Bioaktiva föreningar i livsmedel


Involverade forskare

Professor Ann-Sofie Sandberg
Professor Ingrid Undeland
Bitr. professor Marie Alminger
Forskarassistent Nathalie Scheers

Malin Barman, doktor
Hanna Henrysson, doktorand
Karin Jonsson, doktorand
Nikul Soni, doktorand
James Hinchcliffe (delad doktorand med Göteborgs Universitet)


Forskningsområdet

​Mat innehåller förutom näringsämnen också små mängder av så kallade biologiskt aktiva ämnen, ämnen som har specifika effekter och kan påverka hälsan genom att verka på våra gener, celler eller vår ämnesomsättning. Genom epidemiologiska studier - alltså studier där man undersöker kostens effekter i olika populationer - har man kommit fram till att de som äter frukt, grönt, fullkorn och fisk ofta får ett långt liv och en god hälsa. Dock vet vi väldigt lite om vilka ämnen i maten som ger hälsoeffekter och hur det går till. Vi tror att det är kombinationer av ämnen i maten, och att man därför t.ex. kan förvänta sig en mer positiv effekt av fisk och fullkorn än av isolerad fiskolja och kli från kornet.
 
För att kunna bevisa att vissa livsmedel är hälsosamma och vad det beror på behövs en metodologisk plattform liknande den som används i läkemedelsindustrin. Genom att använda väldesignade kost-interventionsstudier och nya teknologier och analysmetoder (omics analyser, bioinformatik, systembiologi) kan man öka kunskapen om de molekylära mekanismer som påverkas av specifika livsmedel och bioaktiva ämnen i maten. Man behöver kunna analysera innehållet i maten, studera vad som händer vid nedbrytning i tarmen, och vad som kan tas upp i kroppen och identifiera de ämnen som är verksamma i kroppen.
 
Förekomsten och halterna av de nyttiga ämnena i maten är också beroende av hur odling, uppfödning, skörd har skett, liksom av hur råvaran processas, distribueras, lagras och tillagas. Ett exempel utgör halterna av omega 3-fettsyror i odlad fisk, som är beroende av vilket foder fisken fått. Mineralinnehållet i säd och vegetabilier påverkas av vilken jord de växer i och av gödsel, men även grödans sort kan vara av stor betydelse. Fetter kan härskna under lagring och innehållet av vitaminer reduceras. Livsmedelsprocesser och tillagning har också stor betydelse genom att de kan bevara eller bryta ned nyttiga ämnen, och göra dem mer eller mindre tillgängliga för upptag i tarmen. Mjölksyrajäsning (fermentering) kan  frigöra järn och vitaminer i olika råvaror så att de lättare tas upp av kroppen, och kan också åstadkomma ett lågt glykemiskt index (GI).
 
Vi har flertalet projekt inom området både nationellt och inom EU projekt och samarbetar även med systembiologer (Jens Nielsen), molekylär mikroskopi (Annika Enejder), och Sahlgrenska Akademin (Agneta Holmäng) framför allt med djurstudier i mus, för att förklara verkningsmekanismerna för några viktiga bioaktiva föreningar. I denna konstellation är det fokus på marina bioaktiva ämnen, särskilt har olika fraktioner och komponenter från fisk studerats huvudsakligen i relation till riskfaktorer för metabola sjukdomar främst hjärt kärlsjukdom. Nyligen har vi också startat projekt om marina livsmedel och hälsosamt åldrande. Åldrande är associerat med förlust av muskelmassa och muskelstyrka, försämrad kärlhälsa och kognitiva funktioner, liksom försämrad lukt och smak. Hypotesen är att vi skall kunna motverka dessa funktionsnedsättningar genom att lära oss mer om vilka komponenter i maten som påverkar åldrandeprocessen, och också bidra till utveckling av nya produkter med sensoriska egenskaper som passar för målgruppen äldre. Detta projekt sker i samverkan med Sahlgrenska Akademin (John-Olov Jansson), med SIK (Karin Wendin) och fiskberedningsindustrin.

Ett annat område är svenska bär och spannmål som utgör unika råvaror med hög potential att användas för framtagning av innovativa produkter med hälsofrämjande egenskaper. Pågående forskning tyder på att bär och spannmål har positiva effekter på olika sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller cancer. Det är fortfarande oklart vilka mekanismer eller vilka specifika komponenter som ligger bakom de positiva effekterna. Inom ett nystartat forskningsprojekt i samarbete med Lantmännen och Stiftelsen Cerealia FoU, studerar vi möjligheterna att kombinera spannmål med bär och frukt till produkter med högt innehåll av bioaktiva föreningar. I ett annat samarbete utvärderas möjliga hälsoeffekter av bär och bärprodukter i en humanstudie.

I flera projekt jobbar vi med att identifiera och karakterisera bioaktiva föreningar i olika syften. Det kan till exempel handla om antioxidativa ämnen i fisk eller lykopener i tomat.  I ett nytt, lite mindre projekt har vi tagit fram en ny inflammationsmodell där olika bioaktiva föreningar kommer att testas för sin specifika aktivitet på ett flertal kända inflammationsmediärer. Ett specialfall, där vi i stället försöker hindra bioaktivitet, är vårt arbete med att göra glutenprotein mindre toxiska för celiakipatienter och därigenom möjliggöra intag av låga glutenhalter utan att initiera en inflammatorisk respons i tarmväggen. I detta samarbetsprojekt med Olof Olsson, numera Lunds Universitet, har möjligheten att blockera immunoreaktiva delar av gluten, med hjälp av så kallade block-peptider, undersökts.

Flera doktorander arbetar inom området mat och allergi. Dessa studier utförs i samarbete med Agnes Wolds forskargrupp på Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Syftet är att undersöka faktorer i maten som kan påverka allergiutveckling, och särskilt vad i bondgårdsmiljön som skyddar mot utveckling av allergi. Framför allt har vi intresserat oss för hur fleromättade respektive mättade fettsyror påverkar utveckling av allergi genom studier i djurmodeller och i människa.

Publicerad: on 15 jun 2016. Ändrad: ti 29 maj 2018