Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 16 Feb 2018 13:27:56 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspx​Instrument från Chalmers ska se universums mest avlägsna delar<p><b>​När världens mest kraftfulla teleskop riktar in sig på de mest avlägsna delarna av universum den 1 mars 2018, är det med nya mottagare som utvecklats och tillverkats på Chalmers. De extremt finkänsliga instrumenten ger också nya möjligheter att leta efter vatten, i yttre rymden såväl som i vårt eget solsystem. – Att vara bäst i världen är en del av vår vardag. Det finns helt enkelt inga andra alternativ om du ska vara med på den här nivån, säger Victor Belitsky, professor och ledare för forskningsgruppen för Avancerad mottagarutveckling (GARD) på Chalmers.</b></p><div><span style="background-color:initial">ALMA-teleskopet är egentligen 66 stycken radioteleskop, beläget 5000 m.ö.h. i Chile på en högplatå i Anderna. Där gör de gemensamma observationer, med långt skarpare bilder än vad enskilda teleskop kan göra.</span><br /></div> <div>I vart och ett av de 66 teleskopen finns ett antal mottagare för observation på olika våglängder. Chalmersmottagarna som nu ska tas i bruk öppnar upp de frekvenser som kallas för Band 5 för observationer, alltså ljus i form av mikrovågsstrålning med en våglängd på mellan 1,4 och 1,8 millimeter – att jämföra med synligt ljus, vars längsta våglängder är på 740 nanometer (milljarddels meter).  </div> <div>– På de här frekvenserna kan vi observera kalla delar av universum, till exempel är regioner där stjärnor och planeter bildas av stort intresse. När ALMAs alla teleskop samverkar får du betydligt högre upplösning än vad du kan göra idag med optiska teleskop, säger Victor Belitsky, vars forskargrupp ingår i avdelningen Onsala rymdobservatorium på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap.</div> <div>– De frekvenser som nu blir tillgängliga kan bland annat ge forskarna en ny förståelse om hur stjärnor, planeter och galaxer föds. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Perfekt tajming​</h5> <div><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/GARDgruppbildmednamn.jpg" target="_blank"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/GARD-Chalmers-small.jpg" alt="Bild på forskningsgruppen GARD." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></a>Mottagarna utvecklades av GARD-gruppen (klicka på bilden för en större version med alla namn) i ett projekt som finansierades av EU-programmet <a href="https://ec.europa.eu/growth/sectors/space/research/fp6_sv">EC FP6</a> och löpte 2006-2012. Tajmingen visade sig vara perfekt, för när man var klara med de första mottagarna upptäcktes nya forskningsområden som gjorde att ALMA behövde mottagare på just Band 5. </div> <div>Victor och hans kollegor hade färdigställt sex kompletta mottagare, men för att kunna hantera beställningen på ytterligare 73 stycken bjöds ett team från NOVA, (Netherlands research school for astronomy) in i processen. De integrerade GARDs komponenter i den färdiga mottagarkassetten. </div> <div>– Den insatsen var viktig för att klara leveransen, men den stora utmaningen låg i arbetet att utveckla mottagaren och tillverka komponenterna. Det är världens bästa och mest avancerade teleskop som vi levererar till, och tack vare vår kunskap och erfarenhet har de nu har de fått den bästa tänkbara mottagaren. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Coola mottagare​</h5> <div>Den största utmaningen vid tillverkningen av mottagare för radioteleskop är hur man ska minska bruset och få en så ren signal som möjligt. </div> <div>– Bruset sätter gränsen för hur svaga signaler man kan ta emot. Man kan likna det vid att lyssna på en vanlig radio, men en miljon gånger mer känsligt! Så ju mer vi kan reducera olika typer av brus, desto mer ökar vi möjligheterna för nya upptäckter i rymden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Cryostat-01_300.jpg" alt="Den svenska mottagaren är i gott sällskap med sina ”syskon” från Japan, Kanada, USA och Frankrike." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Störande värmestrålning motverkas till exempel genom att mottagarna opererar i ca -269 grader Celsius, eller fyra grader från den absoluta nollpunkten (<em>bilden till höger visar mottagarna på plats i den s k kryostat som designats för att hålla så låg temperatur</em>). </div> <div>Det är också för att minska signalförluster i Jordens atmosfär som ALMA-teleskopen är placerade på 5 000 meters höjd, på en av de torraste platserna i världen. Här finns väldigt lite vattenånga i atmosfären ovanför teleskopen som annars stör, vilket gör att man kan använda Band 5-mottagarna för att leta efter vatten i rymden och i vårt eget solsystem. </div> <div>– Det finns många användningsområden för mottagarna, både vad gäller de närmaste planeterna och fjärran galaxer. Vi får se vilka forskningsansökningar som ALMA:s forskningskommitté väljer ut, men vi vet att det finns ett stort intresse just för att observera vatten i vårt eget solsystem. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Sverige med i toppen​</h5> <div>Glädjande nog är Sverige är inte bara med och levererar instrument till ALMA. Förra året var det svenska forskare som också utnyttjade teleskopet näst mest, efter Japan. </div> <div>– Lilla Sverige på andra plats! Det visar vilken styrka och ställning svensk astronomiforskning har internationellt sett. Med stödet från instrumenteringen ligger vi på en av de absolut ledande positionerna i världen – både vad gäller forskning och teknologi. Det ska vi vara stolta över. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen.</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Läs mer om utvecklingen och tillverkningen av mottagarna i artikeln: </em><span style="background-color:initial"><i><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/201731883">ALMA Band 5 receiver cartridge. Design, performance, and commissioning</a>, publicerad i Astronomy and Astrophysics (2017).  </i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Det finns också mer att läsa i en tidigare nyhet om utvecklingen av mottagarna: </i></span><i><span style="background-color:initial"></span><span></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/apex-sepia-alma-band-5-vatten-rymden.aspx">Teleskop redo att upptäcka vatten i rymden – med teknik från Sverige</a>. </span></i></div> <p class="MsoPlainText"></p> <div><em><br /></em></div> <div><em>Bilder: Oscar Mattson - </em><em style="background-color:initial">Gruppfoto. Mottagarna i teleskopet: </em><span style="background-color:initial"><i>ESO/P. Yagoubov.</i></span></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Kontakt: </em></div> <div><em><div><a href="mailto:victor.belitsky@chalmers.se">Victor Belitsky​</a>, Professor och enhetschef, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Onsala rymdobservatorium, Avancerad mottagarutveckling (GARD) <em style="background-color:initial"><div style="display:inline !important">+46 31 772 18 93. </div></em></div></em></div> ​Wed, 14 Feb 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-sakrare-karnbransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-sakrare-karnbransle.aspxStorsatsning på säkrare kärnbränsle<p><b>​För att få säkrare kärnkraftverk behöver dagens kärnbränsle utvecklas. Då krävs material som kan stå emot höga temperaturer och motverka utsläpp av farliga ämnen om olyckan skulle vara framme. Chalmersforskaren Mattias Thuvander har nyligen fått drygt 33 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya bränslen för säkrare kärnkraft.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Mattias%20Thuvander350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="307" height="267" alt="" style="margin:5px" />I hans projektgrupp ingår även chalmerskollegorna Itai Panas, Teodora Retegan och Christian Ekberg på institutionen för kemi och kemiteknik samt forskare på KTH och Uppsala Universitet. </div> <div>Tillsammans ska forskarna utveckla ett nytt och mer olyckståligt kärnbränsle. Det handlar om att förbättra både de så kallade bränslekutsarna och kapslingsrören som de matas in i. Kapslingsrören ska få en krombeläggning och bränslekutsarna ska tillverkas av urannitrid i stället för dagens urandioxid.  </div> <div>–  Det nya materialet förväntas minska utsläppen av farliga ämnen vid höga temperaturer och på så sätt minskar konsekvenserna av en olycka, säger Mattias Thuvander, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Forskarna kommer också att pröva nya vägar för att förbättra bränslets korrosionsmotstånd, för att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna. Dessutom ska de utvärdera hur bränslet fungerar under både normal drift och under simulerade olyckor. </div> <div> </div> <div><strong>Vad blir det första steget i projektet?</strong></div> <div>– Nu ska jag samla teamet bakom ansökan, dra upp riktlinjer och börja anställa doktorander.</div> <br /> <div><strong>Vad innebär satsningen för din forskning?</strong></div> <div>– Det blir ett bra tillskott till min forskning, som gör att vi kommer att vara fler här på Chalmers som samarbetar. Det är bra för kärnbränsleforskningen i landet.</div> <br /> <div><strong>Hur kan kärnsäkerheten förbättras?</strong></div> <div>–  Vi såg ju i Fukushima att extrema händelser kan få allvarliga konsekvenser. Det har lett till stora forskningsinsatser globalt för att utveckla bränslen som klarar sig utan kylning längre tid, och ger operatören mer tid att sätta in motåtgärder. Vår forskning har som mål att göra bränslet mer olyckståligt, och då förbättras säkerheten.</div> <br /> <div><strong>Det talas inte så ofta om kärnkraft när det gäller energiforskning. Hur ser du på kärnkraftens roll framöver?</strong></div> <div>–  Kärnkraft är en beprövad teknologi för storskalig elproduktion med ett mycket litet CO2-bidrag. Den kommer att vara viktig globalt under många år, men i framtiden kommer antagligen elproduktion att ske på andra sätt som sol, vind, vatten och kanske så kallad generation-4 kärnkraft, fusion eller ”carbon-capture”. Den dagen vi lätt och billigt kan spara stora energimängder i till exempel batterier, kanske vi klarar oss med bara solenergi. Men jag tror den dagen ligger många decennier bort och fram tills dess behöver vi många olika fossilfria tekniker.</div> <br /> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till på sikt?</strong></div> <div>– Jag hoppas kunna bidra till säkrare kärnkraft, men också till att stärka den svenska kärnbränsleindustrin, som förmodligen kommer att finnas kvar länge, även om vi avvecklar våra verk.</div> <div><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a></div> <div><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a></div> <div><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/deras-nya-material-ska-ge-effektivare-energisystem/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Stiftelsen för strategisk forskning. </a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information: </h5> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Mattias-Thuvander.aspx">Mattias Thuvander</a>, Docent, institutionen för fysik, Chalmers, mattias.thuvander@chalmers.se, 031 772 33 22 </div>Wed, 14 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxBygger cybersäkerhet från grunden<p><b>Konkreta verktyg och metoder för att motverka de vanligaste sårbarheterna på webben. Insatser för att utveckla ett säkert sakernas internet för industrin. Två nya, omfattande projekt inom cybersäkerhet startar inom kort vid institutionen för data- och informationsteknik.</b></p><div>Chalmers forskning inom cybersäkerhet har varit framgångsrik under en längre tid, och nu kommer två ramanslag från SSF att ytterligare stärka verksamheten. Två ansökningar, WebSec och Octopi, beviljades anslag i förra årets stora utlysning inom cybersäkerhet. WebSec kommer att drivas till stor del inom avdelningen för informationssäkerhet, medan Octopi har ett omfattande samarbete med avdelningen för funktionell programmering. Båda projekten har som mål att föra in säkerhetsaspekten tidigt i utvecklingen, i stället för att söka efter och försöka åtgärda fel när systemen redan är tagna i bruk. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förebygga så mycket som möjligt </h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Andrei-Sabelfeld-small.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:351px;height:329px" />– Målet med säkerhetsforskning är att se till att säkerheten inte är i vägen för annan utveckling, att det finns verktyg och automatiska metoder som gör att det inte ”går” att göra fel, säger Andrei Sabelfeld, professor på avdelningen för informationssäkerhet och projektledare för det nya SSF-finansierade projektet WebSec. </div> <div> </div> <div>Ett av de allvarligaste hoten mot webbsäkerhet är så kallad cross-site-scripting, som innebär att angriparen får skadlig programkod att användas av offrets webbläsare. Företag betalar stora pengar årligen för att upptäcka och täppa till säkerhetshål i de system som används. <br /><br /></div> <div>– Webbsystem är heterogena, de är implementerade i olika programspråk och designade på olika nivåer, så när man kopplar ihop dem blir det hål. I en typisk cross-site-scriptingattack lyckas angriparen med att få in kod i stället för data. Med nya programspråk och säkerhetstyper kan man förebygga sådana attacker. I projektet kommer vi att utveckla nya koncept för att granska webbsidor, vilket kommer att göra att man kan ta sig an cross-site-scripting på sätt som tidigare inte varit möjliga, säger Andrei Sabelfeld. </div> <div> </div> <div>För JavaScript, som är det vanligaste programspråket på webben, ska projektet leverera en plattform för analys som ska hjälpa programmerare att producera kod som är skyddad redan när den går ut i produktion. <br /><br /></div> <div>– Vi ska även arbeta med övergripande systemsäkerhet. Vi kommer tillbaka till problemet att olika komponenter är designade i olika programspråk, och ofta lyckas man säkra en av komponenterna, kanske webbläsaren eller databasen, men sen när man kopplar ihop dem uppstår nya fel som man inte hade tänkt på, säger Andrei Sabelfeld. <br />Här ska forskarna bygga mekanismer för att följa informationen genom hela systemet och se till att ingen information förstörs eller läcker ut. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sakernas internet närmar sig industrin</h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Alejandro-Russo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sakernas internet är ett begrepp för enheter, allt från stora saker, till exempel bilar, till små saker som en robotdammsugare, din klocka eller vad som helst som har viss beräkningskraft och är kopplat till internet. Tanken är att alla dessa enheter ska vara sammankopplade för att förenkla ditt liv, men det medför stora problem när det kommer till säkerhet, säger Alejandro Russo, biträdande professor på avdelningen för informationsteknik och projektledare för Octopi. </div> <div> </div> <div>Även inom industrin växer intresset för att utnyttja fördelarna med uppkopplade enheter, till exempel kan data från sensormätningar och stickprov på användardata användas för att förbättra nästa generation av produkter. Men den generella säkerhetsnivån är för låg, och ett osäkert sakernas internet öppnar för attacker. Bland annat finns skrämmande exempel på hur smarta kylskåp hackats för att komma åt lösenordsdata, och hur uppkopplade bilar tagits över och fjärrstyrts. <br /><br />– Idag programmeras de flesta enheter för sakernas internet med programspråk där säkerhet inte är en faktor. I projektet Octopi kommer vi att utveckla nya programspråk utrustade med abstraktioner som underlättar för utvecklare att producera säker kod, säger Alejandro Russo.<br /><br />Avsikten är att göra utvecklingen av inbäddade system bekväm, samtidigt som säkerheten får en central plats i utvecklarens sinne. Projektet är unikt genom sitt sätt att undersöka hur man kan utnyttja styrkorna hos funktionell programmering, framför allt säkerhet, korrekthet och tankegångar kring mjukvara, till enheter för sakernas internet. <br /></div> <br /> <h4 class="chalmersElement-H4">Information om projekten</h4> <div><strong>WebSec, Säkerhetsdrivna webbsystem </strong><br />Projektledare: <a href="/sv/personal/Sidor/andrei.aspx">Andrei Sabelfeld</a>, Chalmers tekniska högskola. <br />Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/dave.aspx">David Sands</a>, Chalmers tekniska högskola, och <a href="http://www.philipp.ruemmer.org/">Philipp Rümmer</a>, Uppsala universitet. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk Forskning</a> med 30 miljoner kronor. <br /><br /><strong>Octopi, säker programmering för sakernas internet</strong><br /> Projektledare: <span><a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, Chalmers tekniska högskola. </span></div></div></div> Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/mary-sheeran.aspx">Mary Sheeran</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/rjmh.aspx">John Hughes</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/koen.aspx">Koen Lindström Claessen</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/secarl.aspx">Carl Seger</a>, avdelningen för funktionell programmering, Chalmers tekniska högskola. <br />Företagspartners: Pelagicore AB, LumenRadio AB och Ericsson. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk forskning</a> med 31 miljoner kronor. <br />Mon, 12 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxKan datorer lära sig att diagnosticera hjärnsjukdomar?<p><b>​Bildtekniken har inneburit en revolution inom sjukvården och används allmänt för att ställa diagnos före behandling eller operation. De tekniska framstegen till trots är det medicinska experter som oftast gör även rutinartade bedömningar av magnetröntgenbilder. Skulle det vara möjligt genom deep learning att lära datorer att bedöma bilder av hjärnan lika bra, eller till och med bättre, än läkare?</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kan%20datorer%20lära%20sig%20att%20diagnosticera%20hjärnsjukdomar/Inrene_Gu_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="200" height="232" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:256px" />Deep learning handlar om att använda kraftfulla datorer med inbyggd artificiell intelligens för att efterlikna den mänskliga hjärnans sätt att tolka ny information och dra slutsatser i förhållande till vad som redan är känt. Skillnaden är bland annat att datorer kan analysera mycket större datamängder, vilket kan användas för att hitta bättre metoder att lösa svåra matematiska och tekniska problem.<br /><br />– Genom att studera stora mängder bilddata från tidigare undersökningar av patienters hjärnor kan datorer lära sig att känna igen karakteristiska utseenden för vissa sjukdomar, och därmed kan de bli kraftfulla diagnosverktyg för läkarna, säger Irene Gu, professor i forskargruppen för signalbehandling på Chalmers.<br /><br />Än så länge finns enbart preliminära resultat från forskning kring deep learning inom det medicinska området. Inom området datorseende däremot har deep learning redan nått upp till, eller till och med överträffat, vad människor klarar av när det gäller ansiktsigenkänning.<br /><br />Irene Gu har nyligen startat ett forskningsinitiativ som går ut på att använda deep learning för att analysera magnetröntgenbilder av hjärnan. Arbetet sker i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och med hjälp av flera studenter. Frågan är: Är det möjligt att genom artificiell intelligens ställa en Alzheimers-diagnos, eller att gradera hjärntumörer, bara genom att utgå ifrån stora mängder bilddata?<br /><br />– Vi har fått de första resultaten och de är lovande. Vår ambition är att nå upp till samma höga kvalitet i resultaten som medicinska experter klarar men på ett enklare sätt, säger Irene Gu.<br /><br /><strong>Att upptäcka Alzheimers</strong><br />Alzheimers är en obotlig kronisk sjukdom som gör att hjärnvävnad gradvis förstörs. De bakomliggande orsakerna ännu inte är helt kända. Enligt statistik från världshälsoorganisationen WHO 2015 lider omkring 30 miljoner människor av Alzheimers. Till sjukdomens symtom hör bland annat förvirring, språksvårigheter, minnesförlust och humörsvängningar. Om diagnos och behandling sätts in tidigt är det möjligt att sjukdomsförloppet kan bromsas.<br /><br />En vanlig metod för att upptäcka Alzheimers är att undersöka hjärnan med magnetkamera. Ofta ställs diagnosen i kombination med andra medicinska metoder som innebär undersökningar och observationer av hur patientens symtom på demens fortskrider.<br /><br />– För att upptäcka sjukdomen har vi i det här projektet använt två jämförelsevis enkla men ändå effektiva metoder för deep learning, 3D convolutional networks och 3D multiscale residual networks, som bygger på att datorer tolkar information i bilder i många komplexa lager. Vi använder först ett stort antal magnetröntgenbilder för att lära datorn hur en hjärna som drabbats av Alzheimers ser ut. Med utgångspunkt från detta kan datorn sedan lära sig att särskilja personer som insjuknat från friska personer, förklarar Irene Gu.<br /><br />Studien omfattade 340 personer och dessutom hade forskarna tillgång till omkring 1200 magnetröntgenbilder från en offentlig databas, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative (ADNI).<br /><br />– Vi har fått resultat av hög kvalitet. Den ena metoden har nått en träffsäkerhet på 98,74 procent när tidigare osedda magnetkamerabilder bedömdes och 90,11 procent vid bedömning av bilderna från deltagarna i studien. Det ligger näst intill i paritet med de allra bästa jämförbara forskningsresultaten, säger Irene Gu. Metoden som vi har utvecklat är alltså användbar i den här typen av undersökningar.<br /><br />Ett av projekten genomfördes som ett <a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/252184-deep-learning-methods-for-mri-brain-image-analysis-3d-convolutional-neural-networks-for-alzheimers-d">masterexamensarbete av Mahmood Nazari och Karl Bäckström.</a> En artikel om projektet har nyligen blivit antagen av IEEE International Symposium on Biomedical imaging (ISBI) 2018.<br /><br /><strong>Bedömning av hjärntumörer</strong><br />Stärkt av de positiva resultaten har Irene Gu inlett ett annat forskningsprojekt baserat på liknande teknik, utfört av Karl Bäckström 2017.<br /><br />– Tack vare intresset på Sahlgrenska för datorstödd diagnostik av hjärntumörer, och att vi i form av ett såddprojekt beviljades finansiering från institutionen för elektroteknik på Chalmers, kunde vi göra en deep learning-studie om gradering av hjärntumörer (gliom), säger Irene Gu.<br /><br />Gliom är en typ av tumör som utvecklas i hjärnans gliaceller eller i ryggraden. Cirka 30 procent av alla hjärntumörer och tumörer i centrala nervsystemet är av denna typ. Omkring 80 procent av alla elakartade hjärntumörer är gliom.<br /><br />Via läkarnas internationella nätverk kunde forskarna få tillgång till bildmaterial för hjärntumörer från USA, Frankrike och Österrike.<br /><br />– Vi har redan fått en del lovande resultat, även om det gäller relativt små datamängder, säger Irene Gu. Nu går vi vidare med ytterligare fördjupad forskning där fler studenter och forskare från Chalmers deltar i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br /><br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Irene-Yu-Hua-Gu.aspx">Irene Gu</a>, professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:irenegu@chalmers.se">irenegu@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Bild-och-videoanalys.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om datorseende och medicinsk bildanalys</a><br />Thu, 08 Feb 2018 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/E-pappret-far-SSF-finansiering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/E-pappret-far-SSF-finansiering.aspxE-pappret får SSF-finansiering<p><b>​Du har kanske sett det på Chalmers årsredovisning från 2016. E-pappret som docent Andreas Dahlin och hans doktorand Kunli Xiong, utvecklade har väckt nyfikenhet även utanför Chalmers gränser. I slutet av förra året vann Andreas Dahlin och hans papper EM i Science Slam. Nu har pappret fått rejäl skjuts mot förverkligande då det blir finansierat med 30 miljoner från SSF.</b></p><p><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx">​Andreas Dahlin</a>, docent inom tillämpad kemi på Chalmers, har utvecklat ett nano-tunt e-papper som kan visa samtliga färger inom RGB-skalan. Pappret avger inte ljus, som digitala displayer gör, utan reflekterar omgivningens ljus. Det går att ändra färgen som reflekteras genom elektiska impulser. Detta gör att pappret knappt drar någon energi alls och fungerar bättre än vanliga displayer i dagsljus. Med sin nya teknologi har Andreas Dahlin rönt framgångar i Europa genom att vinna EM i Science slam, en tävlingsform som handlar om bästa populärvetenskapliga presentation. För att kunna ta steget vidare i sin forskning har Andreas Dahlin bara haft en utmaning: finansiering. Nu har Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, beviljat 30 miljoner kronor för att e-pappret ska kunna vidareutvecklas. </p> <p> </p> <p>​Du fick 30 miljoner kronor från SSF. Vad ska du göra nu?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Det här förändrar ju definitivt saker och ting! Till en början ska jag nog fira med mina medsökande i Norrköping och så ska vi lägga upp en plan. Sen måste jag definitivt skaffa mer labbutrymme!</span></p></blockquote> <p>Vad blir ditt nästa steg rent forskningsmässigt?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div dir="ltr" style="font-size:14px"><div dir="ltr" style="font-size:14px"><p style="font-size:14px;text-align:left"><span style="font-size:14px">Det är nog faktiskt att ta några steg tillbaka och hitta nya infallsvinklar istället för att köra på i samma spår som innan. Nu har vi mer resurser och hyfsat lång tid på oss jämfört med tidigare. Jag tror vi bör göra lite tester och läsa på ännu mer i syfte att hitta nya idéer, även om projektet förstås fortfarande kommer att handla om plasmon-strukturer och reflektiva färgade ytor.</span></p></div></div></blockquote> <p>Vad innebär satsningen för din forskning?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Det här projektet blir nu en del av min forskning på ett mer formellt sätt och jag breddar verkligen mina aktiviteter eftersom epappret är ganska annorlunda gentemot min andra forskning.</span></p></blockquote> <p>Det är inte detta du haft i fokus i din forskning hittills. Kommer e-pappret bli ditt nya huvudområde? </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Nej inte min huvudaktivitet än, men det kommer helt klart bli en betydande del.</span></p></blockquote> <p>När, tror du, att vi kommer ha ett e-papper som visar alla färger ute på marknaden?</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p dir="ltr" style="margin-right:0px"><span style="font-size:14px">Enligt SSF så är tanken att finansiera projekt som kan ge tillämpningar inom 5-15 år. Så då vet vi hur lång tid vi har på oss… Nej skämt åsido så tror jag vi har goda möjligheter att få fram något som verkligen fungerar, även utanför labbet menar jag. Men det är svårt att vara bättre än alla andra konkurrerande tekniker! Det är bara att göra sitt bästa och se vad som händer. Vi kommer garanterat generera ny kunskap.</span></p></blockquote> <p dir="ltr" style="margin-right:0px">Text och bild: Mats Tiborn</p>Thu, 08 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionssatsning.aspxSolenergi och 3D-printing nytt i korrosionssatsning<p><b>​Kompetenscentrum HTC (The High Temperature Corrosion Center) har fått 40 miljoner kronor från Energimyndigheten över fyra år. Tillsammans med stödet från Chalmers och centrets 19 medlemsföretag är satsningen på totalt 120 miljoner kronor.</b></p><p>​<a href="http://www.htc.chalmers.se/">HTC </a>är ett av Sveriges mest etablerade kompetenscenter med över 20 år inom korrosionsforskning. HTC:s forskning fokuserar framför allt på materialutmaningar vid produktion av grön el från biobränslen samt i samband med bränsleceller för hållbara energisystem.  </p> <p>När HTC nu går in i en ny fyrårig programperiod ökar budgeten med 25 procent vilket ger utrymme för de två nya forskningsområden: </p> <p><em>Solenergianläggningar </em>som skapar elektricitet genom omvandling av värme, så kallad koncentrerad termisk solkraft (CSP), är en viktig källa till ”grön” el i länder med många soltimmar. Genom att lagra energi i smältor kan anläggningar producera elektricitet nattetid, till skillnad från fotovoltaiska (PV) solpaneler. Men idag leder korrosionsproblem i anläggningarna till att materialtemperaturerna begränsas vilket leder till dålig verkningsgrad och ekonomi.</p> <p>– För att CSP teknologin ska bli konkurrenskraftig krävs bland annat material som kan utstå mycket höga temperaturer, helst högre än 700oC. HTC fokuserar på grundläggande studier av den kemiska/elektrokemiska interaktionen mellan smältan och det spontant bildade oxidskikt som skyddar materialet säger <a href="/sv/personal/Sidor/lg.aspx">Lars-Gunnar Johansson</a>, föreståndare på HTC.</p> <p><em>Additiv tillverkning (AM), även kallad 3D printing</em> är en ny revolutionerande tillverkningsmetod där föremål skapas genom att addera lager efter lager av ett material i en datorstyrd process. Vid AM-tillverkning av metallkomponenter utgår man från ett metallpulver som smälts med fokuserad laser eller elektronstråle.  AM tillverkning lämpar sig för detaljer med komplex form, till exempel turbinblad i gasturbiner. </p> <p>– HTC:s forskningsutmaning är att förstå hur korrosionsbeteendet påverkas av AM-materialens karakteristiska mikrostruktur och hur egenskaperna skiljer sig från motsvarande material som tillverkats konventionellt, till exempel genom gjutning, säger Lars-Gunnar Johansson. </p> <p>HTC bedriver världsledande forskning om högtemperaturkorrosion och bidrar till omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem. <a href="http://www.htc.chalmers.se/">Läs mer på HTCs hemsida.</a></p> <p> </p> <p>Text och bild: Mats Tiborn<br /></p>Thu, 08 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldsrekord-i-ljus-visar-att-laserpulser-kan-bromsa-elektroner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldsrekord-i-ljus-visar-att-laserpulser-kan-bromsa-elektroner.aspxVärldsrekord i ljus visar att laserpulser kan bromsa elektroner<p><b>​Chalmersfysiker har bidragit till att sätta ett nytt världsrekord i ljus. De extremt energirika strålarna skapades nyligen i samarbete med brittiska kollegor. Forskarna har också kunnat mäta en effekt – strålningsdämpning – som kan spela en viktig roll för fysiken runt svarta hål och neutronstjärnor.</b></p><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020">Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Physical Review X. </a>De banbrytande experimenten inom laserfysik genomfördes under de mest extrema förhållanden som är möjliga på jorden.<br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/MattiasMarklund350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" height="263" width="301" alt="" style="margin:5px" /></span>– Vi har jobbat länge för att kunna göra den här typen av experiment. Därför är det roligt att vi verkligen lyckades mäta strålningsdämpningen och hur elektronerna bromsas in. Att vi samtidigt satte ett världsrekord är grädde på moset, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik på Chalmers. <p></p> Han har tillsammans med Chalmerskollegan Tom Blackburn och tidigare kollegorna Anton Ilderton och Chris Harvey tagit fram de teoretiska beräkningar som användes för att genomföra experimentet. Det är den brittiska experimentalisten Stuart Mangles vid Imperial College i London som har lett arbetet med att göra praktik av teorin, så att det avancerade experimentet kunnat genomföras.<p></p> För att kunna skapa rekordstrålarna och se strålningsdämpningen använde fysikerna laserpulser som är en miljon miljarder gånger starkare än ljuset på solens yta. De krockade dessa pulser med ultrasnabba elektroner, något som kallas för en Comptonkälla. I den våldsamma smällen skapades ljusstrålar med energier som slog världsrekord. <p></p> I krocken omvandlades elektronernas energi till ultrakorta pulser av extrem gammastrålning. Samtidigt som strålarna skapades bromsades elektronerna in dramatiskt. <p></p> Denna inbromsning kallas strålningsdämpning, och tros ha en mycket viktig roll för fysiken runt neutronstjärnor och svarta hål. Gammastrålarna från experimentet var ett tecken på att man framgångsrikt hade lyckats mäta strålningsdämpning. Mätdata från experimentet antyder också att krocken mellan elektronerna och laserpulsen var så kraftfull att den klassiska fysiken bröt samman, och kvanteffekter blev betydande. <p></p> <p></p> – Det här kan vara ett första steg mot att skapa unika strålnings- och partikelkällor. Sådana kan användas för andra experiment och ny grundforskning, till exempel när det gäller att förstå astrofysikaliska miljöer, säger Mattias Marklund. <p></p> Experimentet som ligger till grund för upptäckten utfördes på Astra Gemini-lasern vid Rutherford Appleton-laboratoriet, som drivs av Science and Technology Facilities Council, i Storbritannien. <p></p> Under 2018 kommer den internationella forskargruppen fortsätta sitt samarbete.<br /><p></p> <div><div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br />Foto: Peter Widing <br /></div> <div><br /></div> <p></p> <div> <span><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020">“<em>Experimental evidence of radiation reaction in the collision of a high-intensity laser pulse with a laser-wakefield accelerated electron beam</em>”</a> i Physical Review X.<br /><br />Forskningen på Chalmers har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet.<br /></div> <br /><h5 class="chalmersElement-H5">Mer information:<span></span></h5></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Mattias-Marklund.aspx">Mattias Marklund</a>, professor, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 39 39, <a href="mailto:mattias.marklund@chalmers.se">mattias.marklund@chalmers.se</a></div> <h5 class="chalmersElement-H5"></h5> Wed, 07 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Supertalangerna-som-skakar-om-aktiebranschen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Supertalangerna-som-skakar-om-aktiebranschen.aspxSupertalangerna som skakar om aktiebranschen<p><b>​De fann varandra direkt under Chalmersstudierna i industriell ekonomi. Nu har de skakat om aktiebranschen med egna företaget Sigmastocks. Nyligen utsåg Veckans Affärer Mai Thai och Nanna Stranne till Sveriges främsta supertalanger inom finansvärlden.</b></p>​Mai Thai och Nanna Stranne ser till att spararna kan ta makten över sina aktieplaceringar. Genom företaget Sigmastocks, som de startade under studietiden på Chalmers, får kunderna tillgång till ett digitalt analysverktyg som gör att de kan optimera sitt sparande själva.<br /><br />Verktyget utvecklade de tillsammans med en professor i finansiell matematik på Chalmers, och idag har bolaget tunga, lokala investerare bakom sig - som Chalmers Ventures och Stena Finans.<br /><br />I en intervju i Veckans Affärer berättar duon att de vill förändra hela branschen, som de beskriver som ineffektiv, trög och icke-transparent när det kommer till privatsparande. <br />– Vi vill hjälpa många människor till en bättre privatekonomi. Den här branschen håller på att förändras snabbt och det gäller att hänga med för att lyckas, säger Nanna Stranne.<br />– Vi hjälper privatpersoner att ta makten över sitt sparande samtidigt som vi kapar en massa fondavgifter, säger Mai Thai.<br /><br />I intervjun ger de sina bästa råd till startup-bolag – och betonar vikten av att våga misslyckas.<br /><br />– Du måste verkligen brinna för det du håller på med! Om du tror på och vill åstadkomma någonting så genomsyrar det allt du gör. Jag tror även att det är viktigt att hela tiden tänka nytt och våga sticka ut. Och du måste våga misslyckas, annars kommer du inte att lära dig något. <br /><br />Det är elfte året i rad som Veckans Affärer listar Sveriges 101 supertalanger.<br />– Vi utser supertalangerna för att lyfta människor vi tror på och stötta dem när de fortsätter att själva lyfta sina idéer och verksamheter, säger Åsa Uhlin, chefredaktör på Veckans Affärer.<br /><br /><strong>Text: Ulrika Ernström</strong><br /><br /><a href="https://www.va.se/nyheter/2018/01/30/fintech-duon-vi-vill-gora-ett-avtryck-och-forandra-hela-branschen-i-en-mer-positiv-riktning/">Läs hela intervjun</a> med duon i Veckans Affärer<br /><a href="https://www.va.se/nyheter/2018/01/29/hela-listan-har-ar-sveriges-101-supertalanger-2018/">Hela listan:</a> Sveriges 101 Supertalanger 2018<br /><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/Utbildning/grundutbildning/Sidor/default.aspx">Läs mer om Chalmers utbildning inom industriell ekonomi</a><br /><a href="https://sigmastocks.com/">Läs mer om Sigmastocks</a><br />Tue, 06 Feb 2018 00:25:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-form-av-mötesarena-på-Chalmers---Veras-gräsmatta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-form-av-m%C3%B6tesarena-p%C3%A5-Chalmers---Veras-gr%C3%A4smatta.aspxNy mötesarena samlar forskning, innovation och entreprenörskap<p><b>​Som första högskola i Sverige lanserar nu Chalmers, tillsammans med Chalmers Ventures och Stena Center, en ny typ av mötesplats på campus som knyter samman akademi, näringsliv, studenter och startup-bolag. Veras Gräsmatta är en del av Chalmers storsatsning på entreprenörskap, med målet att förverkliga fler av forskningens goda idéer för en hållbar framtid.</b></p><div>​Entreprenörskap och innovation sker i mötet mellan människor. Det är den bärande tanken bakom Veras Gräsmatta, en ny community-yta där start-ups, innovatörer, Chalmers portföljbolag, forskare och intressenter kan mötas.<br /><br /></div> <div>– Vi har skapat en mötesplats, ensam i sitt slag, placerad i hjärtat av Sveriges mest framgångsrika uppstartsmiljö. Här erbjuder vi mötesrum, eventyta och arbetsplatser, säger Jan Burenius, VD på Stena Center.</div> <div> </div> <div><div>Den nya träffpunkten finns på Vasaområdet på campus Johanneberg, och binder fysiskt och symboliskt ihop Chalmers Ventures, Stena Center och Chalmers tekniska högskola – som tillsammans står bakom satsningen. Platsen är vald med omsorg.</div> <div> </div> <div>– Här rör sig Chalmers studenter och forskare, och här finns Chalmers Ventures - en av världens högst rankade högskoleinkubatorer, säger Linnea Lindau, VD på Chalmers Ventures.<br /><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> <style> p, , {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span lang="SV">”Genom denna entreprenörskapssatsning kopplar vi samman industrin, forskare<span>, startup-bolag och entreprenörer, för att utveckla näringslivet och göra verklighet av forskningens idéer”</span></span> </h3> <p style="text-align:center"></p> <div style="text-align:center"><em>– Maria Elmquist, Chalmers</em></div> <p></p> <div>  </div></div> <div>Veras Gräsmatta är en viktig del av Chalmers satsning på att bli ett ledande entreprenöriellt universitet. Entreprenörskap har under lång tid genomsyrat högskolan, och nu samlas all entreprenöriell verksamhet under en gemensam flagg: Entrepreneurship. By Chalmers. I satsningen ingår bland annat ett nytt projekt med målet att minst hälften av alla studenter ska få entreprenöriella erfarenheter under sin utbildningstid. </div> <div> </div> <div>– Genom denna entreprenörskapssatsning kopplar vi samman industrin, forskare, startup-bolag och entreprenörer, för att utveckla näringslivet och göra verklighet av forskningens idéer, säger Maria Elmquist, prefekt på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Parterna bakom Veras Gräsmatta:</h4> <p><a href="http://www.chalmersventures.com/"><strong></strong></a><strong><a href="/sv/Sidor/default.aspx">Chalmers Tekniska högskola</a> </strong>forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva entreprenörskaps- och innovationsmiljö och har omkring 10300 heltidsstudenter och 3100 anställda.</p> <p><br /></p> <p><span><a href="http://www.chalmersventures.com/"><strong>Chalmers Ventures</strong></a> är ett dotterbolag till Chalmers och har 15 års erfarenhet av att sammanföra idégivare med drivna entreprenörer. Företaget stöttar team som vill ta sin teknikbaserade affärsidé och skapa ett globalt företag, och erbjuder expertcoaching, ett stort nätverk och finansiering. Rankad som bästa svenska universitetsanknutna företagsinkubator i UBI Index, och topp tio i världen.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /><strong><a href="http://www.stenacenter.se/sv-SE">Stena Center </a></strong>är en plats där idéer utvecklas och företag bildas. Lokalerna i Landala fungerar som ett kontorshotell för entreprenörer och startups, som erbjuder servicebaserade arbetsplatser och möjlighet till ett utökat nätverk.<br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4"> <style> </style><style> rmrmrmal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.0.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style></h4></div> Mon, 05 Feb 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxModell för broars bärkraft sparar miljoner<p><b>Karin Lundgren har utvecklat en förenklad modell som visar hur bärförmågan påverkas i konstruktioner med rostande armering. När modellen användes på två broar i Stockholm, visade det sig att de inte behövde förstärkas, trots det till synes dåliga skicket. Trafikverket kunde spara drygt 30 miljoner kronor.</b></p><div>​Varje år spenderar staten stora summor på att renovera och förstärka broar och andra betongkonstruktioner. I takt med att klimatförändringarna bidrar till stigande temperaturer blir rostande konstruktioner dessutom ett allt större problem. <br /></div> <div>– Om vi kan visa att det går att renovera broarna istället för att döma ut dem helt, så sparar samhället mycket pengar. Miljön gynnas också när man slipper bränna ny betong. Dessutom finns det många vackra gamla broar som har ett stort kulturvärde.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse fascinerar</h5> <div>Runt 2000 började <a href="/sv/personal/Sidor/karin-lundgren.aspx">Karin Lundgren</a>, professor i betongbyggnad på Chalmers, göra detaljerade 3D-modeller för att ta reda på hur det påverkar förankringen när rosten breder ut sig för att så småningom spräcka betongen. <span>Hon beskriver sig som lite av en nörd i sin förtjusning över 3D-modellerna. <br /><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div>– Tänk att man kan gå in så i detalj och faktiskt förstå hur saker och ting fungerar. Det är häftigt. Att det dessutom finns både ekonomiska och miljömässiga fördelar gör det inte sämre.<br /><br /></div> <div>En del i hennes omgivning kunde inte riktigt se poängen med hennes projekt eftersom de inte trodde att 3D-modellering var något som skulle börja användas i praktiken, medan andra uppmuntrade henne att fortsätta. <span>Den forskning som dittills fanns på området var motstridig och Karin fortsatte att räkna på hur man kunde förklara på vilket sätt förankringen påverkas av rost. Med hjälp av de detaljerade 3D-modellerna kunde Karin till sist få en bild av hur de olika delarna hängde ihop. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <br /> <h5 class="chalmersElement-H5">
Räknade på bärförmåga med modellen</h5> <div>Till en början var Karin nästan ensam att forska, men så småningom lyckades hon få finansiering för ett doktorandprojekt, och nu är det flera doktorander och forskare som samarbetar. Efter fem, sex år gjorde Hendrik Schlune sitt examensarbete, och han hade förmågan att förenkla.<br /><br /> </div> <div>– Medan vi andra satt och tittade på alla våra grafer och inte kunde se skogen för alla träd, kunde han se mönstret. Det var fantastiskt. Utifrån den kunskap vi hade byggt kunde vi sedan ta fram förenklade modeller där man kan räkna på bärförmågan i betongbroar med rostande armering.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Broarna höll trots den risiga ytan</h5> <div>Via Trafikverket, som har finansierat en stor del av Karins forskning, kunde hon testa sin modell på Blommenbergs- och Gröndalsviadukterna i Stockholm. <br /><br /></div> <div>– Tillsammans med konstruktören Ulf Nilsson gjorde vi beräkningar och kunde visa att broarna höll, trots att de såg ganska risiga ut, vilket man inte hade kunnat visa tidigare. </div> <div> </div> <div>De konventionella beräkningsmetoderna visade att broarnas bärförmåga inte var tillräcklig och därför behövde förstärkas till en kostnad av 45 till 50 miljoner. Nu räckte det med att reparera broarna för drygt 11 miljoner så att de inte fortsatte att rosta. <br /></div> <div><br />Totalt finns det 20 000 broar i Trafikverkets regi, även om inte alla behöver renoveras. <br /></div> <div>– Bara på de två broarna sparade vi drygt 30 miljoner kronor, vilket är mer än hela forskningsprojektet kostade. Det är ett klockrent exempel på när forskningen kan tillämpas praktiskt och ger resultat, säger Adriano Maglica, som jobbar med tillståndsbedömning av broar på Trafikverket. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Modellen finns i svenska föreskrifter</h5> <div>Idag finns Karins modell i de svenska föreskrifterna för hur man ska räkna på befintliga broar och hon hoppas att den så småningom kan ingå i en europeisk standard.</div> <div>Karin och hennes kollega Kamyab Zandi, ingår i en internationell arbetsgrupp som ska ta fram nya normer, för hur man räknar på befintliga konstruktioner, men det gäller att ha tålamod. Det tog drygt 15 år innan modellen kom med i de svenska föreskrifterna och Karin räknar med att det tar bortåt tio år till innan den kan bli EU-standard.</div> <div> </div> <div>– Det finns de som tycker att Trafikverket är väldigt konservativa, men det är ju de som får betala om det vi gör inte fungerar. Det är lätt att komma med häftiga idéer om hur man ska bygga, men det är Trafikverket som ska förvalta allting sedan. Därför känns det ganska skönt för mig att de nu tror på vår modell så mycket att de tar in den i sina föreskrifter. <br /><br /></div> <div>Modellen kan få stor spridning eftersom problemet med rostande armering inte bara finns i broar. Göteborgs Hamn har visat intresse och lösningen är också värdefull för alla som äger parkeringsgarage med rostande armering liksom fastighetsägare som har hus med balkonger. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse viktig</h5> <div>Att Karin och hennes kollegor till sist ändå lyckades gå hela vägen från idé till konkret nytta, tror hon både beror på ett stort tålamod både hos forskargruppen och hos Trafikverket. </div> <div>En annan bidragande orsak till framgången är att forskargruppen har lyckats få finansiering inom samma område så länge. 
Dessutom, menar Karin att det är avgörande att de först skaffade sig en grundläggande förståelse för fysiken bakom, istället för att göra något enbart utifrån de försök som redan fanns. <br /><br /></div> <div>– Från första början så tyckte jag mest att det var så häftigt att kunna modellera det här i detalj. Då hade jag inte ens någon bild av att vi skulle kunna lyckas, säger Karin.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ytan bedrar</h5> <div>Men vad är det egentligen som är så spännande att forska på korrosion och hållbarhet?</div> <div>– Det är nog att det är så påtagligt. Att jag kan peka på något och säga: Kolla vad risigt det ser ut. Hur bra tror du att det håller? Det är ju något minsta barn kan förstå, även om svaret inte alltid är så enkelt. <br /><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Verktyg-för-bedomning-av-korroderade-broars-tillstand-och-livslangd.aspx">Läs mer om forskningen bakom modellen</a><br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/coskl">Karin Lundgrens publikationer i research.chalmers.se</a><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 02 Feb 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sveriges-första-stödcentrum-för-cancerdrabbade-invigs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sveriges-f%C3%B6rsta-st%C3%B6dcentrum-f%C3%B6r-cancerdrabbade-invigs.aspxSveriges första stödcentrum för cancerdrabbade invigs<p><b>​Kraft att leva och ett bättre psykosocialt stöd. Det är målet för Kraftens hus Sjuhärad i Borås, Sveriges första stödcentrum för cancerdrabbade. Centre For Healthcare Improvement vid Chalmers är en viktig del av det unika samarbetsprojektet.</b></p><div>​”Du har cancer.”</div> <div><br />De tre orden förändrar livet för en människa men också för många runt omkring. Beskedet väcker frågor både hos den sjuka och hos familj, släkt, vänner, grannar, arbetskamrater och chefer. Sjukvården sköter det medicinska men vem tar hand om allt det andra? <br /><br /></div> <div>– En cancersjukdom förändrar livet på många plan för alla cancerberörda, både hemma med familjen, på arbetet och i andra sociala sammanhang. Därför har vi tänkt i nya banor om hur olika resurser och huvudmän kan samlas och utveckla det psykosociala stödet tillsammans, säger projektledaren Carina Mannefred från Regionalt cancercentrum väst.</div> <div> <br /></div> <div>Pilotprojektet är resultatet av ett unikt samarbete mellan patienter, närstående, Regionalt cancercentrum (RCC) väst, forskare från Chalmers, politiker och tjänstemän från Västra Götalandsregionen, samt representanter från en rad välfärdsinstitutioner samt näringslivet inom Borås.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span lang="SV">&quot;Det unika med projektet är samskapandet; att det är resultatet av ett samarbete mellan alla relevanta samhällsaktörer plus näringslivet och patienterna&quot; </span> </h3> <div style="text-align:center"> <em>–Andreas Hellström, Chalmers</em> </div> <div> </div> <div>Initiativet kommer från cancerdrabbade själva, genom RCC Västs patient- och närståenderåd. Under ett och ett halvt år har samarbetsparterna sedan mötts i designworkshops och dialogmöten för att vaska fram behov, önskemål och lösningar. Studiebesök på stödcentrum i England och Danmark har också gjorts.</div> <br /><div>– Det unika med projektet är samskapandet; att det är resultatet av ett samarbete mellan alla relevanta samhällsaktörer plus näringslivet och patienterna, säger lektor Andreas Hellström vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, som leder det vetenskapliga delen av projektet runt Kraftens hus Sjuhärad. </div> <div><br /></div> <div>Efter workshopserien har den ideella föreningen Kraftens hus Sjuhärad bildats. Lokalerna finns i Borås men stödcentret är till för cancerdrabbade i hela Sjuhärad, för såväl människor under pågående behandling som färdigbehandlade och närstående.</div>   <div>Kraftens hus finansieras dels genom ett årligt anslag från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen under tre år och dels med hjälp av sponsring. Det är en användardriven verksamhet, som kommer att utformas och utvecklas efter besökarnas behov och önskemål. Möjligheten att möta andra i samma situation är central men i lokalerna vill man också skapa möjlighet för information och aktiviteter av viktiga välfärdsaktörer som sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img alt="KraftensHusPiaoLeni2_750x300.jpg" src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/KraftensHusPiaoLeni2_750x300.jpg" style="margin:5px" /><br /><strong><span></span></strong><span style="font-size:12px"><strong>Projekt som ger kraft. </strong>Pia Bredegård är friskförklarad från sin bröstcancer och kommer att arbeta halvtid på Kraftens hus. Leine Persson Johansson lever med kronisk lungcancer och är patientrepresentant i styrelsen. <em>”Från den dagen jag steg in på sjukhuset har jag känt mig oerhört ensam med min diagnos och frågat efter andra drabbade, kanske ett faddersystem. Wow, vad bra det känns att få vara med och öppna en sådan verksamhet nu!”</em> säger Leine.</span><br /><br />Målet är att komplettera vården och ge emotionellt, socialt och praktiskt stöd. Exempel på andra aktiviteter kan vara målargrupper, samtalsgrupper för barn, yoga och promenadgrupper, föreläsningar på olika teman och rådgivning till chefer om hur de kan stödja en anställd som har fått cancer. Förhoppningen är att modellen med tiden ska sprida sig till hela regionen och riket. </div> <div> </div> – Vi ska inte ta över sjukvårdens ansvar för cancerrehabilitering utan vara ett komplement och erbjuda aktiviteter som de inte har. Kraftens hus kommer att bli en mötesplats där både patienter och närstående kan möta andra människor i liknande situation och samtala under informella former säger Carina Mannefred. <div> <br /></div> <div><em><strong>Text: Karin Hylander<br /><br /></strong></em></div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <h3 class="chalmersElement-H3"><p class="chalmersElement-P">Mer information om Chalmers del av Kraftens hus <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/forskning/Sidor/Kraftens-Hus-%E2%80%93-fr%C3%A5n-kraft-att-%C3%B6verleva-till-kraft-att-leva-.aspx">finns här &gt;&gt;</a><br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P">Kraftens hus invigdes <strong>onsdagen den 7 februari</strong>. <br />Adressen är Träffpunkt Simonsland, plan 6, Viskastrandsgatan 5 i Borås.</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Kontakt</strong>: <a href="/sv/personal/Sidor/andreas-hellstrom.aspx">Andreas Hellström</a>, Chalmers, telefon: 076-119 1423, e-post: <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se</a><br /><br />Läs mer på <a href="https://www.kraftenshus.se/">www.kraftenshus.se</a><br /></p></h3>Fri, 02 Feb 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspxOrganiskt båtbygge i ett nötskal<p><b>​En segelbåt med skrov byggt av balsaträ, linneväv och en cashewnötbaserad epoxy. Det är vad åtta studenter på Chalmers slipar på i vinter. Formula sailing är ett båtbyggarprojekt där 70 procent av skrovet måste bestå av biomaterial. I september ska de tävla i Italien – och under Båtmässan visar de upp båten.</b></p><p></p> <div>​Sedan augusti förra året har studenterna arbetat med att designa och bygga den ovanliga segelbåten. Alla båtbyggarna studerar andra året på masterprogrammet Marin teknik, efter att ha studerat maskinteknik under sina tre första år på Chalmers. I en verkstad på campus Johanneberg, laminerar studenterna båtkärnan i balsaträ med linneväv och en cashewnötsbaserad epoxi. Eric Eriksson, en av studenterna i projektet, har varit ansvarig för materialvalen.</div> <div>– Vi har valt en kärna av mjukare och svagare material, balsaträ. Både på ut- och insidan sitter flera lager med väv av linnefiber i en epoxymatris. Det ger struktur och styrka, säger Eriksson. </div> <div>– Epoxi är i princip ett lim som limmar ihop fibrerna i linneväven med kärnan, säger Simon Granli som också ingår i projektgruppen.</div> <div>Eric Eriksson medger att den valda lamineringen inte når upp till samma nivå som kolfiber eller glasfiber hade gjort – med det är material som tävlingsreglerna inte tillåter dem att använda. Baserat på linneväven och cashewnötsepoxins styrka i relation till vikten, så är det ett av de bättre valen ur den organiska världen. </div> <div>– Vikten är viktig! Ju mindre båten väger, desto snabbare går den, säger Granli. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tävlar i Italien i höst</h4> <p></p> <p>Varje år tävlar båtar som representerar universitet över hela världen i ett tredagarsrace. Förra året hölls tävlingarna i Palermo i september. De två ansvariga handledarna från Chalmers besökte då tävlingen för att se och lära. Mest troligt kommer det bli samma plats i år och tiden kommer bli senare delen av september. <br />Under sommaren kommer studenterna på Chalmers att träningssegla båten, och förbereda för tävlingen. Reglerna säger att den som seglar båten måste vara student från samma universitet som design- och byggteamet, och rekryteringen av den eller dem som ska segla håller i skrivande stund på. </p> <p><br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Utställning på Båtmässan</h4> <p>Den 3 till 11 februari hålls den årliga Båtmässan på Svenska mässan i Göteborg. Bägge helgerna, 3–4, samt 9–11 februari, kommer studenterna bakom Chalmers formula sailing att ställa ut sin segelbåt och finnas på plats i monter F04:21 (GKSS) för att svara på frågor. <br /></p> <p><br /></p> <p>Se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=XZWEhMJZuNU">videon</a></p> <p>Läs mer om <a href="/en/centres/sportstechnology/research/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">projektet Chalmers formula sailing</a></p> <p></p> <div> </div> <p></p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA OM TÄVLINGEN:</h4> <div>Komma på, designa, implementera och driva är ledorden i det innovativa så kallade CDIO-initiativet, där studenttävlinen Formula sailing ingår. CDIO-initiativets mål är att ge studenter en teknisk grund i verkliga system och produkter att stå på, som komplement till en teknisk utbildning. Ett annat exempel på CDIO-projekt där Chalmers deltar är Formula student, i vilket studenter designar och bygger eldrivna fordon som de sedan tävlar med mot andra universitet. </div> <div> </div> <p></p> <p>Formula sailing är en del av Chalmers satsning på <a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">sportteknologi</a>.<br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</p> <p><strong>Foto/video:</strong> Johan Bodell<br /></p>Wed, 31 Jan 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Astrokemister-metanol-magnetiska-hemligheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Astrokemister-metanol-magnetiska-hemligheter.aspxAstrokemister avslöjar metanolets magnetiska hemligheter<p><b>​Ett chalmerslett forskarlag har tagit fram en metod för att mäta upp magnetfält i rymden med hjälp av metanol, den enklaste formen av alkohol. Forskningsresultaten, som publiceras i Nature Astronomy, löser en viktig gåta inom astrokemin och erbjuder ett nytt sätt att undersöka hur tunga stjärnor föds.</b></p>​<span style="background-color:initial">Under ett halvsekel har många molekyler upptäckts i rymden. Med hjälp av radioteleskop har astronomer kunnat studera dessa molekyler och med därmed undersöka vad som pågår i de täta, mörka molnen där nya stjärnor och planeter föds.</span><div><br /></div> <div>På sådana platser kan temperatur, tryck och gasrörelser alla mätas upp tack vare signaturerna som molekylerna lämnar i radiosignalerna som molnen avger. För att kunna förstå hur de tyngsta stjärnor bildas behöver forskare också mäta upp magnetfält, men det har länge varit en betydligt svårare uppgift. </div> <div>  </div> <div>Boy Lankhaar, doktorand i astronomi vid Chalmers som lett projektet, berättar.</div> <div> </div> <div>– Vi vet att när de största och tyngsta stjärnorna föds så spelar magnetfält en viktig roll. Men just hur magnetfälten påverkar processen debatteras bland forskare. Därför behöver vi sätt att mäta upp magnetfälten, och det är en rejäl utmaning. Nu tack vare våra nya beräkningar vet vi hur vi kan göra det med hjälp av metanol, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Idén om att kunna använda mätningar av metanol (CH<sub>3</sub>OH eller träsprit) i rymden för att utforska magnetfält lanserades för många decennier sedan. I den täta gasen som omger många nyfödda stjärnor lyser metanolmolekyler starkt i form av så kallade masrar – naturliga mikrovågslasrar i rymden. De signaler som kan registreras av radioteleskop från sådana metanolmasrar är både mycket starka och sänds ut vid mycket specifika frekvenser.</div> <div><br /></div> <div>– Masersignalerna sänds dessutom ut från de områden där magnetfälten har mest att berätta för oss om hur stjärnor bildas. Med vår nya förståelse för hur metanol påverkas av magnetfält kan vi äntligen börja tolka det som vi ser, säger Wouter Vlemmings, astronom vid Chalmers och medlem i teamet.</div> <div><br /></div> <div>Tidigare försök att mäta upp metanolets magnetiska egenskaper har drabbats av problem. Istället bestämde sig Boy Lankhaar och hans kollegor för att bygga en teoretisk modell, och såg till att den stämde överens både med tidigare teoretiska arbeten och med laboratoriemätningar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi utvecklade en modell av hur metanol beter sig i magnetfält med startpunkt i kvantmekanikens principer. Snart fann vi att de teoretiska beräkningarna stämde väl överens med de experimentella mätningarna som fanns tillgängliga. Då kände vi oss tillräckligt säkra för att extrapolera till de förhållandena som vi förväntar oss i rymden, förklarar Boy Lankhaar.</div> <div> </div> <div>Uppdraget visade sig ändå vara krävande. Teamets teoretiska kemister, Ad van der Avoird och Gerrit Groenenboom, båda vid Radboud-universitetet i Nijmegen, Nederländerna, behövde göra nya beräkningar och rätta tidigare arbeten.</div> <div> </div> <div>– Eftersom metanol är en relativt enkel molekyl tänkte vi först att projektet skulle vara lätt. Istället blev det väldigt komplicerat eftersom vi behövde räkna fram metanolets egenskaper på ett mycket noggrant sätt, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>De nya resultaten öppnar upp nya möjligheter för forskare som vill förstå universums magnetfält. De visar dessutom hur problem kan lösas inom astrokemin – där forskningsområden astronomi och kemi möts. </div> <div><br /></div> <div>Huib Jan van Langevelde, astronom vid Joint Institute for VLBI ERIC och Leidenuniversitetet samt medlem i forskarlaget, förutspår nya upptäckter framöver.</div> <div>  </div> <div>– Det är otroligt att så detaljerade beräkningar behövs för att avslöja den molekylära komplexiteten som vi behöver för att tolka de mycket precisa mätningar som vi gör med dagens bästa radioteleskop. I framtiden kommer vi att behöva både experter inom kemi och inom astrofysik för att göra nya upptäckter om molekyler, magnetfält och stjärnbildning, säger han.</div> <div><br /></div> <div><i><b>Bild och film</b></i></div> <div><i><b><br /></b></i></div> <div><div><em>Högupplösta bilder finns på <a href="https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157692776402725">https://www.flickr.com/photos/onsala/sets/72157692776402725​</a></em><span style="background-color:initial">​</span></div> <i><b></b></i></div> <div><i><b><br /></b></i></div> <div><div><i><span style="background-color:initial">Bild (överst) – Magnetfält spelar en viktig roll i de områden i rymden där de flesta massiva stjärnor föds. I den här illustrationen visas omgivningarna hos en nyfödd, tung stjärna, och de ljuspunkterna där radiosignaler från metanol kan upptäckas. De ljusa prickarna i bilden pekar ut så kallade metanolmasrar – naturliga lasrar som är vanligt förekommande i de täta gasmolnen där tyngre stjärnor bildas. De böjda linjerna representerar magnetfältet. Tack vare nya beräkningar kan astronomer nu börja undersöka magnetfält i rymden genom att mäta upp radiosignaler från metanolmolekylerna i dessa ljusstarka källor.</span><br /></i></div> <div><i style="background-color:initial">Källa: <a href="http://www.astrosen.unam.mx/~wsteffen/">Wolfgang Steffen​</a>/Chalmers/Boy Lankhaar (molekyler: Wikimedia Commons/Ben Mills)​</i></div> <i><b></b></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><em style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/2X2d5ZbTdIY"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/methanol_animation1_72dpi_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​</a>Video – </em><span style="background-color:initial"><i>Se en animerad videoklipp </i></span><span style="background-color:initial"><i>om hur stjärnor föds - och hur forskare nu får hjälp av metanol när de ska undersöka hur tunga stjärnor bildas</i></span><i style="background-color:initial">: <a href="https://youtu.be/2X2d5ZbTdIY">www.youtu.be/2X2d5ZbTdIY</a></i></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Filmen är på engelska, textad på svenska</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Credit: Chalmers/Daria Dall'Olio/Boy Lankhaar (se länk för mer om filmen)</em></span></div> <div><i><span style="background-color:initial"><br /></span></i></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Se andra versioner av pressmeddelandet: <a href="http://jive.eu/astrochemists-reveal-magnetic-secrets-methanol">hos JIVE (på engelska)</a>, <a href="http://www.ru.nl/nieuws-agenda/nieuws/vm/imm/2018/astrochemici-onthullen-magnetische-geheimen/">hos Radboud-universitetet (på nederländska)</a>, <a href="https://www.universiteitleiden.nl/nieuws/2018/01/astrochemici-onthullen-de-magnetische-geheimen-van-methanol">hos Leidenuniversitetet (på nederländska)</a>, <a href="http://www.astronomie.nl/#%21/home/_detail/external_gli/astrochemici-onthullen-de-magnetische-geheimen-van/">hos NOVA (på nederländska)​</a>, och <a href="https://www.media.inaf.it/2018/01/29/i-segreti-magnetici-del-metanolo/">hos INAF (på italienska)​</a></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen </b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten publiceras i februarinumret av tidskriften Nature Astronomy i en artikel som är tillgänglig online den 29 January 2018: <i>Characterization of methanol as a magnetic field tracer in star-forming regions </i>(<a href="https://www.nature.com/articles/s41550-017-0341-8">artikel hos Nature Astronomy​</a>; <span style="background-color:initial">doi: <a href="http://dx.doi.org/10.1038/s41550-017-0341-8">10.1038/s41550-017-0341-8</a></span><span style="background-color:initial">)</span><span style="background-color:initial"> av Boy Lankhaar (Chalmers), Wouter Vlemmings (Chalmers), Gabriele Surcis (Joint Institute for VLBI ERIC, Nederländerna, och INAF, Osservatorio Astronomico di Cagliari, Italien), Huib Jan van Langevelde (Joint Institute for VLBI ERIC, Nederländerna, och Leidenuniversitetet, Nederländerna), Gerrit C. Groenenboom och Ad van der Avoird (Institutet för molekyler och material, Radboud-universitetet, Nijmegen, Nederländerna). </span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och European Research Council (ERC).</span><br /></div> <div>​</div> <div>År 2015 tilldelades Boy Lankhaar Kungliga nederländska kemisällskapets Golden Master-pris (<a href="https://en.kncv.nl/awards/kncv-golden-master-award">https://en.kncv.nl/awards/kncv-golden-master-award​</a>) för sitt  examensarbete inom detta projekt vid Radboud-universitetet, Nijmegen, Nederländerna.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter:</b></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, <span style="background-color:initial">Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Chalmers, tel: 0</span><span style="background-color:initial">31-772 5500 eller </span><span style="background-color:initial">0</span><span style="background-color:initial">70 493 3114, robert.cumming@chalmers.se.</span></div> <span></span><div></div> <div> </div> <div>Boy Lankhaar, doktorand, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, tel: 031 772 55 42, boy.lankhaar@chalmers.se</div> Mon, 29 Jan 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/-Arets-Chalmershinder-mater-hopphastarnas-kraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/-Arets-Chalmershinder-mater-hopphastarnas-kraft.aspxÅrets Chalmershinder mäter hopphästarnas kraft<p><b>​För tredje året i rad samarbetar Gothenburg Horse Show med Chalmers i syfte att hitta en så ultimat språngkurva för hopphästen som möjligt. I år är det kraften i hästarnas avstamp och landning som kommer att mätas. Det har aldrig tidigare gjorts.</b></p>​
– Vi fortsätter att skaffa oss ny information om hur hästar faktiskt hoppar, rön som utmanar den gängse, traditionella bilden av hur hoppen sker, säger Magnus Karlsteen, ansvarig för Chalmers hästsportsatsning.<br /><br />I år är det kraft som står i fokus när Chalmersstudenterna fortsätter att skaffa sig allt bättre förståelse för hur en häst hoppar. Genom att gräva ned en sensor innan och efter hindret kommer kraften i hästarnas avstamp samt i landningen kunna mätas. <br /><br />– Hur mycket kraft som hästen använder innan och efter hindret är helt okänt, och att vi har möjlighet att göra dessa mätningar är helt klart en världsnyhet, säger Magnus Karlsteen, docent i fysik.<br /><br />Publiken kommer precis som tidigare år kunna ta del av resultatet direkt via jumbotronen på arenan. Siffrorna kommer att analyseras och generera information som bygger vidare på arbetet där Chalmers studenter kan fortsätta att analysera språngkurvan.<br /><br />– Det ligger helt i Gothenburg Horse Shows intresse att vara med och stötta utvecklingen för en mer hållbar häst genom tekniska innovationer, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show. <br /><br />Projektet Chalmershindret drivs av studenter på Chalmers som utnyttjar sin kunskap för att bygga världsunika mätsystem med hästens välfärd, välmående och välbefinnande i centrum . Många av studenterna lockas av att de kan kombinera sitt hästintresse med sina studier. <br /><br />– Det är en möjlighet man får när man pluggar på Chalmers, att man kan kombinera sitt intresse med studier, säger Magnus Karlsteen.<br /><br /><a href="https://eurohorse.se/" target="_blank">EuroHorse-mässan</a>, 22-25 februari, pågår samtidigt som <a href="http://www.gothenburghorseshow.com/" target="_blank">Gothenburg Horse Show </a>och där presenteras såväl hinder som andra hästforskningsprojekt. Chalmers är ett riksindrottsuniversitet. För mer information om Chalmers hästsportsatsning besök: <a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/hastsport/Sidor/default.aspx" target="_blank">Hästsport på Chalmers</a><br /><br />Gothenburg Horse Show arrangeras den 20-25 februari 2018 av <a href="https://gotevent.se/" target="_blank">Got Event</a>, Göteborgs Stads evenemangs- och arenabolag, som driver tio arenor i Göteborg, bland annat Scandinavium.<br /><br /><strong>För ytterligare information:</strong><br />

Tomas Torgersen, tävlingsledare Gothenburg Horse Show, 031-368 44 53, <a href="mailto:tomas.torgersen@gotevent.se">tomas.torgersen@gotevent.se</a><br />

Magnus Karlsteen, docent i fysik, projektledare för hästsportsatsningen vid Chalmers tekniska högskola, 073-079 42 47, <a href="mailto:magnus.karlsteen@chalmers.se%E2%80%A8">magnus.karlsteen@chalmers.se
</a><br /><br />Se även tidigare nyhet: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Hasthoppen-sker-langre-fran-hindret.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hästhoppen sker längre från hindret än man har trott</a><br />Mon, 29 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmers-ny-samarbetspartner-i-goteborgspriset-for-hallbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/chalmers-ny-samarbetspartner-i-goteborgspriset-for-hallbar-utveckling.aspxNy partner i Göteborgspriset för hållbar utveckling<p><b>​Göteborgspriset för hållbar utveckling är ett internationellt pris som årligen delas ut till en eller flera aktörer som bidrar till och arbetar för en mer hållbar framtid. Bland tidigare pristagare finns bland andra Gore, Kofi Annan och Margot Wallström Priset finansieras bland annat med hjälp av samarbetspartners från näringsliv, kommun och akademi. Från och med 2018 är Chalmers samarbetspartner i priset.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/Stefan_Bengtsson_150x200px.jpg" alt="Stefan Bengtsson //foto:Oscar Mattsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px" /><span style="background-color:initial">– För Chalmers är det ett naturlig steg att gå in som samarbetspartner till priset som är helt i linje med vår vison – Chalmers för en hållbar framtid. </span><span style="background-color:initial">I dag är det viktigare än någonsin att lyfta fram goda insatser och personer som inspirerar och lockar människor att engagera sig för en hållbar utveckling. </span><span style="background-color:initial">Det vi gör i dag, och inte gör, påverkar världen och därmed kommande generationers liv lång tid framöver, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</span><div><br /></div> <div>Verksamheten kring Göteborgspriset för hållbar utveckling har fram till årsskiftet varit uppdelad/fördelad mellan Göteborg &amp; Co och Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, vid Chalmers och Göteborgs universitet, men är från den 1 januari 2018 samlad på GMV. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/Nathalie_hållbarhetspris_150x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" />– Jag är oerhört stolt och glad över att ha fått detta förtroende, nu ska vi fokusera främst på att bygga en stabil och hållbar organisation parallellt som vi planerar för kommande prisceremoni och alla dess kringaktiviteter. Flytten till GMV skapar nya möjligheter till ett fördjupat samarbete med akademin vilket jag tror kommer skapa nya förutsättningar för både samarbeten och kunskapsöverföring, säger Nathalie Bödtker-Lund, nytillträdd verksamhetsledare, tidigare projektledare, för Göteborgspriset för hållbar utveckling.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om Göteborgspriset för hållbar utveckling</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/Logga_hållbarhetspris_1.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px 20px" />Syftet med Göteborgspriset för hållbar utveckling är att lyfta engagemang som inspirerar och initiativ som omvandlar ord till handling för att vi gemensamt ska nå en hållbart globalt samhälle.  Prissumman är på 1 miljon svenska kronor. Vinnaren av priset utses av Göteborgsprisets jury, som består av fristående och kunniga personer från diverse olika bakgrunder. Varje år fokuserar Göteborgspriset för hållbar utveckling på ett specifikt tema. Temat för 2018 är Samverkan vid produktion.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Nominera kandidater till priset</h5> <div>Nytt för i år är möjligheten för allmänheten att hjälpa juryn i sitt arbete genom att nominera kandidater till<br /> priset. Nominera senast 30 januari 2018. </div> <div><a href="http://gothenburgaward.com/2018-theme-and-nomination/">Mer info om priset och hur man nominerar</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><em>Övre foto: Stefan Bengtsson, fotograf Oscar Mattsson</em></div> <div><em>Nedre foto: </em><span style="background-color:initial"><em>Nathalie Bödtker-Lund</em></span></div> <div><br /></div>Fri, 26 Jan 2018 11:00:00 +0100