Borås resecentrum
​Borås är ett exempel där attraktiva stråk ska skapas för att få centrum att kännas större och mer enhetligt. Genom olika workshops identifierade projektet Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande​ ett antal utmaningar med att skapa attraktiva samhällen nära knutpunkter för resor. En sådan var buller, vilket nyligen resulterade i ett stort bullerforskningsprojekt. Ett annat fokusområde var Centralstationens roll för omgivningen.

Attraktiva områden nära resestationer

​Mistra Urban Futures satsning på urbana stationssamhällen har lett till konkreta resultat runt om i Västsverige. Flera kommuner har förändrat sin syn på attraktiva områden nära reseknutpunkter, gågator och andra promenadstråk. 
Målet är att göra städer mer gångvänliga och skapa attraktiva stråk, genom minskad biltrafik och ökad kollektiv-, cykel- och gångtrafik.

– Det är viktigt med gemensam integrerad planering och att det uppmärksammas att vår trafik har stor potential att nyttjas bättre, säger professorn och tillika arkitekten och samhällsplaneraren Ulf Ranhagen, som tillsammans med regionplaneraren Anna Gustafsson är processledare för projektet.

Sett tydliga effekter

Ale, Alingsås, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan och Varberg är alla kommuner som medverkat i projektet.

"Stöttat kommunerna i deras strategiska arbete"
– Att få kommunerna och parterna att arbeta för hållbara samhällen har varit en kunskapsprocess. Vår samverkan har resulterat i att vi stöttat kommunerna i deras strategiska arbete och utifrån praktiken fått i gång forsknings- och utvecklingsprojekt, säger Ulf Ranhagen.
Det har gett direkta effekter i flera kommuner. De har fått jobba med verktyg och analyser för att identifiera konkreta utmaningar, nyckelfrågor och mål som bas för olika framtidsscenarier.
– De har fått nya synsätt och ett annat tänk i sin strategiska samhällsplanering, säger Ulf Ranhagen.
Borås har tagit till sig projektet i allmänhet och idén med attraktiva och gångvänliga stråk i synnerhet.

"Tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan"
– Det växte fram en möjlighet till utveckling och ledde till ett nyanserat sätt att tänka. Vi samskapade med kommunen och när vi återkom tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan. Att se en effekt av projektet i en översiktsplan är en framgång. Samhällsplaneringen är en lång kedja från idé till genomförande, men inom tre-fem år kommer vi se avtryck i verkligheten i Borås, säger Ulf Ranhagen.

Bidragit till översiktsplanering

2014 deltog Borås i projektet Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och där ingick bland annat stråkstudier. Sebastian Andersson, strategisk samhällsplanerare på Borås kommun, håller med om att det gjort avtryck. 

– Vi har tagit in stråktänket i vår översiktsplanering​, säger Sebastian Andersson. En viktig del i stadsutvecklingen är just att fokusera på vissa stråk, med syftet att stärka hållbart resande och öka stadsmässighet. Det är också en viktig del i att knyta samman stadsdelar med centrala transportnoder, främst centralstation och resecentrum. 
 
"Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling"
Stråken finns med i förslaget till ny översiktsplan som för närvarande är på remiss. Våren 2017 gjorde Borås kommun en fördjupning med en ny stråkanalys inom ramen för Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande. 
– Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling. Och det grundar sig på forskning där Ulfs och hans kollegors bidrag har varit viktiga, säger Sebastian Andersson.

Stenungsunds nya resecentrum

Mistra Urban Futures ser direkta effekter av projektet även på andra platser. I Stenungsund växer planerna på ett nytt resecentrum fram. Där fick kommunen stöd som gjorde det möjligt för dem att fatta beslut.  
– I en stor gemensam workshop utvärderades lokaliseringsalternativ, bland annat utifrån målet att få mer effektiva resekedjor för vardagsresandet och att minska antalet parkeringar, säger Ulf Ranhagen.
Det ultimata målet är att skapa en helt fossilfri trafik. För det krävs nya samverkansformer och nätverk för att kunna kombinera en integrerad bebyggelse- och transportplanering. 
– Det handlar om att omfördela och dämpa reseökningen med bil och göra det mer attraktivt att färdas till fots, med cykel och med kollektivtrafik. 

Projektfakta

Parter: Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, RISE Research Institutes of Sweden, White Arkitekter, kommunerna Ale, Varberg, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan (till och med 2016) och Alingsås (till och med 2016), Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Trafikverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län och Västra Götalandsregionen.
Projektperiod: 2012-2019​


Om Mistra Urban Futures
Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stadsutveckling, en av dagens viktigaste samhällsutmaningar. Alla projekt som genomförs drivs tillsammans av praktiker och forskare med målet att förverkliga den rättvisa, gröna och tillgängliga staden. 
Vi är verksamma på sex platser i världen: Göteborg, Skåne, Stockholm, Kapstaden, Kisumu och Sheffield-Manchester. 
Centrumet finansieras av Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sida och ett konsortium bestående av Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. 
www.mistraurbanfutures.org

Publicerad: fr 19 okt 2018.