Höjdpunkter från Almedalen 2018

​Alla talar hållbarhet, och oron för risker med AI finns kvar. Men det var digitaliseringens alla möjligheter inom vård, välfärd och industrin som fokuserades i Almedalen i år. Insikten växer att stora delar av Sveriges arbetande befolkning måste lära nytt i princip omedelbart, om vi ska skörda väl. Hur? Ingen har hela svaret än.
​Temperaturen stiger i valrörelsen, men Almedalens drygt 4000 seminarier handlade om så mycket mer än dagspolitiken. Teknikens snabba utveckling färgade många samtal, och Stefan Bengtsson var den universitetsrektor som kanske var mest aktiv i debatten.
 
Entreprenörer behöver träna! Ta tag i det livslånga lärandet! Delade, intelligent hanterade elfordon kan rädda klimatet! Vegetarisk mat gynnar både kroppen och miljön! Det var några av budskapen i Chalmers egna seminarier. Se filmerna i karusellen ovan.
 
Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot @chalmersnyheter eller Youtube-spellistan Chalmers i Almedalen 2018. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på Västsvenska arenans facebooksida eller andra platser på nätet.

Livslångt lärande

Digitalisering och snabb teknisk utveckling ökar efterfrågan på nya kunskaper, och behovet av kompetensutveckling ökar i rasande fart. Seminariet Vem tar notan när akademiker återvänder till skolbänken? efterlyste en strategi för att utbilda redan yrkesverksamma.
 
– Det är komplext och det finns många utmaningar, men det var jätteroligt att seminariet visade att det finns så många som vill bidra till att hitta lösningar. Det kommer att krävas fyrpartslösningar som involverar både lärosäten, företag, stat och individ, sa Maria Knutson Wedel, vicerektor för utbildning på Chalmers.

Hybridkompetens inom vården

Med ökad AI och digitaliseringen inom den behandlande vården räcker det inte med goda operatörskunskaper. Man måste framåt kunna bemästra tekniska system och optimera dem, göra beräkningar och programmera om och anpassa utrustning för att få ut maximal nytta för patienten.

 
– Här talar vi om en sjukvård som ser helt annorlunda ut om ett tag, och då krävs sannolikt nya yrken med hybridkompetens i en och samma person, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson, på Sahlgrenskas seminarium Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?.
 
– Men låt oss börja med enkla saker som kan fixas kvickt, utan att vara inne och fippla i examensordningen. Vi behöver drastiskt öka kontaktytan mellan våra studenter, lärare och forskare. Det är så idéerna föds, sa han och berättade att Chalmers tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset och akademin är berett att sätta igång en gemensam forskarskola med pardoktorander och gemensamma projekt inom grundutbildningen.

Sveriges framtida transporter

Samsyn tack! krävde Chalmers i seminariet Självkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem? Elna Holmberg från Swedish electromobility Centre konstaterade att elektrifieringshjulet rullar på fint.
 
– Men vi behöver göra några saker. Bygga en bra infrastruktur för det första, och få upp effekterna så att vi kan snabbladda. Det tredje är att hantera laddningens påverkan på batterierna och återvinningen. Och det fjärde är att hitta affärsmodeller och standarder för Europa så att vi kan ladda våra elbilar, sa hon.
 
Trafikutskottets Karin Svensson Smith (mp) och Jessica Rosencrantz (m) var eniga om klimatmålen, mer bilpooler, att skapa rätt att reservera parkeringsplats för delade elfordon, mer förarassistans, mer cykel i städerna och delvis om miljözoner som bra lösning, samt bra täckning för elladdning, tack. Men ingen av politikerna ville lagstifta om täckning för elbilsladdning, precis som för mobiltelefoni idag. Inställningen till privatbilism i städer skiljde dem åt. Hela panelen ville se skarpa testbäddar i verklig miljö och nya, bättre mobilitetstjänster där alla transportslag ingår.

Entreprenörer ska vilja rädda världen

Den viktigaste drivkraften för entreprenörer är viljan att rädda världen, förmedlade vicerektor Fredrik Hörstedt på Chalmers fullsatta seminarium Framtidens entreprenörer – skapar värden och räddar världen.
 
– I en hårdnande internationell konkurrens är att rädda världen den stora möjligheten för svenskt näringsliv. Här finns stora ekonomiska värden att skapa, sa Fredrik Hörstedt.
 
Tidigare har fokus i inkubatorer och uppstartsverksamheter främst legat på själva idéerna eller företagen. Nu handlar det snarare om människorna och att odla deras entreprenöriella förmågor. Panelen betonade vikten av övning och att våga prova.
 
– Det är inte så farligt att misslyckas. Vi har bra skyddsnät – det är jättesvårt att svälta ihjäl i Sverige idag, sa Stina Linge på Chalmers Ventures.

Växtbaserat nyckeln till hälsosam och hållbar kost

Att äta hälsosamt och hållbart går ofta hand i hand, vilket blev uppenbart på seminariet Lövbiff, larver eller linser – hur äter jag både hållbart och hälsosamt? Genom att äta mindre kött minskar man sin klimatpåverkan rejält, samt minskar risken för cancer och olika vällevnadssjukdomar.
 
– En liten mängd naturbeteskött främjar emellertid den biologiska mångfalden. Men då får man se till att det faktiskt är naturbeteskött man äter, sa Fredrik Hedenus.
 
Men att bryta vanor kan vara svårt.
 
– Det gäller att ta det i små steg. Ju längre bort till exempel ett matrecept ligger från det vi känner igen, desto högre är tröskeln för att vi faktiskt ska prova det, sa Coop provköks Sara Begner.

Omställning på allvar

Det blev under veckan uppenbart att många fossiltunga branscher nu jobbar målinriktat och dedikerat för att bli klimatneutrala. Betongbranschen är idag en av Sveriges största koldioxidutsläppare, men har nu lagt upp en gemensam färdplan för att bli fossilfri till 2045. Framför allt bildas utsläppen när råvaran kalksten upphettas vid tillverkning av cement, bindemedlet i betong. Inga alternativa råvaror finns i sikte, utan koldioxidinfångning och -lagring ser ut att vara den enda möjligheten att undvika utsläppen.
 
– Det är inget tekniskt problem, utan snarare ett finansiellt. Att ta bort koldioxidutsläppen innebär att cementen blir 70 procent dyrare. Men tittar man på kostnaden för en hel byggnad så blir den bara en halv procent dyrare. Det är därför oerhört viktigt att samverka längs hela värdekedjan, sa professor Filip Johnsson som forskat mycket kring utsläpp från svensk basindustri.
 
Sjöfarten är också i princip helt fossil idag, men har nu börjat jobba ordentligt med att börja ställa om till hållbara drivmedel. Här fanns Chalmers representerat av Karin Andersson, professor i maritim miljövetenskap:
 
– När jag började forska inom det här fältet såg det mörkt ut, men det har hänt så himla mycket de senaste åren. Jag vete sjutton om det inte går att få sjöfarten fossilfri till 2045!
 
Även den svenska drivmedelsbranschen har siktet inställt på förnybart. På Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutets heldag var Maria Grahn, forskare och ledare för styrkeområde Energi, en av talarna.
 
– Alla lösningar som kan få bort de fossila bränslena är välkomna. Man kan inte vänta på ”den enda rätta” lösningen, och det gör inte branschen heller, sa hon.
 
Flygbranschen är också inne på att ställa om till förnybara bränslen, även om det än så länge sker i ytterst liten skala. På Swedavias seminarium om hållbart flyg var Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori, tydlig med att flygresandet måste dämpas till dess att vi har klimatneutralt flyg.
 
– Men redan inom några år, när gps-tekniken förbättrats ytterligare, finns lågt hängande frukter att skörda vad gäller flygets höghöjdseffekter genom att dirigera flygplanen så att de undviker fuktiga områden, sa Jörgen Larsson.

Samverkan främjar samhällets utveckling

På Vetenskapsrådets seminarium om vetenskapens bidrag till samhällsutvecklingen beskrev rektor Stefan Bengtsson Chalmers styrkeområdeskoncept som en gränsyta mot omvärlden, vilket flera i panelen sedan refererade till i positiva ordalag.
 
– Vi samverkar med näringslivet för att bidra till samhällsnyttan, men också för att det gör oss till ett bättre universitet, sa Stefan Bengtsson.
 
Text: Christian Borg och Ingela Roos

Publicerad: fr 06 jul 2018. Ändrad: må 09 jul 2018