbart en stor förändring i mängden organiska föroreningar som avlägsnades. Vi kunde också se att effekten kvarstod i cirka fyra veckor, berättar Nashita Moona, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /> </p> <p>Lösningen kombinerar alltså nyttan av befintligt material med en liten tillsats nytt material i ett och samma filter, kostnadseffektivt och hållbart. Metoden möjliggör också att påverkan på den dagliga dricksvattenproduktionen minimeras.<br /> </p> <p>– Att ersätta 10 procent av filtermaterialet tar bara några få timmar, jämfört med att stoppa ett filter helt i två dygn för att ersätta allt filtermaterial, förklarar Nashita Moona.</p> <p>Det finns ytterligare fördelar med färre avbrott i produktionen. Om ett filter helt stängs ner innebär det i sig en ökad belastning på resterande filter, vilket medför att deras livslängd förkortas.</p> <p> Rent tekniskt går samverkan mellan materialen till så att GAC har ett stort antal hål som kan adsorbera olika slags föroreningar. GAC används således i stora filter för att avlägsna till exempel oönskade smak- och luktämnen och giftiga kemiska mikroföroreningar. Ett slemmigt lager av hjälpsamma och goda bakterier bildas sedan på det använda GAC-filtermaterialet. Detta lager kan bryta ned organiska föroreningar eftersom bakterierna på skiktet använder dessa organiska föroreningar som mat. Kombinationen – ett biologiskt aktivt kol-filter (BAC-filter) tillvaratar de bästa egenskaperna från de olika materialen. <br /> </p> <p>– Tack vare vår unika lösning har vi äntligen ett snabbt och effektivt sätt att hantera snabba kvalitetsförändringar i råytvatten, sammanfattar Nashita.</p> <p><span><br /><em><a href="/sv/personal/Sidor/nashita.aspx">Nashita Moona</a> är doktorand vid avdelningen för vatten miljö teknik , och </em><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx"><em>DRICKS</em></a><em>, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</em> <br /><br /><em>Nashita lade fram sin licentiatavhandling i december 2017:</em><br />&quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/500017">Partial renewal of granular activated carbon filters for improved drinking water treatment</a>&quot;. En artikel med samma namn finns också publicerad i Environmental Science: Water Research &amp; Technology. <a href="http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/ew/c7ew00413c#%21divAbstract">Läs eller ladda ner artikeln här</a><br /></span></p> <p><span> </span></p> Thu, 22 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Elektrisk-textil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Elektrisk-textil.aspxElektrisk textil tänder lampa när den töjs<p><b>​Svettigt och tungt? Då jobbar textilen som bäst. Forskare på Chalmers har utvecklat ett tyg som omvandlar rörelseenergi till elenergi, i samarbete med Textilhögskolan i Borås och forskningsinstitutet Swerea IVF. Ju mer textilen belastas och ju blötare den är desto mer elektricitet ger den. Resultaten publiceras nu i Nature Partner-tidskriften Flexible Electronics.</b></p><p>​Chalmersforskarna <a href="/sv/Personal/Sidor/anja-lund.aspx">Anja Lund </a>och <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller </a>har utvecklat ett vävt tyg som ger ifrån sig elektricitet när det sträcks eller utsätts för tryck. Tyget kan i dagsläget generera tillräcklig energi för att tända en lysdiod, skicka trådlösa signaler eller driva mindre elektriska enheter som en miniräknare eller en digital klocka.<br />Teknologin bygger på den piezoelektriska effekten, vilket innebär att elektricitet skapas när ett material deformeras, till exempel genom att sträckas. I studien har forskarna skapat en textil genom att väva ihop en piezoelektrisk tråd med en elektriskt ledande tråd, som krävs för att transportera elektriciteten för användning.</p> <p><br />– Textilen är följsam och mjuk och blir till och med mer effektiv när den blir fuktig eller blöt, säger Anja Lund. För att demonstrera resultatet av vår forskning använder vi textilen i axelremmen på en väska. Ju tyngre väskan är packad och ju större del av väskan som består av vår väv, desto mer energi får vi ut. När vår väska lastas med 3 kilo böcker får vi ut 4 mikrowatt. Det räcker för att tända en lysdiod. Genom att göra en hel väska i vår textil skulle vi kunna få tillräcklig energi för att skicka trådlösa signaler.</p> <p><br />Varje tråd består av 24 fibrer, tunna som hårstrån. När fibrerna omsluts av vätska blir tråden mer effektiv eftersom det skapas bättre elektrisk kontakt mellan fibrerna. Tekniken bygger på forskarnas tidigare studier där de utvecklat den piezoelektriska tråden, som de nu lagt till ytterligare en dimension på. </p> <p><br />– Den piezo elektriska tråden utgörs av ett piezoelektriskt skal runt en elektriskt ledande kärna, säger Anja Lund. Tråden och den yttre ledande tråden blir till en seriekopplad elektrisk krets. </p> <p><br />Forskarnas tidigare arbete kring piezoelektriska textilier har hittills främst handlat om sensorer och möjligheten att samla in mätdata genom tryckkänslighet. Att använda energin till att kontinuerligt driva elektriska komponenter är helt unikt. </p> <p><br />– Att väva in piezoelektriska material i textil innebär att teknologin blir lättillgänglig och den går att använda i vardagen. Det går även att lägga till fler material i väven eller använda det som ett lager i en flerlagersprodukt. Det kräver viss modifiering, men det går, säger Anja Lund. </p> <p><br />Forskarna bedömer att teknologin i princip är redo för produktion. Det är nu främst upp till produktutvecklare inom industrin att hitta på hur man ska ta tillvara på teknologin. Trots den avancerade tekniken som ligger bakom materialet är kostnaden relativt låg – jämförbar med priset på Gore Tex. Genom samarbetet med Textilhögskolan i Borås har forskarna kunnat visa att tråden kan vävas i industrivävstolar och är slitstark nog att klara de krafter som krävs för massproduktion.<br /></p> <p> </p> <p> <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpzpTLOuFiXmyk3Khf48aIyfdeszjTTrowaXxfVR-2BNnKaGYfGzp5-2BShwpu01KB99GtA-3D-3D_fgdfEHDCI143B5MiSZvxuz50maR1Fe9kIZX0heMeEvkTD1oGPJpqSgiwDEzvPwxrW6SaKX-2FQ30Sjp09Hxp35ZivBcWShdemI5mvod-2BoswgE9B1itkGNVruVJTVKn94tRXkuq9a-2FIR6Xgevvkdwzujrnxi7SfFibT4JVtL1KAMnTpnblYZQqHBiAd7r1q14b9OSTnoQjlw20UlyVwzrxklJ0ASMcc8sM49uSWYOLJtUcftA9LIH9V7ZS041pY0Q4zi7VXq-2BII2vsOK0M0bON3BNjGeUxaQsIvBlZH5fQID-2BtOunz7MyByj8-2FeD80ohKlkGfgWy32R29krCIldkfEiO8i-2FKXwQKtoi0lk3kU3ORaWKcQOgHdleJxC2x5hQ3fYmfc1ngIBKT8ewLLN6x8xMsSqOab0250Qf6EcsX1INXw0-3D"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />  Anja Lund berättar om forskningsresultaten</a></p>Thu, 22 Mar 2018 00:00:00 +0100