Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 17 Aug 2018 15:25:54 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-f%C3%B6r-vattenkraften.aspxVind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften<p><b>​Vattenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. Men med vind- och solenergins framsteg utsätts vattenkraften för nya prövningar.</b></p>På Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper studerar Håkan Nilsson och hans forskargrupp strömningslära, främst i vattenkrafttillämpningar. Men tillämpningarna är många. Håkan Nilsson, som är professor i strömningslära, har bland annat undersökt blodets rörelse i människans aorta, och i ådror i nacken vid whiplash-rörelse. Men hans huvudsakliga forskningsområde är inom vattenkraft, för vilket förutsättningarna nu ändras av de nya intermittenta<b>*</b> energislagen sol och vind. <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Hakan-Nilsson_XX.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Syntolkning: foto på Håkan Nilsson." style="margin:5px" />– Det finns en tendens att enbart fokusera på nya energislag, och samtidigt förutsätta att vattenkraften tar hand om de problem detta ger upphov till. Både i form av tillgång på den effekt som behövs vid varje ögonblick, och i form av att ha en stabil frekvens i elnätet, säger Håkan Nilsson. <br /><br /></div> <div><b>Men så enkelt är det inte. </b></div> <div>Vattenkraft och kärnkraft har länge varit baskraft för elförsörjningen i Sverige, med vardera 45 procent av elproduktionen. Resterande tio procent har sedan en tid till stor del täckts in av vindkraft. Nu är vind- samt solkraft och andra intermittenta förnybara energislag på frammarsch. </div> <div><br />Med en växande andel av dessa sker en ökning av variationerna i producerad effekt, samtidigt som de nya energislagen inte har en naturlig stabiliserande effekt på nätets frekvens. I Sverige har vattenkraften en nyckelroll för att balansera kraftsystemet, både i form av effekt och frekvens, när övrig produktion och användning av elen varierar över tid. </div> <div><span style="background-color:initial"><br />–</span><span style="background-color:initial"> När du kommer hem från jobbet lagar du mat, kör igång tvätt- och diskmaskin, elbilar ska laddas, och detta sker ungefär vid samma tidpunkter. Alla vill kunna använda el när som helst. Detta gör att energibehovet varierar och det ganska kraftigt under dygnet, men också under året – hus värms upp på vintern och produktionen i fabriker varierar. Många av de apparater vi använder är dessutom beroende av en stabil frekvens i elnätet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b> När andelen förnybar elproduktion </b>som exempelvis sol- och vindenergi ökar får vattenkraftens flexibilitet ökad betydelse, bland annat genom korttidsreglering. Effektuttaget från vattenkraft går att variera relativt snabbt, även om det inte var det ursprungliga syftet. Elnätet som sådant kan idag inte lagra överskottsenergi för att användas senare. Inom vattenkraft däremot har man energin lagrad i dammarna. Där ligger den redo att användas när den behövs. Vattenturbinerna är dessutom stora och tunga roterande maskiner, vilket ger en naturlig tröghet i elnätets frekvens. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Så vattenkraftens roll i det här nya systemet med stor variation i effektuttag och nya energislag som är väderberoende är alltså central. <br />Det ger vattenkraften en roll som den inte hade ursprungligen. Med sol- och vindenergi i systemet körs turbinerna i kraftverken på ett annat sätt än de designats för. Det gör att vattenrörelsen blir annorlunda och kan skapa mycket stora påfrestningar på både materialen i turbinen och på de omkringliggande strukturerna. Det leder i bästa fall till betydligt ökade kostnader för underhåll och renovering, och i värsta fall till allvarliga haverier som får stora konsekvenser. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>– I vattenkraftens begynnelse</b> var den mer direkt kopplad till ett visst känt och mer kontinuerligt behov av effekt. I och med de nya stora variationerna i både effektuttag och effektproduktion, som orsakas av intermittenta energislagen som sol- och vind, måste vattenkraften sättas på och stängas av frekvent och vara tillgängliga för att snabbt tas i drift. Det kan ge olika typer av skador i form av utmattning som kan ge upphov till sprickor. Kavitationen kan också öka, vilket leder till erosion som skadar turbinen. Det finns ett stort behov av att studera hur vattenflödet beter sig under de nya förhållandena, och att försöka hitta de bästa sätten att reglera vattenturbinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Under intervjun plockar Håkan Nilsson fram ett färskt exjobb där hans studenter gjort ett arbete som enligt honom ligger i forskningsfronten. I det har de bland annat visualiserat strömningsproblematiken vid variation av driften av en vattenturbin via en film. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>– Det är fortfarande svårt</b> att göra den typen av beräkningar, men vi jobbar vidare i den riktningen för att kunna förstå strömningen under sådana förhållanden på ett bättre sätt. Från min synvinkel handlar detta även om utveckling av nya metoder inom strömningsberäkningar, vilket är kärnan i min verksamhet, även om vattenkraft är min största tillämpning, säger Håkan Nilsson. <br />Han konstaterar att vattenkraften är viktig i framtidens energisystem, och att den måste klara den omställning som pågår utan att haverera, och det till ett rimligt pris. Eller så måste kostnaderna uppskattas så att de kan tas in via elräkningen. <br />– Allmänheten måste då också ha förståelse för de extra kostnaderna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Av: Ann-Christine Nordin<br /><br /><b>*Sol-, vind- och vågkraft</b> tillsammans med (vatten-)strömkraft och tidvattenenergi kan idag räknas som intermittenta förnyelsebara energislag. <br /><br /><b>Fakta. </b><br />Vattenkraften i Sverige Vattenkraft är förnybar, bidrar till liten klimatpåverkan i våra nordliga ekosystem och kan fungera som reservkraft för andra mindre reglerbara elproduktionsslag som sol och vind. Men som vattenkraften bedrivs i Sverige idag har den också negativ påverkan på de akvatiska ekosystemen. Mellan 1900 och 1950 anlades ett stort antal vattenkraftverk i Sverige, till en början längs sydsvenska älvar och senare i Norrland. Exempel på sydsvenska kraftverk är Jonsereds kraftstation (invigd 1901), Ebbes kraftstation (invigd 1906) och Olidans kraftverk (invigd 1910) i Göta älv. Olidans kraftverk, även kallad Trollhättans kraftstation var på sin tid &quot;Sveriges nationalkraftverk&quot;. Idag står Vattenkraft för cirka 30 - 45 procent av produktionen av elektricitet i Sverige. De mest kraftproducerande älvarna är Lule älv i Norrbotten och Indalsälven som rinner genom Jämtland och Medelpad. De största vattenkraftverken finns i övre Norrland. Genom riksdagsbeslut är Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven skyddade från vidare utbyggnad. Vattenkraften har en nyckelroll för att balansera kraftsystemet. När andelen sol- och vindenergi ökar får vattenkraftens flexibilitet ökad betydelse, bland annat genom korttidsreglering. Källa: Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Fotot på Håkan Nilsson är från Delft University of Technology.<br />Håkan Nilsson is visiting professor of DCSE at TU Delft during 2018 and 2019<br /><br /><b>Läs mer om Håkan Nilsson</b><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/hani"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers Research - Håkan Nilsson</a><br /><a href="https://www.tudelft.nl/en/eemcs/current/humans-of-eemcs/haakan-nilsson/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Håkan Nilsson Visiting Professor TUDelft</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Den surfande professorn</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Från-vindsurfning-till-professorstjänst-.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Strömningslära på Chalmers</a><br /> <br /><br /></span></div>Fri, 17 Aug 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manniskans-livslangd-har-ingen-fast-grans,-enligt-statistikprofessor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manniskans-livslangd-har-ingen-fast-grans,-enligt-statistikprofessor.aspxMänniskans livslängd har ingen fast gräns, enligt statistikprofessor<p><b>​Finns det en definitiv gräns för hur gammal en människa kan bli? Därom råder det livliga diskussioner bland forskarna inom området. Holger Rootzén, professor i matematisk statistik, menar att det inte finns någon fast gräns. Han forskning visar att överlevnadschansen efter 110 års ålder verkar vara oberoende av såväl livsstil som genetiska faktorer – och att vi kanske får uppleva att en människa blir 128 år gammal inom de närmsta 25 åren.</b></p><div>​År 2016 publicerades <a href="https://www.nature.com/articles/nature19793">en artikel i den vetenskapliga tidskriften <em>Nature</em></a><em> </em>som sade att det finns en definitiv gräns för människans livslängd. Men hjälp av globala demografiska data kom forskarna fram till att den naturliga gränsen för människans livslängd är runt 115 år.</div> <div> </div> <div><br />Men inom forskarsamhället uppstod tvivel om sanningshalten i påståendet. Holger Rootzén blev kontaktad av den vetenskapliga tidskriften <em>Extremes</em>, som bad honom att undersöka artikeln närmare. Förra året <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10687-017-0305-5">publicerade han sitt arbete</a>, tillsammans med sin kollega Dmitrii Zholud på institutionen för matematiska vetenskaper. Chalmersforskarna hade kommit fram till att författarna till Nature-artikeln hade analyserat sina data felaktigt.</div> <div> </div> <br />I Nature-studien hade forskarna analyserat data från 1968 till 2006 och observerat den maximala åldern genom åren. De såg att den maximala livslängden ökade från 1968, nådde en topp på 90-talet, och sedan minskade något fram till 2006. Därför drog de slutsatsen att den högsta möjliga livslängden hade uppnåtts. Men Holger och Dmitrii upptäckte att slutsatsen var falsk, vilket berodde på en feltolkning utifrån begränsade data. <div> </div> <div><br />– Från mitten av 90-talet hade de data från fyra länder som de kombinerade, säger Holger Rootzén. Men från de tidigare och senare perioderna hade de bara data från ett eller två länder. Därför var det förstås fler personer som var långt över 100 år gamla i mitten av perioden än i början och i slutet. </div> <div> </div> <div><br />– Man kan jämföra det med att kasta dartpilar. Om du kastar 1000 pilar så kommer säkert din bästa träff att vara bättre än om du bara kastar 10 pilar, och även din näst bästa träff kommer att vara bättre.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Risken för att dö planar ut vid extremt hög ålder</h3> <div>Nyligen publicerades en annan <a href="http://science.sciencemag.org/content/360/6396/1459.full">artikel i den vetenskapliga tidskriften <em>Science</em></a><em> </em>som stödjer Holgers forskningsresultat. Han blev kontaktad av <a href="https://www.washingtonpost.com/news/speaking-of-science/wp/2018/06/28/new-study-questions-a-limit-to-the-human-life-span/?utm_term=.87817ef25ba1">Washington Post</a> och <a href="https://www.livescience.com/62942-human-life-span-limit.html">Live Science</a> för att kommentera resultaten. I dagarna publicerar han också en vetenskaplig replik i tidskriften Extremes, där han summerar debatten så här långt och bemöter synpunkter som har lyfts.</div> <div> </div> <div><br />En av de största utmaningarna för att undersöka det extremt långa livets mysterier är att få tillgång till pålitliga och verifierbara data. Utsagor om hög ålder har en benägenhet att vara överdrivna och omöjliga att belägga. I den nya studien i Science använde forskarna en helt ny datauppsättning, som bestod av alla personer i Italien som var minst 105 år gamla, mellan 2009 och 2015. Det är en trovärdig källa eftersom alla personerna hade giltiga födelse- och dödsattester, om de inte fortfarande levde. Holgers och Dimitris data täckte in personer som var minst 110 år gamla från 15 länder.</div> <div> </div> <div><br />Holger och de italienska forskarna är överens om att trots att risken för att dö ökar när vi blir äldre så planar faktiskt dödsfrekvensen ut efter en viss ålder. Det betyder att chansen att överleva från 110 till 111 år är samma som från 111 till 112 år – ungefär 50 procent. Holger observerade denna platåeffekt från 110 års ålder. Den italienska forskarna, med sina nya data, observerade den tidigare – efter 105 års ålder.</div> <div> </div> <div><br />Detta innebär att vi kan få uppleva att någon lever längre än Jeanne Calment, den franska kvinna som har haft den längsta bekräftade livslängden hittills i världshistorien. Hon var 122 år och 164 dagar gammal när hon dog 1997.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Överlevnadschansen efter 110 år är samma hos alla grupper</h3> <div>Holger och Dimitri har också gjort en annan häpnadsväckande observation. När någon väl har uppnått 110 års ålder så verkar de vanliga faktorerna som är kopplade till livslängd ha spelat ut sin roll. Kvinnor lever till exempel längre än män i genomsnitt, men efter 110 års ålder försvinner denna skillnad. Bland de mycket gamla finns det heller inga skillnader i överlevnadsfrekvens mellan olika länder eller regioner. Människor över 110 år har samma chans att överleva i både Japan, södra och norra Europa, och USA. Och de hade samma chans på 60-talet som efter millennieskiftet.</div> <div> </div> <div><br />– Detta är väldigt överraskande och intressant, säger Holger Rootzén. Man skulle förvänta sig att genetiska faktorer och livsstilsfaktorer spelade roll, precis som de verkligen gör i lägre åldrar. Men efter 110 års ålder verkar överlevnad vara lika sannolik för alla, oavsett dessa faktorer.</div> <div> </div> <div><br />Så, kommer vi att få se Jeanne Calments rekord överträffas framöver? I sin artikel lägger Holger och Dimitri fram en prognos för de närmsta decennierna.</div> <div> </div> <div><br />– Den är framtagen utifrån överlevnadsfrekvensen efter 110, och hur många människor som når 110 års ålder, säger Holger. Vi kom fram till att den äldsta människan kommer att bli någonstans mellan 119 och 128 år under de närmsta 25 åren. Under förutsättning att det inte startas ett stort krig!</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /><br />Text</strong>: Joshua Worth</div> <div> </div> <div><strong>Översättning</strong>: Johanna Wilde<br /></div>Wed, 11 Jul 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxHöjdpunkter från Almedalen 2018<p><b>​Alla talar hållbarhet, och oron för risker med AI finns kvar. Men det var digitaliseringens alla möjligheter inom vård, välfärd och industrin som fokuserades i Almedalen i år. Insikten växer att stora delar av Sveriges arbetande befolkning måste lära nytt i princip omedelbart, om vi ska skörda väl. Hur? Ingen har hela svaret än.</b></p><div>​Temperaturen stiger i valrörelsen, men Almedalens drygt 4000 seminarier handlade om så mycket mer än dagspolitiken. Teknikens snabba utveckling färgade många samtal, och Stefan Bengtsson var den universitetsrektor som kanske var mest aktiv i debatten.</div> <div> </div> <div>Entreprenörer behöver träna! Ta tag i det livslånga lärandet! Delade, intelligent hanterade elfordon kan rädda klimatet! Vegetarisk mat gynnar både kroppen och miljön! Det var några av budskapen i <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/default.aspx" target="_blank">Chalmers egna seminarier</a>. Se filmerna i karusellen ovan. </div> <div> </div> <div>Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot <a href="https://twitter.com/chalmersnyheter" target="_blank">@chalmersnyheter</a> eller Youtube-spellistan <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9mrpj9vcriTn9RlcDB2XkinW" target="_blank">Chalmers i Almedalen 2018</a>. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på <a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/" target="_blank">Västsvenska arenans facebooksida</a> eller andra platser på nätet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslångt lärande</h3> <div>Digitalisering och snabb teknisk utveckling ökar efterfrågan på nya kunskaper, och behovet av kompetensutveckling ökar i rasande fart. Seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Vem-tar-notan-nar-akademiker-atervander-till-skolbanken.aspx">Vem tar notan när akademiker återvänder till skolbänken?</a> efterlyste en strategi för att utbilda redan yrkesverksamma.</div> <div> </div> <div><div>– Det är komplext och det finns många utmaningar, men det var jätteroligt att seminariet visade att det finns så många som vill bidra till att hitta lösningar. Det kommer att krävas fyrpartslösningar som involverar både lärosäten, företag, stat och individ, sa Maria Knutson Wedel, vicerektor för utbildning på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hybridkompetens inom vården</h2> <p>Med ökad AI och digitaliseringen inom den behandlande vården räcker det inte med goda operatörskunskaper. Man måste framåt kunna bemästra tekniska system och optimera dem, göra beräkningar och programmera om och anpassa utrustning för att få ut maximal nytta för patienten.</p> <div> </div> <div>– Här talar vi om en sjukvård som ser helt annorlunda ut om ett tag, och då krävs sannolikt nya yrken med hybridkompetens i en och samma person, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson, på Sahlgrenskas seminarium <a href="https://vastsvenskaarenan.se/program/halften-lakare-halften-civilingenjor-ar-hybridutbildningar-svaret-pa-nya-krav-inom-sjukvarden/" target="_blank">Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?</a>.</div> <div> </div> <div><div>– Men låt oss börja med enkla saker som kan fixas kvickt, utan att vara inne och fippla i examensordningen. Vi behöver drastiskt öka kontaktytan mellan våra studenter, lärare och forskare. Det är så idéerna föds, sa han och berättade att Chalmers tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset och akademin är berett att sätta igång en gemensam forskarskola med pardoktorander och gemensamma projekt inom grundutbildningen.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Sveriges framtida transporter <span></span></span></h2> <div>Samsyn tack! krävde Chalmers i seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Sjalvkorande-utslappsfritt-och-delat-ratt-vag-till-ett-hallbart-transportsystem.aspx" target="_blank">Självkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem? </a>Elna Holmberg från Swedish electromobility Centre konstaterade att elektrifieringshjulet rullar på fint. </div> <div> </div> <div>– Men vi behöver göra några saker. Bygga en bra infrastruktur för det första, och få upp effekterna så att vi kan snabbladda. Det tredje är att hantera laddningens påverkan på batterierna och återvinningen. Och det fjärde är att hitta affärsmodeller och standarder för Europa så att vi kan ladda våra elbilar, sa hon. </div> <div> </div> <div>Trafikutskottets Karin Svensson Smith (mp) och Jessica Rosencrantz (m) var eniga om klimatmålen, mer bilpooler, att skapa rätt att reservera parkeringsplats för delade elfordon, mer förarassistans, mer cykel i städerna och delvis om miljözoner som bra lösning, samt bra täckning för elladdning, tack. Men ingen av politikerna ville lagstifta om täckning för elbilsladdning, precis som för mobiltelefoni idag. Inställningen till privatbilism i städer skiljde dem åt. Hela panelen ville se skarpa testbäddar i verklig miljö och nya, bättre mobilitetstjänster där alla transportslag ingår.</div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Entreprenörer ska vilja rädda världen</h3> <div>Den viktigaste drivkraften för entreprenörer är viljan att rädda världen, förmedlade vicerektor Fredrik Hörstedt på Chalmers fullsatta seminarium <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Framtidens-entreprenor-skapar-varden-och-raddar-varlden.aspx">Framtidens entreprenörer – skapar värden och räddar världen</a>.</div> <div> </div> <div>– I en hårdnande internationell konkurrens är att rädda världen den stora möjligheten för svenskt näringsliv. Här finns stora ekonomiska värden att skapa, sa Fredrik Hörstedt.</div> <div> </div> <div>Tidigare har fokus i inkubatorer och uppstartsverksamheter främst legat på själva idéerna eller företagen. Nu handlar det snarare om människorna och att odla deras entreprenöriella förmågor. Panelen betonade vikten av övning och att våga prova.</div> <div> </div> <div>– Det är inte så farligt att misslyckas. Vi har bra skyddsnät – det är jättesvårt att svälta ihjäl i Sverige idag, sa Stina Linge på Chalmers Ventures.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Växtbaserat nyckeln till hälsosam och hållbar kost</h3> <div>Att äta hälsosamt och hållbart går ofta hand i hand, vilket blev uppenbart på seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Lovbiff-larver-eller-linser-hur-ater-jag-bade-hallbart-och-halsosamt.aspx">Lövbiff, larver eller linser – hur äter jag både hållbart och hälsosamt?</a> Genom att äta mindre kött minskar man sin klimatpåverkan rejält, samt minskar risken för cancer och olika vällevnadssjukdomar.</div> <div> </div> <div>– En liten mängd naturbeteskött främjar emellertid den biologiska mångfalden. Men då får man se till att det faktiskt är naturbeteskött man äter, sa Fredrik Hedenus.</div> <div> </div> <div>Men att bryta vanor kan vara svårt.</div> <div> </div> <div>– Det gäller att ta det i små steg. Ju längre bort till exempel ett matrecept ligger från det vi känner igen, desto högre är tröskeln för att vi faktiskt ska prova det, sa Coop provköks Sara Begner.<br /><span><h3 class="chalmersElement-H3">Omställning på allvar</h3> <div>Det blev under veckan uppenbart att många fossiltunga branscher nu jobbar målinriktat och dedikerat för att bli klimatneutrala. Betongbranschen är idag en av Sveriges största koldioxidutsläppare, men har nu lagt upp en gemensam färdplan för att bli fossilfri till 2045. Framför allt bildas utsläppen när råvaran kalksten upphettas vid tillverkning av cement, bindemedlet i betong. Inga alternativa råvaror finns i sikte, utan koldioxidinfångning och -lagring ser ut att vara den enda möjligheten att undvika utsläppen.</div> <div> </div> <div>– Det är inget tekniskt problem, utan snarare ett finansiellt. Att ta bort koldioxidutsläppen innebär att cementen blir 70 procent dyrare. Men tittar man på kostnaden för en hel byggnad så blir den bara en halv procent dyrare. Det är därför oerhört viktigt att samverka längs hela värdekedjan, sa professor Filip Johnsson som forskat mycket kring utsläpp från svensk basindustri.</div> <div> </div> <div>Sjöfarten är också i princip helt fossil idag, men har nu börjat jobba ordentligt med att börja ställa om till hållbara drivmedel. Här fanns Chalmers representerat av Karin Andersson, professor i maritim miljövetenskap:</div> <div> </div> <div>– När jag började forska inom det här fältet såg det mörkt ut, men det har hänt så himla mycket de senaste åren. Jag vete sjutton om det inte går att få sjöfarten fossilfri till 2045!</div> <div> </div> <div>Även den svenska drivmedelsbranschen har siktet inställt på förnybart. På Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutets heldag var Maria Grahn, forskare och ledare för styrkeområde Energi, en av talarna.</div> <div> </div> <div>– Alla lösningar som kan få bort de fossila bränslena är välkomna. Man kan inte vänta på ”den enda rätta” lösningen, och det gör inte branschen heller, sa hon.</div> <div> </div> <div>Flygbranschen är också inne på att ställa om till förnybara bränslen, även om det än så länge sker i ytterst liten skala. På Swedavias seminarium om hållbart flyg var Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori, tydlig med att flygresandet måste dämpas till dess att vi har klimatneutralt flyg.</div> <div> </div> <div>– Men redan inom några år, när gps-tekniken förbättrats ytterligare, finns lågt hängande frukter att skörda vad gäller flygets höghöjdseffekter genom att dirigera flygplanen så att de undviker fuktiga områden, sa Jörgen Larsson.</div></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samverkan främjar samhällets utveckling</h3> <div>På Vetenskapsrådets seminarium om vetenskapens bidrag till samhällsutvecklingen beskrev rektor Stefan Bengtsson Chalmers styrkeområdeskoncept som en gränsyta mot omvärlden, vilket flera i panelen sedan refererade till i positiva ordalag.</div> <div> </div> <div>– Vi samverkar med näringslivet för att bidra till samhällsnyttan, men också för att det gör oss till ett bättre universitet, sa Stefan Bengtsson.</div> <div> <br />Text: Christian Borg och Ingela Roos</div>Fri, 06 Jul 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fiberoptisk-overforing-nar-400-mil-med-extremt-lagbrusiga-optiska-forstarkare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Fiberoptisk-overforing-nar-400-mil-med-extremt-lagbrusiga-optiska-forstarkare.aspxFiberoptisk överföring når 400 mil med extremt lågbrusiga optiska förstärkare<p><b>​Forskare från Chalmers och Tallinns tekniska universitet har demonstrerat en 4 000 kilometer lång fiberoptisk kommunikationslänk med optiska förstärkare som har extremt lågt brus. Det är nära sex gånger längre överföringssträcka än med konventionella optiska förstärkare. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/figure_amplifier_comparison_swe_adj_180628_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Strömning av video, molnlagring och andra onlinetjänster ökar ständigt behovet av högre kapacitet för dataöverföring. För att möta efterfrågan utforskas världen över nya teknologier som kan leda till betydande förbättringar jämfört med existerande lösningar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Överföringssträckan och kapaciteten i dagens fiberoptiska transmissionslänkar begränsas av ansamlingen av brus från optiska förstärkare i länken, och av signaldistorsion från ickelinjära effekter i transmissionsfibern. Forskarnas banbrytande demonstration visar att deras faskänsliga förstärkare kan ge en signifikant och samtidig minskning av dessa två effekter.</div> <div><br /></div> <div>– Samtidigt som det återstår flera tekniska utmaningar innan dessa resultat kan tillämpas kommersiellt så visar de på ett väldigt tydligt sätt för första gången de stora fördelarna med att använda dessa förstärkare inom optisk kommunikation, säger professor Peter Andrekson, som leder forskningen inom optisk kommunikation på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/peter_andrekson_170112_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Förstärkarna kan ge en mycket märkbar förbättring av transmissionssträckan jämfört med konventionella metoder och kan potentiellt sett förbättra prestandan i framtida fiberoptiska kommunikationssystem.</div> <div><br /></div> <div>– De kan också finna tillämpningsområden inom kvantinformatik och angränsande fält där det är intressant att skapa och behandla kvanttillstånd, samt inom spektroskopi eller andra områden som kan dra nytta av optisk förstärkning med extremt lågt brus, säger Peter Andrekson (t.v).</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av European Research Council (ERC), Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div><br /></div> <div><strong>Bildtext, figuren överst: </strong>Signalkonstellationsdiagram som jämför konventionell förstärkning med faskänslig förstärkning i ett brusbegränsat exempel (-2 dBm sändeffekt) samt i ett ickelinjäritets-begränsat exempel (8 dBm sändeffekt). <span style="background-color:initial">Illustration: Samuel Olsson</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Foto på Peter Andrekson:</strong> Henrik Sandsjö</div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs forskningsartikeln &gt;&gt;&gt;</span></div> <div>Olsson et al., Long-haul optical transmission link using low-noise phase-sensitive amplifiers, Nature Communications 9, 2513 (2018). DOI 10.1038/s41467-018-04956-5</div> ​Thu, 05 Jul 2018 04:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/jubileumsprofessorn-som-vill-se-mer-filosofi-hos-foretag.aspxHon vill se mer filosofi hos företag<p><b>​Professor Claudia Eckert från Open University i Storbritannien är en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer under 2018. I tre månader besöker hon institutionen för industri- och materialvetenskap. Med en bakgrund inom matematik och filosofi, vill hon bidra till att stärka Chalmers forskning inom design.</b></p>​<span style="background-color:initial">Claudia Eckert har en kombinerad bakgrund inom matematik och filosofi. Till vardags är hon professor i design vid <a href="http://www.open.ac.uk/" target="_blank" title="Länk till ny sida">Open University</a> i Storbritannien men under 2018 tillbringar hon tre månader i Göteborg som en av Chalmers fyra jubileumsprofessorer. Värd för besöket är<a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"> institutionen för industri- och materialvetenskap</a>, och mer specifikt, forskargruppen inom <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design</a>.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Forskargruppen Systems Engineering Design studerar produktutvecklingsprocesser med ett särskilt intresse för plattformsbaserad utveckling. Den här inriktningen stämmer väl överens med Claudia Eckerts forskning. Genom sin forskning vill hon förstå hur designprocesser fungerar och hon tycker om att jämföra olika designområden, från framtagning av stickade plagg i modeindustrin till tillverkning av helikoptrar eller lastbilar. Hur är det möjligt att jämföra så olika produktområden?</div> <div><br /></div> <div>– Om man studerar designprocesser är likheterna större än man kanske tror, säger Claudia Eckert. Här är ni vana vid fordonsutveckling och i modeindustrin börjar man också med en idé, skapar ett koncept, tar fram prototyper och testserier innan man startar en fullskalig produktion. Jag tycker också att modeindustrin har ett plattformstänk där tyger och detaljer i designen används i flera olika plagg för att skapa en igenkänning av varumärket och spara pengar. Men just begreppet plattform används inte i den miljön.</div> <div><br /></div> <div>Den stora skillnaden mellan modeindustrin och produktutvecklingsprocesser i teknikföretag är tidsramarna.</div> <div>– Processen är mycket snabbare. I stället för att det kan ta flera år att ta fram en ny produkt, kan ett nytt plagg tas fram inom en vecka.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert tittar på processer som ett system eller som flera system ihopkopplade med varandra. Det här tänket ligger också i linje med forskningen som sker på Chalmers. Hon säger att det är nödvändigt med ett holistiskt synsätt för att kunna utveckla produkter på ett hållbart sätt. Att utföra en livscykelanalys är ett relativt vanligt sätt att få med hållbarhetsaspekter i produktutveckling men Claudia tycker inte att den metoden är tillräcklig.</div> <div><br /></div> <div>– En livscykelanalys är lite för smal. Det kan finnas effekter i omgivningen, på en högre systemnivå, som påverkas.</div> <div><br /></div> <div>Hon ger ett exempel från ett tyskt barnprogram som handlar om en sparrisodling.</div> <div>– Tyskarna älskar sin sparris på våren. På ett sparrisfält valde man att värma upp jorden för att få en tidigare skörd. Det låter förfärligt sett ur ett miljöperspektiv – om man fokuserar enbart på uppvärmningen. Men i det här fallet kom värmen från överblivet varmvatten som en närliggande fabrik behövde bli av med. Det vatten som egentligen skulle gått till spillo, blev till en resurs i stället.</div> <div><br /></div> <div>För att få hjälp att lättare kunna se till helheten och kunna agera mer ansvarsfullt, uppmuntrar Claudia företag att få in mer filosofi i verksamheten.</div> <div><br /></div> <div>– Ja, jag tycker att företag borde anställa filosofer för att få in mer etik i sin verksamhet. Det kanske låter konstigt men jag tror att det kan hjälpa dem att fatta mer noggrant förberedda beslut. Om det skulle finnas ett mer filosofiskt tankesätt, tror jag att vi skulle undvika skandaler som Volkswagens dieselmotorer till exempel.</div> <div><br /></div> <div>Claudia Eckert har delat upp sin vistelse på Chalmers i två besök. Under sin första månad höll hon ett par öppna föreläsningar, deltog i de dagliga forskningsaktiviteterna och gjorde ett antal studiebesök, både på Chalmers och hos samverkande industriföretag. Emellertid har hon framför allt prioriterat att prata med doktoranderna vid institutionen om deras forskning.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är förvånad över hur öppet och nära samarbete institutionen har med industriföretag. Ur det perspektivet tycker jag att Chalmers är ett av de ledande universiteten i världen.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom området industrisamverkan är så starkt är akademisk positionering det område där det finns utrymme för tillväxt. Genom att erbjuda doktoranderna ett akademiskt utifrånperspektiv, hoppas hon kunna bidra till att stärka kvaliteten i deras forskning. Hon skulle gärna se att forskarna fokuserar på forskningsfrågor som skapar akademisk debatt och på ett tydligare sätt för forskningsfronten framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx" title="Länk till ny sida" target="_blank">Ola Isaksson​</a>, som leder forskargruppen inom Systems Engineering Design, är den som nominerade Claudia Eckert till att bli jubileumsprofessor. Han säger att hon är en välkänd forskare som bidrar med både djup kunskap inom produktutveckling och ett något annorlunda perspektiv. </div> <div><br /></div> <div>– Det är ett positivt bidrag till dialogen med forskare och doktorander här. Vi kan utmana oss själva i hur vi ser på forskningen, inte minst är den filosofiska aspekten viktig. Ett exempel på det är att företag och andra aktörer i samhället nu tittar aktivt på att använda artificiell intelligens i sin produktutveckling, ett område som Claudia också har arbetat med.</div> <div><br /></div> <div>Nu har Claudia lämnat Göteborg och Chalmers efter sitt första besök men i augusti återvänder hon och stannar då i två månader. För den som vill ta tillfället i akt att träffa henne, går det bra att kontakta hennes värd Ola Isaksson.</div> <div><br /></div> <div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Chalmers jubileumsprofessorer</strong></div> <div><div>När Chalmers fyllde 150 år 1979 gav regeringen en jubileumsprofessur till Chalmers i present. Därefter har Chalmers avsatt pengar för att fortsätta. Professorerna utses årligen av rektor; forskaren ska tillföra Chalmers ny kompetens och stärka högskolans internationella kontakter. Professuren brukar delas upp tre–fyra perioder under året och innehas av olika professorer. </div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Chalmers alla </strong><span style="font-weight:700">jubileumsprofessorer för</span><strong> 2018:</strong></div> <div><ul><li>Claudia Eckert (The Open University, Storbritannien), Industri- och materialvetenskap<br /></li> <li>Hilary Bradbury (Oregon Health Sciences University, USA), <span style="background-color:initial">​Teknikens ekonomi och organisation​</span><br /></li> <li>Paula Caselli (Max-Planck Institute for Extraterrestrial Physics, Tyskland), Rymd-, geo- och miljövetenskap<br /></li> <li>Keith Hampson (Curtin University, Australien), Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /></li></ul></div> <div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx" target="_blank" title="Länk till ny sida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innehavare av Chalmers jubileumsprofessur sedan 1991</a></div> <div><br /></div> ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Nina Silow</div></div>Thu, 05 Jul 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nytändning-för-fusionsforskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nyt%C3%A4ndning-f%C3%B6r-fusionsforskningen.aspxNytändning för fusionsforskningen<p><b>​För att lyckas med fusionsteknik krävs internationellt samarbete och pengar. För fem år sedan gick det politiskt trögt, flera tvekade. Men nu har det vänt. EU, Asien, Ryssland och USA storsatsar åter på fusion och forskningsreaktorn ITER som byggs i Frankrike. Dessutom har ett rikt matematiskt snille beslutat sig för att stödja fusionsforskning. Så optimismen är stor.</b></p><div>– Det är bara ett halvår sedan läget förändrades. Nu är stämningen helt annorlunda bland fusionsforskarna, säger Tünde Fülöp, professor i Subatomär- och plasmafysik vid Institutionen för fysik, Chalmers.</div> <div> </div> <div>Tündes kontor ligger i hörnrummet på högsta våningen i fysikhuset. Utsikten sträcker sig från Johanneberg över centrala Göteborg hela vägen bort mot Angered i norr.</div> <div><br /></div> <div><b>I slutet av 1970-talet började idén om fusionskraft</b>, energin som aldrig sinar, bli konkret. Tio år senare planerade ett flertal länder International Thermonuclear Experimental Reactor, ITER. Tünde själv har varit verksam inom forskningsområdet sedan 1994. Hon leder en internationell forskargrupp inom elektromagnetisk fältteori. Två tredjedelar av gruppen arbetar med fusionskraft, de övriga studerar det som kan ge tillämpningar inom materialfysik och medicin. Om det senare går det att läsa mer i <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm14_3/html5forpc.html">Chalmers magasin nr 3 2014. </a><br /><br /></div> <div>– Jag minns när de äntligen bestämde att ITER skulle placeras i Cardarache i södra Frankrike. Genast började universitet och samhället runt omkring intressera sig för forskningsområdet, så storsatsningar som denna skapar ett enormt intresse och kreativitet, berättar Tünde Fülöp.</div> <div> </div> <div>– Att vi i Sverige är med och satsar är fantastiskt och viktigt. Utan det, så hade vi här uppe i norr varit isolerade. Våra forskningsresultat är internationellt efterfrågade. Vårt arbete är långsiktigt. Men vi räddar inte världen varje dag. Det är den dagliga känslan av flow, och målet att hitta ett alternativ och vara med och lösa klimatfrågan, som driver oss.</div> <div><br /></div> <div>Fusionsteknik handlar om att utvinna energi genom att slå samman väteatomer till helium – samma process som driver solen. Om forskarna lyckas skulle tekniken kunna förse oss med ren, ofarlig och koldioxidfri energi. Vilket innebär att klimatfrågan och vår framtida energiförsörjning skulle vara ett stort steg närmare sin lösning. Men det här är svårt och kostsamt.</div> <div><br /></div> <div><b>När Trump tillträdde som president</b> i USA befarade forskarna, med tanke på hur den amerikanske presidenten agerat när det gäller stöd till klimatforskningen, att han även skulle skära i finansiering till fusionsforskningen. USA hade dessutom tidigare hoppat av processen med ITER, men kom tillbaka efter ett par år. Men nu satsar USA stort. Därtill skjuter flera andra länder, både i Europa och Asien, och finansiärer, till pengar.</div> <div> </div> <div>En av dem är amerikanen James H. Simons. Han är matematiker och före detta kodknäckare vid USA:s försvarsdepartement. Han är dessutom miljardär och känd för sina insatser inom mönsterigenkänning. Via sin stiftelse, Simons Foundation, satsade han nyligen pengar på ett projekt som handlar om att använda avancerade optimeringsmetoder för att hitta bättre konfigurationer för en viss typ av fusionsreaktorer. Projektet leds bland annat av Chalmersalumnen Per Helander, professor på Max-Planck-institutet för plasmafysik i Greifswald, med samarbetspartners i USA.</div> <div> </div> <div>– Det här sker i väldigt stor konkurrens, förstås. Att han väljer att investera sina privata pengar i fusionsenergi, visar på optimismen i fältet.</div> <div><br /></div> <div><b>Förhoppningen bland investerare</b> och forskarsamhället världen över är att vi inom 30 år kan ha kommersiella fusionsreaktorer. Är det möjligt?</div> <div> </div> <div>– Absolut! I Europa har vi ett flertal experiment som nyligen startat eller är under uppbyggnad. Det största är naturligtvis ITER, med planerad start 2025. I väntan på den så har det tyvärr inte byggts tillräckligt många experiment det senaste decenniet. Så även om forskningen hela tiden tagit stora kliv framåt, har gemene man inte sett några spektakulära resultat, eftersom forskningen på existerande medelstora experiment inte skapar stora rubriker. Men nu har fördämningen brustit och nya spännande experiment har kommit igång världen över.</div> <div><br /></div> <div><b>Reaktorn i Cardarache </b>kommer att vara torusformad, 24 meter hög och 30 meter bred, en så kallad tokamak vilket på ryska betyder ”ringformig magnetisk kammare”. Forskarna behöver ITER för att kunna göra storskaliga experiment.</div> <div> </div> <div>– För att förbereda för anläggningen bygger Japan, i samarbete med EU ett spännande experiment, JT60-SA, med planerad start 2020. Parallellt händer mycket annat intressant i Europa.</div> <div> </div> <div>Exemplen Tünde radar upp är både planerade och pågående experiment och projekt i Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Italien och England.</div> <div> </div> <div>– När det gäller ITER så talar man om att det ska bli nettoenergi först år 2035, säger Tünde, har man en skinande ny bil så vill man vara försiktig från början. </div> <div><br /></div> <div><b>På andra sidan Atlanten händer det också mycket. </b></div> <div>Vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, ska forskarna bygga ett kompakt experiment med högt magnetfält, <a href="https://www.psfc.mit.edu/research/topics/sparc">SPARC.​</a> De kommer att använda magnetfältspolar konstruerade av högtemperatursupraledare, som klarar mycket högre magnetfält än tidigare. Ju högre magnetfält desto mindre är den storlek som behövs för en viss fusionseffekt. Förhoppningen är att SPARC ska producera nettoenergi ungefär samtidigt som ITER. </div> <div> </div> <div>Tünde menar på att fusionsforskarna som verkar vid MIT är bland de bästa i världen. </div> <div> </div> <div>– Men här är jag inte objektiv, jag har en ”soft spot” för MIT. </div> <div><br /></div> <div>På den avslutande frågan om vad investerarna hoppas få tillbaka då forskningen inom området är så långsiktig, så menar Tünde Fülöp, att även om fusionsteknik inte blir lönsam i det närmaste så vet investerarna att magneterna i reaktorerna som kan komma till nytta inom industri och medicin. Dessutom finns en enorm global marknad om och när tekniken är redo.<br /><br /></div> <div style="text-align:right">Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 04 Jul 2018 11:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-for-elektromobilitet-placeras-pa-Lindholmen.aspxTestbädd för elektromobilitet placeras på Lindholmen<p><b>​Den testbädd för elektromobilitet som RISE och Chalmers etablerar med stöd av regeringen och i samverkan med industriparterna CEVT, Scania, Volvo Cars och Volvokoncernen kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</b></p><div>​RISE och Chalmers fick 2017 uppdraget av regeringen att skapa en testbädd för elektromobilitet. Det är nu klart att testbädden, som får namnet Swedish Electric Transport Laboratory AB, SEEL, kommer att placeras på Valdemar Noréns gata 7 på Lindholmen i Göteborg. SEEL kommer också att ha en geografisk placering i Stockholmsregionen. Var den hamnar är fortfarande under utredning.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen på SEEL syftar till att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn samt skynda på den svenska omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Sammantaget innebär regeringens anslag och industriparternas åtaganden att en investering om 1 miljard kronor görs i testbädden.</div> <div><br /></div> <div>SEEL kommer att tillhandahålla provning för alla de delar som elektrifierade transporter kräver. Det kan till exempel handla om elektrifierade växellådor och drivaxlar för olika typer av fordon, komponent-, drivline- och vagnstestning för hybrider och elektriska fordon samt laddning och smart energistyrning. Även den marina sektorn och flyget väntas kunna nyttja testbädden.</div> <div><br /></div> <div>– Fordonsindustrin är oerhört viktig för Sverige och idag tar vi ett viktigt steg för att framtidssäkra svenska fordonsjobb i den stora omställning som nu sker i transportsektorn. Från fossilt till förnybart, från bensin och diesel till el. Vårt mål är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Och då måste vi klara utsläppen samtidigt som vi säkrar företagens konkurrenskraft och jobben i Sverige. Svensk fordonsindustri kommer att spela en nyckelroll i denna omställning, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.</div> <br /><div>– Satsningen innebär stora möjligheter för utbildning, forskning och industriell utveckling. Testbädden kompletterar laboratorier som Chalmers redan har och för oss är det naturligt att ta ansvar som en av ägarna för att effektivt kunna bidra till en snabb kunskapsutveckling kopplat till elektriska fordon och farkoster, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/SEEL%20Presskonferens/180629-SEEL-1_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Mikael Damberg</em><em>, Närings- och innovationsminister talade på konferensen.</em><br /></div> <br /><div>– SEEL blir unikt genom den täta samverkan som kommer att ske mellan industri, institut och akademi och har alla förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet. Tillsammans med vår testanläggning för aktiv fordonssäkerhet, AstaZero, och vår nya testanläggning för att stresstesta fordonselektronik och trådlös kommunikation, Awitar, gör SEEL att RISE står väl rustat för att vara en stark innovationspartner för svensk fordonsindustri också i framtiden, säger RISE vd Pia Sandvik.</div> <div><br /></div> <div>– CEVT har ett tydligt uppdrag inom Geely-koncernen att bli ett världsledande innovationscenter och elektromobilitet är ett område som möjliggör nya funktioner som kommer vara helt nödvändiga för att våra kommande produkter ska kunna möta morgondagens krav på fossilfria fordon. Utveckling av dessa funktioner kräver djup förståelse både av komponenter och system, SEEL kommer vara en del i den bas vi behöver för att kontinuerligt utveckla denna kunskap, säger Mats Fägerhag, vd CEVT.</div> <div><br /></div> <div>– Scania är pådrivande i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. Eldrift kommer att vara en viktig del av den resan och Sverige har, med stora fordonstillverkare, grön energi och gott samarbete mellan politik, akademi och näringsliv, unika förutsättningar att ta en tung roll i den utvecklingen globalt sett. De båda eltransport-laboratorierna kommer att innebära stora fördelar för att både utveckla och testa elektrifierade tunga fordon i Sverige, säger Björn Westman, ansvarig för drivlineutveckling på Scania.</div> <div><br /></div> <div>– Med Volvo Cars ambitiösa elektrifieringsstrategi kommer SEEL bli ett viktigt verktyg för oss att utveckla och verifiera de nya teknologier som planeras för de kommande åren, säger Paul Welander, Senior Vice President, Volvo Cars. Under perioden 2020-2025 förväntar vi oss ett tydligt skifte mot elektrifierade fordon så timingen för denna satsning är utmärkt. Det är även en investering som kommer att gynna både näringslivet och samhället.</div> <div><br /></div> <div> – Vi i fordonsbranschen har en stor roll i den klimatomställning som måste till och elektrifiering är en viktig del av det arbetet, säger Lars Stenqvist, teknisk direktör på Volvokoncernen. Vi har börjat med våra bussar och första elektriska lastbilar, men det krävs mycket mer forskning och utveckling. SEEL kommer att hjälpa oss, och Sverige, att vara fortsatt ledande i utvecklingen av fordon och system för klimatneutrala transporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Christian Borg/Joakim Jakobsson</div> <div><strong>Foto</strong>: Cicci Jonson/RISE <br /></div>Fri, 29 Jun 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kraftfull-satsning-ska-gora-Chalmers-jamstallt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kraftfull-satsning-ska-gora-Chalmers-jamstallt.aspxKraftfull satsning ska göra Chalmers jämställt<p><b>​Genom en satsning på flera hundra miljoner kronor växlar Chalmers nu upp sitt jämställdhetsarbete rejält. Med konkreta och banbrytande förändringar i systemet och direktrekryteringar av kvinnliga toppforskare ska Chalmers på tio år uppnå en betydligt jämnare könsbalans inom fakulteten.</b></p>​I likhet med andra tekniska universitet har Chalmers en mycket låg andel kvinnor i fakulteten. På Chalmers ligger andelen idag på 22 procent. Forskning visar emellertid att en jämnare könsbalans leder till större vetenskaplig framgång och bättre arbetsmiljö, både för män och kvinnor.<br /> <br />Därför gör Chalmers nu en stor satsning för att komma tillrätta med den skeva könsfördelningen. Satsningen finansieras av Chalmersstiftelsen och har en budget på 300 miljoner kronor fördelat över tio år.<br /> <img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/StefanBengtsson_170907_150x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:140px;height:186px" /><br />– Olika undersökningar visar tydligt att akademin inte är jämställd idag – män och kvinnor bedöms och behandlas olika. Med den här kraftfulla satsningen, i tillägg till det vi redan gör, vill vi rätta till obalansen och på köpet bli ett starkare och framgångsrikare universitet. Det handlar om att bättre ta tillvara hela befolkningens kompetens, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.<br /> <br />Arbete med jämställdhet har pågått länge på Chalmers. Men den nya satsningen, som fått namnet Genie som en förkortning av engelskans Gender Initiative for Excellence, innebär en rejäl uppväxling för att skynda på förändringarna.<br /> <br />Genie består huvudsakligen av två delar. Den ena delen består av konkret arbete på varje institution för att identifiera och undanröja strukturella och kulturella hinder som bromsar kvinnors karriärer. Institutioner som uppfyller Chalmers jämställdhetskrav får en bonus i den interna fördelningen av pengar.<br /> <br />Den andra delen är att direktrekrytera kvinnliga toppforskare, samt att se till att övriga rekryteringar<span><span></span></span>, till exempel på grund av pensionsavgångar, resulterar i minst hälften kvinnor.<br /><span></span><span><span><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/PernillaWittungStafshede_150x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:140px;height:186px" /></span></span></span></span></span></span><br /> – Det handla<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>r om att bygga upp en kritisk massa av kvinnor. En liten minoritet har nämligen svårt att få ordentligt gehör. Men det innebär inte att vi sänker kompetenskr<span><span><span><span></span></span></span></span>aven – det finns många kvinnliga forskare som är oerhört kompetenta, säger professor Pernilla Wittung Stafshede som är en av initiativtagarna till satsningen.<br /><br /><br /><br />Text: Ingela R<span><span><span></span></span></span>oos<br />Foto: Johan BodellThu, 28 Jun 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-smarta-teknikprylar-undvika-hastighetsgranser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-smarta-teknikprylar-undvika-hastighetsgranser.aspxSå kan smarta teknikprylar undvika hastighetsgränser<p><b>​Det är inte bara i trafiken som det finns hastighetsgränser. Även ljuset har sina begränsningar – till exempel i optiska switchar för internettrafik. Nu har fysikforskare på Chalmers förstått varför det inte går att öka hastigheten över en viss gräns – och i vilka lägen det är bäst att välja en annan väg. ​</b></p><div><span>I nästan all modern elektronik spelar ljus och andra elektromagnetiska vågor en avgörande roll, inte minst i våra mobiltelefoner. För att kunna styra ljusets egenskaper med hög precision, har forskarna på senare år utvecklat konstgjorda specialmaterial – så kallade optomekaniska metamaterial – som övervinner de begränsningar som naturliga material har. För att förändra till exempel ljusets färg eller intensitet används så kallade optiska switchar. Dessa omkopplare kan vid internettrafik slås på och av upp till 100 miljarder gånger på en enda sekund. Sedan går det inte att öka hastigheten mera. Där går gränsen även för de unika specialmaterialen. </span></div> <div><span><br /></span></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/340x296px/philippeandsophieapple340x295.jpg" alt="" style="margin:5px" />– Forskare har haft goda förhoppningar om att uppnå allt högre hastigheter i optiska switchar genom att ytterligare utveckla de optomekaniska metamaterialen. Nu vet vi varför dessa material inte klarar att konkurrera ut befintlig teknik i till exempel nätverk för internettrafik och mobiltelefoni, säger Sophie Viaene, forskare inom nanofotonik på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span>För att komma fram till varför hastighetsbegränsningarna finns och vad de innebär, har hon i sin doktorsavhandling gått utanför optikfältet och även analyserat fenomenet med hjälp av så kallad ickelinjär dynamik. Slutsatsen är att det är nödvändigt att välja en annan väg för att kringgå hastighetsgränserna: I stället för att styra en hel yta samtidigt, kan man kontrollera interaktionen med ljus mer effektivt genom att manipulera en partikel åt gången. Ett annat sätt att lösa problemet är att låta specialmaterialet röra sig kontinuerligt med en konstant hastighet och att mäta variationerna av rörelsen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Men hastighetsgränsen är inte ett problem för alla användningsområden, konstaterar Sophie Viaene och hennes handledare, docent Philippe Tassin. När det gäller skärmar och olika typer av displayer är det inte nödvändigt att förändra ljusets egenskaper så extremt snabbt. Då erbjuder specialmaterialen stora möjligheter, eftersom de är tunna och kan vara flexibla.<br /></div> <div>Forskarna har med sina resultat tagit ut riktningen inom forskningsfältet och deras vetenskapliga artikel publicerades nyligen i den mycket ansedda tidskriften Physical Review Letters. Vägen ligger nu öppen för framtidens allt smartare klockor, skärmar och glasögon.  </div> <div><br /></div> <div><span>–</span><span> </span>När det gäller prylar där vi kan se ljuset med blotta ögat, är hastighetsbegränsningen inget problem, eftersom våra ögon inte är så snabba. Vi ser stora möjligheter för optomekaniska metamaterial när det gäller att utveckla tunna, flexibla applikationer för interaktiv visualiseringsteknik, säger Philippe Tassin, docent på institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><span>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span></div> <div><br /></div> <div>Bildtext till fotot i artikeln ovan: <span>Chalmersforskarna Sophie Viaene och Philippe Tassin publicerade nyligen sina forskningsresultat inom nanofotonik i den ansedda tidskriften Physical Review Letters. De har tagit ut riktningen inom sitt forskningsfält och visar vilka vägar som är bäst att gå. </span></div> <div><br /></div> <div><span><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?"><span style="display:inline-block"></span></a></span> Läs den vetenskapliga artikeln: <a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.120.197402?">Do Optomechanical Metasurfaces Run Out of Time?</a> i Physical Review Letters. <span>Artikeln är skriven av Chalmersforskarna Sophie Viaene och Philippe Tassin tillsammans med Vincent Ginis och Jan Danckaert från Vrije Universiteit Brussel/Harvard University. </span></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Så funkar nanofotonik och optomekaniska metamaterial:</span></h4></div> <div><span>Nanofotonik är en del av fysiken som studerar hur ljus kan styras och manipuleras med hjälp av elektromagnetiska strukturerade material. </span><br /></div> <div>Ljus och elektromagnetiska vågor spelar en avgörande roll i vårt samhälle när det gäller till exempel internet, smarta mobiler och tv-skärmar. För att tekniken ska kunna utvecklas vidare med optikens hjälp räcker det inte längre med vanliga, naturliga material. Det krävs konstgjorda specialmaterial – så kallade optomekaniska metamaterial - för att kringgå de begränsningar som naturliga material har. Inom forskningen undersöker och utformar man konstgjorda material för att få fram egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor. Det kan handla om allt ifrån mikrovågor och terahertzvågor till synligt ljus. Forskarna designar materialet genom att låta små elektriska kretsar ersätta atomer som de underliggande byggstenarna för växelverkan mellan elektromagnetiska vågor och materia. Sådana elektromagnetiska strukturerade material skapar möjligheter att konstruera komponenter för avancerad ljuskontroll med hög precision. </div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">För mer information: </h4> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Philippe-Tassin.aspx">Philippe Tassin​</a>, docent, institutionen för fysik, Chalmers<br /></div> <div><a href="/en/staff/Pages/viaene.aspx">Sophie Viaene</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers</div></div>Thu, 28 Jun 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Tidig-planetbildning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Tidig-planetbildning.aspx​Planetbildning börjar redan innan stjärnor är fullvuxna<p><b>​Ett europeiskt forskarlag har upptäckt hur stoftkorn börjar klumpa ihop sig och växa sig större nära en ung stjärna. Detta är det första steget för att planeter ska kunna bildas. – Våra observationer visar att den här processen startar redan medan stjärnan själv håller på att bildas, säger Per Bjerkeli på Chalmers, som tillsammans med forskare från Nederländerna och Danmark nu publicerar sina resultat i ansedda tidskriften Nature Astronomy.</b></p><div>Under de senaste åren har astronomer funnit ett stort antal planetsystem runt andra stjärnor, och allt tyder på att i stort sett alla stjärnor omger sig med en eller flera planeter. En stor fråga är därför när och hur planeter bildas. Resultaten från den här nya studien lanserar teorin att planetbildning startar mycket tidigt.  </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">I sitt arbete använde sig forskarna av Alma-teleskopet i Chile, 66 sammankopplade radioteleskop utspridda </span><span style="background-color:initial">över ett 16 km stort område på en högplatå i Atacama-öknen. När Alma riktades in mot TMC1A, en ung stjärna i stjärnbilden Oxen kunde forskarna se en tydlig gräns i stoftet nära stjärnan. De noterade också ett stort “hål” i strålningen från kolmonoxidgas, som är en av de vanligast förekommande gaserna där stjärnor och planeter bildas. Med hjälp av datormodeller har forskarna förklarat hålet med att stoftkornen i de inre delarna av skivan har vuxit i storlek från mikrometer till millimeter. Och det är en lika överraskande som spännande upptäckt. </span></div> <div><br /></div> <div>– Den unga stjärnan håller fortfarande på att bildas. Hittills har den bara samlat på sig lite mer än hälften av sin slutgiltiga massa. Att se att planetbildning redan påbörjats så tidigt är nytt, säger Daniel Harsono från Leidens Universitet och försteförfattare till artikeln ”Evidence for the start of planet formation in a young circumstellar disc” som publiceras den 25 juni. </div> <div><br /></div> <div>De aktuella observationerna ingår i ett projekt som leds av astronomen Per Bjerkeli på Chalmers. Projektets målsättning är att förstå hur stjärnor och planeter bildas och Per betonar betydelsen av att ha upptäckt tidig stofttillväxt runt en ung stjärna. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/per_profile_picture.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Endast mycket tidigt under stjärnbildningsprocessen finns det tillräckligt med material för att de allra största planeterna – som till exempel Jupiter – ska kunna bildas. Och stora planeter är något det finns gott om. De finns inte bara i vårt eget solsystem utan även i de flesta av de exoplanetsystem som hittills observerats, säger Per Bjerkeli (bilden till höger). </div> <div><br /></div> <div>Nästa steg för forskarna blir att undersöka om liknande processer kan observeras runt andra unga stjärnor. De hoppas att observationerna kan hjälpa oss att förstå hur vårt eget solsystem en gång bildades. </div> <div><br /></div> <div>Texten bygger på ett pressmeddelande från NOVA, ', the Netherlands Research School for Astronomy: &quot;<a href="http://www.astronomie.nl/#%21/index/_detail/gli/planet-formation-starts-star-reaches-maturity/">Planet formation starts before the star reaches maturity​</a>&quot;.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontakter: </h5> <div><div>Per Bjerkeli, avdelningen för astronomi och plasmafysik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. 031-772 6430 , 070-949 23 84, per.bjerkeli@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41550-018-0497-x">Läs hela artikeln: <em>&quot;Evidence for the start of planet formation in a young circumstellar disk.&quot;</em></a> By: Daniel Harsono (1), Per Bjerkeli (2), Matthijs H.D. van der Wiel (4), Jon P. Ramsey (3), Luke T. Maud (1), Lars E. Kristensen (3)  &amp; Jes K. Jørgensen (3). 1. Leiden University, the Netherlands. 2. Chalmers University of Technology, Sweden. 3. University of Copenhagen, Danmark. 4. ASTRON, Dwingeloo, the Netherlands. In Nature Astronomy, 25 June 2018 </div> <div><br /></div> <span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Stofttillvaxt_daria_lowrez.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><div><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Stofttillvaxt_daria_highrez.jpg"></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Stofttillvaxt_daria_highrez.jpg">Klicka för högupplöst version av <span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Daria Dall'Olios illustration</span></a><span style="background-color:initial">. </span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Planeter bildas ur en skiva av gas, stoft och damm som omger en nyfödd stjärna som TMC1A. I den här illustrationen visas hur planeter kan byggas upp när små dammkorn samlar ihop sig för att bli större dammkorn. Bild: Daria Dall'Olio</span></div> <div><br /></div> <div><p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Stofttillvaxt_observation_lowrez.jpg" alt="" style="margin:5px;width:251px;height:191px" /><br /><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Stofttillvaxt_observation_highrez.jpg">Ladda ner en högupplöst version av bilden</a>. <br />Den här bilden från teleskopet Alma visar skivan av gas, stoft och damm som omger <span style="background-color:initial">d</span><span style="background-color:initial">en unga stjärnan</span><span style="background-color:initial"> TMC1A och där framtida planeter kan bildas. L</span><span style="background-color:initial">jus från dammpartiklar (i rött) oc</span><span style="background-color:initial">h två olika typer av </span><span style="background-color:initial">kolmonoxid (grönt och blått) berättar om hur långt planetbildningen har kommit. </span><span style="background-color:initial">Frånvaron av kolmonoxid i den </span><span></span><span style="background-color:initial">inre delen tyder på att dammpartiklarna </span><span style="background-color:initial">i den</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">unga protoplanetära skivan </span><span style="background-color:initial">har ökat i storlek, från mindre än en tusendels millimeter till en m</span><span style="background-color:initial">illimeters storlek</span><span style="background-color:initial">. (I bakgrunden visas himlen runt stjärnan som den ser ut i synligt ljus.) Bild: Jørgensen/Harsono/ESASky/ESAC​</span></p> <p class="MsoNormal"></p> <span style="background-color:initial"></span></div> <span></span><div><br /></div>Mon, 25 Jun 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafenbaserad-film-leder-bort-varme-battre-an-grafitfilm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Grafenbaserad-film-leder-bort-varme-battre-an-grafitfilm.aspxGrafenbaserad film leder bort värme bättre än grafitfilm<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en film av grafenlager, som har över 60 procent högre värmeledningsförmåga än grafitfilm – trots att grafit enbart består av många lager av grafen. Den grafenbaserade filmen har stor potential för att bli ett nytt värmeledningsmaterial för fortsatt byggande av miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling.</b></p><div><span style="background-color:initial">Fram tills nu har grafenforskare antagit att grafenbaserad film inte kan ha högre värmeledningsförmåga än grafitfilm. Ett lager av grafen har en värmeledningsförmåga på mellan 3500 och 5000 W/mK. Om man lägger ihop två grafenlager blir de i teorin grafit, eftersom grafen är ett enda lager av grafit.</span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Dagens grafitfilmer, som används för att leda bort värme i mobiltelefoner och annan elektronik, har en värmeledningsförmåga på upp till 1950 W/mK. En grafenbaserad film borde därför inte ha högre värmeledningsförmåga än så.</div> <div><br /> </div> <div>Men en forskargrupp på Chalmers har nu utvecklat en film av flera grafenlager som har det. De har visat att värmeledningsförmågan hos filmen kan nå upp till 3200 W/mK, vilket är drygt 60 procent högre än hos de bästa grafitfilmerna.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/jliu_2016_350x305.jpg" alt="" style="margin:5px" />Professor Johan Liu (t.h) och hans forskargrupp har uppnått detta genom noggrann kontroll av både kornstorlek och i vilken ordning grafenlagren placeras. Den höga värmeledningsförmågan är ett resultat av stor kornstorlek, god platthet och svag bindningsenergi mellan grafenlagren. På grund av dessa viktiga egenskaper kan fononer, vars rörelser och vibrationer avgör värmeledningsförmågan, röra sig snabbare inom grafenlagren i stället för mellan lagren. Det höjer värmeledningsförmågan.</div> <div>– Detta är ett viktigt vetenskapligt genombrott, som kan få stor effekt på omställningen inom den existerande grafitfilmsindustrin, säger Johan Liu.</div> <div><br /> </div> <div>Dessutom har forskarna upptäckt att grafenfilmen har nästan tre gånger högre mekanisk draghållfasthet än grafitfilm – den uppnår 70 MPa.</div> <div>– Med fördelarna ultrahög värmeledningsförmåga och tunna, flexibla och robusta strukturer har grafenfilmen stor potential att bli ett nytt värmeledningsmaterial för fortsatt byggande av miniatyriserad elektronik och av andra system med hög effektutveckling, säger Johan Liu.</div> <div><br /> </div> <div>Den ständigt pågående miniatyriseringen och integreringen inom elektroniken innebär att svåra överhettningsproblem är ett stort hot mot prestandan och pålitligheten hos modern elektronik och många andra högeffektssystem.</div> <div>– För att åtgärda detta måste värmeledningsmaterialen bli bättre när det gäller både värmeledningsförmåga, tjocklek, flexibilitet och tålighet, för att matcha de komplexa och högt integrerade kraftsystemen, säger Johan Liu. Kommersiellt tillgängliga värmeledningsmaterial som koppar, aluminium och artificiell grafitfilm kommer inte längre att möta dessa krav.</div> <div><br /> </div> <div>Rättigheterna till den högkvalitativa tillverkningsprocessen för grafenfilmen har gått till SHT Smart High Tech AB, ett spin-off-företag från Chalmers som kommer att fokusera på att kommersialisera teknologin.</div> <div><br /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om: Forskningen</h5> <div>Chalmersforskarna har samarbetat med forskargrupper på Uppsala universitet och SHT Smart High Tech AB i Sverige, Shanghai University and Tongji University i Kina, och University of Colorado Boulder i USA.</div> <div><br /> </div> <div>Den vetenskapliga artikeln publiceras i tidskriften Small:</div> <div><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/smll.201801346">onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/smll.201801346</a> </div> <div><br /> </div> <div><strong>Relaterade artiklar: </strong></div> <div>Nat. Commun. 7:11281 doi: 10.1038/ncomms11281 (2016) <a href="http://www.nature.com/ncomms/2016/160429/ncomms11281/full/ncomms11281.html">www.nature.com/ncomms/2016/160429/ncomms11281/full/ncomms11281.html</a></div> <div>Carbon 106 (2016) 195-201, <a href="http://dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2016.05.014">dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2016.05.014</a> </div> <div>Carbon 61 (2013) 342-348,<a href="http://dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2013.05.014">dx.doi.org/10.1016/j.carbon.2013.05.014​</a></div> <div>Advanced Material, DOI: 10.1002/adma.201104408)</div> <div><br /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om: Den grafenbaserade filmen</h5> <div>Tillverkningsmetoden för grafenfilmen baseras på samtidig forming av grafenoxidfilm och reduktion på aluminiumsubstrat, separering av filmen genom torkning, följt av högtemperaturbehandling samt mekanisk pressning. Dessa förhållanden gör det möjligt att forma grafenfilm med stor kornstorlek, god platthet, tunnfilmstruktur och svag bindningsenergi mellan grafenlagren. Dessa egenskaper hos grafenfilm har stor påverkan på rörelse av högfrekventa difussiva fononer och lågfrekventa ballisitiska fononer. Detta leder därför till förbättring av värmeledningsförmåga i grafenfilm i plan. Fononer är kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmåga hos material.</div> <div><br /> </div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div>Johan Liu, professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, 031-772 30 67, jliu@chalmers.se</div>Mon, 25 Jun 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ratt-stod-ger-nya-teknikbolag-faste-i-regionen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ratt-stod-ger-nya-teknikbolag-faste-i-regionen.aspxRätt stöd ger nya teknikbolag fäste i regionen<p><b>​Med rätt stöd kan innovativa teknikföretag få fäste och blomstra i regionen, även när starka skäl finns för en flytt utomlands. Det visar ny forskning från Chalmers, som beskriver hur Chalmers Entreprenörskola bidragit till att havsenergibolaget Minesto fått djupa rötter i Västsverige – trots marknad och kapital på annat håll.</b></p><div>​Vad får lovande tillväxtbolag med hållbara tekniklösningar att rota sig? Mats Lundqvist, föreståndare för Chalmers Entreprenörskola, levererar svaret med eftertryck.</div> <div> </div> <div>– Där entreprenörskapet tar fart, där rotar sig också bolagen. Det är betydligt viktigare än var marknaden finns eller var investeringarna kommer ifrån, säger han. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Exemplet han hänvisar till gäller det uppmärksammade havsenergibolaget Minesto. Företaget, som etablerades och startade sin utvecklingsresa via studenter på Chalmers Entreprenörskola, har en unik teknologi för att producera el ur havsströmmar med hjälp av en undervattensdrake. Marknaden och testmiljöerna finns främst i Nordirland och Wales, och en stor del av investeringarna i bolaget kommer från utlandet. Ändå har företaget sitt huvudkontor i Göteborg, liksom det mesta av sitt forsknings- och utvecklingsarbete.</div> <div> </div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Där entreprenörskapet tar fart, där rotar sig också bolagen<span></span></span>&quot;</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Mats Lundqvist, Chalmers Entreprenörskola</h6> <div> </div></div> <div> </div> <div>Förklaringen kan utläsas i en nyligen publicerad forskningsartikel från Chalmers, ”Shaping factors in the emergence of technological innovations: The case of tidal kite tecchnology”, som granskar hur nya teknikföretag växer fram och formas i en lokal kontext – med Minesto som fallstudie.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Försteförfattaren Johnn Andersson, doktorand på institutionen för teknikens organisation och ekonomi, berättar att de stöttande strukturerna runt Minesto gav företaget möjlighet att utveckla tekniken, få fart på bolaget och etablera sig i Göteborg. Nyckeln var den plattform som Chalmers Entreprenörskola erbjöd. </div> <div> </div> <div><div>– Det här är ett företag som hela tiden har fått söka sig utomlands för att nå de potentiella marknaderna, kapitalet och testmiljöerna. Men via Chalmers Entreprenörskola fick företaget tillgång till ett lokalt nätverk, där de rätta kunskaperna och nyckelpersonerna fanns. Det var skälet till att bolaget kunde fortsätta utvecklas här, och slå ner rötterna i det lokala näringslivs- och innovationsklustret, säger Johnn Andersson.</div> <div> </div> <div><img src="/en/departments/tme/PublishingImages/News/800x600%20(bildkarusell)/MatsJohnn_750x300.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div></div> <div> </div> <div><span style="font-size:12px"><em>Mats Lundqvist, föreståndare för Chalmers Entreprenörskola, och Johnn Andersson, doktorand på Chalmers, ser Chalmers Entreprenörskola som en ”växelstation” som kopplar samman nya teknologier med den lokala industrin.</em></span><br /><br /><br />Fallet Minesto är extra lyckosamt anser han, eftersom företagets rötter i Västsverige inte bara har lett till arbetstillfällen hos bolaget och dess underleverantörer, utan även genererat kunskap som kommer regionen till del ur ett bredare perspektiv.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Det är inte bara företaget som rotats här, utan all kunskap det alstrat inom hållbar utveckling – många som tidigare arbetat med företaget finns ju kvar regionen. Det känns bra att Chalmers Entreprenörskola kan bidra till nya jobb och nya innovationer i Sverige, säger Mats Lundqvist.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Vi behöver en omställning mot hållbarhet, men också en hållbar omställning – och då kan inte alla företag försvinna utomlands&quot;</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Johnn Andersson, Chalmers</h6> <div> </div></div> <div> </div> <div>Även Johnn Andersson betonar vikten av att miljöteknikföretag kan etableras och utveckla sin teknologi i Sverige. </div> <div> </div> <div>– Vi behöver en omställning mot hållbarhet, men också en hållbar omställning – och då kan inte alla företag försvinna utomlands. Om vi i Sverige ska kunna fortsätta vara en viktig del av utvecklingen inom förnybar energi behöver vi återbäring i form av intäkter och nya exportindustrier, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Johnn Andersson anser att en viktig slutsats av forskningsstudien är att politiska styrmedel inte bara behöver stimulera tillväxt, utan också forma den.</div> <div> </div> <div>– Vi behöver fundera på hur vi bäst stöttar teknikutveckling i näringslivet, och hur vi kan skapa stödmekanismer och styrmedel som i större utsträckning gör att bolagen och teknologierna rotas lokalt, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><br /></h4> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION:</h4> <div> </div> <div>Artikeln ”Shaping factors in the emergence of technological innovations: The case of tidal kite technology” publicerades våren 2018 i den vetenskapliga tidskriften <em>Technological Forecasting and Social Change.<br /></em><span><a href="https://research.chalmers.se/publication/503434">Läs artikeln här &gt;&gt;</a><a href="https://research.chalmers.se/publication/503434"><span></span></a></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Författare: </strong></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/johnn-andersson.aspx">Johnn Andersson</a> (försteförfattare), doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys</div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/hans-hellsmark.aspx">Hans Hellsmark</a>, forskare på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys</div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén</a>, professor på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Chalmers Entreprenörskola</h5> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div>Chalmers entreprenörskola är en av världens högst rankade entreprenörskolor, med starkt fokus på samverkan. Sedan 1997 har studenter på Chalmers entreprenörskola fått möjlighet att starta och driva företag. Masterprogrammet är numera Sveriges mest framgångsrika uppstartsmiljö: Bland teknikbaserade startupbolag som växt fram genom svenska inkubatorer står idag Chalmersbolag för 40 procent av omsättningen.</div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/en/departments/tme/school-of-entrepreneurship/Pages/SchoolofEntreprenurship.aspx">Läs mer om Chalmers Entreprenörskola&gt;&gt;</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5"><a href="https://minesto.com/"></a>Minesto</h5> <div>Minesto tillverkar det marina kraftverket Deep Green, en ”drake” som sitter fast i en kabel på havsbotten och producerar grön el av tidvattenströmmar. Företaget utsågs av Time Magazine som en av årets smartaste uppfinningar 2010. Huvudkontoret finns i Göteborg med dotterbolag i Storbritannien.</div></div> <div> </div> <div><span><a href="https://minesto.com/">Läs mer om Minesto &gt;&gt;</a><a href="https://minesto.com/"><span></span></a></span><br /></div>Thu, 21 Jun 2018 00:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-kraftfullt-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-satsar-kraftfullt-inom-AI.aspxChalmers satsar kraftfullt inom AI<p><b>​Chalmers gör nu en storskalig satsning inom artificiell intelligens som ska höja forskning, utbildning och innovation inom AI till en ny nivå. Chalmersstiftelsen medfinansierar ett nytt kompetenscentrum som kommer att dra nytta av, och stärka, Sveriges expertis inom bland annat autonoma transporter, digitalisering och vård.</b></p><div>​ <br /></div> <div>Ny teknik baserad på artificiell intelligens, AI, växer fram inom många olika forskningsområden på Chalmers. Kombinationen av tillgång till stora mängder data, allt kraftfullare beräkningsresurser samt framsteg inom algoritmer för maskininlärning har lett till dramatiskt förbättrade AI-baserade lösningar. <br /><br />Förhoppningarna om teknikens stora potential att ge värde till samhället, går hand i hand med oron om dess konsekvenser – vad avser svensk konkurrenskraft och teknikens eventuella risker för samhället. <br /><br />– Vi bedriver framstående forskning inom AI men vi behöver stärka och koordinera det som görs. Därför startar vi nu ett kompetenscentrum inom AI på Chalmers, som ska omfatta flera olika institutioner och samverkan med industrin, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.<br /><br />Chalmers Centre in Artificial Intelligence kommer att ledas av Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, där forskare från flera institutioner, från industripartners, studenter och gästforskare kan arbeta tillsammans. <br /><br />Intresset för Chalmers nya AI-centrum är stort och den tillämpade forskningen bedrivs inom många olika områden. Inom transport utvecklas bland annat autonoma fordon och AI-baserade metoder inom modellering av gods och logistik, inom produktion drivs forskningen inom digitalisering och Industri 4.0, och inom e-hälsa studeras AI-baserade lösningar för diagnos och vårdprocesser. <br /><br />Inriktningen för centrumets tillämpade forskning kommer att utformas i nära samarbete med Chalmers övriga styrkeområden och strategiska industripartners. En viktig roll för centrumet är också att integrera verksamheten med de nationella och internationella forskningsinitiativ där Chalmers spelar en aktiv roll. <br /><br />Exempel på sådana initiativ är den nyligen annonserade satsningen från regeringen om <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-satsar-40-miljoner-kronor-pa-vidareutbildning-inom-ai/" target="_blank">utbildning inom AI</a>, som Chalmers fått i uppdrag att samordna, initiativ från den svenska industrin som är redo att medverka i investeringar i AI-forskning och utbildning, <a href="http://wasp-sweden.org/" target="_blank">Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program</a> (WASP-AI), där Chalmers är en aktiv part, samt den kommande <a href="https://www.lindholmen.se/nyheter/sverige-skapar-en-internationellt-ledande-samverkansmiljo-ai" target="_blank">AI &amp; Data Factory Arena</a> som etableras vid Lindholmen Science Park i Göteborg.<br /><br />– För att dra nytta av alla dessa mångsidiga initiativ krävs en stark samordningsinsats och en tydlig strategisk vision. Den satsning som vi nu gör kommer att höja Chalmers AI-forskning, utbildning och innovation till en ny nivå, säger Stefan Bengtsson. <br /><br />Arbetet med att starta upp Chalmers AI-centrum påbörjas direkt, med målet att öppna upp i januari 2019. Finansieringen kommer främst från Chalmersstiftelsen, med 317 miljoner kronor för perioden 2019-2028. Andra satsningar från Chalmers respektive industrin fördubblar intäkterna till centrumet. <br /><br />Onsdag 20 juni bjöd Chalmers in till ett seminarium för att närmare presentera alla AI-relaterade aktiviteter. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-pa-Chalmers-seminarium.aspx">Ta del av seminariets livesändning här</a>.<br /></div>Wed, 20 Jun 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svensk-tratt-fangar-kosmiska-vagor-i-varldens-storsta-teleskop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svensk-tratt-fangar-kosmiska-vagor-i-varldens-storsta-teleskop.aspxSvensk tratt fångar kosmiska vågor i världens största teleskop<p><b>​Nu är den på plats i Sydafrika: Chalmers mest avancerade radiomottagare och Sveriges huvudbidrag till rekordteleskopet SKA (Square Kilometre Array). Den blanka tratten är en skarp prototyp som nu testas i Karoo-öknen, ett avgörande steg mot ett radioteleskop som ska utmana våra idéer om tid och rum.</b></p>​<span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium har levererat sitt största teknikbidrag till projektet SKA (Square Kilometre Array). Det meterstora, 180 kilo tunga instrumentet är det första på plats av över hundra som ska monteras på parabolantenner ute i Karoo-öknen, paraboler som idag utgör teleskopet <a href="http://www.ska.ac.za/science-engineering/meerkat/">MeerKAT</a>. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/MeerKATBand1_SARAO_glint_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Band 1-mottagaren, som den kallas, gör att parabolen kan mäta upp radiovågor med frekvens mellan 0,35 och 1,05 gigahertz (våglängd 30-85 cm). </div> <div><br /></div> <div>Matarhornet ska nu testas på en av de 64 antennerna i MeerKAT. Det är ett av dagens största radioteleskop och ligger på samma plats i Karoo-öknen som SKA:s antenner också ska placeras. Mataren är en prototyp som tillverkats i Sverige av Chalmers i samarbete med svensk industri, utformad för att kunna massproduceras. </div> <div><br /></div> <div>Sverige är ett av 11 länder i det internationella projektet SKA som ska bygga världens största radioteleskop på radiotysta platser i Afrika och Australien. Projektet närmar sig slutet av konstruktionsfasen och bygget beräknas starta i början av 2020-talet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_lab_Bodell_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Den svenska mottagaren kommer då att få delta i mätningar av radiovågor från många olika källor i rymden. Med de mest känsliga radiomätningar hittills räknar forskare med att kunna pröva Einsteins lagar till bristningsgränsen, och undersöka universums okända historia genom att mäta upp miljontals galaxer på miljontals ljusårs avstånd.</div> <div><br /></div> <div>– Det är ett stolt ögonblick för oss nu när vi får en första skymt av hur världens största radioteleskop kommer att bli. Vi arbetar för att ta fram världens bästa mottagarteknik och hoppas att vårt bidrag till teleskopet ger mänskligheten möjlighet att se saker som vi aldrig gjort förut, säger Miroslav Pantaleev, projektledare för arbetet med SKA vid Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_team_72dpi_340x218.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Resan har föregåtts av intensivt samarbete mellan forskare och ingenjörer vid Onsala rymdobservatorium och hos industripartners, för att försäkra både prestanda och tålighet. Inför resan till Afrika har instrumentet genomgått tuffa fysiska tester i Sverige, både i Onsala och vid Saab Bofors Test Center i Värmland. </div> <div><br /></div> <div>John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, blickar framåt bortom dagens MeerKAT till framtidens paraboluppställning, SKA-mid.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_vibration_Helldner_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När parabolantennerna i SKA-mid kommer igång får världens astronomer tillgång till världens mest känsliga radioteleskop och många spännande projekt kommer att bli möjliga. Vi hoppas att bland annat hitta nya pulsarer för att kunna testa Einsteins teorier, studera i detalj hur galaxer som Vintergatan byggts upp under universums historia – och såklart göra alldeles oväntade upptäckter, säger han.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Tidigare pressmeddelande:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Svenskt-bidrag-redo-for-varldens-storsta-radioteleskop.aspx">Svenskt bidrag är redo för världens största radioteleskop</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Miroslav Pantaleev, chef för elektroniklabbet vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031 772 5555, miroslav.pantaleev@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial"><i>Bilder:</i></b><b><i><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Band1_LNA_Bodell_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></i></b> </div> <div><br /></div> <div><i>Högupplösta bilder finns tillgängliga på Onsala rymdobservatoriums Flickr-flöde, adress <a href="https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157696496569481">https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157696496569481​</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1a (överst) Band 1-mataren installerades på en av antennerna i MeerKAT. Ute i Karoo-öknen i Sydafrika finns de 64 parabolantennerna som idag utgör teleskopet MeerKAT, men som snart blir en del av världens allra största radioteleskop SKA. På en av antennerna testas nu svensk teknik som ska göra teleskopet till det känsligaste som världen sett. Den svenskbyggda Band 1-mataren hänger under parabolens runda vita sekundärspegel i den här bilden. </i></div> <div><i>(Foto: SARAO)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>1b. Band 1-matarens skyddskupa glänser i ökensolen på en av antennerna i MeerKAT. Till höger syns parabolantennens sekundärspegel. </i></div> <div><i>(Foto: SARAO)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>2. Fångar ett stort spann av radiovågor. Ett radioteleskop med parabol behöver en eller flera matare, för att leda radiovågor med ett brett spann i frekvenser fram till mottagarutrustningen. </i></div> <div><i>Band 1-mataren har en form som en tratt med böjd profil och fyra nockar på insidan. Den så kallade Quadridge-designen kunde anpassas till SKA-projektets krav med hjälp av matematik, fysik, men också avancerade optimeringsalgoritmer, berättar Jonas Flygare, doktorand på Chalmers.</i></div> <div><i>– Matarens böjda linjer har vi fått fram med hjälp av stokastiska optimeringsalgoritmer som utnyttjar tekniken att, inom givna parameterområden, slumpmässigt söka formerna som bäst tar emot radiovågorna efter våra specifikationer. Man behöver därför simulera ett väldigt stort antal modeller för att hitta den bästa. Utvärdering av antennens egenskaper på teleskopet gjorde vi  tillsammans med EMSS Antennas i Sydafrika samt med en systemsimulator som utvecklades av Marianna Ivashina med kollegor på Chalmers Institution för elektroteknik, berättar Jonas Flygare.</i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>3. Ingenjörerna i Band 1-projektet vid Onsala rymdobservatorium. Från vänster: Lars Wennerbäck, Miroslav Pantaleev, Jan Karaskuru, Per Björklund, Christer Hermansson, Leif Helldner, Bo Wästberg, Jonas Flygare, Lars Pettersson, Ronny Wingdén, Magnus Dahlgren och Ulf Kylenfall. </i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i> </i></div> <div><i>4. Vibrationstester i Karlskoga. Mataren genomgår skakningstester på Bofors Test Center i Karlskoga. Video (10 sek) finns</i></div> <div><i>Foto: Chalmers/Leif Helldner</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>5. Lågbrusförstärkare i Band 1-mataren för SKA. Low Noise Factory, Göteborg, ligger bakom de unika lågbrusförstärkarna (low noise amplifiers, LNA) för SKA Band 1, som syns i mitten av den här bilden. De är specialutvecklade för bästa möjliga prestanda utan att behöva kylas ned. </i></div> <div><i>(Foto: Chalmers/Johan Bodell)</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om SKA-projektet </b></div> <div><br /></div> <div>Projektet Square Kilometre Array (SKA) är ett internationellt samarbete för att bygga världens största radioteleskop. Det leds av SKA-organisationen med säte vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien. </div> <div>SKA kommer att möjliggöra forskning som blir omvälvande för vår förståelse av universum och fysikens fundamentala lagar, det kommer att bevaka himlen i aldrig tidigare skådad detalj, och kommer att kunna kartlägga den hundratals gånger snabbare än någon anläggning som finns idag.</div> <div><br /></div> <div>SKA är inget enskilt teleskop. Istället är det en samling av teleskop, eller antenner, som placeras ut över långa avstånd i uppställningar eller antennmattor. SKA kommer att byggas i två etapper: Fas 1 (som kallas SKA1) i Sydafrika och Australien, och fas 2 (SKA2) som expanderar in i andra afrikanska länder samtidigt som också den australiska delen utökas. SKA-Organisationen har stöd av 11 medlemsländer – Australien, Indien, Italien, Kanada, Kina, Nederländerna, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Sverige och Sydafrika. Den har fört samman några av världens bästa forskare, ingenjörer och beslutsfattare, samt fler än 100 företag och forskningsinstitut från 20 länder, för att konstruera och utveckla teleskopet. </div> <div><br /></div> <div>Sverige representeras i SKA-organisationen av Onsala rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Observatoriet drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet och har Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers som värdinstitution. </div> <div><br /></div> <div>SKA:s Dish-konsortium ansvarar för konstruktion och test av parabolen som kommer att utgöra SKA-mid, ett av två instrument i SKA. Chalmers och Onsala rymdobservatorium representerar Sverige konsortiet, som leds av Kina, och består av ingenjörer och forskare vid forskningsinstitut och företag i Frankrike, Italien, Kanada, Kina, Storbritannien, Sverige, Sydafrika och Tyskland.</div> <div><br /></div> <div>Mer om SKA finns att läsa på <a href="http://sweden.skatelescope.org/">http://sweden.skatelescope.org​​</a> och på engelska på <a href="http://www.skatelescope.org/">www.skatelescope.org​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Band 1-mataren och svensk industri inom SKA-projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Matarhornet har utvecklats för att fånga in de längsta radiovågorna för vilka SKA:s paraboler är känsliga. Frekvensområdet kallas Band 1 och sträcker sig mellan 350 och 1050 MHz (våglängd 30-85 centimeter). </div> <div><br /></div> <div>Projektet har letts av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers. Konstruktion och systemdesign för matarhornet utfördes av Onsala rymdobservatorium och finansierades av Vetenskapsrådet. </div> <div><br /></div> <div>När det gäller industrikontakter samarbetar Chalmers med Big Science Sweden och Vinnova.</div> <div><br /></div> <div>Flera företag från både Sverige och utanför har också bidragit till mataren. Leax Arkivator, Göteborg, Sverige, stod för matarens mekaniska konstruktion. Metalldelarna tillverkades av Ventana Group i Hackås, Jämtland, och av MegaMeta, Kaunas, Litauen. Sydafrikanska EMSS har levererat kontrollelektroniken. Systemtekniken koordinerades av EMSS Antennas och South African Radio Astronomy Observatory (SARAO).  Förstärkare till mottagaren görs av Low Noise Factory i Göteborg, och förstärkarna byggdes i renrummet Chalmers Nanofabrication Laboratory i Göteborg. Bland industripartners för SKA-projektet finns även Omnisys, Göteborg, som utvecklade designkoncept tidigt i projektet. Det övergripande projektet leddes av CSIRO (Australien), CETC54 (Kina) och SKA-organisationens projektkontor i Storbritannien</div> <div><br /></div> Wed, 20 Jun 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-win-win-pris-till-dansk-projekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/arets-win-win-pris-till-dansk-projekt.aspxWin win-priset till danskt projekt<p><b>​Win Win Gothenburg Sustainability Award, tidigare Göteborgspriset, ges i år till ett danskt projekt med industriell symbios.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/win-win-300x130px.jpg" alt="Bild på logotyp" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />Priset är på en miljon kronor, och Chalmers är en av de parter som står bakom det. I år prisas Kalundborg symbiosis, en dansk industripark som sysslar med så kallad industriell symbios. Det innebär att olika aktörer samarbetar så att den enes avfall blir den andres resurs. Detta återvinner därmed resurser och sparar både ekonomi och pengar.<br /><br />Kalundborg symbiosis är ett samarbete mellan nio offentliga och privata verksamheter, som pågått sedan 1972. Som en av de första industriparker som arbetat på detta sätt gav Kalundborg symbiosis upphov till begreppet ”industriell symbios” sedan verksamheten observerats av forskare. Som resultat av metoden har man sett större hållbarhet och bättre affärsresultat. <br /><br />Från att på 1970-talet ha delat en enda resurs – överskottsgas – delar de nio företagen idag 25 resurser, bland annat gips och rent vatten. Därmed beräknas man ha sparat 182 miljoner danska kronor samt 106 miljoner danska kronor i socioekonomiska besparingar. Koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med 635 000 ton per år.<br /><br /><div>Priset delas ut vid en ceremoni på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg den 24 oktober. Win Win Gothenburg Sustainability Award har delats ut sedan år 2000 och belönar ”banbrytande gärningar” och vill ”stimulera kreativitet och långsiktiga synergieffekter till förmån för människor, natur och vår gemensamma framtid”.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång<br /></div>Tue, 19 Jun 2018 16:40:00 +0200