Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 21 Jun 2018 10:32:24 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-kraftfullt-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-kraftfullt-inom-AI.aspxChalmers satsar kraftfullt inom AI<p><b>​Chalmers gör nu en storskalig satsning inom artificiell intelligens som ska höja forskning, utbildning och innovation inom AI till en ny nivå. Chalmersstiftelsen medfinansierar ett nytt kompetenscentrum som kommer att dra nytta av, och stärka, Sveriges expertis inom bland annat autonoma transporter, digitalisering och vård.</b></p><div>​ <br /></div> <div>Ny teknik baserad på artificiell intelligens, AI, växer fram inom många olika forskningsområden på Chalmers. Kombinationen av tillgång till stora mängder data, allt kraftfullare beräkningsresurser samt framsteg inom algoritmer för maskininlärning har lett till dramatiskt förbättrade AI-baserade lösningar. <br /><br />Förhoppningarna om teknikens stora potential att ge värde till samhället, går hand i hand med oron om dess konsekvenser – vad avser svensk konkurrenskraft och teknikens eventuella risker för samhället. <br /><br />– Vi bedriver framstående forskning inom AI men vi behöver stärka och koordinera det som görs. Därför startar vi nu ett kompetenscentrum inom AI på Chalmers, som ska omfatta flera olika institutioner och samverkan med industrin, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.<br /><br />Chalmers Centre in Artificial Intelligence kommer att ledas av Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, där forskare från flera institutioner, från industripartners, studenter och gästforskare kan arbeta tillsammans. <br /><br />Intresset för Chalmers nya AI-centrum är stort och den tillämpade forskningen bedrivs inom många olika områden. Inom transport utvecklas bland annat autonoma fordon och AI-baserade metoder inom modellering av gods och logistik, inom produktion drivs forskningen inom digitalisering och Industri 4.0, och inom e-hälsa studeras AI-baserade lösningar för diagnos och vårdprocesser. <br /><br />Inriktningen för centrumets tillämpade forskning kommer att utformas i nära samarbete med Chalmers övriga styrkeområden och strategiska industripartners. En viktig roll för centrumet är också att integrera verksamheten med de nationella och internationella forskningsinitiativ där Chalmers spelar en aktiv roll. <br /><br />Exempel på sådana initiativ är den nyligen annonserade satsningen från regeringen om <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-satsar-40-miljoner-kronor-pa-vidareutbildning-inom-ai/" target="_blank">utbildning inom AI</a>, som Chalmers fått i uppdrag att samordna, initiativ från den svenska industrin som är redo att medverka i investeringar i AI-forskning och utbildning, <a href="http://wasp-sweden.org/" target="_blank">Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program</a> (WASP-AI), där Chalmers är en aktiv part, samt den kommande <a href="https://www.lindholmen.se/nyheter/sverige-skapar-en-internationellt-ledande-samverkansmiljo-ai" target="_blank">AI &amp; Data Factory Arena</a> som etableras vid Lindholmen Science Park i Göteborg.<br /><br />– För att dra nytta av alla dessa mångsidiga initiativ krävs en stark samordningsinsats och en tydlig strategisk vision. Den satsning som vi nu gör kommer att höja Chalmers AI-forskning, utbildning och innovation till en ny nivå, säger Stefan Bengtsson. <br /><br />Arbetet med att starta upp Chalmers AI-centrum påbörjas direkt, med målet att öppna upp i januari 2019. Finansieringen kommer främst från Chalmersstiftelsen, med 317 miljoner kronor för perioden 2019-2028. Andra satsningar från Chalmers respektive industrin fördubblar intäkterna till centrumet. <br /><br />Idag, onsdag 20 juni kl 13.00-16.00 bjuder Chalmers in till ett seminarium för att närmare presentera alla AI-relaterade aktiviteter. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-pa-Chalmers-seminarium.aspx">Ta del av seminariets livesändning här</a>.<br /></div>Wed, 20 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svensk-tratt-fangar-kosmiska-vagor-i-varldens-storsta-teleskop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svensk-tratt-fangar-kosmiska-vagor-i-varldens-storsta-teleskop.aspxSvensk tratt fångar kosmiska vågor i världens största teleskop<p><b>​Nu är den på plats i Sydafrika: Chalmers mest avancerade radiomottagare och Sveriges huvudbidrag till rekordteleskopet SKA (Square Kilometre Array). Den blanka tratten är en skarp prototyp som nu testas i Karoo-öknen, ett avgörande steg mot ett radioteleskop som ska utmana våra idéer om tid och rum.</b></p>​<span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium har levererat sitt största teknikbidrag till projektet SKA (Square Kilometre Array). Det meterstora, 180 kilo tunga instrumentet är det första på plats av över hundra som ska monteras på parabolantenner ute i Karoo-öknen, paraboler som idag utgör teleskopet <a href="http://www.ska.ac.za/science-engineering/meerkat/">MeerKAT</a>. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/MeerKATBand1_SARAO_glint_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Band 1-mottagaren, som den kallas, gör att parabolen kan mäta upp radiovågor med frekvens mellan 0,35 och 1,05 gigahertz (våglängd 30-85 cm). </div> <div><br /></div> <div>Matarhornet ska nu testas på en av de 64 antennerna i MeerKAT. Det är ett av dagens största radioteleskop och ligger på samma plats i Karoo-öknen som SKA:s antenner också ska placeras. Mataren är en prototyp som tillverkats i Sverige av Chalmers i samarbete med svensk industri, utformad för att kunna massproduceras. </div> <div><br /></div> <div>Sverige är ett av 11 länder i det internationella projektet SKA som ska bygga världens största radioteleskop på radiotysta platser i Afrika och Australien. Projektet närmar sig slutet av konstruktionsfasen och bygget beräknas starta i början av 2020-talet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_lab_Bodell_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Den svenska mottagaren kommer då att få delta i mätningar av radiovågor från många olika källor i rymden. Med de mest känsliga radiomätningar hittills räknar forskare med att kunna pröva Einsteins lagar till bristningsgränsen, och undersöka universums okända historia genom att mäta upp miljontals galaxer på miljontals ljusårs avstånd.</div> <div><br /></div> <div>– Det är ett stolt ögonblick för oss nu när vi får en första skymt av hur världens största radioteleskop kommer att bli. Vi arbetar för att ta fram världens bästa mottagarteknik och hoppas att vårt bidrag till teleskopet ger mänskligheten möjlighet att se saker som vi aldrig gjort förut, säger Miroslav Pantaleev, projektledare för arbetet med SKA vid Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_team_72dpi_340x218.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Resan har föregåtts av intensivt samarbete mellan forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och hos industripartners, för att försäkra både prestanda och tålighet. Inför resan till Afrika har instrumentet genomgått tuffa fysiska tester i Sverige, både i Onsala och vid Saab Bofors Test Center i Värmland. </div> <div><br /></div> <div>John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, blickar framåt bortom dagens MeerKAT till framtidens paraboluppställning, SKA-mid.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_vibration_Helldner_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När parabolantennerna i SKA-mid kommer igång får världens astronomer tillgång till världens mest känsliga radioteleskop och många spännande projekt kommer att bli möjliga. Vi hoppas att bland annat hitta nya pulsarer för att kunna testa Einsteins teorier, studera i detalj hur galaxer som Vintergatan byggts upp under universums historia – och såklart göra alldeles oväntade upptäckter, säger han.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Tidigare pressmeddelande:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svenskt-bidrag-redo-for-varldens-storsta-radioteleskop.aspx">Svenskt bidrag är redo för världens största radioteleskop</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Miroslav Pantaleev, chef för elektroniklabbet vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031 772 5555, miroslav.pantaleev@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial"><i>Bilder:</i></b><b><i><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_LNA_Bodell_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></i></b> </div> <div><br /></div> <div><i>Högupplösta bilder finns tillgängliga på Onsala rymdobservatoriums Flickr-flöde, adress <a href="https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157696496569481">https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157696496569481​</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1a (överst) Band 1-mataren installerades på en av antennerna i MeerKAT. Ute i Karoo-öknen i Sydafrika finns de 64 parabolantennerna som idag utgör teleskopet MeerKAT, men som snart blir en del av världens allra största radioteleskop SKA. På en av antennerna testas nu svensk teknik som ska göra teleskopet till det känsligaste som världen sett. Den svenskbyggda Band 1-mataren hänger under parabolens runda vita sekundärspegel i den här bilden. </i></div> <div><i>(Foto: SARAO)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1b. Band 1-matarens skyddskupa glänser i ökensolen på en av antennerna i MeerKAT. Till höger syns parabolantennens sekundärspegel. </i></div> <div><i>(Foto: SARAO)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>2. Fångar ett stort spann av radiovågor. Ett radioteleskop med parabol behöver en eller flera matare, för att leda radiovågor med ett brett spann i frekvenser fram till mottagarutrustningen. </i></div> <div><i>Band 1-mataren har en form som en tratt med böjd profil och fyra nockar på insidan. Den så kallade Quadridge-designen kunde anpassas till SKA-projektets krav med hjälp av matematik, fysik, men också avancerade optimeringsalgoritmer, berättar Jonas Flygare, doktorand på Chalmers.</i></div> <div><i>– Matarens böjda linjer har vi fått fram med hjälp av stokastiska optimeringsalgoritmer som utnyttjar tekniken att, inom givna parameterområden, slumpmässigt söka formerna som bäst tar emot radiovågorna efter våra specifikationer. Man behöver därför simulera ett väldigt stort antal modeller för att hitta den bästa. Utvärdering av antennens egenskaper på teleskopet gjorde vi  tillsammans med EMSS Antennas i Sydafrika samt med en systemsimulator som utvecklades av Marianna Ivashina med kollegor på Chalmers Institution för elektroteknik, berättar Jonas Flygare.</i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>3. Ingenjörerna i Band 1-projektet vid Onsala rymdobservatorium. Från vänster: Lars Wennerbäck, Miroslav Pantaleev, Jan Karaskuru, Per Björklund, Christer Hermansson, Leif Helldner, Bo Wästberg, Jonas Flygare, Lars Pettersson, Ronny Wingdén, Magnus Dahlgren och Ulf Kylenfall. </i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>4. Vibrationstester i Karlskoga. Mataren genomgår skakningstester på Bofors Test Center i Karlskoga. Video (10 sek) finns</i></div> <div><i>Foto: Chalmers/Leif Helldner</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>5. Lågbrusförstärkare i Band 1-mataren för SKA. Low Noise Factory, Göteborg, ligger bakom de unika lågbrusförstärkarna (low noise amplifiers, LNA) för SKA Band 1, som syns i mitten av den här bilden. De är specialutvecklade för bästa möjliga prestanda utan att behöva kylas ned. </i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om SKA-projektet </b></div> <div><br /></div> <div>Projektet Square Kilometre Array (SKA) är ett internationellt samarbete för att bygga världens största radioteleskop. Det leds av SKA-organisationen med säte vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien. </div> <div>SKA kommer att möjliggöra forskning som blir omvälvande för vår förståelse av universum och fysikens fundamentala lagar, det kommer att bevaka himlen i aldrig tidigare skådad detalj, och kommer att kunna kartlägga den hundratals gånger snabbare än någon anläggning som finns idag.</div> <div><br /></div> <div>SKA är inget enskilt teleskop. Istället är det en samling av teleskop, eller antenner, som placeras ut över långa avstånd i uppställningar eller antennmattor. SKA kommer att byggas i två etapper: Fas 1 (som kallas SKA1) i Sydafrika och Australien, och fas 2 (SKA2) som expanderar in i andra afrikanska länder samtidigt som också den australiska delen utökas. SKA-Organisationen har stöd av 11 medlemsländer – Australien, Indien, Italien, Kanada, Kina, Nederländerna, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Sverige och Sydafrika. Den har fört samman några av världens bästa forskare, ingenjörer och beslutsfattare, samt fler än 100 företag och forskningsinstitut från 20 länder, för att konstruera och utveckla teleskopet. </div> <div><br /></div> <div>Sverige representeras i SKA-organisationen av Onsala rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Observatoriet drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet och har Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers som värdinstitution. </div> <div><br /></div> <div>SKA:s Dish-konsortium ansvarar för konstruktion och test av parabolen som kommer att utgöra SKA-mid, ett av två instrument i SKA. Chalmers och Onsala rymdobservatorium representerar Sverige konsortiet, som leds av Kina, och består av ingenjörer och forskare vid forskningsinstitut och företag i Frankrike, Italien, Kanada, Kina, Storbritannien, Sverige, Sydafrika och Tyskland.</div> <div><br /></div> <div>Mer om SKA finns att läsa på <a href="http://sweden.skatelescope.org/">http://sweden.skatelescope.org​​</a> och på engelska på <a href="http://www.skatelescope.org/">www.skatelescope.org​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Band 1-mataren och svensk industri inom SKA-projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Matarhornet har utvecklats för att fånga in de längsta radiovågorna för vilka SKA:s paraboler är känsliga. Frekvensområdet kallas Band 1 och sträcker sig mellan 350 och 1050 MHz (våglängd 30-85 centimeter). </div> <div><br /></div> <div>Projektet har letts av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers. Konstruktion och systemdesign för matarhornet utfördes av Onsala rymdobservatorium och finansierades av Vetenskapsrådet. </div> <div><br /></div> <div>När det gäller industrikontakter samarbetar Chalmers med Big Science Sweden och Vinnova.</div> <div><br /></div> <div>Flera företag från både Sverige och utanför har också bidragit till mataren. Leax Arkivator, Göteborg, Sverige, stod för matarens mekaniska konstruktion. Metalldelarna tillverkades av Ventana Group i Hackås, Jämtland, och av MegaMeta, Kaunas, Litauen. Sydafrikanska EMSS har levererat kontrollelektroniken. Systemtekniken koordinerades av EMSS Antennas och South African Radio Astronomy Observatory (SARAO).  Förstärkare till mottagaren görs av Low Noise Factory i Göteborg, och förstärkarna byggdes i renrummet Chalmers Nanofabrication Laboratory i Göteborg. Bland industripartners för SKA-projektet finns även Omnisys, Göteborg, som utvecklade designkoncept tidigt i projektet. Det övergripande projektet leddes av CSIRO (Australien), CETC54 (Kina) och SKA-organisationens projektkontor i Storbritannien</div> <div><br /></div> Wed, 20 Jun 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-win-win-pris-till-dansk-projekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-win-win-pris-till-dansk-projekt.aspxWin win-priset till danskt projekt<p><b>​Win Win Gothenburg Sustainability Award, tidigare Göteborgspriset, ges i år till ett danskt projekt med industriell symbios.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/win-win-300x130px.jpg" alt="Bild på logotyp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />Priset är på en miljon kronor, och Chalmers är en av de parter som står bakom det. I år prisas Kalundborg symbiosis, en dansk industripark som sysslar med så kallad industriell symbios. Det innebär att olika aktörer samarbetar så att den enes avfall blir den andres resurs. Detta återvinner därmed resurser och sparar både ekonomi och pengar.<br /><br />Kalundborg symbiosis är ett samarbete mellan nio offentliga och privata verksamheter, som pågått sedan 1972. Som en av de första industriparker som arbetat på detta sätt gav Kalundborg symbiosis upphov till begreppet ”industriell symbios” sedan verksamheten observerats av forskare. Som resultat av metoden har man sett större hållbarhet och bättre affärsresultat. <br /><br />Från att på 1970-talet ha delat en enda resurs – överskottsgas – delar de nio företagen idag 25 resurser, bland annat gips och rent vatten. Därmed beräknas man ha sparat 182 miljoner danska kronor samt 106 miljoner danska kronor i socioekonomiska besparingar. Koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med 635 000 ton per år.<br /><br /><div>Priset delas ut vid en ceremoni på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg den 24 oktober. Win Win Gothenburg Sustainability Award har delats ut sedan år 2000 och belönar ”banbrytande gärningar” och vill ”stimulera kreativitet och långsiktiga synergieffekter till förmån för människor, natur och vår gemensamma framtid”.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång<br /></div>Tue, 19 Jun 2018 16:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nu-ska-kvantdatorn-bli-verklighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nu-ska-kvantdatorn-bli-verklighet.aspxNu ska kvantdatorn bli verklighet<p><b>​En forskningssatsning i miljardklassen ska göra Sverige världsledande inom kvantteknologi. Nu har chalmersforskarna påbörjat arbetet med att utveckla en kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer.</b></p><div><span style="background-color:initial">Dagarna är för närvarande proppfulla av intervjuer. Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik på Chalmers, är i full färd med att rekrytera högkompetenta forskare och doktorander som ska hjälpa till att ro i hamn ett ytterst utmanande projekt: att bygga en kvantdator som vida överträffar dagens bästa datorer.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Det är A och O att få in rätt personal. Men det ser lovande ut, vi har fått in många bra ansökningar, säger Per Delsing.</div> <div><br /></div> <div>Kvantdatorbygget är huvudprojekt i det tioåriga forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology som sjösattes vid årsskiftet tack vare en donation på 600 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Med ytterligare medel från Chalmers, industrin och andra universitet landar den totala budgeten på närmare en miljard kronor.</div> <div><br /></div> <div>Målet är att göra Sverige till en frontspelare inom kvantteknologi. De senaste årens forskningsframsteg inom kvantteknologi har nämligen placerat världen på tröskeln till en ny teknikrevolution – den andra kvantrevolutionen. </div> <div><br /></div> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/WACQT/Grafik%20kvantteknologi.pdf" target="_blank"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/WACQT/Grafik%20kvantteknolgi_liten.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="grafik, på tröskeln till kvantrevolutionen.Grafik: Yen Strandqvist" style="margin:5px;height:179px;width:300px" />​</a>Den första kvantrevolutionen ägde rum på 1900-talet, när man lärt sig att utnyttja kvantmekaniska egenskaper hos ljus och material. Det ledde bland annat till lasern och transistorn – uppfinningar som ligger till grund för informationsteknologin som i stor utsträckning formar dagens samhälle.<br /></div> <div><br /></div> <div>Nu har forskarna också lärt sig att kontrollera enskilda kvantsystem som individuella atomer, elektroner och fotoner, vilket öppnar upp helt nya möjligheter. I sikte finns extremt snabba kvantdatorer, avlyssningssäker kommunikation och hyperkänsliga mätmetoder.</div> <div><br /></div> <div>Intresset är stort världen över. Beslutsfattare och företagsledare börjar inse att kvantteknologin har potential att kraftigt förändra vårt samhälle, bland annat genom förbättrad artificiell intelligens, säker kryptering och effektivare design av läkemedel och material. Det investeras kraftigt i flera länder och EU startar ett vetenskapligt flaggskepp på området nästa år.</div> <div><br /></div> <div>– Om Sverige ska fortsätta att vara en toppnation måste vi ligga långt framme här, säger Peter Wallenberg Jr.</div> <div><br /></div> <div>Flera universitet och stora datorföretag, som Google och IBM, satsar på att försöka bygga en kvantdator. Kvantdatorns minsta byggsten – kvantbiten – bygger på helt andra principer än dagens datorer (se grafiken). Det gör att det går att hantera enorma mängder information med relativt få kvantbitar. För att överträffa beräkningskraften hos dagens superdatorer räcker det med 50–60 kvantbitar. Chalmersforskarna siktar på att nå minst hundra kvantbitar inom tio år.</div> <div><br /></div> <div>– En sådan kvantdator skulle exempelvis kunna utnyttjas för att lösa optimeringsproblem, avancerad maskininlärning och tunga beräkningar av molekylers egenskaper, säger Per Delsing som leder forskningsprogrammet.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Centrum/WACQT/Kvantdator_180518_11_400.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:207px;width:300px" /><div>Chalmersforskarna har valt att basera sin kvantdator på supraledande kretsar. De har arbetat med enstaka supraledande kvantbitar i nästan 20 år och levererat många bidrag till kunskapsbygget inom fältet. Nu ska de alltså skala upp och få många kvantbitar att fungera tillsammans.</div> <div><br /></div> <div>I labbet arbetar de just nu med att förbättra livstiden för enstaka kvantbitar. Kvantfysiska tillstånd är nämligen oerhört känsliga, och kollapsar efter hand om de utsätts för störningar. Bland annat målar forskarna insidan av experimentkammaren svart för att störande mikrovågor som lyckas slinka in via kablar snabbt ska absorberas. De håller även på att undersöka och utvärdera olika strategier för att koppla kvantbitar till varandra, vilket är nödvändigt för att kunna utföra ordentliga beräkningar.</div> <div><br /></div> <div>– Utöver livstiden och kopplingen mellan kvantbitar, är antalet kvantbitar en viktig pusselbit att lösa. Att tillverka många av dem är lätt, men vi måste hitta smarta sätt att utnyttja utrustningen för att kontrollera var och en av dem. Annars blir det jättedyrt, förklarar Per Delsing.</div> <div><br /></div> <div>För att projektet ska kunna få initierade råd håller de på att inrätta ett vetenskapligt råd. Per Delsing väntar just nu på svar från åtta kvantteknologiexperter som tillfrågats att sitta med.</div> <div><br /></div> <div>– De blir ett bollplank som vi kan diskutera komplicerade frågor med, till exempel hur snabbt vi ska skala upp antalet kvantbitar. Teknologin som vi behöver för att bygga kvantdatorn utvecklas hela tiden och det är knivigt att avgöra när det är rätt tillfälle att köpa in, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Också på teorisidan ligger rekrytering av kompetent personal i fokus just nu. Teoretiska fysikern Giulia Ferrini, expert på kvantberäkningar i kontinuerliga variabler, var på plats redan i januari och rekryteringsprocessen pågår med ett antal sökanden. Totalt ska 15 personer anställas på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har fått stort gensvar och bra sökande. Att få in rätt folk är det allra viktigaste – projektet blir inte bättre än medarbetarna, säger Göran Johansson som är professor i tillämpad kvantfysik och en av huvudforskarna inom kvantdatorprojektet.</div> <div><br /></div> <div>De teoretiska ansträngningarna kommer till en början fokusera på att utveckla en datormodell av kvantdatorexperimentet, så att de kan hjälpa experimentalisterna framåt genom simuleringar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/WACQT/Kvantdator_180518_16.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:0px 5px;width:300px;height:198px" />– En utmaning är att tidigt identifiera vilka egenskaper som är viktiga i modellen, så att vi inte tar med för många detaljer när vi skalar upp. Annars kommer vi att slå i taket för vad en superdator klarar av att simulera redan innan vi kommer upp till fyrtio kvantbitar, säger Göran Johansson.</div> <div><br /></div> <div>En annan viktig uppgift för teoretikerna är att utforska vad en kvantdator av modell mindre kan göra. Med åttatusen välfungerande kvantbitar hade man kunnat köra den så kallade Shors algoritm – som väckte världens intresse för att bygga kvantdatorer – och knäcka dagens krypteringssystem. Men de första kvantdatorerna, som kan göra något utöver vad en vanlig dator kan, kommer att vara betydligt mindre.</div> <div><br /></div> <div>– Frågan är vad som blir genombrottstillämpningen för en liten kvantdator. Vi behöver ta reda på vad en hundrabitars kvantdator kan lösa för problem som någon är intresserad av att veta svaret på, säger Göran Johansson.</div> <div><br /></div> <div>Här kommer samarbete med företag in i bilden – från dem kan forskarna få uppslag till verklighetsnära och angelägna tillämpningar att undersöka. Chalmersforskarna har bland annat fört diskussioner med Astrazeneca, som skulle ha mycket att vinna på att kunna beräkna stora molekylers egenskaper i sin läkemedelsutveckling, och Jeppesen som arbetar med att optimera flygplansbesättningar och -rutter. Intresset för att bli en del av kvantteknologisatsningen är generellt stort bland företag som har utmaningar som skulle vara lämpliga att lösa med en kvantdator. </div> <div><br /></div> <div>– De är angelägna om att inte missa tåget. Det här kan gå ganska fort när det väl kommer igång, och då är det viktigt att ha kompetens och kunna varva upp i rätt takt, säger Per Delsing.</div> <div><br /><span style="background-color:initial">Text: Ingela Roos – </span><a href="/sv/nyheter/magasin/Sidor/default.aspx"><em>texten är hämtad ur Chalmers Magasin nr 1 2018</em></a><br /></div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div><p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt">Grafik: Yen Strandqvist</span></p></div> <br /><p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt"></span></p> Tue, 19 Jun 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-kan-ge-taligare-legeringar-for-framtidens-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-kan-ge-taligare-legeringar-for-framtidens-energisystem.aspxTåligare legeringar kan bli resultat av forskningsgenombrott<p><b>Framtidens energisystem kräver legeringar som tål hög värme utan att korrodera. Forskare på Chalmers har nått ett genombrott för förståelsen av hur korrosion går till i legeringar vid hög temperatur, vilket kan leda till omfattande förbättringar av många samhällsbärande teknologier. Upptäckterna publiceras i den mycket högrankade tidskriften Nature Materials.</b></p><div>Att utveckla legeringar som tål hög värme utan att korrodera är en nyckelutmaning inom många områden. Det gäller till exempel teknik för förnybar energi såsom ”grön” el från biomassa, fastoxid-bränsleceller och koncentrerad solenergi, liksom teknik för jetmotorer, petrokemi och materialbearbetning.</div> <div>Alla metaller som används vid hög temperatur reagerar spontant med omgivningen och bildar till exempel oxider, karbider och nitrider. Om de reaktionerna fortgår obehindrat så korroderar materialet mycket snabbt sönder. Därför innehåller alla högtemperaturlegeringar vissa element, särskilt krom och aluminium, som bildar skyddande skikt av kromoxid respektive aluminiumoxid på ytan.</div> <div><br /> </div> <div>Dessa skyddande ”oxidskal” växer långsamt och spelar en avgörande roll genom att förhindra att metallerna korroderar sönder. Därför handlar all forskning om högtemperaturkorrosion om hur dessa skyddande oxidskal bildas, hur de tillväxer och hur och varför de ibland inte förmår skydda metallen.</div> <div>Artikeln i Nature Materials besvarar två klassiska frågeställningar inom området. Den ena gäller de mycket små tillsatser av så kallade reaktiva element (RE) – ofta yttrium och zirkonium – som finns i alla högtemperaturlegeringar. Den andra frågeställningen handlar om vattenångans roll. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/TItan%20Microscope.jpg" alt="" style="margin:5px;font-size:8pt" /> <span style="background-color:initial">– Legeringarnas prestanda förbättras oerhört när man tillsätter reaktiva element, säger Nooshin Mortazavi, fysikforskare på Chalmers och försteförfattare till artikeln. Men varför det är så har ingen hittills kunnat visa i detalj. Man har heller inte riktigt förstått vattenångans roll, som alltid är närvarande i miljön. Vår artikel presenterar ett helt nytt koncept för att förstå dessa två centrala frågor om det skyddande oxidskalet.</span></div> <div><br /> </div> <div>Forskarna visar att de reaktiva elementens roll och vattnets betydelse är sammanlänkade. Närvaron av yttriumoxid gör att aluminiumoxid till en början blir genomsläpplig för vatten, och kombinationen av yttriumoxid och vattenånga ger därmed ett snabbväxande skikt av nanokristallin aluminiumoxid som efterhand omvandlas till ett skyddande aluminiumoxidskal. </div> <div><br /> </div> <div>– Artikeln ifrågasätter flera etablerade ”sanningar” inom korrosionsvetenskapen, och ger en ny förståelse som öppnar upp för nya forskningsidéer och strategier för att utveckla bättre legeringar, säger medförfattaren Lars-Gunnar Johansson, professor i oorganisk kemi och föreståndare för Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion (HTC) på Chalmers.</div> <div><br /> </div> <div>– Alla inom högtemperaturbranschen har väntat på den här upptäckten, säger Nooshin Mortazavi. Den innebär ett paradigmskifte inom forskningsfältet, i och med att vi etablerar nya principer för att förstå nedbrytningsmekanismerna för en hel materialklass.</div> <div><br /> </div> <div>Chalmersforskarna presenterar dessutom en ny idé för att öka tåligheten hos legeringar inom befintliga tillverkningssystem. De har upptäckt att RE-tillsatserna i de undersökta legeringarna förekommer som oxid-nanopartiklar och att partiklarnas storleksfördelning är kritisk. Alltför stora RE-partiklar orsakar sprickor i det skyddande aluminiumoxidskiktet, så att korrosiva gaser läcker in till legeringen som snabbt korroderar. Forskarna visar att det går att skapa ett mer skyddande oxidskal genom att reglera RE-partiklarnas storleksfördelning.</div> <div><br /> </div> <div>Text: Joshua Worth och Johanna Wilde</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext (bilden i artikeln ovan): </span><span style="background-color:initial">Nooshin Mortazavi vid det så kallade Titan-transmissions-elektronmikroskopet, som användes för att undersöka den nanokristallina aluminiumoxiden.</span></div> <div>​</div> <sup style="font-size:14pt"> </sup><div style="font-size:10.66px"><a href="https://www.nature.com/articles/s41563-018-0105-6" style="font-size:14pt"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><sup>Läs den vetenskapliga artikeln </sup><em><sup>Interplay of water and reactive elements in oxidation of alumina-forming alloys</sup></em><sup> i Nature Materials.  </sup></a><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/forskningsgenombrott-kan-ge-taaligare-legeringar-foer-framtidens-energisystem-2547042"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Chalmers och ladda ner högupplösta bilder. ​</a></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Mer om: Vad forskningsgenombrottet kan leda till</span></h4></div> <div>Högtemperaturlegeringar används inom en mängd områden. De är avgörande för både nya och traditionella teknologier för förnybar energi, såsom ”grön” el från biomassa, förgasning av biomassa, infångning och lagring av koldioxid vid förbränning av biomassa (BECCS), koncentrerad solenergi och fastoxid-bränsleceller. De är också avgörande inom många andra viktiga teknikområden som jetmotorer, petrokemi och materialbehandling.</div> <div>Alla dessa industrier och teknologier är helt beroende av material som tål höga temperaturer – över 600 °C – utan att brytas ner genom korrosion. Efterfrågan på material med förbättrad värmetålighet ökar ständigt. Dels för att kunna utveckla ny teknologi, dels för att öka energieffektiviteten i existerande processer och teknologier. Om till exempel turbinbladen i flygplanens jetmotorer kan utformas så att de tål högre temperatur så möjliggörs en effektivare motor och minskad bränsleförbrukning. Och om man kan tillverka ångrör som tål högre temperatur så blir det möjligt att producera mer elkraft per kilo ved i ångkraftverken. </div> <div>Korrosion är en de främsta utmaningarna inom dessa områden. Chalmersforskarnas artikel erbjuder nya verktyg för forskare och industri för att utveckla legeringar som tål högre temperaturer utan att korrodera sönder. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om: Forskningen</h4> <div>De nya upptäckterna är resultatet av en kombination av korrosionsexperiment och analystekniker i världsklass, inklusive kvantkemiska beräkningar.</div> <div>Forskningen utfördes vid Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion (HTC  www.htc.chalmers.se), i ett samarbete mellan institutionerna för fysik och kemi på Chalmers, samt Kanthal som tillverkar högtemperaturlegeringar och som ägs av Sandvik. HTC finansieras gemensamt av Energimyndigheten, 21 medlemsföretag och Chalmers.</div> <br /> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Nooshin%20WEB.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial">Nooshin Mortazavi är forskare på institutionen för fysik på Chalmers. Hon har nyligen erbjudits finansiering från Vetenskapsrådet, Wenner-Gren Stiftelserna och Wallenbergstiftelserna för att fortsätta med sin forskning vid antingen Harvard University eller Stanford University i USA där hon ska forska i två eller tre år, följt av ytterligare två års forskning på Chalmers när hon kommer tillbaka.</span><br /></div> <div><br /> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:20px;background-color:initial">För mer information: </span><br /></div></span></div> <div> <div><div><a href="/sv/Personal/Sidor/Nooshin-Mortazavi-Seyedeh.aspx">Nooshin Mortazavi </a>, Doktor i fysik, Institutionen för fysik, Chalmers, nooshin.mortazavi@chalmers.se , 073 387 32 26, 031 772 67 83 </div> <div><span></span><span></span><a href="/sv/Personal/Sidor/lg.aspx">Lars-Gunnar Johansson</a>, professor i kemi, Chalmers, 031-772 28 72, lg@chalmers.se<span style="background-color:initial"></span></div></div></div></div>Tue, 19 Jun 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Flygdebattens-epicentrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Flygdebattens-epicentrum.aspxHan blev plötsligt flygdebattens epicentrum<p><b>​Kan vi fortsätta flyga som idag och ändå rädda klimatet? Ja, med en kombination av gigantiska satsningar på helt ny teknik och starka styrmedel finns det en viss chans. Problemet är att inte mycket av detta ser ut att hända.​</b></p><div>Den bilden ger chalmersforskaren Jörgen Larsson, som studerar hur stora växthusgasutsläpp svenskarnas flygande orsakar och vilka styrmedel som skulle kunna minska dess påverkan. Hans forskningsområden har på sistone hamnat i hetluften. Plötsligt debatteras flyg och klimat inte bara som en vetenskaplig fråga, utan också som en fråga om livsstil och moral.</div> <div>Ett nytt begrepp har kommit i svang: Flygvägra.</div> <div><br /></div> <div>Den nyligen införda flygskatten har också fört upp ämnet på den dagspolitiska agendan.</div> <div>– Uppmärksamhet är väldigt bra. Flygresandets klimatpåverkan har ”fl ugit under radarn” i alla år, men nu har flyget petat ned köttet från klimatdebattens förstaplats, konstaterar Jörgen Larsson.</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Hamnade själv mitt i debatten</h6> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Jorgen_Larsson400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:294px" />Men inte bara flyg och klimat i största allmänhet, utan även hans egen forskning, har kommit i fokus.</div> <div>– Det etablerade sättet att mäta enligt FNsystemet är att se till utsläpp inom landets gränser. För några år sedan gjorde vi en studie på ett nytt sätt. Vi beräknade de totala flygutsläppen hela vägen till slutdestination per svensk invånare, både tjänsteresor och privat, berättar han.</div> <div>– I stället för några få procent av svenskarnas klimatutsläpp, visade det sig då att flygandet stod för en lika stor andel som biltrafiken.</div> <div>Studien fick så småningom ”luft under vingarna” och blev slagträ i den politiska debatten. Detta fick branschorganisationen Svenskt Flyg att härskna till. Jörgen Larsson och hans kollegor anklagades för ovetenskapligt ”hittepå” om svenskarnas flygutsläpp.</div> <div>En konsekvens blev att Chalmers och KTH:s rektorer tog till ett ovanligt grepp: I en debattartikel gick de ut och vädjade om respekt för grundläggande vetenskapliga fakta.</div> <div>Striden mellan flygbransch och forskning är numera bilagd.</div> <div>– Vi träffades i början av maj för att prata. Det gick jättebra. De är nu i stort sett överens med oss om hur verkligheten ser ut. Likaså är vi eniga om att det finns faktorer som är osäkra, exempelvis den så kallade höghöjdseffekten, säger Jörgen Larsson.</div> <div>Men samsyn om verklighetsbeskrivningen är en sak. Hur mycket flygets klimatutsläpp måste minska och hur detta ska gå till är något helt annat.</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Flygets klimatpåverkan behöver minska med 80 procent</h6> <div>I en studie som Jörgen Larsson gör tillsammans med bland andra transportforskaren Jonas Åkerman på KTH är antagandet att klimatpåverkan från svenskarnas flygande behöver minska med 80 procent fram till 2060.</div> <div>Resonemanget bygger på det så kallade tvågradersmålet enligt Parisöverenskommelsen och att alla världens då 10 miljarder invånare ska ha lika stort utsläppsutrymme.</div> <div>Dessutom att flyget behåller ungefär samma andel av svenskarnas samlade klimatpåverkan som idag, ungefär 10 procent.</div> <div>Är det realistiskt?</div> <div>– Tja, om alla blir veganer skulle inte flygutsläppen behöva minska så mycket. För maten står idag för cirka 20 procent av vår klimatpåverkan, svarar Jörgen Larsson lakoniskt.</div> <div>– Men det vore ju ett minst lika stort ingrepp i vår livsstil och våra vanor som att minska flygandet.</div> <div>Många hoppas att teknisk utveckling av flygplan och motorer, rakare flygvägar, högre fyllnadsgrad i planen och allmän effektivisering ska minska flygets klimatpåverkan. Men en sådan utveckling pågår ständigt. Den leder till att klimatutsläppen per personkilometer sjunker med uppåt 2 procent varje år.</div> <div>Problemet är att vårt samlade flygresande samtidigt ökar med 3–4 procent per år. Därmed ökar utsläppen i stället för att minska.</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Radikal förändring krävs för att nå målen</h6> <div>Det som krävs, enligt Jörgen Larsson, för att vi i framtiden ska ha åtminstone en chans att kunna flyga i nuvarande omfattning och samtidigt klara klimatutmaningen är något radikalt annorlunda:</div> <div>– Dels styrmedel, som håller tillbaka ökningen av flygresandet och som samtidigt stimulerar teknikutveckling. Med nuvarande trend fördubblas flygvolymen vart tjugonde år.</div> <div>– Dels en mycket kraftfull satsning på helt nya drivmedelstekniker, framför allt elflyg och vätgas. Förutsatt förstås att dessa drivmedel i framtiden produceras fossilfritt. Biobränslen kan också vara en del av lösningen. När det gäller styrmedel arbetar Jörgen Larsson just nu med en studie där en medborgarpanel ska ta ställning till olika varianter.</div> <div>Exempelvis olika typer av flygskatter, i stil med den som just införts i Sverige. Eller reduktionsplikt för flygbränsle, med hjälp av biodrivmedel, en fråga som är under utredning.</div> <div>– Båda dessa skulle kunna utformas för att bli starka styrmedel, poängterar han. </div> <div>Också informationsstyrmedel ska testas. En idé är klimatvarningar i samband med flygresor – tänk varningstexterna på cigarettpaketen.</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Branschen inte redo för teknikskift​e​</h6> <div>Även om den svenska flygbranschen nu lanserat planer på en övergång till biobränslen, som Jörgen Larsson tycker är ambitiösa, finns det ännu inget som tyder på att världens samlade flygindustri är redo att samla sig till det gigantiska tekniksprång som skulle krävas. Exempelvis att utveckla vätgasflyget eller batterier till elflygplan, som har tiotals gånger högre energidensitet än idag.</div> <div>– Det är ändå viktigt att peka på att möjligheten finns. Vi kan visserligen inte lita på att det händer och vi måste planera för att det kanske inte blir så. Men vi kan trots allt hoppas.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Björn Forsman - <a href="/sv/nyheter/magasin/Sidor/default.aspx">texten är hämtad ur Chalmers Magasin#1 2018​</a>. </em></div> <div><br /></div>Mon, 18 Jun 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxNationell AI-satsning på utbildning<p><b>​Nu lanseras ett nationellt kunskapslyft inom artificiell intelligens (AI) som ska stärka Sveriges kompetens och konkurrenskraft. Chalmers får i uppdrag att koordinera satsningen som omfattar sju svenska lärosäten.</b></p><div>​ <br /></div> <div>Regeringen har beslutat om en särskild satsning på högskoleutbildning inom AI. Totalt 40 miljoner kronor för åren 2018-2019 ska möta arbetsmarknadens behov av omställning och fördjupade kunskaper på området AI. Chalmers får i uppdrag att samordna initiativet, som också involverar Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Fler lärosäten ska kunna ansluta efterhand.<br /></div> <div><br /></div> <div>– AI kommer att påverka snart sagt alla delar av samhället och vi har stora forskningssatsningar som behöver kompletteras med utbildningssatsningar. Chalmers lyfte frågan till regeringen, tillsammans med de andra lärosätena, och den dialog som varit har landat i dagens satsning där sju lärosäten tillsammans tar ansvar för att snabbt få igång fort- och vidareutbildning, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers deltar i flera stora AI-initiativ som tillsammans lägger en stark grund för forskning och utbildning inom AI, däribland miljardsatsningen Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program och den nyligen annonserade nya AI-arenan på Lindholmen i Göteborg. <br /> <br />Den 20 juni arrangerar Chalmers ett <a href="/en/areas-of-advance/ict/calendar/Pages/Current-AI-initiatives-at-Chalmers.aspx">seminarium där flera pågående och planerade initiativ inom AI presenteras &gt;</a><br /></div>Fri, 15 Jun 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxUtbildning mot alla odds – studenter bygger skola i Kenya<p><b>​Achyut Siddu ville genom sitt examensarbete bidra till en hållbar skolgång för barn i ett sammanhang med en pågående pandemi. Achyut skaffade medel genom crowdfunding och byggde en skola tillsammans med andra masterstudenter.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/utbildning%20mot%20alla%20odds/Achyut7-01_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">I Kenya blir ett barn föräldralöst varannan minut vilket innebär 700 barn per dag. En tredjedel av dem förlorar sina föräldrar på grund av HIV/Aids.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Den stora frågan är hur vi kan upprätthålla utbildning för barn i en miljö där HIV/Aids skenar och sociala problem orsakade av pandemin försvårar en fungerande undervisning, säger Achyut Siddu. <br /><br />I examensarbetet <em>Education against all odds - Liberating learning from the circle of despair and hope</em> beskriver Achyut sitt mål att stärka existerande nätverk för förändring inom undervisningen, men också arbetet med att uppgradera utbildningsinfrastrukturen i en skola, <em>Future Hope Academy</em>, i Obunga, Kisumu, Kenya. </div> <div><br /></div> <div>I projektet arbetade Achyut tätt samman med några studenter som gick masterkursen <em>Reality Studio</em> (inom masterprogrammet <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Architecture-and-Planning-Beyond-Sustainability.aspx">Architecture and Planning Beyond Sustainability</a>). Studenterna Sena Akcicek och Bane Alsabawi arbetade med att förbättra mikroklimatet i byggnaden och Oskar Lilo och Nikola Žuchová​ arbetade med klassrummets möbler. Biologen Alessandro Howe bidrog med att skapa en ekologisk odling med målet att förbättra näringsinnehållet i skolans matprogram. Examensarbetet är en berättelse om möjligheter en tröstlös miljö till trots. </div> <div><br /></div> <div>För att bekosta projektet skapade Achyut en ”crowdfunding”-kampanj kallad &quot;Help a 100, count to 100&quot; och sökte pengar från <a href="http://www.arkitekterutangranser.se/">Arkitekter utan gränser</a>. Detta gav 4 500 dollar som användes till projektet.</div> <div><br /></div> <div>Se bilder av skolbygget i bildspelet ovan.</div> <div><br /></div> <div>Examinator: Dag Tvilde</div> <div>Handledare: Emilio Da Cruz Brandao​</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Lotta Särnbratt</div> <div><strong>Foto:</strong> Achyut Siddu </div> <div><br /></div> <div>Se också projektrapporten från masterkursen Reality Studio 2017 <em><a href="http://www.arkitekterutangranser.se/wp-content/uploads/2017/09/playocracy_final-report.pdf">Playocracy - Where a child can be a child​</a></em>. Det var efter den kursen Achyut Siddu <span style="background-color:initial">bestämde sig​ </span><span style="background-color:initial">för att återvända till Kenya i år för att göra sitt examensarbete.</span></div> <span></span><div></div> </div> ​Tue, 12 Jun 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tiotals-lasrar-kan-ersattas-av-en-mikroresonatorkam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tiotals-lasrar-kan-ersattas-av-en-mikroresonatorkam.aspxTiotals lasrar kan ersättas av en mikroresonatorkam<p><b>​Varje gång vi skickar e-post, twittrar eller streamar en video, är vi beroende av laserljus för att överföra digital information i ett komplext nätverk av optiska fibrer. Tiotals högpresterande lasrar behövs för att fylla upp bandbredden och kunna transportera en ökande mängd data. Nu visar forskare att alla dessa lasrar kan ersättas av en enda enhet – en mikroresonatorkam.</b></p><div><span style="background-color:initial">En mikroresonatorkam är en optisk enhet som genererar väldigt skarpa, regelbundet åtskilda, frekvenslinjer i ett litet mikrofotoniskt chip. Denna teknik utvecklades för ungefär ett decennium sedan och har nu nått en mognadsnivå som möjliggör nya applikationer som exempelvis laserradar, avkänning, tidtagning och optisk kommunikation.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/victor_torres_chalmers_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Kärnan i en mikroresonatorkam är ett litet optiskt hålrum som begränsar och inskränker laserljus i rymden. Tekniken utgör en gynnsam miljö för att utforska nya ickelinjära fysiska fenomen – vilket chalmersforskare har dragit nytta av i ett samarbete med amerikanska forskare. Victor Torres Company (t.h), docent på Chalmers, är en av författarna till en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nature Communications.</div> <div><span style="background-color:initial">– Vi observerade att mikroresonatorkammens optiska frekvenser interfererade negativt under en kort tidsperiod, säger han. Då bildades en våg inuti hålrummet, som liknade ett ”hål” av ljus. Det intressanta med den här vågformen är att den gav en hög effekt per frekvenslinje, vilket var viktigt för att möjliggöra dessa högpresterande experiment i fiberkommunikationssystem.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Hur dessa ”mörka” ljuspulser uppstår är långt ifrån klarlagt, men forskarna tror att pulsernas unika egenskaper möjliggör nya applikationer inom fiberoptiska kommunikationssystem och spektroskopi.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Jag kommer att kunna utforska dessa aspekter tack vare stöd från europeiska forskningsrådet, ERC, säger Victor Torres Company. Det här är en ljus början för att bättre förstå uppkomsten av mörka pulser i mikroresonatorer och deras möjliga användning i optisk kommunikation. Forskningen kan leda till snabbare och mer energieffektiva optiska kommunikationslänkar i framtiden.</span><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div>De nya resultaten är frukten av ett samarbete mellan forskare på Purdue University i USA, som tillverkade proverna, och professor Peter Andreksons forskargrupp på avdelningen för fotonik på Chalmers, där det finns tillgång till utrustning i världsklass för forskning inom fiberoptisk kommunikation.</div> <div><span style="background-color:initial">– Våra resultat är inte den första demonstrationen av kommunikation med en mikroresonatorkam, men det är första gången den uppnår en prestanda som är kompatibel med de starka kraven på framtida kommunikationssystem, säger Peter Andrekson, som också är en av författarna till artikeln i Nature Communications.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Huvudförfattare är Attila Fülöp, som försvarade sin avhandling ”Fiber-optic communications with microresonator frequency combs” i april.</div> <div><span style="background-color:initial">– Att få arbeta med mikroresonatorkammar i det här experimentet har varit en otrolig upplevelse. Demonstrationen har gjort det möjligt för oss att undersöka vilka krav som ställs på framtida datasändare i chip-skala, samtidigt som vi kan visa potentialen för den mycket spännande mörka pulskamtekniken, säger han.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div><span style="background-color:initial">Foto på </span><span style="background-color:initial">Victor Torres Company</span><span style="background-color:initial">:</span><span style="background-color:initial"> Michael Nystås</span><br /></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs forskningsartikeln &gt;&gt;&gt;</strong></span><br /></div> <div>Fülöp et al., High-order coherent communications using mode-locked dark-pulse Kerr combs from microresonators, Nature Communications 9, 1598 (2018). DOI 10.1038/s41467-018-04046-6</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/17abc87f-538b-4039-9c3b-526d0cc82da1">research.chalmers.se/publication/17abc87f-538b-4039-9c3b-526d0cc82da1</a> </div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-EU-anslag-till-Victor-Torres-Company.aspx">Läs mer om ERC-anslaget till Victor Torres Company</a> &gt;&gt;&gt;</strong></div>Tue, 12 Jun 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-vagar-till-rent-flygbransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-vagar-till-rent-flygbransle.aspxFlera vägar till rent flygbränsle<p><b>​Flyget är den sektor som har allra svårast att hantera sin klimatpåverkan. Det ger inte flyget någon fribiljett. Men kanske förtur till den begränsade mängd biodrivmedel som går att få fram, anser Maria Grahn, ledare för styrkeområdet Energi på Chalmers.</b></p><div>Många rycker i den potential av grön energi som kan utvinnas ur biomassa, inte minst ur svensk skog. Senast är det branschorganisationen Svenskt Flyg, som ställer upp visionen att hela det svenska inrikesflyget ska vara fossilfritt om bara tolv år. Därtill ska alla flyg som lyfter från svenska flygplatser från 2045 uteslutande vara tankade med fossilfritt bränsle. </div> <div> </div> <div>Om visionen blev verklighet, vore en sådan lösning möjlig att exportera till resten av världen? Forskarna är delade i synen på hur stor del av klimatomställningen som en övergång till bränslen från biomassa kan stå för. Maria Grahn, med en bakgrund som forskare inom globala energisystem, hör inte till pessimisterna: </div> <div><br />– Rent tekniskt kan vi göra allting med hjälp av biomassa, som vi idag använder olja till. Och vi skulle kunna få fram ganska mycket biodrivmedel globalt, utan att det konkurrerar med matproduktion eller med ett gott liv för tio miljarder människor. Men resursen är inte så stor att den kan ersätta hela vår oljeanvändning. Mark och vatten kommer inte att räcka till, poängterar hon. </div> <div> </div> <div><h6 class="chalmersElement-H6">Tillgänglig biomassa bör användas där den gör mest nytta<br /></h6></div> <div>Den nuvarande tendensen – att snart sagt alla sektorer vill minska sin klimatpåverkan med hjälp av biomassa – blir därmed ohållbar på sikt, i takt med att kraven stiger på en utfasning av fossilanvändningen. </div> <div>     – Därför borde vi kanske i första hand använda biomassan för att dels tillverka plaster och kemikalier, dels göra drivmedel till de mer svårlösliga trafikslagen, som långväga flyg, sjöfart och vägtransporter, resonerar Maria Grahn. </div> <div>     Den teknik som ligger närmast till hands för det svenska flyget är förgasning av skogsråvara följt av syntetisering, exempelvis enligt den väl beprövade Fischer-Tropsch–processen. </div> <div>     Det är en metod för att tillverka så kallade BTL-bränslen (biomass to liquid) som påminner om ett vanligt oljeraffinaderi, eftersom resultatet blir hela skalan av kolvätefraktioner – från tung asfalt och paraffiner, via diesel till lätt nafta, grunden för bensin. </div> <div>     – Här finns den stora och enkla potentialen för att få igång en tillverkning av ett bio-jetbränsle, som blir så likt vanlig flygfotogen att det utan problem kan blandas in, säger Maria Grahn. Nackdelen är alla andra fraktioner som processen ger, det är inte säkert att det finns en marknad för dem. </div> <div>     Just möjligheten att blanda in ett biodrivmedel i ett befintligt fossilt bränsle är enligt henne en framgångsfaktor, eftersom det innebär att marknaden snabbt kan börja växa, utan att tillverkarna av fordon eller motorer behöver involveras. </div> <div><br /></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6">Dagens teknik är inte nödvändigtvis framtidens</h6></div> <div>Men i framtiden är det inte givet att flygplanen och deras motorer behöver se ut och fungera som idag. På lång sikt ser Maria Grahn en stor potential i både vätgas och el – liksom i olika hybridformer mellan dem. Men även att utifrån förgasad biomassa med hjälp av katalys skräddarsy nya bränslen. Ett tredje spår är att tillverka förnybara bränslen på cellnivå, med hjälp av genetiskt modifierade jästsvampar i biologiska bränslefabriker. </div> <div>     Både inom katalys och inom jästbaserad systembiologi bedriver Chalmers avancerad forskning som skulle kunna få stor betydelse på energiområdet – och potentiellt även för vår möjlighet att flyga i framtiden <em>(se faktaruta)</em>. </div> <div>     Maria Grahns egen forskning just nu tar sikte på ytterligare en metod att tillverka drivmedel – med hjälp av stora mängder elektricitet. Idén går ut på att använda fossilfri el till att spjälka vatten och därmed få fram förnybar vätgas. Denna kombineras med koldioxid som frånskilts vid förbränning och matas genom en syntesreaktor, för att skräddarsy de typer av kolvätebränslen som kan vara intressanta: Allt från metan och metanol till bensin och diesel. För att sådana så kallade elektrobränslen ska bli klimatsmarta krävs inte bara fossilfri och billig el utan helst också att koldioxiden är grön, det vill säga har skilts av i samband med förbränning av biomassa. </div> <div><span></span><span>     –<span> </span></span><span><span><span><span><span>E</span></span></span></span></span>n ovanligt knölig metod för att få fram förnybara <span><span></span></span>drivmedel? </div> <div>     Så kan det se ut, men enligt Maria Grahn finns en viktig poäng: </div> <div>     – Det är ett sätt att avlasta trycket på biomassan, i förlängningen att möta en framtida brist på mark och vatten. Elektrobränslen kan dryga ut potentialen för biodrivmedlen, om världen gör ett sådant teknikval. </div> <div><br /><span><span></span></span></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6">Elektrobränsle, en utopi?</h6></div> <div>Med tanke på att den globala elproduktionen fortfarande till övervägande del bygger på kol och andra fossila bränslen kan elektrobränslen framstå som en utopi. Men Maria Grahns analyser visar att tillräckligt billig förnybar el kan bli en realitet snabbare än vad många tror – åtminstone tidvis<span><span></span></span>. </div> <div>     – Utbyggnaden av sol- och vindkraft i världen leder till att elproduktionen blir alltmer varierande. Det gör elen periodvis mycket billig. </div> <div>     Ibland hävdas att vi borde gripa oss an klimatomställningen genom att ”plocka de lägst hängande frukterna först”, det vill säga de åtgärder som är billigast. Men Maria Grahn menar att det synsättet kan bli en broms på utvecklingen. </div> <div>     – Även de sektorer där betalningsviljan är hög måste bidra till utsläppsminskningarna – inte minst flyget. De lågt hängande frukterna kommer att plockas, men vi behöver göra mer.<br /></div> <br /><div>Text: Björn Forsman.</div> <div><br /></div> Thu, 07 Jun 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatsmart-semester.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatsmart-semester.aspxSå semestrar du klimatsmart<p><b>​Nu lanseras KLIMATSMART SEMESTER, ett digitalt verktyg för den som vill påverka klimatet så lite som möjligt på semestern. Målet är att vända på trenden att allt fler svenskar flyger utomlands på semestern, med stora utsläpp som följd. Och det är forskare på Chalmers som gjort beräkningarna som verktyget bygger på.</b></p>​​<span style="background-color:initial">En svensk flyger sju gånger mer än den genomsnittlige världsmedborgaren. Och sedan 2010 har våra flygresor utomlands ökat med över 4 procent per år, vilket resulterar i lika stora utsläpp av växthusgaser som allt bilkörande i Sverige – motsvarande ungefär elva miljoner ton koldioxid*. Av alla transportslag i Sverige står flyget för den största utsläppsökningen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det är en trend som forskare, offentliga organisationer och turismaktörer i Göteborg nu vill ändra på och därför lanserar de nu den nya webbplatsen klimatsmartsemester.se som innehåller en kalkylator som kan klimatberäkna semestern. Det är forskare på Chalmers som ansvarat för beräkningarna i själva kalkylatorn. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Jorgen_Larsson170x220_2.jpg" alt="" style="margin:5px" />– Den som vill resa mer miljömedvetet bör hålla sig på marken. Semester med tåg i Norden är i stort sett alltid ett bra tips och oftast också i Europa. Buss är ett annat bra alternativ liksom bil om du fyller bilen med passagerare och särskilt om bränslet inte är fossilt. Färjor orsakar dock höga utsläpp – allra högst utsläpp har snabbfärjor som faktiskt kan orsaka högre utsläpp än flyg, säger Jörgen Larsson på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.</div> <div><br /> </div> <a href="https://klimatsmartsemester.se/metod"><div>Läs mer om hur beräkningarna har utförts och vilka Chalmersforskare som varit inblandade.</div></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span> </div> <div><span style="background-color:initial">– För att vi ska klara våra klimatmål behöver vi svenskar minska våra utsläpp med 80% inom några decennier. En drastisk förändring men som inte behöver betyda att vi ska sluta resa. Istället vill vi informera om hur man kan färdas, bo och turista med låg klimatpåverkan, säger Fredrik Warberg, projektledare för klimatsmartsemester.se där du förutom kalkylatorn också hittar mängder av tips och nyheter om hur du kan semestra klimatsmart. </span></div> <div><br /> </div> <div>Klimatsmart Semester är ett utvecklingsprojekt med syfte att bidra till en mer hållbar turism. Bakom satsningen står Västra Götalandsregionen, Klimat 2030, Göteborgs universitet, Chalmers, Göteborgs Stad, Turistrådet Västsverige, Göteborg &amp; Co samt forskningsprogrammen Mistra Urban Futures och Mistra Sustainable Consumption, som gemensamt vill öka medvetenheten om semesterresandets konsekvenser. </div> <div><br /> </div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/nyheter/semestra-klimatsmart-nytt-digitalt-verktyg">Texten bygger på material i ett pressmeddelande från Mistra Urban Futures</a>. </div> <div><br /> </div> <div>* <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/240574/240574.pdf">Kamb et al. (2016) Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor​</a></div> <div><br /> </div> </div>Mon, 04 Jun 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-Sveriges-unga-akademi.aspxFler chalmersforskare i Sveriges unga akademi<p><b>​Två chalmersforskare finns med när Sveriges unga akademi nu utökas med åtta nya ledamöter. Rikard Landberg, som forskar om livsmedelsvetenskap, och Philippe Tassin, fysik, tar nu plats för fem år.</b></p><div>​Sveriges unga akademi startade 2011 och har idag 33 ledamöter; varav tre nu finns på Chalmers. Varje ledamot tar plats för en period av fem år, och den som vill ansöka ska ha tagit sin doktorsexamen för högst tio år sedan. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rikard Landberg</h3> <div>Rikard Landberg är professor i livsmedelsteknik. Hans forskargrupp studerar matens och specifika livsmedelskomponenters effekter på hälsa och sjukdomsrisk. Växtbaserade, fiberrika livsmedels roll för aptitreglering, hormonomsättning och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar har stort fokus. </div> <div><br />– Jag blev såklart väldigt glad för det är naturligtvis ett erkännande! Men det är också väldigt roligt att livsmedelsvetenskap och nutrition finns representerat för första gången. Jag jobbar hårt för att höja statusen på mitt ämne och att den forskning som görs ska hålla högsta klass, säger Rikard Landberg. </div> <div><br />Läs artikeln: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">Livsmedelsvetenskap gör intåg i Sveriges unga akademi</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Philippe Tassin</h3> <div>Philippe Tassin är docent i fysik. Hans forskargrupp arbetar med så kallad nanofotonik, en del av fysiken som studerar hur ljus kan styras och manipuleras med hjälp av elektromagnetiska strukturerade material. Ljus och elektromagnetiska vågor spelar en avgörande roll i vårt samhälle när det gäller till exempel internet, smarta mobiler och tv-skärmar. </div> <div><br />–  Jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med forskare från hela landet och inom vitt skilda områden. Som ledamot av Sveriges unga akademi vill jag utveckla mitt engagemang i en rad forskningspolitiska frågor och populärvetenskapliga aktiviteter, säger Philippe Tassin.</div> <div><br />Läs <span></span>artikeln: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">En ljusets mästare tar plats i Sveriges unga akademi</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige – en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga.</div> <div><br />Unga akademier finns i över 30 länder och Sveriges unga akademi arbetar med de andra unga akademierna på nordisk, europeisk och global nivå. </div> <div><br /><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Här hittar du fler chalmersforskare som är eller har varit ledamöter i Sveriges unga akademi</a><br /><a href="http://www.sverigesungaakademi.se/nyalm18"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om årets nya ledamöter i Sveriges unga akademi</a><br /><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx"></a></div> <div><br /></div> <div> </div>Mon, 28 May 2018 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxNy samlingsplats för marin forskning och innovation invigd<p><b>​Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. </span><div><br /></div> <div>Ett hundratal deltagare hade samlats på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil för att inviga det nya centrumet. Verksamheten utgår från Kristineberg, men är mer än bara en fysisk plats. Målsättningen är att öppna för nya samarbeten med näringsliv och förvaltning. </div> <div><br /></div> <div>Stationschef Peter Tiselius inledde invigningen med att ta fasta på Kristinebergs långa historia som plats för marin forskning. </div> <div><br /></div> <div>– Det som vi nu gör med detta nya steg är att vi skapar en samarbetsform som är unik inte bara i Sverige, utan även i Europa, sa Peter Tiselius.</div> <div><br /></div> <div>Verksamheten kommer att fokusera på huvudområdena marina livsmedel, marin energi och marin förvaltning och restaurering. Under invigningen hölls ett seminarium om utmaningarna för en blå hållbar tillväxt där bland andra generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten Jakob Granit talade. </div> <div><br /></div> <div>Mattias Rust som är departementssekreterare på näringsdepartementet underströk att </div> <div>visioner måste fyllas med innehåll och att regeringen har en uppgift att skapa förutsättningar för att innovationer skapas. Han välkomnade det nya samarbetet på Kristineberg som tar tag i prioriterade frågor. </div> <div><br /></div> <div>Ida-Maja Hassellöv från Chalmers lyfte fram att det är viktigt att de medverkande organisationerna drar nytta av varandras olikheter:</div> <div><br /></div> <div>– Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna öka kunskapsöverföringen från andra tekniska områden, som exempelvis batteriforskning där Chalmers är starka. </div> <div><br /></div> <div><em>På bilden syns, f</em><span style="background-color:initial"><em>rån vänster: Leif Schöndell, kommundirektör, Lysekils kommun, Johan Rune Nielsen, forsknings- och affärsdirektör, RISE, John Munthe, forskningschef. IVL, Angela Hillemyr, prefekt, Mekanik och maritima vetenskaper Chalmers, Fredrik Gröndahl, prefekt, institutionen för vatten- och miljöteknik KTH och Lena Gipperth, Föreståndare Hav och samhälle, Göteborgs universitet .</em></span></div> <em> </em><div><br /></div> <div><strong>Text och bild</strong>: Albin Dahlin</div> Mon, 28 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxChalmers fortsatt i topp på internationaliseringsindex<p><b>​Chalmers behåller sina fem stjärnor av fem möjliga från 2017 års internationaliseringsindex – och befäster därmed toppositionen som ett av Sveriges tre mest internationella lärosäten.</b></p>​Rankingen görs av Stint, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, som utvecklat ett index för att mäta graden av internationalisering på de svenska lärosätena.<br /> <br />Precis som i 2017 års index får Chalmers betyget fem stjärnor av fem möjliga, som ett av tre svenska lärosäten. De två övriga är KTH och Handelshögskolan i Stockholm.<br /><br /><span>– Vi har arbetat strategiskt med att rekrytera såväl etablerade forskare som postdokar och forskarassistenter internationellt, med lyckat resultat. Det stärker vårt samarbete med utvalda internationella nätverk. På det viset blir vi starkare inom såväl forskning som innovation och utbildning, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.<br /> <br /><span style="display:inline-block"></span></span>Chalmers betyg i de sex olika kategorierna – forskning, studenter, doktorander, utbildning, fakulteter och ledning – är i stort sett oförändrade från i fjol. Till exempel ligger internationalisering av forskning och ledningens internationella erfarenhet kvar på samma nivå, medan andelen personal med utländsk doktorsexamen har förbättrats något.<br /><br />Den medveten strategin att tidigt gå över till Bologna-systemet, med treåriga kandidatprogram på svenska och tvååriga mastersprogram på engelska, är en faktor som skapat en bra internationell miljö. Inom grundutbildningen ges idag över 60 procent av högskolepoängen på Chalmers i kurser som hålls på engelska. Det har gjort att mobiliteten på mastersnivå är hög, både till Chalmers och ut i världen.<br /><br />Inom forskarutbildningen ses samma internationella trend. Varannan doktorand har gjort sin grundutbildning vid ett utländskt universitet. Chalmers har dessutom Sveriges högsta andel internationellt skolade doktorer – var femte har fått sin doktorsgrad vid ett utländskt universitet. <br /><br />Den täta samverkan som Chalmers har med ett stort antal globala industriföretag är också en bidragande faktor.<br /> <br />– Utbyte med industrin, i form av idéer och kunskap, är avgörande för att kunna utvecklas som universitet. En hög grad av internationalisering gör det arbetet starkare. Det höga betyget från Stint ger oss bevis på att vårt långsiktiga och strategiska arbete har varit framgångsrikt. Men vi får inte slå oss till ro med det, indexet visar också var vi kan fortsätta utveckla internationaliseringen av Chalmers, säger Stefan Bengtsson.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Erik Krång och Anita ForsFri, 25 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxÅrets innovationspris till implantatinnovatör<p><b>​Genom att utveckla ett innovativt ytskikt för implantat, och föra det hela vägen från laboratoriet till marknaden, har Per Kjellin bidragit till ökad livskvalitet för tiotusentals människor. Nu belönas han med Karin Markides innovationspris 2018.</b></p><div>​– Det är en ära! Och kul att bli uppmärksammad, säger Per Kjellin som är grundare, ägare och teknikchef på företaget Promimic.</div> <div> </div> <div>För snart 15 år sedan var han doktorand i material- och ytkemi på Chalmers och utvecklade tillsammans med doktorandkollegan Martin Andersson metoder för att framställa nanopartiklar av silver och kalciumkarbonat. Men på en konferens hörde de en forskare tala om mineralet hydroxylapatit som finns naturligt i form av nanopartiklar i ben. Om man lyckades tillverka sådana nanopartiklar syntetiskt skulle det enligt forskaren finnas en stor marknad inom medicinteknik.</div> <div> </div> <div>Med tanken på en affärsmöjlighet i bakhuvudet bestämde de sig att prova sin tillverkningsmetod på hydroxylapatit. De fick bra resultat, sökte patent och grundade företaget Promimic via inkubatorn Chalmers Innovation, numera en del av Chalmers Ventures.</div> <div> </div> <div>Material som efterliknar benets naturliga struktur är attraktiva som ytskikt på implantat, då de får implantatet att växa fast både snabbare och starkare. </div> <div> </div> <div>– Och det mest attraktiva med vårt koncept är att det är så enkelt att applicera industriellt. Man doppar implantatet i en lösning och lägger in det i en ugn i fem minuter. Sen är ytskiktet klart, förklarar Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Medan Martin Andersson stannade kvar på Chalmers som forskare, gick Per Kjellin snart helt över till att arbeta i Promimic. Med stor målmedvetenhet har han vidareutvecklat innovationen från idé till produkt och byggt upp Promimic till ett biomaterialföretag med internationell etablering och försäljning. Sedan 2016 finns ytskiktet på ett kommersiellt tandimplantat som har använts på tiotusentals människor i flera länder.</div> <div> </div> <div>– Ytskiktet gör att det bildas mer ben kring implantatet i början, vilket är en fördel under det kritiska inväxningsskedet. Störst nytta gör det hos patienter med nedsatt förmåga att bilda ben, säger Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Idag har Promimic åtta anställda, varav hälften har doktorerat. Företaget har numera ytterligare tre patent och flera nya implantatytor är under utveckling. Nästa steg är att ge sig in även i ortopedifältet. Här ser Per Kjellin bland annat att deras ytskikt kan göra nytta när två kotor ska fås att växa samman vid en steloperation i ryggraden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Om innovationspriset</h2> <div>Karin Markides innovationspris ska gå till en nuvarande eller tidigare student vid Chalmers som har lämnat avgörande bidrag till Chalmers innovations- och nyttiggörandearbete inom forskning och utbildning samt bidragit till långsiktig hållbar utveckling. Priset delas ut i samband med Chalmers doktorspromotion som i år äger rum 2 juni.</div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div> </div>Tue, 22 May 2018 10:00:00 +0200