Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Feb 2019 00:13:59 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/lofar-radioteleskop-nya-karta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/lofar-radioteleskop-nya-karta.aspxAstronomernas nya karta avslöjar hundratusentals okända galaxer<p><b>​Det unika radioteleskopet Lofar har skapat en ny karta över himlen som avslöjar hundratusentals hittills okända galaxer och ger nya insikter i svarta håls och galaxers liv. Lofar är Europas största och mest dataintensiva radioteleskop. Kartan är resultatet av ett forskningsprojekt där fler än 200 astronomer från 18 länder var inblandade, bland dem flera från Chalmers.</b></p><div><span style="background-color:initial">Radioteleskop avslöjar skeenden i universum som inte kan ses med vanliga teleskop. Lofar (kort för Low Frequency Array) är ett av världens mest avancerade radioteleskop, men en unik förmåga att upptäcka radiovågor med låga frekvenser (långa våglängder). Det består av tusentals antenner i 10 länder i norra Europa, bland annat vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Lofar har nu kartlagd en fjärdedel av himlens norra halva som den ser ut i radiovågor med våglängd kring 2 meter, och en första delmängd av mätningarna görs nu fritt tillgänglig för världens astronomer. I kartläggningen ingår tre hundra tusen källor, varav nästan alla är galaxer i det avlägsna universum, uppemot miljardtals ljusår från jorden.</div> <div><br /></div> <div>Kartläggningsprojektets upptäckter hittills presenteras nu i 26 artiklar i ett specialnummer av forskningstidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. I fem av artiklarna är chalmersastronomen Cathy Horellou medförfattare.</div> <div><br /></div> <div><i></i><div><i>Se videor:</i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, fullständig version: <a href="https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc">https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc</a></i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, kort version: <a href="https://youtu.be/RuZYNILHWVE">https://youtu.be/RuZYNILHWVE</a></i></div> <div><i>Flyga genom Lofar:s universum: <a href="https://youtu.be/vzq931ZukYI">https://youtu.be/vzq931ZukYI</a></i></div> <div><i>Lofar:s galaxer: se skillnaderna mellan att se i synligt ljus och radiovågor: <a href="https://youtu.be/4e-1ug_bxEc">https://youtu.be/4e-1ug_bxEc ​</a></i></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/A1314_lofar_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Den nya kartläggningen ger många nya insikter om bland annat svarta hål, galaxhopar och magnetfält i rymden, menar Cathy Horellou.</div> <div><br /></div> <div>– Lofar visar oss en fantastisk ny bild av radiohimlen, som är full av galaxer i alla möjliga former, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>De flesta ljuspunkter i den nya kartan är inte stjärnor, utan fjärran galaxer med supermassiva svarta hål som energikälla. Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna, förklarar:</div> <div><br /></div> <div>– Om vi tar ett radioteleskop och tittar upp mot himlen ser vi huvudsakligen strålning från omgivningarna nära tunga svarta hål. Med hjälp av Lofar hoppas vi kunna svara på en fascinerande fråga, om varifrån dessa svarta hål kommer, säger han.</div> <div><br /></div> <div>När gas faller mot ett svart hål skickas också ut strålar av materia som lyser och som radioteleskop kan registrera. De slarvar helt enkelt med bordsskicket, som Huub Röttgering uttrycker det.</div> <div><br /></div> <div>– Tack vare Lofar:s imponerande känslighet kan vi se att sådana strålar finns i alla de tyngsta galaxer. Det betyder att deras svarta hål aldrig slutar att äta, tillägger Philip Best, astronom vid Edinburghs universitet i Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>Familjer av uppemot tusentals galaxer som hänger ihop i rymden kallas galaxhopar. När två galaxhopar kolliderar och går samman alstras radiostrålning som radioteleskop kan upptäcka och som sträcker sig över gigantiska avstånd i rymden, miljontals ljusår tvärsöver. Bakom dessa stora former på himlen tros vara partiklar som accelereras under sammangåendet.  </div> <div><br /></div> <div>– Med radioobservationer kan vi mäta upp strålning från det tunna mediet som finns mellan galaxerna. Strålningen uppstår tack vare energiska chockvågor och turbulens. Lofar gör det möjligt för oss att upptäcka nya källor av den här typen och att förstå vad som ligger bakom dem, förklarar Amanda Wilber, astronom vid Hamburgs universitet i Tyskland.</div> <div><br /></div> <div>Annalisa Bonafede är astronom vid Bolognas universitet och INAF i Italien. </div> <div><br /></div> <div>– Nu med Lofar kan vi i vissa fall detektera den här strålningen även i galaxhopar som inte håller på att smälta samman. Denna upptäckt talar om för oss att det finns andra fenomen utöver kollisioner som kan trigga partikelacceleration över vidsträckta områden, tillägger hon.</div> <div><br /></div> <div>Lofar:s förmåga att mäta upp <span style="background-color:initial">polariserad radiostrålning ger </span><span style="background-color:initial">nya möjligheter för </span><span style="background-color:initial">att studera magnetism i universum, menar </span><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">athy Horellou.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>– Det är oerhört viktigt för undersökningar av kosmisk magnetism, och väldigt spännande, säger Cathy Horellou.</div> <div><br /></div> <div>Kollegan Shane O’Sullivan vid Hamburgs universitet, Tyskland, berättar mer.</div> <div><br /></div> <div>– Magnetfält genomsyrar hela kosmos, och vi vill veta varför det har blivit så. Att mäta upp magnetfält i rymden mellan galaxerna är svårt eftersom de är väldigt svaga. Men tack vare den oerhörda precisionen i Lofars mätningar har vi kunnat mäta upp hur kosmiska magnetfält har påverkat radiovågorna från en jättelik radiogalax som är 11 miljoner ljusår tvärsöver. Arbetet har visat hur vi kan använda Lofar för att hjälpa oss förstå de kosmiska magnetfältens ursprung, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Att skapa radiokartor vid låga frekvenser kräver både stora mängder teleskoptid och stora personalinsatser när mätningarna ska analyseras. Det menar Cyril Tasse vid Parisobservatoriets station för radioastronomi i Nançay, Frankrike.</div> <div><br /></div> <div>– Lofar skapar gigantiska mängder data: det vi har arbetat med skulle kunna fylla 10 miljoner dvd-skivor. Att Lofar:s kartläggningsprojekt nu har kunnat genomföras är mycket tack vare ett genombrott inom matematiken bakom metoden interferometri, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Timothy Shimwell, som forskar vid Astron, Nederländernas institute för radioastronomi och vid Universitetet i Leiden, Nederländerna, berättar hur man samarbetat med experter inom databehandling och IT.</div> <div><br /></div> <div>– För att effektivt omvandla de gigantiska datamängderna till högkvalitetsbilder har vi arbetat tillsammans med SURF i Nederländerna. Dessa bilder är nu fritt tillgängliga och kommer att göra det möjligt för astronomer att detaljstudera galaxernas utveckling på sätt som inte tidigare varit möjliga.</div> <div><br /></div> <div>SURF:s data- och beräkningscentrum vid SURFsara i Amsterdam använder 100 procent förnybar energi och är värd för mer än 20 petabyte av data från Lofar.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mer än hälften av alla data som Lofar samlat in fram tills nu och världens största samling av astronomiska data. Att analysera mätningarna innebär en gigantisk utmaning för forskarna. Men med både experthjälp och ett datakluster med hög prestanda, Grid, kunde beräkingarna klaras av på mindre än ett år, säger Raymond Oonk vid SURFsara.</div> <div><br /></div> <div>Lofar:s förmåga att kartlägga himlen i detalj vid våglängder kring en meter är oöverträffad. Lofar drivs av Astron i Nederländerna och är världens ledande teleskop i sitt slag. </div> <div><br /></div> <div>– Den här himmelskartan är ett underbart och viktigt bidrag till framtida forskning. Det hedrar de som konstruerat Lofar att teleskopet fungerar så bra, säger Carole Jackson, generaldirektör för Astron.</div> <div><br /></div> <div>De 26 forskningsartiklarna som nu publiceras är baserade på bara de första två procent av kartläggningens totala storlek. Forskarlaget siktar nu på att i hög upplösning skapa känsliga bilder av hela den norra himmelshalvan. Det kommer att avslöja uppskattningsvis 15 miljoner radiokällor. </div> <div><br /></div> <div>– Tänk på vilka upptäckter som vi kan göra när vi gör detta! Det ser jag verkligen fram emot, säger Carole Jackson. </div> <div><br /></div> <div>– Och bland dessa kommer att finnas de första massiva svarta hålen som bildades när universum själv var en bebis på bara några få procent av sin nuvarande ålder, avslutar Huub Röttgering.</div> <div><br /></div> <div>Läs även <a href="http://www.astron.nl/new-sky-map-detects-hundreds-thousands-unknown-galaxies">pressmeddelandet på engelska hos Astron​​</a>.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontakter</span></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Cathy Horellou, biträdande professor i radioastronomi, Chalmers, 031 772 5504, cathy.horellou@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Bilder och videor</strong></div> <div><br /></div> <div><i>Bilder finns tillgängliga för nedladdning på <a href="https://www.lofar-surveys.org/gallery_preview.html">https://www.lofar-surveys.org/gallery_preview.html​</a></i></div> <div><br /></div> <div><div><i>Videor på YouTube:</i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, fullständig version: <a href="https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc">https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc</a></i></div> <div><i style="background-color:initial">Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, </i><i><span style="background-color:initial">kort </span><span style="background-color:initial">version</span>: <a href="https://youtu.be/RuZYNILHWVE">https://youtu.be/RuZYNILHWVE</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Flyga genom Lofar:s </span>universum: <a href="https://youtu.be/vzq931ZukYI">https://youtu.be/vzq931ZukYI</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Lofar:s galaxer: se skillnaderna mellan att se i synligt ljus och radiovågor</span>: <a href="https://youtu.be/4e-1ug_bxEc">https://youtu.be/4e-1ug_bxEc </a></i></div></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Videorna med forskarintervjuer samt grafik och bilder på Lofar-teleskopen finns på <a href="https://www.dropbox.com/sh/hfcfb9a6sblho8m/AAA7s1lnMsB5Z3x71qX9CptMa?dl=0">här på Dropbox</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>På sajten <a href="http://astron.nl/lofar-som/">http://astron.nl/lofar-som/</a>, skapad av forskaren Rafael Mostert (Leidenuniversitetet och Astron) kan du utforska radiogalaxernas underliga former, och se hur galaxernas utseenden ändrar sig när man tittar med teleskop för radiovågor, infrarött ljus och synligt ljus. <br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (överst) – Galaxhopen Abell 1314, i stjärnbilden Stora björnen ligger omkring 460 miljoner ljusår från jorden, håller på att smälta samman med en annan galaxhop. Lofar avslöjar hur den storslagna kosmiska krocken har skapat vidsträckta moln av laddade partiklar (som visas i rosa och orange). Med hjälp av Lofar får forskarna nya möjligheter att förstå vilken roll sådana krockar spelar i galaxernas och universums utveckling. Här visas även röntgenstrålning från het gas, avbildad med rymdteleskopet Chandra. Bakgrundsbilden är tagen i synligt ljus med Digitized Sky Survey.</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Bild: Amanda Wilber/LOFAR Surveys Team</i></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen</b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten publiceras i 26 artiklar som utgör ett specialnummer av tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. Medverkar gör chalmersforskarna Cathy Horellou (5 artiklarna), John Conway, Stephen Bourke och Eskil Varenius. Artiklarna finns på adressen: <a href="https://www.aanda.org/component/toc/?task=topic&amp;id=920">https://www.aanda.org/component/toc/?task=topic&amp;id=920​</a></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Lofar</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/MapofInternationalLOFARTelescope_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det internationella teleskopet Lofar (Low Frequency Array) är ett radioteleskop som består av tusentals antenner utplacerade i hela norra Europa med en kärna i Exloo, Nederländerna. Antennerna kopplas ihop av ett höghastighetsfibernätverk som sträcker sig över sju länder. Lofar har konstruerats och byggts av Astron, Nederländernas Institut för radioastronomi. Med hjälp av kraftfulla datorer kombinerar Lofar radiosignalerna som når 100 000 enskilda dipolantenner för att kunna motsvara en parabolantenn 1900 kilometer tvärsöver. Inga andra teleskop kan uppnå Lofar:s känslighet och förmåga att skapa högupplösta bilder. Värdar för Lofar:s dataarkiv, världens största astronomiska datasamling, SURFsara (Nederländerna), Forschungszentrum Jülich (Tyskland) och Poznan Super Computing Center (Polen).</div> <div><br /></div> <div>Lofar är en vetenskaplig och teknisk vägvisare för SKA (Square Kilometre Array). SKA är ett globalt forskings- och teknikprojekt för att bygga världens största radioteleskop i områden fria från störningar i Afrika och Australien. SKA förenar 11 länder från hela planeten.  Sverige representeras i SKA-organisationen sedan 2012 av Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. </div> <div><br /></div>Tue, 19 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Prisas-för-excellent-kemiforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Prisas-f%C3%B6r-excellent-kemiforskning.aspxPrisas för excellent kemiforskning<p><b>​Hon har prisats för sin forskning vid flertalet tillfällen. Nu utses professor Pernilla Wittung-Stafshede till en av 12 framstående kvinnor inom kemi eller kemiteknik av organisationen Iupac.</b></p>​Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers institution för biologi och bioteknik, blev glatt överraskad av beskedet som kom i förra veckan. Tillsammans med elva andra kvinnliga professorer från hela världen har hon plockats ut för priset ”Distinguished women in chemistry or chemical engineering”.<br />–    Priset har inte delats ut särskilt länge, första gången var 2011. Det är roligt att få ett kemi-pris när man jobbar på Biologi och bioteknik. Min bakgrund är ju kemin, och det här visar att även om man har sin grundutbildning inom ett område kan man sedan rikta sin forskning åt annat håll, säger hon, och lägger till:<br />–    Det är alltid roligt, och viktigt, att få utmärkelser. Vi borde bli bättre på att nominera varandra kollegor emellan. Blir man inte nominerad kan man heller inte vinna.<br />Organisationen Iupac, som på svenska kallas Den internationella kemiunionen, vill med priset hylla Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, som instiftats av FN. Utmärkelsen delas ut vid Iupacs kongress i Paris i juli.<br /><br /><strong>Fokus på jämställdhetsarbete</strong><br />Pernilla Wittung-Stafshede har nyligen tagit uppdraget som ledare för Chalmers satsning på jämställdhet, Genie.<br />–    Det här priset handlar inte om jämställdhet utan om excellens inom kemi, men visst ligger det i linje med mitt arbete på jämställdhetsområdet eftersom priset skapats för att lyfta framstående kvinnor. Därför känns det också spännande att träffa de andra pristagarna och se hur de jobbar med jämställdhetsfrågor vid sina lärosäten.<br />Hennes forskning har nått stora framgångar det senaste decenniet. Beslutet att leda Genie var inte lätt att ta; tiden till forskning blir självklart lidande.<br />–    Men jag tycker att jämställdhetsarbetet är så viktigt, och det känns som om något kan hända på riktigt med en så stor satsning som Genie. Jag vill inte bara sitta och titta på! Sedan får jag se till att begränsa mig, och verkligen fokusera på forskningen den övriga tid jag har. Det dyker alltid upp nya uppdrag och jag har svårt att säga nej, säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br />–    Dessutom har jag flera underbara, fastanställda forskare i min grupp som jag har väldigt god hjälp av. De tar hand om det praktiska i labben och forskningen går framåt även om jag inte är på plats.<br /><br /><strong>”Vad kan hända på tio år?”</strong><br />Hon reflekterar över hur hennes forskning utvecklats under de senaste åren. Från att ha fokuserat på grundläggande frågor har forskningen kommit att röra sig allt närmare sjukdomsmekanismer.<br />–    För tio år sedan tittade vi med biofysikaliska ögon på proteinveckning, och koppartransporterande proteiner. Nu har vi gått vidare och studerar hur kopparproteiner medverkar till cancerspridning, och vi tittar på proteiners felveckning vilket leder oss till studier runt Parkinson. Forskningen blir svårare då den kommer närmare verkligheten – levande organismer är så komplicerade – men också mer spännande, säger hon.<br />–    Vi gör fortfarande grundläggande forskning. Man måste förstå de molekylära mekanismerna för att i slutänden kunna påverka sjukdomar. Vad kan hända på tio år till? Jag önskar att vi har hittat en biomarkör för cancer och ett botemedel mot Parkinson!<br /><br /><strong>FAKTA Pernilla Wittung-Stafshede</strong><br /><br />Disputerade i fysikalisk kemi på Chalmers 1996. Har arbetat på Tulane University, New Orleans, som Assistant och senare Associate Professor, samt som Associate Professor på Rice University, Houston.<br />Professor i Kemi vid Umeå universitet 2008, och vid Chalmers 2015.<br /><br />Pernilla Wittung-Stafshede forskning studerar hur kroppens proteiner fungerar på en molekylär och mekanistisk nivå. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår genetiska kod. För att aktiveras måste varje kedja veckas ihop till en specifik struktur. Många proteiner behöver dessutom binda metaller eller andra proteinkedjor för att utföra sitt arbete inne i cellerna. Fel i proteinernas veckning är grunden till många sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar.<br />Förutom proteiners veckning och felveckning forskar Pernilla Wittung-Stafshedes forskargrupp på metallproteiner, med fokus på de system som förflyttar kopparjoner till behövande proteiner.<br /><br />För att läsa mer och se övriga pristagare, <a href="https://iupac.org/iupac-2019-distinguished-women/">klicka här!​</a><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Oscar Mattsson<br />Thu, 14 Feb 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxSka ta fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN<p><b>Claes Tingvall är mest känd som mannen bakom Nollvisionen, en strategi som revolutionerat trafiksäkerheten i Sverige och många andra länder. Han är också adjungerad professor vid Chalmers institution mekanik och maritima vetenskaper på avdelningen fordonsteknik och autonoma system. Han har nu utsetts till ordförande i en internationell expertgrupp som ska föreslå ett nytt världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030.​</b></p>Han är en internationellt erkänd trafikexpert, flitigt anlitad föreläsare och inspiratör som jobbat med trafiksäkerhet i mer än 40 år. I hans värld av trafiksäkerhet är posten som ordförande i den internationella expertgruppen något som toppar en mycket framgångsrik karriär. <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> – Jag har fått förmånen under mitt liv att få ansvarsfulla roller, men den här gången svindlar det rejält. Det </span><span style="background-color:initial">känns som den verkliga höjdpunkten. Samtidigt är det ett fullständigt avgörande tillfälle att kunna göra en insats för världens befolkning tillsammans med andra experter, säger Claes Tingvall. </span><div><br /></div> <div>Claes Tingvall kommer att hålla ihop expertgruppen som består av 14 forskare och experter från hela världen. En blandning av epidemiologer, ingenjörer, medicinare och samhällsvetare på högsta möjliga nivå. Tillsammans ska de ta fram ett förnyat världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030, det vill säga FN:s 17 stora mål för världens utveckling. De ska också ta fram ett antal rekommendationer kring hur stater, organisationer och företag kan åstadkomma förändringar. Claes Tingvall menar att det inte är en slump att ordförandeposten gick till Chalmers. Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i världen vad gäller trafiksäkerhet. Nollvisionen föddes i Sverige men är nu världsstandard. Den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga forskning och tillämpning av bevisat effektiva metoder. Det innebär att man måste förstå sambandet mellan människa och maskin, i ett socialt system. Ingenjörskonst är en viktig del av detta. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers har en väldigt lång, framgångsrik historia med storheter som Bertil Aldman och Per Lövsund som lett Chalmers arbete med trafiksäkerhet. Jag har varit med om att bygga upp en forskargrupp som är specialister på systemsäkerhet i trafiken. Det är denna som utgör själva grunden för det globala övergripande arbetet som FN och världshälsoorganisationen behöver. På Chalmers finns också det som kallas Vision Zero Academy med en rad forskare knutna till det framtida arbetet med trafiksäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Han ser ordförandeposten som ett kvitto på att tvärvetenskaplig forskning hör hemma på Chalmers och att det går att bygga upp oerhört framgångsrika miljöer med forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det innebär att Chalmers är en spelare på global nivå i välfärds- och hälsofrågor som i detta fall berör alla människor på jorden. </div> <div><br /></div> <div>– Vi sitter faktiskt på lösningar som kan eliminera risken för att omkomma i trafiken och det är något som vi ska vara stolta över att få dela med andra i världen, säger Claes Tingvall. </div> <div><br /></div> <div>Resultatet av expertgruppens arbete läggs fram på FN:s tredje, globala högnivåkonferens om trafiksäkerhet år 2020. För konferensen står Sverige som värd.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information</h5> <div><a href="https://www.unece.org/fileadmin/DAM/road_Safety/Documents/UN_Road_Safety_Trust_Fund_launch_event_April_2018/GA_resolution_A_RES_72_271_N1810643.pdf">Resolution adopted by the General Assembly - Improving global road safety  </a></div> <div><a href="https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld">Decision to integrate road safety in the Sustainable Development Goals  </a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/sverige-star-vard-for-fns-konferens-om-trafiksakerhet-2020/">Sverige står värd för FN:s konferens om trafiksäkerhet 2020  </a></div> <div><a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål  </a></div> <div><a href="https://www.trafikverket.se/en/startpage/operations/Operations-road/vision-zero-academy/">Vision Zero Academy  </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/fordonsteknikochautonomasystem/Sidor/default.aspx">Forskningsavdelningen Fordonsteknik och autonoma system </a><br /></div></div>Thu, 14 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxJubileumsprofessorn som skalar av komplexiteten<p><b>​Det enkla är ofta det svåra. För Qing Zhao, jubileumsprofessor på Chalmers, är förståelsen av ett forskningsproblem avgörande. Att lösa problemet är inte tillräckligt för henne – hon vill skapa förståelse och därigenom finna den enkla och därmed bästa lösningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Qing Zhao från Cornell University, USA, är en av fyra jubileumsprofessorer på Chalmers 2019. Institutionen för elektroteknik står värd för det årslånga besöket. Hennes expertkunskaper kommer bland annat till nytta för Chalmers i ett projekt tillsammans med Volvo Cars och Ericsson, som drivs via Västra Götalandsregionen, där syftet är att studera hur maskininlärning kan användas för att öka trafiksäkerheten (MoRE2020).</span><div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är det väldigt spännande att forska tillsammans med industrin, säger Qing Zhao. Mitt arbete är annars till största delen teoretiskt och fokuserat på grundläggande forskningsområden. Nu får jag ta ett steg vidare och utforska hur teorier och algoritmer från min forskning kan användas för att lösa faktiska, påtagliga problem. Chalmers är välkänt för sina fruktbara samarbeten med industriföretag i regionen, och jag är glad att få vara en del av det.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Qing Zhaos forskningsintressen omfattar sekventiell beslutsteori, stokastisk optimering, maskininlärning och algoritmisk talteori med användning inom infrastruktur, kommunikationssystem samt sociala och ekonomiska nätverk. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En hel del av detta kommer till nytta i MoRE2020-projektet ”Active Learning for event detection in large-scale information networks”. Projektet handlar kort sagt om att lära ett molnuppkopplat säkerhetssystem i ett fordon att så snabbt och tillförlitligt som möjligt upptäcka avvikande händelser i den omgivande trafikmiljön. Utmaningen ligger i att antalet möjliga antaganden är stort och att observationerna innehåller störningar, samtidigt som avvikelserna i sig är sällsynta och förkunskapen om dem begränsad.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Genom datadelning, där information hämtas från enorma dataströmmar, kan ett kollektivt lärande i stora komplexa nätverk byggas upp, förklarar Qing Zhao.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Qing Zhao tillför Chalmers och vår institution viktiga kompletterande kunskaper inom maskininlärning och förstärkningsinlärning (reinforcement learning), säger professor Tomas McKelvey, som leder forskargruppen för signalbehandling. Vi vill gärna utvidga vårt forskningsområde i den riktningen och därför är jag glad att vi kunnat knyta henne till oss under en längre tid, tack vare jubileumsprofessuren.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Förståelse fascinerar henne</strong></div> <div> </div> <div>Ett vetenskapligt dilemma som fascinerat henne, och många andra forskare genom tiderna, är problemet med den så kallade flerarmade banditen. Det är i grunden en klassiskt matematisk struktur för online-lärande och sekventiellt beslutsfattande, där okända faktorer ingår i modellen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Problemet kan liknas vid att spela på en spelautomat med flera armar, där spelaren står inför dilemmat att stanna kvar vid en till synes bra arm (exploitation) eller att försöka hitta en mindre använd arm och pröva lyckan med den (exploration).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Problemet, som först formulerades 1933, fascinerade forskarvärlden i årtionden, men svaret dröjde fram till början av 1970-talet. Legenden säger att problemet tog så mycket energi och tankemöda från de allierades analytiker under andra världskriget att man övervägde att släppa ner det över Tyskland som det ultimata verktyget för intellektuellt sabotage, säger Qing Zhao med ett leende. Efter genombrottet i början av 1970-talet fortsatte forskarna att söka efter det enklaste beviset och att finna den optimala lösningen, fram till 1992 då ett genialt bevis formulerat i ett enda textstycke till slut presenterades.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag tycker att den typen av forskning och strävan efter förståelse är väldigt inspirerande. För mig handlar det inte om att enbart presentera en lösning på ett problem, utan det gäller att verkligen förstå problemet och finna bitarna som så enkelt och okomplicerat som möjligt utgör själva lösningen. Uppgiften är inte klar förrän man förstår de underliggande orsakerna. Jag gillar att skala av komplexiteten från ett problem för att finna svaren. <span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Att plocka fram okomplicerade lösningar från ett snårigt problem ger mig en form av tillfredsställelse.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Just detta lyfte Qing Zhao även fram när hon var inbjuden som talare vid ett välbesökt seminarium på Chalmers arrangerar av nätverket <a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Women in Science, WiSE​</a>. Hon delade då även med sig av goda råd till unga kvinnliga forskare som står i inledningen av sin akademiska karriär.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ta vara på dina starka sidor istället för att försöka kompensera svagheterna. Är du riktigt bra på något, fokusera då vidare på det. Välj ett ämne, välj ut ett nätverk av forskare och arbeta fram resultat så du får kritisk massa.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>En tuff start i livet</strong></div> <div> </div> <div>Qing Zhao är utan tvekan en framstående forskare som gjort en imponerande karriär, men hennes start i livet var inte särskilt fördelaktig.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Qing%20Zhao/WiSE_seminar_IMG_0615_300px.jpg" alt="Wise-seminarium med Qing Zhao" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>“It could have been me – Det kunde lika väl varit jag”. Så löd rubriken på den sista bilden i hennes presentation vid WiSE-seminariet, en bild som visar unga flickor som sliter med tunga hushållssysslor på den kinesiska landsbygden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som spädbarn hämtades Qing Zhao av sin moster och fick växa upp hos henne i en liten by i norra Kina, där det varken fanns elektricitet eller rinnande vatten. Mostern var analfabet, det fanns inga böcker i hemmet, byskolan var mycket fattig och en enda lärare skulle undervisa alla barn i byn.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– När jag var sju år flyttade jag tillbaka till mina föräldrar, min storasyster och lillebror, säger Qing Zhao. Då, vid sju års ålder kunde jag inte räkna till tio. Om jag hade stannat kvar i byn skulle jag antagligen ha levt mitt liv som flickorna på bilden, utan någon särskild utbildning. När jag nu tänker tillbaka, och dessutom själv är mamma, inser jag vilken skillnad det gör att ge barn rätt förutsättningar i livet i form av en sund miljö, intellektuell stimulans, utbildning och uppmuntran. Man vet aldrig vad de då kan lyckas åstadkomma!</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><a href="http://zhao.ece.cornell.edu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Qing Zhao, Cornell University (på engelska)</a></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers jubileumsprofessorer​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div><a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/" target="_blank">Mobility for Regional Exellence 2020 programme (MoRE2020) </a>är ett mobilitetsprogram inom forskning som drivs av Västra Götalandsregionen och delfinansieras av EU. </div> <div>Qing Zhao arbetar med projektet<a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/results-from-more2020s-second-call-for-proposals/qing-zhao/" target="_blank"> “Active Learning for event detection in large-scale information networks, MoRE2020”</a>.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Qing Zhao, professor vid Cornell University, USA, och jubileumsprofessor vid Chalmers 2019 med Elektroteknik som värdinstitution</div> <div><a href="mailto:%20qing@chalmers.se">qing@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Tomas McKelvey, professor och ledare för forskargruppen Signalbehandling vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tomas.mckelvey@chalmers.se">tomas.mckelvey@chalmers.se</a></div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Tue, 12 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspxSå kan cellstress bana väg för medicinska framsteg och gott öl<p><b>​Det är inte bara vi människor som påverkas av stress, utan även mikroorganismer. Nu har Chalmersforskare utvecklat ett nytt sätt att studera hur enskilda biologiska celler reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kommer att användas för att utveckla målsökande biologiska läkemedel som kan bekämpa svåra sjukdomar. Men forskningen kan också bidra till bättre bröd och öl.​​</b></p><div><span>Alla levande organismer kan uppleva stress när de utsätts för krävande utmaningar. Celler och mikroorganismer har komplicerade system för att anpassa sig till nya förhållanden. Att förutse hur enskilda celler reagerar på olika förändringar är därför en svår uppgift. Celler kan nämligen ändra sin inre struktur genom att ta upp eller avge olika ämnen. </span><br /></div> <div><span>​<br /></span></div> <div>Chalmersforskarna Daniel Midtvedt, Erik Olsén, Fredrik Höök och Gavin Jeffries har lyckats mäta exakt hur enskilda jästceller reagerar på en förhöjd salthalt. De kunde slå fast att det var sockerarten glycerol som jästcellerna producerade och dessutom hur mycket och hur snabbt olika celler framställde ämnet. Deras resultat har nu publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium"><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/DanielMidtvedt_20190125-01_webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />– </span>Jäst och bakterier har mycket lika system när det gäller att svara på stress. Därför är resultaten intressanta ur en medicinsk synvinkel. Detta kan vara ett steg på vägen för att göra livet svårare för oönskade bakterier som kommer in i vår kropp – ett sätt att försöka slå ut deras försvarsmekanismer, säger Daniel Midtvedt, forskare inom biologisk fysik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.</div> <div> </div> <div>Han har forskat i ämnet sedan 2015 och i sitt arbete har han och kollegorna utvecklat en variant av holografisk mikroskopi som gör det möjligt att studera celler tredimensionellt. Metoden bygger på att en laserstråle först delas upp och sedan sätts samman igen. Medan den ena halvan används för att analysera en mikroorganism lämnas den andra halvan opåverkad. När de båda delarna strålar samman igen svänger de inte längre i fas. Då går det att läsa av förändringar i cellens egenskaper med hjälp av variationerna i fasförskjutningarna.  </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka en cell på det här sättet kan forskarna se exakt vad mikroorganismen producerar vid stress. En stor fördel med den nya metoden är att cellerna inte skadas när de undersöks.  </div> <div>Forskarna planerar nu att använda den nya metoden i ett stort samarbetsprojekt för att titta på upptag av målsökande biologiska läkemedel. </div>   <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium"><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/FredrikHook_20190201_01_webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />– </span>Förhoppningsvis kan detta bidra till att vi bättre kan förstå hur läkemedel tas upp och processas av mänskliga celler. Det är viktigt för att kunna utveckla denna nya typ av läkemedel som vi hoppas ska kunna behandla sjukdomar som idag är obotliga, säger chalmersprofessor Fredrik Höök, som även leder forskningscentrumet Formulaex, där AstraZeneca är ledande industripartner. </div> <div><br /></div> <div>Men det är inte bara den medicinska forskningen som kan gynnas av kunskapen om de stressade jästcellerna, utan även livsmedelsindustrin. </div> <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium">– </span>Jäst är en viktig mikroorganism vid till exempel bakning och ölbryggning. Där kan det vara värdefullt med kunskap om hur jästcellers fysikaliska egenskaper kan förändras så att produkterna blir precis som vi vill ha dem, säger Daniel Midtvedt. </div> <div><br /> </div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta: Metoden som mäter stressreaktionerna<br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/holografisktmikroskop_20190125-04._webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />Chalmersforskarna har med hjälp av holografisk mikroskopi studerat biologiska mikroorganismer tredimensionellt för att se hur de reagerar på förändringar i omgivningen. Cellernas stressreaktioner mäts med hjälp av en laserstråle som delas. Medan den ena halvan används för att analysera en cell lämnas den andra halvan opåverkad. När de båda delarna strålar samman igen svänger de inte längre i fas. Det går då att läsa av förändringar i cellens egenskaper med hjälp av variationerna i strålens fasförskjutningar. ​</div> <div>Den nya metoden ska nu användas i medicinsk forskning för att utveckla målsökande biologiska läkemedel som kan bekämpa svåra sjukdomar. Forskningsresultaten kan också användas för att förbättra livsmedel där jäst ingår, till exempel bröd och öl. </div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Om den vetenskapliga artikeln</h3> <div>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ErikOlsén_DanielMidtvedt_GavinJeffies_20190204_02_webb_liten.jpg" alt="" style="margin:5px" />Artikeln<a href="https://rdcu.be/bhMQp"> &quot;Label-free spatio-temporal monitoring of cytosolic mass, osmolarity, and volume in living cells&quot;</a> är publicerad i Nature Communications. Den är skriven av chalmersforskarna Daniel Midtvedt, Erik Olsén och Fredrik Höök på institutionen för fysik och Gavin Jeffries (Fluicell AB), tidigare verksam vid institutionen för kemi och kemiteknik. <br /></div></div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information: </h3> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Daniel-Midtvedt.aspx">Daniel Midtvedt​</a>,</strong> doktor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 073 736 85 05, <a href="mailto:midtvedt@chalmers.se">midtvedt@chalmers.se​</a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 031 772 61 30 <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.hook@chalmers.se</a><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:24px">​</span></div></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:24px"><br /></span> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/DanielMidtedt_20190125_03_webb_750x.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div><p class="chalmersElement-P">Chalmersforskaren Daniel Midtvedt analyserar jästcellers stressreaktioner med hjälp av ett holografiskt mikroskop. </p></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relaterat material:</h3> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet ”75 miljoner till att utveckla målsökande läkemedel”.</a></div> <div><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/om/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Formulaex.</a></div></div>Tue, 12 Feb 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspxFörsta fingerfärdiga handprotesen implanterad<p><b>​En svensk patient med amputerad hand har blivit den första mottagaren av ett osseo-neuromuskulärt implantat som styr en mycket rörlig handprotes. Under en banbrytande operation placerades titanimplantat i bägge underarmsbenen (radius och ulnar). Från implantaten drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Detta gör den till den första kliniskt framgångsrika, fingerfärdiga och kännande handprotesen som kan användas i vardagslivet. Genombrottet är en del av EU-projektet Detop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den nya implantatteknologin har utvecklats i Sverige av ett forskarlag som leds av Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum AB – företaget bakom den första benförankrade protesen som fästs i en arm eller ett ben med hjälp av osseointegration. Operationen, som är den första i sitt slag, leddes av Rickard Brånemark och Paolo Sassu. Den genomfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som en del i det större projektet Detop, finansierat av EU-kommissionen genom Horisont 2020. </span><div><br /></div> <div>Detop koordineras av Christian Cipriani på Scuola Superiore Sant’Anna. Projektet inkluderar också Prensilia, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Essex University, Swiss Center for Electronics and Microtechnology, Inail Prosthetic Center, Università Campus Bio-Medico di Roma, och Instituto Ortopedico Rizzoli.</div> <div><br /></div> <div><strong>Implanterade elektroder ger känsel och rörelsekontroll</strong></div> <div>Konventionella handproteser förlitar sig på elektroder placerade ovanpå huden för att utvinna styrsignaler från de underliggande musklerna i armstumpen. Dessa ytliga elektroder levererar begränsade och opålitliga signaler, som bara möjliggör styrning av ett par basala handrörelser (öppning och stängning av handen). Man kan få ut rikare och mer pålitlig information genom att i stället implantera elektroder i alla de muskler som återstår i armstumpen.</div> <div><br /></div> <div>Den första patienten har nu fått sexton elektroder implanterade, för att skapa omfattande rörelsekontroll i en ny handprotes som har utvecklats i Italien av Scuola Superiore Sant’Anna och Prensilia.</div> <div><br /></div> <div>Dagens proteser ger också begränsad sinnesåterkoppling. De ger inte beröringsintryck eller rörelseintryck, så användarna måste förlita sig på enbart sina synintryck när de använder proteserna. Användarna vet inte hur hårt de greppar tag i ett föremål – de känner inte ens att de vidrör föremålet. Genom att implantera elektroder i de nerver som tidigare kopplade till de biologiska sensorerna i den förlorade handen, kan forskarna stimulera dessa nerver elektriskt på ett sätt som liknar informationsöverföringen hos den saknade biologiska handen. Resultatet blir att patienten uppfattar att intrycken kommer från den nya proteshanden, eftersom den har sensorer som gör att nerverna stimuleras till att leverera sådana intryck.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fungerar i det vardagliga livet</strong><br />En av de viktigaste aspekterna hos den nya teknologin är att det är den första som är användbar i patienternas dagliga liv. Den är alltså inte begränsad till forskningslaboratorier. En svensk del av forskargruppen – Integrum och Chalmers – har tidigare <a href="https://www.youtube.com/watch?v=7_lvVgth_ec&amp;feature=youtu.be" target="_blank">demonstrerat att styrning av en kännande protes fungerar i vardagslivet med hjälp av liknande teknologi, hos patienter som är amputerade ovanför armbågen</a> (video).</div> <div><br /></div> <div>Tidigare var detta inte möjligt hos patienter som är amputerade nedanför armbågen, där det finns två mindre ben i stället för ett stort ben som ovanför armbågen. Implanteringen i underarmen innebar flera utmaningar i utvecklingen av implantatsystemet. Å andra sidan erbjöd den också möjligheten att uppnå mer avancerad styrning av den artificiella handen. Det beror på att det finns många fler muskler att utvinna neurala kommandon ifrån hos patienter som är amputerade nedanför armbågen.</div> <div><br /></div> <div>Ben försvagas om de inte används och belastas, vilket vanligtvis händer efter amputationer. Patienten genomgår därför ett rehabiliteringsprogram för att återfå styrkan i sina underarmsben så att hon ska kunna belasta proteshanden fullt ut. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=EES8U5LwaUs&amp;feature=youtu.be" target="_blank">Parallellt tränar hon också i en miljö med virtuell verklighet för att återfå förmågan att styra sin förlorade hand</a> (video). Om några veckor kommer hon att börja använda proteshanden, med ökande funktionalitet och känsel, i sitt vardagsliv. </div> <div><br /></div> <div>Ytterligare två patienter i Italien och Sverige kommer att få implantat med denna nya generation av proteshänder inom några månader.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Max Ortiz Catalan, foto: Oscar Mattsson" style="margin:5px;width:180px;height:212px" />Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare på Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering, har lett utvecklingen sedan den startade för tio år sedan – i början med patienter som är amputerade ovanför armbågen.</div> <div><br /></div> <div>– Det har rapporterats om flera avancerade protesteknologier under det senaste decenniet, men tyvärr har de förblivit forskningskoncept som bara har använts under korta perioder i kontrollerade miljöer, säger han. Genombrottet för vår teknologi ligger i att den gör det möjligt för patienterna att använda implanterade neuromuskulära gränssnitt för att styra sina proteser och få känselåterkoppling där det betyder som mest för dem; i sitt vardagsliv.</div> <div><br /></div> <div><strong>Betydande svenskt deltagande i internationellt projekt</strong></div> <div>Det svenska bidraget till EU-projektet är omfattande. Johan Wessbergs forskargrupp på Göteborgs universitet undersöker hur människan uppfattar beröring, och hur maskiner kan återskapa denna upplevelse. Christian Antfolks forskargrupp på Lunds universitet studerar hur människan reglerar sina rörelser, och algoritmer som återskapar denna så kallade motorkontroll. Den kliniska uppföljningen och kommande operationer ska utföras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av Paolo Sassu, i samarbete med Rickard Brånemark på Massachusetts Institute of Technology. Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum leder utvecklingen av den osseo-neuromuskulära teknologin och dess integrering med den italienska protesen och alla övriga komponenter.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.detop-project.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Detop-projektet</a></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering</span>​</a></div> <div><span style="background-color:initial">​​</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Handprotes%20implanterad/Patient-and-Researcher_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Pateient och forskare testar handprotes" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><div>Patienten instrueras av Max Ortiz Catalan att göra rörelser som utförs av en virtuell hand. Elektrisk aktivitet i armmusklerna fångas upp av de implanterade elektroderna och visas på skärmen. Denna information lärs sedan in av den artificiella handen så att den kan svara med de önskade rörelserna.</div> <div>Byline: Max Ortiz Catalan​</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Se videor som beskriver projektet, på engelska</span></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=EES8U5LwaUs&amp;feature=youtu.be" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Video som visar hur patienten tränar att använda handprotesen: Osseo-neuromuscular interface for below-elbow amputations</a></div> <div><a href="https://youtu.be/xf3try5tu-0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Prosthetic hand video: Sensorized Hand Prosthesis​</a></div> <div><a href="https://youtu.be/6WQiJPexEDM" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DeTOP project video​</a></div></div> <br /></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta</span></span><br /></div> <div>Dr. Max Ortiz Catalan, institutionen för elektroteknik, Chalmers,  0708-46 10 65,</div> <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> Tue, 05 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Studie-om-hur-luftfororeningar-sprids-i-atmosfaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Studie-om-hur-luftfororeningar-sprids-i-atmosfaren.aspxSå omvandlas luftföroreningar i atmosfären – ny studie<p><b>Omfattande forskningssamarbete mellan forskare i Tyskland, England och Sverige har bidragit till ett helt nytt angreppssätt vid studier av partikelbildning i atmosfären. Upptäckten av hur luftföroreningar interagerar med varandra påverkar bland annat klimatmodellering. Studien publiceras i tidskriften Nature. ​</b></p>Upptäckten är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan ett forskningscentrum i tyska Jülich, University of Manchester, Göteborgs universitet, Chalmers, IVL Svenska Miljöinstitutet och flera andra internationella forskarlag. Forskarna har tittat särskilt på hur den atmosfäriska partikelbildningen från så kallade terpener - ämnen som avges från till exempel skog - påverkas av andra luftföroreningar.​<div><br /></div> <div>De inblandade Chalmersforskarna ​<span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/david-simpson.aspx">David Simpson</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/Robert-Bergström.aspx">Robert Bergström</a> på <a href="/sv/institutioner/see/forskning/MOF/Sidor/default.aspx">avdelningen för Mikrovågs- och optisk fjärranalys</a> ansvarade för beräkningarna i de globala modeller som ingår i studien, som publicerades 31 januari 2019 i tidskriften Nature. </span><div><br /></div> <div>– Med den här nya kunskapen kommer vi kunna studera även hur andra ämnen reagerar sinsemellan i olika miljöer. Förhoppningsvis kommer det leda fram till skarpare beräkningar av framtida partikelpåverkan på klimat och luftkvalitet, säger David Simpson, professor.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <br /><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-018-0871-y">Länk till artikeln: <span style="background-color:initial">&quot;Secondary organic aerosol reduced by mixture of atmospheric vapours&quot;, i tidskriften Nature</span></a><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-019-00263-1">Länk till Nature news, som ger ett kortfattat populärvetenskapligt perspektiv på studien</a><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div><a href="https://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//upptackt-kastar-nytt-ljus-over-hur-luftfororeningar-omvandlas-i-atmosfaren.cid1615028">Pressmeddelande från Göteborgs Universitet: Upptäckt kastar nytt ljus över hur luftföroreningar omvandlas i atmosfären​</a><span style="background-color:initial">.</span></div></div>Fri, 01 Feb 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-på-flyget-skaps.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Klimatkraven-p%C3%A5-flyget-skaps.aspxKlimatkraven på flyget skärps<p><b>​Klimatpåverkan från flygresor ökar kraftigt och enligt prognoserna fortsätter ökningen. Samtidigt har svenska flygbranschen antagit ett mål att all trafik från landets flygplatser ska vara fossilfri år 2045. Förra året tillsatte regeringen en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Den 17 januari presenterade Anna Elofsson, doktorand vid Chalmers med inriktning på flyget och dess klimatpåverkan, utredningen för Trafikutskottet i riksdagen.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>– Den landade bra.</b> Våra politiker är eniga om att minska flygets klimatpåverkan. Det finns med i Januariavtalet som ligger till grund för regeringsbildningen efter riksdagsvalet i Sverige 2018. Olika ståndpunkter finns kring hur klimatpåverkan från flyget ska minska och hur mycket. Responsen till vårt förslag är positivt både från branschen och politikerna, säger Anna Elofsson som är </span>sekreterare i utredningen. <br />På Chalmers har hon en<span style="background-color:initial"> doktorandtjänst </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.<br /><br /></span><div><div><div><b>Ordförande är Maria Wetterstrand</b>, Miljöpartiets före detta språkrör. Andreas Kannesten vid miljö-och energidepartementet ingår även i arbetsgruppen. Tillsammans har de haft uppdraget att utreda behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget, samt förbättra förutsättningarna för produktion av dessa i Sverige, och ta fram förslag till sådana styrmedel. Den 1 mars presenterar Maria Wetterstrand, Anna Elofsson och Andreas Kannesten utredningen för vice statsminister Isabella Löwin.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden till utredningen är att Sverige ska ner till nettonollutsläpp och att alla sektioner i samhället ska bidra till detta.</div> <div><br /></div> <div><b>– Det behövs politiska krav. </b>Biodrivmedel som en del av lösningen är rimligt. Det handlar om att börja lågt för att sedan öka ganska snabbt så att flyget klarar sina klimatmål. Men att det ska lösa hela flygets klimatproblem är inte troligt, sa Maria Wetterstrand i en intervju förra året.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt huvudförslag är en reduktionsplikt, likt den i vägsektorn. Avsikten är att den ska gälla allt tankat flygfotogen i Sverige. Ett bränslebyte från fossilt till biobränsle med hög klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anna Elofsson</div> <div><br /></div> <div><b>Utredningens förslag</b> är att reduktionsplikten ska gälla från 2021. </div> <div>Redan idag är det tekniskt möjligt att använda biobränsle. Flyget är certifierat för upp till 50 procents inblandning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas också kunna leverera en långsiktig spelplan till samtliga aktören inom flygbranschen.</div> <div>När det gäller reduktionsplikten börjar vi på en låg nivå år 2021, med hänsyn till tillgång på biodrivmedel för flyget, för att sedan växla upp ordentligt efter de fyra första åren. Från en procent inblandning till 30 volymprocent, säger Anna Elofsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Anna Elofsson belyser vikten</b> av många lösningar, där biobränsle kan vara en. Även andra bitar behövs, så som elektrifiering av inrikesflyget, bättre tågförbindelser och minskat transportarbete, det vill säga minskat resande.  </div> <div>Under presentationen för Trafikutskottet lyfte Anna Elofsson att det var viktigt att nu bryta en trend.</div> <div>Med reduktionspliktens nivåer kan utsläppen minska med en fjärdedel jämfört med dagens utsläppsnivå.</div> <div><br /></div> <div><b>Var har varit det mest stimulerande i arbetet. </b></div> <div>– Det gäller att förstå en helhet.  Arbetet innebär mycket utbyte med kunniga personer som belyser frågan från olika perspektiv. Vi har träffat flygbolagen, drivmedelsproducenter, miljöorganisationer, forskare, myndigheter, flygplatsägare, politiker med flera. Sedan är alla relevanta departement med i processen. Det ger en inblick i lagstiftningsprocessen och i hur Sverige styrs. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilken effekt hoppas du att utredningen ska få?</b></div> <div>– Utredningen kommer att gå på remissrunda till bland annat myndigheter, branschen, universitet, kommuner och landsting. Jag hoppas dessa remissinstanser kan följa vårt resonemang och vår bedömning. Därefter är målet att vårt lagförslag blir verklighet, samt att flera  av de kompletterande förslagen genomförs, avslutar Anna Elofsson.</div> <div><br />Av: Ann-Christine Nordin, Foto: Privat<br /><br /><b>Relaterat: </b><br /><b></b><span></span><div><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/regeringen-utser-maria-wetterstrand-att-utreda-hallbara-biobranslen-inom-flyget/%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Regeringen utser Maria Wetterstrand att utreda hållbara biobränslen inom flyget</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />M 2018:01 Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget</a></div> <div><a href="https://www.svtplay.se/video/20645044/forum/forum-17-jan-09-00"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Anna Elofsson presentera delar av utredningen för Trafikutskottet, start efter 1:12​</a></div></div></div></div>Wed, 23 Jan 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-teori-vill-forklara-hur-det-forsta-samhallet-uppstod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-teori-vill-forklara-hur-det-forsta-samhallet-uppstod.aspxNy teori om hur det första samhället uppstod<p><b>​En ny teori om hur människans tidiga samhällen uppstod har rönt stor uppmärksamhet inom sitt fält. Konceptet kallas ”den sociala protocellen” och hämtar inspiration från hur de första tecknen på liv anses ha uppstått och utvecklats på jorden. Teorin presenteras i tidskriften Biological Theory av docent Claes Andersson och den tidigare doktoranden Petter Törnberg.</b></p>​<span style="background-color:initial">Teorin förklarar på ett konceptuellt enkelt sätt hur mänskliga samhällen kunde uppstå evolutionärt som organiserade och funktionella entiteter på samhällsnivå - trots att dess medlemmar sällan förstår, eller ens kan förstå, hur samhällen fungerar.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Den sociala protocellen är en radikal hypotes om mänskliga samhällens uppkomst och evolution som innebär att beskrivningar av samhällen som organismer och ekosystem blir betydligt mer än bara lösa metaforer. Nyckeln till insikten är att korsa teoretiska pusselbitar från modern makroevolutionär teori med den växande empiriska kunskapen om vår tidiga förhistoria.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Claes_Andersson_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Teorin vi använder förklarar hur evolutionen under rätt förutsättningar plötsligt kan kliva från en mikro- till en makronivå. En så kallad Evolutionär Transition i Individualitet, vilket är en nära nog universell förklaring på explosionsartade ökningar av komplexitet och diversitet av det slag vi ser i och med människans inträde på scenen, säger Claes Andersson, på avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och fortsätter: </div> <div><br /></div> <div>– Modellen vi använder anses även beskriva livets uppkomst i primitiva celler, s k protoceller för över fyra miljarder år sedan. Och vi säger att om man förstår den abstrakt så ser man att den även beskriver nyckelförhållanden bland de tvåbenta människoapor som var våra föregångare på de afrikanska savannerna för 3,0–2,5 miljoner år sedan.</div> <div><br /></div> <div>Artikeln som publiceras i tidskriften Biological Theory heter. &quot;<a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s13752-018-0313-y">Toward a Macroevolutionary Theory of Human Evolution: The Social Protocell</a>&quot;.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Det mesta pekar på att våra föregångare vid den här tidpunkten var socialt och fysiologiskt väldigt lika moderna schimpanser - vilka vi separerades från evolutionärt för endast cirka 7 miljoner år sedan. Bakgrunden är en soppa av traditionella beteenden, som går från generation till generation, och en särskild form av gruppdynamik. Bägge dessa egenskaper delar vi med schimpanserna, även om vi givetvis är mycket mer komplexa. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Den utlösande faktorn, det vill säga anledningen till att vi och inte schimpanserna utvecklades så dramatiskt, var ett ekologiskt fokus på de stora kadaver som återfanns i ett landskap som vid tiden blev allt öppnare i en tid av global avkylning. Schimpanserna blev kvar i regnskogen med sina små och utspridda resurser kring vilka samarbete inte lika gärna uppstår. Vi återvände inte dit förrän för cirka 10 000 år sedan, och då endast med hjälp av överlägsen intelligens och en oerhört avancerad kultur som lät oss överleva i vad som annars är en väldigt farlig och olämplig omgivning för oss.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kastar nytt ljus på samhällens uppkomst</h5> <div>– Modellen ställer vår förhistoria och vår tillvaro i ett nytt ljus, och detta främst av två anledningar. Den första har att göra med att det är våra föregångares traditioner som började samarbeta och koordineras först. </div> <div>Det vill säga, socionten, den resulterande superorganismen, är en alltigenom kulturell organism. Den är ett mönster av idéer. När denna fick en egen &quot;evolutionär vilja&quot; hade den både intresse av och medel för att få våra föregångare att samarbeta. Dessa fick i sin tur ett evolutionärt intresse av att anpassa sig till sina roller inom det kulturella ramverket. </div> <div><br /></div> <div>– Vår unika fysiologi - inte minst vår hjärna - avspeglar alltså vår anpassning till att spela en specifik nyckelroll inom den här oerhört framgångsrika kulturella organismen som kunde anpassa sig på helt andra sätt än några andra organismer. </div> <div><br /></div> <div>För det andra så innebär modellen alltså att relationen mellan oss och våra samhällen i grund och botten är en mellan symbiont och värddjur. Socionten uppstod &quot;omkring och mellan oss&quot;, den bäddar in oss från befruktning till döden, och i funktionell bemärkelse är vi inuti den. </div> <div><br /></div> <div>– Vår förmåga till teknisk och social innovation är alltså inte densamma som en förmåga att förstå, designa och kontrollera själva det övergripande samhället - vi har ägnat oss åt det förra i flera miljoner år och åt det senare under några hundra år, med mycket skiftande framgång.</div> <div><br /></div> <div>– Att modellen förutspår en organismisk roll och organisation hos mänskliga samhällen är signifikant i sig eftersom det passar betydligt bättre ihop med hur sociala vetenskaper och humaniora förstår samhället än tidigare naturalistiska modeller. Så vad detta erbjuder är antydan till en brygga mellan dessa två världar, avslutar Claes.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/claes-andersson.aspx">Läs mer om Claes Anderssons forskning</a> (på engelska). </div> <div><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s13752-018-0313-y">Läs och ladda ner artikeln&quot; Toward a Macroevolutionary Theory of Human Evolution: The Social Protocell</a>&quot; från tidskriften Biological Theory.<br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> </div>Wed, 23 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-organisk-elektronik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-inom-organisk-elektronik.aspxGenombrott inom organisk elektronik<p><b>​En enkel idé från forskare på Chalmers – om hur man i ett slag skulle kunna fördubbla effektiviteten hos organisk elektronik – visade sig hålla. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik är teknologier som nu kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer.</b></p><p>​Idag är största delen av elektroniken i vår vardag baserad på oorganiska halvledare som till exempel kisel. En avgörande teknologi som används för att få komponenter till solceller och LED-skärmar att fungera är en process som kallas dopning, där föroreningar vävs in i halvledaren för att förbättra dess förmåga att leda elektricitet. </p> <p>För organiska, det vill säga kolbaserade, halvledare är denna dopning av lika stor betydelse. Sedan upptäckten av elektriskt ledande plaster eller polymerer, en upptäckt som bland annat tilldelades Nobelpris år 2000, har forskning och utveckling inom organisk elektronik accelererat snabbt. OLED-displayer är ett exempel som redan finns på marknaden, bland annat i senaste generationen smarta telefoner. Andra tillämpningar har ännu inte nått dit, bland annat på grund av att de organiska halvledarna inte har varit tillräckligt effektiva. </p> <p>Dopning i de organiska halvledarna sker genom en så kallad redoxreaktion, vilket innebär att en dopningsmolekyl får en elektron av halvledaren. Den elektriska ledningsförmågan hos halvledaren ökar. Ju fler dopningsmolekyler det går att stoppa in i halvledaren desto bättre ledningsförmåga. Men bara till en viss gräns, sedan avtar ledningsförmågan. Gränsen för de dopade organiska halvledarnas effektivitet har satts av att dopningsmolekylerna bara kunnat ta emot en elektron vardera. </p> <p>I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials visar nu <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christian-Müller.aspx">professor Christian Müller</a> och hans forskningsgrupp, tillsammans med kollegor vid sju universitet, att det går att förflytta två elektroner till varje dopningsmolekyl. </p> <p>– Den blir då i ett slag, genom så kallad ”dubbeldopning”, dubbelt så effektiv, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kiefer.aspx">David Kiefer</a>, doktorand i gruppen och förste författare av artikeln.</p> <p>Enligt Christian Müller handlar det egentligen inte om någon stor teknisk landvinning. Snarare om att se det andra inte sett.</p> <p>– Hela forskarfältet har varit helt inne på att studera en typ av material som bara tillåter en redoxreaktion per molekyl. Vi valde att titta på en annan typ av polymer, med lägre joniseringsenergi, som tillåter två elektronöverföringar. Det är egentligen väldigt enkelt, säger Christian Müller, professor i polymervetenskap vid Chalmers.</p> <p>Upptäckten kan komma att tillåta ytterligare förbättringar för nya teknologier som idag inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att nå ut på marknaden. Ett problem är att polymererna inte leder ström tillräckligt bra, och därför har effektivare dopningsteknik länge fokuserats inom polymerbaserad elektronik. Att nu kunna dubblera ledningsförmågan hos polymerer, med samma mängd dopningsmaterial och på samma yta som tidigare, kan komma att innebära just den injektion som flera teknologier behöver för att kommersialiseras. </p> <p>– Med OLED-displayer har utvecklingen redan kommit så långt att de finns på marknaden. Men för att andra teknologier ska lyckas ta sig hela vägen ut till marknaden behövs något extra. Vid organiska solceller till exempel, eller kretsar byggda av organiskt material, behövs en möjlighet att dopa vissa komponenter i samma utsträckning som vi idag dopar kiselbaserad elektronik. Vår metod är ett steg i rätt riktning, säger Christian Müller.</p> <p>Upptäckten är så pass grundläggande att den kan komma att hjälpa tusentals forskare att göra framsteg inom flexibel elektronik, bioelektronik och termoelektricitet. Själv driver Christian Müllers forskargrupp projekt inom flera olika tillämpningsområden, med polymerteknologi som grund. Bland annat utvecklar de elektriskt ledande textilier och organiska solceller.</p> <p>Läs mer i artikeln i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials: &quot;<a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=efDx2YJlulFxrzWdtb9kVkPKHS6a0-2FWLmkaj1RtJBPGZ-2BRGJnmXR7EAz6CVOazWNDYOTsH6viQzKZ5zbXRB8mQ-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toU8qbQFMoX-2FwvUaiIDtrGxPGyl-2BDZ-2BZbAfzQWm-2BTF9P3f3QJIB-2F5Z3bbPYlDzUx8BlSHnA16MjlV2s201IYDjWSxt7wDl50gQvfvaZNgzvhGfoyHk3dRQ4DfcJBh8BV56nM4leEOe9nBhxsZgWdL53f1FG-2FewMQ8LCPXkbRS6w5VRoLiZjuLWLgoSQtBmxXsyGce9IKHeRR-2BW-2BVVkIksPm1rupHtdz9yVF3pkvSwmsfYdAPMFfvaKABNKcDZRGrqjb5lRQes4QK73v2hfoWztaCcLqygq3D5dxaQ60TwjldrO1MCdwdFdYvu7qMwHMjNKAivUCnUHNUYAAL12DfG8qvA-3D-3D">Double Doping of Conjugated Polymers with Monomer Molecular Dopants</a>&quot;</p> <p>Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Europeiska forskningsrådet, och genomförts i samarbete med kollegor från Linköpings universitet, KAUST (Saudiarabien), Imperial College (Storbritannien), Georgia Tech och University of California Davis (USA) samt tyska Chemnitz University of Technology.<br /></p>Mon, 14 Jan 2019 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-på-Göteborg-för-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Europa-satsar-p%C3%A5-G%C3%B6teborg-f%C3%B6r-innovation-inom-tillverkningsindustri.aspxEuropa satsar i Göteborg för innovation i industrin<p><b>​Göteborg blir ett av fem europeiska centra i det nya nätverket för innovation och utbildning i framtidens industriföretag. European Institute of Innovation &amp; Technology, EIT, beslutade 5 december att satsa 450 miljoner Euro för att skapa det nya EIT Manufacturing. Pengarna går till konsortiet där Chalmers, AB Volvo, Sandvik och forskningsinstitutet RISE samarbetar med 46 andra EU-partners.</b></p><div><span style="background-color:initial">Målet är att lyfta europeisk industri till en så hög nivå att EU kan möta den stenhårda, globala konkurrensen om kunder och jobb kring tillverkningsindustrin. EIT Manufacturing skall skapa kraftfulla innovationsmiljöer, avancerade utbildningar och massiva fortbildningsinsatser.</span><br /></div> <div>– Det är otroligt viktigt för svensk och europeisk industri att kunna konkurrera på en global marknad. Chalmers är stolta över att vara nordeuropeisk värd för en så kraftfull satsning på industriell innovation, utbildning och fortbildning. EIT Manufacturing kommer att stärka Chalmers förmåga att göra nytta för ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div>Huvudkontoret för EIT Manufacturing placeras i Paris. Programmets fem innovationscentra skall finnas på Lindholmen i Göteborg samt i Wien, Milano, Bilbao och Darmstadt.</div> <div>– Konkurrensen var tuff. Men vårt konsortium kunde tydligt visa hur industri, akademi och institut kan samarbeta över hela Europa, för att skapa entreprenörskap, nya företag och jobb, säger Johan Stahre, professor vid Chalmers, som har koordinerat den nordeuropeiska gruppen i det vinnande konsortiet.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="mailto:johan.stahre@chalmers.se">
Johan Stahre</a>, professor, Chalmers, och nordeuropeisk koordinator för EIT manufacturing, 031-772 12 88
</div> <div><a href="mailto:klaus.beetz@siemens.com">Klaus Beetz</a>, ordförande för EIT manufacturing</div> <div>
</div> <div><strong>Mer om: EIT Manufacturing
</strong></div> <div>EIT Manufacturing är en sjuårig satsning, med start i januari 2019. Programmet skall vara i full drift 2020. Med parternas medfinansiering omfattar investeringen totalt två miljarder euro. Strategiska mål är att träna upp medarbetare och engagera studenter, bygga effektivare innovationssystem, genomdriva full digitalisering, sätta individuella kunders efterfrågan i fokus och göra industritillverkning och produkter säkrare, mer miljövänliga, mer hälsosamma och hållbara ur alla tänkbara aspekter. Resurser för innovation, utbildning och fortbildning kommer efter hand att göras tillgängliga för alla intresserade företag, universitet och institut.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på EIT:s hemsida: <a href="https://eit.europa.eu/eit-community/eit-manufacturing">Leading manufacturing innovation is made by Europe</a></div> <div><br /></div> <div>Pressmeddelande: <a href="https://eit.europa.eu/newsroom/eit-announces-two-innovation-communities-manufacturing-urban-mobility">EIT announces two winning innovation communities in manufacturing and urban mobility​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Mer om: EIT, European Institute of Innovation &amp; Technology
</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">EIT är en oberoende organisation inom EU, med huvudkontor i Budapest, som sattes upp 2008 för att stärka innovation och entreprenörskap över hela Europa. EIT har sedan dess successivt finansierat och lanserat nätverk av universitet, forskningslabb och företag i satsningar med fokus på klimat, digitalisering, mat, hälsa, energi, råmaterial, tillverkning och urban mobilitet.</span><br /></div> <div><a href="https://eit.europa.eu/">Läs mer på: EIT:s hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 10 Jan 2019 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Testbadd-ger-ringar-pa-vattnet-for-energiforskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Testbadd-ger-ringar-pa-vattnet-for-energiforskningen.aspxTestbädd ger ringar på vattnet för energiforskningen<p><b>​Att som forskare ha tillgång till en testarena för att pröva sina teorier i verklig miljö är ovärderligt. Det vet David Steen på Chalmers som är involverad i projektet FED – Fossil-free Energy Districts, där campusområdet används som testarena för en lokal energimarknad för värme, kyla och el.</b></p>​<span style="background-color:initial">– FED har blivit startskottet för vår forskargrupp att titta mer på integrerade energisystem och den här demonstrationsarenan som vi bygger upp kommer vi även att använda i framtida forskningsprojekt. Vi har redan fått två andra projekt beviljade där Chalmersarenan kommer att agera testbädd, säger David Steen, forskare vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Utöver att bekosta omfattande investeringar i bland annat solpaneler och olika typer av energilager har FED-projektet kopplat byggnadernas energistyrsystem till en molnbaserad marknadsplats. Där kan fastigheterna i egenskap av både konsumenter, producenter och lager handla värme, kyla och el med varandra utifrån vad som över tid är mest fördelaktigt ur kostnads- och miljöperspektiv. </div> <div><br /></div> <div><div>David Steen och hans kollegor har bidragit i projektet genom att skapa en simuleringsmodell av Chalmers campusområde för att kunna mäta energiflöden av värme, kyla och el. Det som gör FED unikt är att man kopplar ihop de tre olika energibärarna i ett gemensamt system.</div> <div><br /></div> <div>– Vi försöker utnyttja flexibiliteten i, till exempel, värmesystemet för att hjälpa elsystemet, eller tvärtom. Att göra det med hjälp av en lokal energimarknadär det så vitt jag vet ingen annan som har gjort tidigare.</div> <div><br /></div> <div>Projektet FED slutar 2019 men marknadsplatsen är tänkt att finnas kvar och vara öppen för både forskare och företag att testa de nya energilösningar som behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle. Forskarna på Chalmers ska bland annat i två EU-finansierade projekt undersöka avancerade lösningar för framtidens distributionssystem (<a href="https://united-grid.eu/" target="_blank">United Grid</a>) och hur olika mikronät kan samverka för att underlätta för elnätet att ta emot mer förnybar energiproduktion (<a href="https://m2m-grid.eu/" target="_blank">From Micro to Mega - GRID</a>). Ytterligare två FED-partners, Göteborg Energi och RISE, är också med i dessa projekt.</div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt unikt att ha tillgång till en sådan här testbädd och att kunna testa lösningar i så nära samarbete med näringslivet, säger David Steen. Det har hjälpt oss väldigt mycket och jag tror inte att vi hade fått de här två projekten om vi inte hade haft FED-projektet och testarenan här.​</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakta</strong></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/david-steen.aspx"><div><strong>David Steen</strong><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300">, forskare vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div></a><div><div><a href="mailto:%20david.steen@chalmers.se">david.steen@chalmers.se </a></div> <div>Claes Sommansson, Projektkoordinator FED, Johanneberg Science Park</div> <div><a href="mailto:%20claes.sommansson@johannebergsciencepark.com">claes.sommansson@johannebergsciencepark.com</a></div></div> <div><br /></div> <div>Text, film och foto: Johanneberg Science Park​<br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet</strong></div> <div>Projektet Fossil-free Energy Districts, FED, är en innovativ satsning av Göteborgs Stad för att minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen i fastigheter. En unik lokal handelsplats för el, fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas tillsammans med nio starka partners.</div> <div><br /></div> <div>Göteborgs Stad, Johanneberg Science Park,Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Ericsson, RISE Research Institutes of Sweden, Akademiska Hus, Chalmersfastigheter och Chalmers bidrar alla med sin expertis och sitt kunnande för att FED ska bli attraktivt även i andra europeiska städer.</div> <div><br /></div> <div>Under 2017−2019 utgör Chalmersområdet i Johanneberg själva testbädden. FED samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom initiativet Urban Innovative Actions, Europakommissionens satsning för att låta städer testa nya lösningar för sina utmaningar.</div></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Unikt-energisystem-testas-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Unikt energisystem testas på Chalmers​</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Följ FED på Twitter: <a href="https://twitter.com/fedgbg" target="_blank">https://twitter.com/fedgbg​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.uia-initiative.eu/en/uia-cities/gothenburg" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om FED och UIA, Urban Innovative Actions</a></div> <div><a href="https://www.johannebergsciencepark.com/projekt/fed-fossil-free-energy-districts" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om FED på www.johannebergsciencepark.com​​</a></div> <div><br /></div>Tue, 08 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Radda-klimatet-en-pedagogisk-utmaning.aspxRädda klimatet – en pedagogisk utmaning<p><b>En av Chalmers nyaste doktorer är övertygad om att vi behöver göra klimatkunskap rolig, lättbegriplig och engagerande för att vi ska gå från ord till handling. – Alla är överens om att vi måste göra något åt klimatet NU, men ändå händer väldigt lite, säger Erik Sterner på Chalmers tekniska högskola. ​</b></p><div>– Vi som forskar och arbetar med de här frågorna måste bli bättre på att förstå varför det händer så lite och vad vi kan göra åt det. Att bara fortsätta att säga samma sak om och om igen kommer inte förändra beteenden. Det är bråttom och som Greta Thunberg poängterar vet vi redan det vi behöver veta – nu krävs det ledarskap och att kunskapen vi har används, fortsätter Erik.  <br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> ​<span style="background-color:initial">Få doktorander på Chalmers har troligen gjort en svängigare resa till doktorshatten än Erik, men å andra sidan innebar Eriks helomvändning i halvtid en återgång till det som alltid legat honom närmast om hjärtat – pedagogiken. Innan tiden som doktorand var Erik delaktig i starten av <a href="https://www.intize.org/">Intize</a>: mentorskap inom matematik för gymnasieelever och <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/masterprogram/Sidor/larande-och-ledarskap.aspx">Lärande och ledarskap​</a>: en Chalmersutbildning som leder till både civilingenjörs- och ämneslärarexamen.</span><div><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Erik_Sterner_Portratt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är framförallt pedagogik och utveckling av möjligheter för transformativt lärande som jag brinner för. Lärares (och ledares) roll i vårt samhälle är viktigare än någonsin, med det överflöd av information som sköljer över oss från så många olika kanaler och källor. Inspirerande och engagerande ledarskap där alla lär sig tillsammans är nödvändigt för de hållbarhetsomställningar vi står inför! </div> <div><br /></div> <div>Den andra stora frågan som driver Erik är klimatet och under sina första två år som doktorand arbetade han därför med att modellera hur klimatet påverkas av utsläpp av olika ämnen. </div> <div><br /></div> <div>– Även så kallade ”kortlivade klimatpåverkande ämnen” påverkar klimatet på lång sikt, till exempel har vi visat att sotpartiklar som stannar i atmosfären i bara några veckor bidrar till havsnivåhöjningen i över hundra år. </div> <div>Efter ett par års doktorandstudier slog det Erik mer och mer att det finns en hel del relativt grundläggande insikter inom klimatvetenskapen – så som att de fossila koldioxidutsläppen måste upphöra för att klimatet ska kunna stabiliseras – som verkar svåra att förstå. Insikter som dessutom är centrala för att allmänheten och beslutsfattare ska börja agera.  Erik såg en pedagogisk utmaning han ville lära sig mera om. Och eftersom han efter licentiatexamen fick möjligheten att följa sina intressen blev det till att skifta fokus för doktorandstudierna. </div> <div><br /></div> <div>– Vad behöver världen? Vad vill jag göra? Vad är jag bra på? Svaren på de frågorna blev min nya inriktning: Lärande om hållbar utveckling och klimat, med en kombinerad naturvetenskaplig och pedagogisk utgångspunkt. Jag ville grotta ner mig mer i hur och när kunskap påverkar åsikter och beteenden. Som tur var fann jag några forskare (Martin Persson, Ulrika Lundqvist och Tom Adawi) som tyckte att ämnet var intressant och viktigt och som gjorde det möjligt för mig att forska inom detta.​</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kunskap och förståelse​​</h5> <div>Erik började så läsa programmet Lärande och Ledarskap parallellt med sina doktorandstudier, som nu istället handlade om hur allmänhetens förståelse för klimatfysiken ser ut och framförallt hur kunskapsnivån påverkar hur man ställer sig till exempelvis hårdare klimatpolitiska styrmedel. </div> <div><br /></div> <div>– Den som ska ta beslut om nya politiska klimatåtgärder behöver ha god kunskap, men måste också få legitimitet för sina beslut. Och då behövs en förståelse i samhället i stort för hur långlivad klimatpåverkan är från våra utsläpp och hur bråttom det är att minska utsläppen. Däri ligger utmaningen. Speciellt med tanke på att i princip alla länder måste samarbeta och kunskapen måste nå ut globalt om vi ska nå upp till Parisavtalet. </div> <div><br /></div> <div>–  Vi har inte tid med ineffektiv klimatkommunikation som inte engagerar tillräckligt många tillräckligt mycket. Så samtidigt som jag engagerar mig i att nå ut med kunskap, vill jag fortsätta att studera hur man når ut på bästa sätt. </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Klimatkoll - kortspelet som ska göra skillnad​</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Klimatkoll_200x300.jpg" alt="Kortspelet Klimatkoll" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:200px;height:300px" />Ett sätt att nå ut med budskapen är kortspelet Klimatkoll som först utvecklades och testades som koncept på Chalmers men som Erik nu driver i ett företag tillsammans med tre kollegor.  I spelet rangordnar deltagarna olika vardagsaktiviteter utifrån vilka utsläpp de ger upphov till, och är ett sätt att just öka förståelsen för hur mycket vi själva kan vara med och påverka i ett roligt sällskapsspelsformat. (Läs mer om spelet längre ner på sidan). </div> <div><br /></div> <div>– Huvudmålgruppen trodde vi var ungdomar, men det verkar vara minst lika uppskattat hos vuxna. Många får en aha-upplevelse och diskussionerna spelet föder leder förhoppningsvis till att fler börjar göra mer medvetna val i sin vardag. </div> <div><br /></div> <div>Parallellt med Klimatkoll och forskningen arbetar Erik med ett förslag till något som han hoppas ska bli ett internationellt utbildningsprogram på masternivå. Det heter Collaborative Climate Change and Developments Economics och är tänkt att samla studenter från olika delar av världen för att tillsammans tackla klimatutmaningar utifrån sina olika perspektiv. Att studera pedagogiska utmaningar kopplat till globala lärandeutbyten blir också en del av Eriks post-doc som han påbörjar på Handelshögskolan under 2019.</div> <div><br /></div> <div>– En global utmaning som klimatfrågan kräver inte bara att vi kan arbeta tillsammans med människor från andra delar av världen, utan också att vi sätter oss in i och förstår deras världsbild och prioriteringar. För studenterna som vi har arbetat med hittills – och för mig – har det varit otroligt inspirerande att se hur vi trots dessa olikheter kan arbeta tillsammans för lösningar på stora frågor och vilken nyfikenhet och energi som frigörs hos både lärare och elever när man lyckas få till kollaborativt globalt lärande, säger Erik Sterner.</div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen.</i></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer om: Klimatkoll </h5> <div>Orsakar en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en biff om dagen i ett år? Orsakar en total köksrenovering mer än flygresan? Kortspelet Klimatkoll hjälper spelarna att förstå hur vår vardag påverkar klimatet. Spelet garanterar livliga diskussioner och aha-upplevelser! En omgång kan spelas på en kvart av två eller fler spelare över 12 år. Uppskattningarna av klimatpåverkan i spelet baseras på beräkningar av forskare vid Chalmers tekniska högskola. Mer information finns på <a href="https://kortspeletklimatkoll.se/">Kortspelet Klimatkolls webbplats</a>. </div> <div>​<br /></div> </div>Fri, 04 Jan 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Stjarna-i-burk-ska-losa-framtida-energiforsorjning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Stjarna-i-burk-ska-losa-framtida-energiforsorjning.aspx”Stjärna i burk” ska lösa framtida energiförsörjning<p><b>​I december möttes forskare i ett av Europas största energiforskningsprojekt på Chalmers, med det gemensamma målet att återskapa solens fusionsenergi på jorden, och i förlängningen hjälpa till att lösa den framtida energiförsörjningen. – Fusionsenergi är en form av kärnkraft, men med den skillnaden att den har alla de goda egenskaperna som finns hos vanlig kärnkraft, men ingen av de dåliga, säger Pär Strand, biträdande professor på Chalmers och en av de centrala personerna i projektet Eurofusion.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fusionsenergi är enkelt uttryckt den energi som frigörs när lätta atomer förenas och bildar en ny atom genom fusion. Men enkelt att genomföra är det inte! För att åstadkomma fusion behöver nämnda atomer hettas upp till temperaturer på över 100 miljoner grader och kontrolleras under tillräckligt lång tid. Det fungerar i solen där gravitationen håller samman bränslet, men är betydligt svårare att återskapa på jorden, Här hålls istället atomerna i den starkt upphettade gasen – plasmat – på plats inne i reaktorn med hjälp av ett magnetfält. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Par-strand-foto_BW-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det har gjorts många olika vägval i fusionsforskningen – när det gäller allt från val av material och form för en reaktor, vilket bränsle man ska använda och så vidare. Men sedan 70-talet finns en tydligt utstakad väg där vi tillsammans arbetar med att utveckla en reaktortyp som kallas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokamak">Tokamak</a>.  Bränslet är väteisotoperna deuterium och tritium som fusioneras i en torusformad reaktor (som en donut) för att skapa ren energi. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Än så länge har vi bara uppnått fusion av plasman i mycket korta intervall, beroende på begränsningar i nuvarande experiment,  men på sikt kan det bli en både ren och i princip självförsörjande energiproduktion. Den kan då ersätta vanlig kärnkraft och vara ett säkert komplement till variabla förnybara energikällor som vind och sol.  </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Tre milstolpar: JET, ITER och DEMO</h5> <div><a href="https://www.euro-fusion.org/">Det stora och gemensamma projektet Eurofusion​</a> har en finansiering från EU på 100 miljoner Euro årligen och de deltagande länderna förväntas bidra med nästan lika mycket. Utvecklingen har tre stora milstolpar, centrerade kring de tre gemensamma reaktorerna. </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">JET – the Joint European Torus – togs i bruk redan 1983 och är den enda tokamaken i världen där fusion av deuterium och tritium har genomförts. Försöken med JET på 90-talet visade att den tänkta fusionsprocessen fungerar. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">ITER – betyder ”vägen” på latin – är i en större skala och ska när den är färdigbyggd 2025 visa att fusion är en trovärdig framtida energikälla. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">DEMO – är sist i raden av planerade forskningsreaktioner. DEMO ska anslutas till elnätet och bevisa att </span><span style="background-color:initial">fusionsenergi i sådana mängder att det även är kommersiellt gångbart. Ska stå klar 2050.</span><br /></li></ul></div> <div>Även om Pär Strand har bevittnat många uppskjutna tidsplaner och målsättningar under sin karriär är han övertygad om att Eurofusions långsiktiga satsning och tydliga färdplan kommer att bära frukt. </div> <div><br /></div> <div>– Det är lätt att bli otålig men vi måste ta ett steg i taget. JET har visat att vi förstår plasmafysiken och kan konstruera en reaktor. Jag är övertygad om att ITER kommer att fungera som vi har tänkt oss och både ge ett nettoutbyte av el (för 50MW som går in i ITER ska 500MW kunna plockas ut) och ge svar på en del återstående frågor. ITER kommer också att ge svar på en del frågetecken som finns idag kring hur den ännu större DEMO ska konstrueras. </div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt går delar av utvecklingen fort. Under de åren sedan ITER började byggas har stora framsteg gjorts, till exempel har kapaciteten tredubblats för de magnetfält som ska hålla plasman på plats. Det bådar gott för <span style="background-color:initial">DEMO, även om en reaktors effektivitet inte enbart beror på magnetfältets kapacitet.</span></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Chalmers ett av 150 inblandade lärosäten</h5> <div>150 lärosäten och industrier är involverade i delprojekt med olika inriktningar och i centrum står ITER och det gemensamma målet att uppnå storskalig fusionsenergi. Dels pågår mer praktiskt inriktat arbete med att arbeta med och bygga reaktorer samt testa material och komponenter. Dels pågår mer teoretisk forskning – modellering och simulering av fusionsprocessen – något som blivit Chalmers specialitet. </div> <div><br /></div> <div>Mötet i december handlar om strategiska forskningsval och detaljbudget för de närmaste åren. På lite längre sikt hoppas Pär Strand hoppas också få möjlighet att stärka Chalmers roll och den specialistkompetens som finns här idag ytterligare framöver. </div> <div><br /></div> <div>– Även om vi kanske inte en så stor spelare i Eurofusion om man räknar till antal forskare, leder vi arbetet inom våra fält och jag hoppas att vi kan bilda ett teori- och modelleringscentrum för projektet här. Det skulle ge oss bättre möjligheter att stärka och säkra upp kompetens på Chalmers för lång tid framöver, så att vi kan fortsätta att spela en viktig roll inom Europas fusionsenergiforskning framöver. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <div><em>Foto och video ovan: Eurofusion. </em></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.euro-fusion.org/">Läs mer om Eurofusion på projektets hemsida</a>. </div>Fri, 21 Dec 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100