Höjdpunkter från Almedalen 2019

Alla vill väl, alla talar hållbarhet. Men snabb teknikutveckling och jordens ekologiska stress, i kombination med sociala utmaningar, skapar en påtaglig frustration. Vilka incitamenten behövs? Vilken politik – och politiknivå – fungerar för vad? Ska vi skämmas och skuldbelägga? Vilket angreppssätt är rationellt? Om detta stod många debatter i Almedalen 2019.
Efter två avslutade valrörelser vek politikerveckan i Visby ned en aning i omfattning, med runt 20 procent räknat i antal seminarier jämfört med i fjol. Med 3500 seminarier och mellan 30 och 40.000 personer på plats är Almedalen fortsatt den viktigaste demokratiska mötesplatsen i Sverige.

Näringsliv och intresseorganisationer är väl representerade, och flertalet av landets universitet och högskolor arrangerade egna seminarier. Intresset för ny teknik är stort, och experter från Chalmers var inbjudna till närmare 40 seminarier. Lägg därtill alla samtal som har förts i olika former, arrangerade eller spontana.

Använd mer av maten än bara filén! Snart flyger vi inrikes på el! Starta innovationsutredning nu! En nyckel i klimatomställningen är hur smart vi använder skogen! Det var några av budskapen från Chalmers egna seminarier. Se filmerna i karusellen ovan.

Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot @chalmersnyheter eller Youtube-spellistan Chalmers i Almedalen 2019. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på Västsvenska arenans facebooksida eller andra platser på nätet. Se även Västsvenska arenans hemsida​.

Elflyg – en ny svensk industri i sin linda

Kortare sträckor med elflyg är definitivt möjligt inom närtid, och kan vara början på en ny stark svensk industri, menade infrastrukturminister Tomas Eneroth som inledde i seminariet Svenskt elflyg – önskedröm eller realistisk möjlighet? som lockade storpublik. BRA Flyg var inne på samma spår.
 
– Ibland beskylls vi i branschen för att vara för att fly in framtiden med lösningar som ligger jättelångt bort. Men här finns det faktiskt stora möjligheter att skapa ett inrikesflyg med elflyg på kort sikt, sa Anna Soltorp, Anna Soltorp, hållbarhetschef på BRA.

Anders Forslund, vd på Heart Aerospace och tidigare forskare på Chalmers, satsar på att ta fram ett certifierat elflyg för nitton passagerare till 2025. Enligt honom så kommer man att kunna halvera underhållskostnaderna och sänka bränslekostnaderna med 75 procent.

– Detta förändrar lönsamheten för det regionala flyget. Vi kommer att få samma kostnad per passagerare för vårt elflyg på 19 passagerare som de plan som idag flyger med 150 passagerare, sa Anders Forslund, som också talade på annat håll inbjuden av SAS.

Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner, deltog i den breda panel som diskuterade möjligheter och begränsningar med elflyg.

– Det var ett fantastiskt bra och spännande seminarium. Om man inte var där så missade man något. Visst är det en lång väg att ersätta långdistansflyg med samma höga hastigheter. Men jag ser i alla fall fram emot att kunna ta elflyget till Norrland, sa Tomas Grönstedt.

AI – kompetensen och etiken

I år var trenden ännu tydligare att tekniskt lärande efterlyses för breda grupper, i alla branscher, och särskilt accenturerat inom AI. Chalmers hamnar gång på gång mitt i den diskussionen, och möts av höga förväntningar. Men etablerade, finansierade modeller för livslångt lärande saknas alltjämt.

Det blev tydligt i seminariet Industry – what are the opportunities and hurdles? arrangerat av AI Innovation of Sweden, där Stefan Bengtsson markerade att det krävs ökade medel för att kunna expandera volymen utbildade ingenjörer.

Chalmers, Elena Fersman, Ericsson, Olof Hernell, EQT, Heléne Barnekow, Microsoft, Lars Stenqvist, Volvo Group,– Vi gör precis vad vi kan, och förändrar också en hel del. Alla ingenjörsstudenter kommer behöva ha en grundkurs i machine learning, eftersom detta påverkar alla branscher, sa Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers, inför panelen där Ericsson, EQT, Microsoft, Volvo Group, Saab, AstraZeneca, Einride, Volvo Cars och ABB var representerade.

Han lyfte kunskapsuppbyggnaden inom WASP-programmet och Chalmers egna satsning på 300 miljoner kronor inom centrumet Chair, som bra grund även för stärkt utbildningsförmåga inom AI.

– Men det kommer inte att räcka. Vi och våra kollegor på universitet och högskolor kommer inte ensamma klara det här trycket vad gäller fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma. Här måste vi samarbeta med yrkeshögskolan, vi måste ha in ingenjörerna på bolagen som lärare och vi måste hitta nya former och kör ett antal piloter just nu, sa Stefan Bengtsson, och nämnde konceptet Study Friday​, nyligen lanserat av Sveriges Ingenjörer.

Även helt digital massutbildning måste till, av chefer och ledare och andra målgrupper, anpassad efter förkunskap, påpekade han, och exemplifierade med Micromaster-konceptet framtaget speciellt kring de nya teknologierna inom fordonsindustrin. För allmänheten har AI Innovation of Sweden redan lanserat grundkursen Elements of AI.

En högre bildningsnivå inom AI är också nödvändigt för att kunna ha en insiktsfulls etisk diskussion om AI i bredare lager i samhället. Det blev framgick i seminariet Sverige ska vara bäst på att dra nytta av AI, men hur hanterar vi AI-etiken? som arrangerades gemensamt på Västsvenska arenan.

Utredning kring universitetens innovationsarbete, tack!

En annan frustration i Almedalen gällde hur bra vi samverkar i Sverige. Utmaningarna är komplexa och ingen organisation kan ensamt hitta nya lösningar.

Nya testbäddar i all ära, men om inte patentfrågor och annan immaterialrätt fungerar professionellt kommer svensk innovation ändå bromsas, menade bland annat Fredrik Hörstedt, som ansvarade för seminariet Är forskarnas ensamrätt till patent ett problem för svensk innovation? och deltog i SSF:s  De fick 40 miljarder, vad fick vi?.

– Vi behöver öka resurserna till nyttiggörande, men forskarna kan inte ensamma ta ansvar för genomslaget i samhället fullt ut. Det krävs en kraftsamling över hela kedjan, menar Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.

Han summerade: Forskare ryggar för ansvaret att starta företag. Forskningsfinansiärerna fördelar inte medel utifrån möjligheten att söka patent. Kunskap om immateriella rättigheter är ofta låg på svenska lärosäten. Lagrummen är komplicerade och svårbegripliga. Vi ligger efter andra länder avseende nationell strategi och verktyg på nationell nivå. Vi förstår inte effekterna av lärarundantaget.

– Jag är glad att vi kunde pegga upp frågan om lärarundantaget som en förutsättning för svensk hållbarhet och konkurrenskraft. En utredning kring bland annat detta behöver vi nu, sa Fredrik Hörstedt.

Maten, skogen och energin

För att minska den belastning som mat till en växande befolkning innebär behöver vi minska matsvinnet och bland annat utnyttja blå proteiner från havet bättre, och äta mindre kött. Forskarna Ingrid Undeland och Ulrika Palme satte tonen för seminariet Se bortom filén. En slutsats var att färsprodukter från havet borde kunna marknadsföras på ett mycket effektivare sätt, precis redan görs för röda och gröna proteiner. Lönsamheten finns där.

I diskussionen om skogens roll för klimatet​ blev det tydligt att klimatnyttan av biomaterial kan vara större än av biobränslen i ett längre perspektiv.

– Det var rätt intressant och det kommer nog att påverka hur vi ser på skogens roll framöver, sa Anders Ådahl, från Chalmers styrkeområde Energi.

Elektrifiering var föremål för många seminarier, men även alternativ till batteridrift togs upp. Vätgas var ett sådant område. Tomas Kåberger, professor affilierad till Chalmers, menade att vätgas är en viktig energibärare om vi ska få bort fossilt bränsle, och det finns många transportområden där det fungerar bra, särskilt inom långväga transporter. Se Ensidig svensk satsning på batteridrift hotar både fordonsindustri och klimatmål.
 
Text: Christian Borg och Marcus Folino


Publicerad: fr 05 jul 2019. Ändrad: må 08 jul 2019