Åtta av tio fartyg följer de nya svavelreglerna

Utsläppen av svavel från fartygstrafiken sjönk kraftigt när de skärpta EU-reglerna trädde i kraft vid årsskiftet. Det visar färska mätningar som forskare vid Chalmers gjort vid inloppet till Göteborgs hamn. Men alla redare verkar inte leva upp till de nya, striktare utsläppskraven.
Varje år beräknas 50 000 européer dö i förtid på grund av dålig luftkvalitet, orsakad av den bunkerolja med hög svavelhalt som används som drivmedel inom sjöfarten.

Men förbättringar är nu i sikte. För fartyg som trafikerar nordeuropeiska farvatten sänktes den högsta tillåtna svavelhalten radikalt vid årsskiftet – från 1 procent till 0,1 procent.

Ända sedan 2006 har forskare vid institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers arbetat med att utveckla en ny metod för att på ett effektivt sätt övervaka utsläppen från fartygstrafiken – utan att behöva göra tidsödande inspektioner ombord.

Tekniken, som är världsunik, används sedan fyra år på försök i en mätstation placerad vid Nya Älvsborgs fästning intill inseglingsrännan till Göteborg. Där registreras och analyseras utsläppen från passerande fartyg kontinuerligt.

Mätningarna visar nu att svavelutsläppen minskade med cirka 80 procent när de nya reglerna började gälla. Under årets två första veckor analyserades närmare 200 fartygspassager, av dessa klarade nästan hälften det nya gränsvärdet på 0,1 procent.
Jörg Beecken och Johan Mellqvist
– För många fartyg noterades utsläpp strax över gränsen, så med tanke på en viss osäkerhet i mätmetoden får man anse åtminstone 80 procent av fartygen som godkända, förklarar Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys.

Detta kan jämföras med de föregående fyra åren, då utsläppen i genomsnitt legat på en nivå som motsvarar ett svavelinnehåll i bränslet på 0,6 – 0,7 procent.

Men årets inledande mätningar tyder också på en större spridning bland de fartyg som inte klarar utsläppskraven, något som Johan Mellqvist och hans kollegor nu ska titta närmare på.

Att minska på svavelutsläppen kostar stora pengar för rederierna, oavsett hur de väljer att möta kraven. Det finns olika alternativ:

Antingen följa lagens bokstav och driva fartygen med den betydligt dyrare, lågsvavliga bunkeroljan.

Eller installera reningsutrustning ombord så att svavelutsläppen minskar i motsvarande grad.

En tredje möjlighet är att helt byta bränsle, exempelvis till flytande naturgas (LNG) eller till metanol, något som färjerederiet Stena Line nu testar på ett par av sina fartyg.

Rederierna har inte varit odelat positiva till de skärpta utsläppsreglerna. Men när de nu ändå införts finns ett starkt tryck från näringen att de ska efterlevas och att överträdelser ska beivras av myndigheterna.

– Det finns en oro bland etablerade rederier att deras konkurrenter ska fuska och skaffa sig en ekonomisk fördel, säger doktoranden Jörg Beecken, som nyligen disputerade på den nya mätmetoden som han utvecklat tillsammans med forskarkollegor.

Metoden bygger på en kombination av flera etablerade tekniker och kan användas både för fasta mätstationer på land, som vid Älvsborgs fästning, och för mätningar från flygplan. Chalmers har även installerat och testat sin utrustning i ett danskt flygplan, som nu står redo för rutinövervakning.

– Flygmätningar blir viktigt, eftersom det är enda möjligheten att kontrollera utsläppen när fartygen befinner sig till havs, påpekar Johan Mellqvist.

Idag 27 februari anordnar Chalmers en workshop kring den nya tekniken för utsläppsmätningar, med bland andra representanter för sjöfartsmyndigheter och forskare från flera europeiska länder. Då kommer också uppdaterade mätdata från Göteborgs hamn att presenteras.

Toppbilden: Utsläppen från fartygstrafiken övervakas bland annat genom kemisk analys med hjälp av en så kallad ”sniffer” vid Nya Älvsborgs fästning, intill inseglingsrännan till Göteborg.


Fakta om tekniken
Metoden som Chalmersforskarna utvecklat bygger på en kombination av etablerade tekniker, som förfinats och anpassats för sitt ändamål: Bland annat optisk fjärranalys, kemisk analys med hjälp av en så kallad "sniffer" samt övervakning av fartyg via AIS (Automatic Identification System). Systemet kan förutom svavel även analysera fartygsutsläpp av kväveoxider och partiklar – föroreningar som också väntas få skärpta regler.
Fakta om svavelutsläpp
Svavelutsläpp är i första hand en hälsofråga, men i Norden bidrar utsläppen även till försurning av sjöar och vattendrag, på grund av den kalkfattiga berggrunden. De nya skärpta reglerna från 1 januari i år omfattar Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön samt Engelska kanalen. Övriga EU följer det regelverk som beslutats av FN:s sjöfartsorgan IMO. Detta innebär att den maximala svavelhalten i bränslet år 2020 sänks från nuvarande nivå 3,5 procent till 0,5 procent.




Publicerad: fr 27 feb 2015.