Vi måste experimentera med former för lärande – för fler

​Lärosäten måste ta en starkare roll i det livslånga lärandet, tänka nytt och samarbeta mer kring utbildning, var budskapet från ansvarig minister Matilda Ernkrans, när hon besökte Chalmers. Hon fick med sig flera exempel på nytänkande, bland annat inom AI.

​Hur ska Sverige bättre hantera näringslivets försörjning av kompetens i den nya digitala eran? Det var ämnet för ministermötet 17 maj där inspelen spände vitt, och samtalet till slut landade i en diskussion om universitetens framtida form.

Inte konstigt, eftersom utbildningssektorn precis som näringslivet är utsatt för digitaliseringens omvälvande kraft. Alla samhällssektorer påverkas. Den snabba teknikutvecklingen gör många kunskaper till färskvara. Allt färre kommer att uppleva sig vara färdigutbildade bara för att de tagit sin examen, och arbetsgivare kanske kräver att man fortbildar sig.

– Har man då sin grund i en akademisk utbildning, och man som individ vill fortsätta utvecklas, ta en kortare kurs – kanske vill tillbaka till universitetsmiljön – då behöver universitet och högskolor bli bättre på att erbjuda sådana möjligheter, sa Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Det är inga små volymer vi talar om. Idag har Sveriges lärosäten 400 000 studenter. När yrkesverksamma adderas blir mängden deltagare i lärandet långt större. Här krävs också väsentligt mer flexibilitet i formerna.

– Jag tror att vi kommer få se utbildningsformat i framtiden som vi inte ens kan föreställa oss idag, sa Marianne Grauers, vd för Chalmers Professional Education, och påtalade skillnaden mellan kompetenshöjning, påbyggnad och omställning.

– Olika målgrupper har olika förutsättningar. Vi måste anpassa utbildningarna så att de gör nytta. Innan en kurs i digitalisering kanske man behöver påbyggnad i matematik, sa Marianne Grauers.

Chalmers Professional Education jobbar aktivt med företag, exempelvis med lärandemoment i industriföretagens utvecklingsprojekt så att vidareutbildningen har direkt praktisk nytta för både den anställde och arbetsgivaren. Marianne Grauers framhöll att de små och medelstora företagen är speciellt utsatta.

Även stora organisationer har svårt att hantera alla kompetensutvecklingsbehov, påpekade Peter Elmfeldt, personaldirektör på SKF Group:

– Vi talar inte om en grupp, utan om massor av personer som ska lyftas utifrån digitaliseringsaspekten. Vi behöver göra det tillsammans. Frågan är: Hur fördelar vi investeringen mellan oss? Gör vi inte det tappar vi helt klart i konkurrenskraft, och mycket av det samhälle vi vill leva i, sa Peter Elmfeldt.

Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens accentuerar behoven och berör många professioner. Journalister har redan sett sin arbetsmarknad förändras och måste, liksom statsvetare, ta hänsyn till algoritmernas effekter på demokratin. Socionomer och ekonomer får konkurrens av AI som handläggare. Pedagoger, beteende- och naturvetare – alla behöver förstå möjligheterna med, och effekten av, AI inom sina områden.

Inte minst är etiska aspekter centrala. Olle Häggström, professor i matematik, varnade för kapplöpningsmentaliteten inom AI-utvecklingen, där alla säger sig vilja komma först, vilket riskerar att åsidosätta klokskap i utvecklingen.

– Att jag så starkt lyfter de etiska frågorna kring AI gjorde mig så sent som för något år sedan till en udda figur på en teknisk högskola. Jag kände mig lite som en svikare. Det här har faktiskt vänt. De etiska frågorna har börjat komma i fokus, sa Olle Häggström, som berättade att Chalmers AI research centre, Chair, nyligen har antagit ett etiskt förhållningssätt som ska genomsyra all verksamhet.

Hur ska universiteten då hantera alla dessa utbildningsbehov?
Genom innovationer som sker i samverkan mellan aktörer, menade Matilda Ernkrans. Utbildning måste prioriteras lika högt inom samverkan som forskning och nyttiggörande.

– I en komplex värld kan ingen ensam aktör lösa de svåra frågorna. Vi behöver också stärka relationen mellan utbildning och forskning, för att se till att studenterna kommer ut på arbetsmarknaden med de absolut senaste kunskaperna, sa Matilda Ernkrans.

Dagens moderator Robin Teigland, professor i digital transformation och strategi, lyfte att förnyelsen i näringslivet ofta drivs av snabbfotade, decentraliserade företag som agerar mer i form av nätverk av unga specialiserade professionella. Caroline Krensler, operativ chef för göteborgska Vinngroup bekräftade det. De har byggt sin verksamhet utifrån ett flertal entreprenörsbolag och lockar på så sätt till sig andra aktörer som vill dela erfarenheter och framgångar.

Chalmers rektor Stefan Bengtsson bekräftade att Chalmers behöver inkludera arbetslivets olika uttryck tydligare i utbildningarna.

– Vi kommer att behöva hitta nya former av samarbeten för att nå de här målen, och vi kommer att behöva testa nya vägar och nya metoder. Allt kommer inte att fungera från start, men vi testar och utvecklas, sa Stefan Bengtsson.



Text: Christian Borg  
Foto: Johan Bodell



Debatt: Inför avdrag för kompetensinvesteringar

Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. I en debattartikel i Dagens industri föreslår företrädare för sju lärosäten (bland annat Chalmers rektor Stefan Bengtsson), sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer att regeringen inför avdrag för investeringar i kompetens.

 

 

 


Publicerad: ti 11 jun 2019. Ändrad: fr 14 jun 2019