Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 20 Apr 2018 09:46:02 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-Goteborg-ska-satta-fart-pa-utvecklingen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Testbadd-Goteborg-ska-satta-fart-pa-utvecklingen-.aspxTestbädd Göteborg ska sätta fart på utvecklingen<p><b>​Att snabbt och säkert kunna testa nya lösningar ökar väsentligt möjligheten att lösa samhällets utmaningar. Genom samverkan på en helt ny nivå ska initiativet Testbädd Göteborg ta tillvara innovationskraften som finns i staden och regionen.</b></p><div>​Göteborgsregionen har flest så kallade testbäddar i landet, och Göteborgs arbete med testbäddar väcker intresse såväl nationellt som internationellt. För att lyfta nivån ytterligare lanseras nu Testbädd Göteborg gemensamt av Göteborgs stad, Chalmers, Göteborgs universitet och forskningsinstitutet Rise. </div> <div> </div> <div>– Förutsättningarna vi har här är unika. Det finns ingen annan stad som har ambitionen att bygga sin kapacitet och förmåga i den här riktningen. Som universitet har vi i uppgift att bidra till en hållbar samhällsutveckling och då är samverkan en grundläggande förutsättning. Det är komplexa frågor att jobba, och genom att vi nu samordnar våra resurser får vi möjlighet att nå helt nya nivåer, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande vid Chalmers.</div> <div> </div> <div>Testbädd Göteborg ska fungera som ett skyltfönster och katalysator för en hel infrastruktur av testmiljöer för innovations- och kunskapsutveckling i samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Det är öppet för alla och har som uttalad strategi att öka inkluderingen av aktörer som vanligtvis inte deltar i testbäddsverksamhet.</div> <div> </div> <div>– Göteborg är inne i ett stort utvecklingssprång som innebär att det kommer investeras 1 000 miljarder i staden i form av byggnader, infrastruktur, verksamheter och tjänster. Denna enorma utveckling är en kraft för innovation och det vill vi ta tillvara på. Genom initiativet Testbädd Göteborg växlar staden upp sin kapacitet och tillgängliggör sina resurser så att vi kan utveckla hållbara lösningar på de samhällsutmaningar vi står inför, säger Maria Strömberg på Business Region Göteborg.</div> <div> </div> <div>Testbädd Göteborg tar avstamp i existerande testbäddar, initiativ och program med målet att tillvarata de möjligheter som finns i samordning och öppna för nya aktörer. Initialt ligger sedan fokus på att utveckla nya testbäddar kring mobilitet, infrastruktur och hållbara stadsdelar med digitalisering och policyutveckling som möjliggörare. Chalmers, Göteborgs universitet och Rise kommer att bidra med kunskapsresurser och infrastruktur, och staden med möjligheten att använda stadens verksamheter för verklighetslabb och för demonstration.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/sv/samverka/innovation/testbadd-goteborg-tillsammans-testar-vi-framtiden" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Testbädd Göteborg</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad är en testbädd?</h2> <div>En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag, akademi och andra organisationer kan samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.</div>Thu, 19 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspxSpikar av grafen kan döda bakterier på implantat<p><b>​En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi. Det visar forskning från Chalmers, som nyligen publicerats i tidskriften Advanced Materials Interfaces.</b></p>​Kirurgibehandling med implantat – som höft-, knäproteser eller tandimplantat – har blivit allt vanligare. Men vid implantatkirurgi finns alltid risk för bakterieangrepp. Bakterierna orsakar infektion, som i värsta fall kan leda till att implantatet inte kan fästa vid skelettet utan måste plockas ut igen.<br /><br />Bakterier färdas runt i vätska, exempelvis blod. De letar efter en yta att sätta sig på. Väl på plats växer de till och förökar sig, och bildar en skyddande gegga – en så kallad biofilm.<br /><br />Ett forskarlag på Chalmers har nu visat att vertikalt stående grafenflagor bildar en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Bakterierna skärs istället sönder på de rakbladsvassa flagorna och dör. Att förse implantat med ett grafenlager kan alltså skydda patienten mot infektion, samt förebygga antibiotikabehandling och risk för implantatförlust. Beninläkningen runt implantatet störs inte heller; tvärtom kan grafen förbättra bencellernas förmåga att förnya sig och läka.<br /><br />Chalmers är ledande inom grafen-området, men de biologiska applikationerna dök inte upp på radarn förrän för ett par år sedan. Forskarna såg då att studier visade motstridiga resultat; vissa visade att grafen skadar bakterier, andra att de inte påverkades alls.<br /><br />– Vi upptäckte att knepet är att sätta grafenflagorna vertikalt. Om de istället ligger ner skadas inte bakterierna, berättar Ivan Mijakovic, professor på institutionen för biologi och bioteknik.<br /><br />De vassa flagorna skadar inte mänskliga celler. Anledningen är enkel: en bakterie är cirka en mikrometer – en tusendels millimeter – i diameter, medan en mänsklig cell typiskt är 25 mikrometer. Det som är ett dödligt knivangrepp för bakterien blir därför endast ett nålstick för cellen.<br /><br />– Grafen har stor potential när det gäller hälsoapplikationer. Men mer forskning behövs innan det går att säga att det är helt säkert. Bland annat vet vi att grafen inte bryts ner särskilt lätt, säger Jie Sun, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.<br /><br />Goda bakterier stryker naturligtvis också med när de onda skadas. Men det är inte ett problem, eftersom effekten är väldigt lokal och kroppens mikroflora inte påverkas.<br /><br />– Vi vill på det här sättet förhindra att bakterier skapar infektion. Om du får en infektion behövs kanske antibiotika, vilket definitivt stör mikrofloran i hela kroppen. Därtill kommer problemet med antibiotikaresistens, säger Santosh Pandit, postdoc på Biologi och bioteknik.<br /><br />Stående grafen är ingen ny uppfinning, utan har funnits i några år. Chalmers forskarlag är däremot först med att använda vertikalt grafen för att döda bakterier. Nästa steg för forskarlaget blir att testa vertikalt grafen ytterligare genom att klä implantatytor och studera effekten på djurceller.<br /><br />Chalmers har samarbetat med företaget <a href="http://www.wellspect.co.uk/">Wellspect Healthcare</a>, som bland annat gör katetrar, i denna studie och parterna kommer nu att inleda en andra studie tillsammans. Forskningen har utförts inom det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Resultaten är publicerade i Advanced Materials Interfaces: &quot;<a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/admi.201701331">Vertically Aligned Graphene Coating is Bactericidal and Prevents the Formation of Bacterial Biofilms</a>&quot;<br /><br /><strong>Så tillverkas vertikalt grafen</strong><br />Grafen består av kolatomer. Det är bara ett atomlager tjockt och därmed världens tunnaste material. Grafen tillverkas i flagor eller film. Det är 200 gånger starkare än stål och har en mycket god ledningsförmåga tack vare sin snabba elektronrörlighet. Grafen är dessutom superkänsligt för molekyler vilket gör att det kan användas i sensorer.<br /><br />Grafen kan tillverkas genom CVD, chemical vapor deposition eller kemisk ångavsättning. Metoden används för att skapa en tunn ytbeläggning på ett prov. Provet placeras i en vakuumkammare och värms upp till höga temperaturer samtidigt som tre gaser – vanligen väte, metan och argon – släpps in i kammaren. Den höga värmen får gasmolekyler att reagera med varandra och ett tunt lager kolatomer skapas.<br />För att tillverka vertikalt grafen används PECVD, plasmaassisterad ångavsättning. Då appliceras även ett elektriskt fält – en plasma – över provet, vilket gör att gasen nära ytan joniseras. Med plasman växer lagret av kol vertikalt från ytan, istället för horisontellt som vid CVD.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Bild och video: Johan Bodell <br />Illustration: Yen StrandqvistMon, 16 Apr 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspxVissa järntillskott kan påverka tjocktarmscancer<p><b>​Två vanliga järnföreningar ökar bildandet av en känd biomarkör för cancer visar en ny studie av cancerceller. Det ena, järncitrat, finns att köpa som järntillskott i hälsokostbutiker och vissa apotek i bland annat Sverige. Järn-EDTA är det andra, en godkänd tillsats i livsmedel i USA och inom EU.</b></p>​Forskarna har studerat två järnföreningar, järncitrat och järn-EDTA, som tidigare har visat sig förvärra tumörbildningen hos möss med tjocktarmscancer. Hittills har man inte vetat varför, och om det har någon betydelse för oss människor. <br /><br />I den aktuella studien har forskarna studerat effekten av normala tillskottsdoser av dessa två järnföreningar på två slags odlade tarmcancerceller från människa. Som jämförelse har de mätt effekten av järnsulfat, ett av de vanligaste järntillskotten på marknaden.<br /><br />Saltet järnsulftat gav ingen effekt på cancerbiomarkören amfiregulin. Det gjorde däremot de två kelaten järncitrat och järn-EDTA (också känt som natriumjärn-EDTA eller Järn(III)natrium-EDTA) – och redan vid låga doser.<br /><br />– Vi kan konstatera att järncitrat och järn-EDTA kan vara cancerogent, eftersom båda ökar bildandet av amfiregulin, en känd cancermarkör som oftast förknippas med långt gången cancer med dålig prognos, säger Nathalie Scheers, forskarassistent vid Chalmers, som är studiens initiativtagare och huvudförfattare.<br /><br />Idag finns många typer av järntillskott på marknaden, baserade på åtminstone ett 20-tal olika aktiva substanser. De säljs under en uppsjö av varumärken. Järnsulfat är ett av de vanligaste, men även järncitrat – som sägs vara mer skonsamt för magen – säljs av flera svenska hälsobutiker och nätapotek. Järncitrat tas upp bättre av kroppen när man till exempel äter grovt bröd, bönor och nötter.<br /><br />För konsumenter som vill göra ett välinformerat val kan det vara svårt att veta exakt vad de köper.<br /><br />– Många butiker och leverantörer berättar inte vilken typ av järn det är frågan om, och det gäller även apoteken. Oftast står det bara järn, eller mineralämne av järn, vilket är problematiskt för konsumenterna, säger Nathalie Scheers.<br /><br />Järn tillsätts även i vissa livsmedel, exempelvis barnmat, men det allmänna berikningsprogrammet kring järn i mjöl fasades ut i Sverige för ett antal år sedan. Järn-EDTA är godkänt för berikning av livsmedel av EU och USA, och används i många länder för att förebygga järnbrist. I Kina och Pakistan finns vetemjöl med tillsatt järn-EDTA, och samma tillsats används i pulverdrycker i Brasilien, Mexiko och Filipinerna. Inom EU förekommer järn-EDTA i mediciner till barn med järnbrist. Totalt kan det röra sig om stora volymer av både järncitrat och järn-EDTA.<br /><br />Hur ska man som konsument eller patient förhålla sig till de nya rönen om man behöver järntillskott?<br /><br />– Först måste vi komma ihåg att studien gjordes på mänskliga cancerceller odlade i laboratorium, eftersom det skulle vara oetiskt att utsätta människor för detta. Men resultaten pekar på möjliga mekanismer och effekter som manar till försiktighet. De måste förstås undersökas vidare i detalj, säger Nathalie Scheers. <br /><br />– I nuläget tycker jag man ska följa vårdens rekommenderade intag. Som forskare kan jag inte rekommendera någonting – dessa råd måste komma från myndigheterna. Men om jag personligen hade behövt järntillskott skulle jag försökt att undvika järncitrat. <br /><br />Mer vill hon inte uttala sig om. Forskningen på området är begränsad, och det gäller även järnsulfat, enligt Nathalie Scheers. <br /><br />– Allra viktigast är att forskare och myndigheter börjar skilja på järn och järn, och inse att olika former har olika biologiska effekter.<br /><br /><strong>Kvinnor är särskilt utsatta</strong><br />Det mesta av det järn kroppen behöver får vi genom maten, till exempel kött, fisk, bladgrönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Men ibland räcker inte det. Gravida kvinnor kan behöva ta tillskott av järn, likaså personer som har lämnat blod eller har låga blodvärden av andra orsaker. Vid njursjukdom kan höga doser behövas för att binda upp fosfater i blodet.<br /><br /><strong>Mer om studien</strong><br />Forskningen har finansierats av Formas och skett i samarbete med ett forskarlag vid Universitetet i Cambridge. Studien är publicerad i tidskriften Oncotarget: <br /><a href="http://www.oncotarget.com/index.php?journal=oncotarget&amp;page=article&amp;op=view&amp;path%5b%5d=24899">Ferric citrate and ferric EDTA but not ferrous sulfate drive amphiregulin-mediated activation of the MAP kinase ERK in gut epithelial cancer cells</a><br /><br />Text: Christian Borg<br />Foto/illustration: Yen StrandqvistThu, 12 Apr 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-ERC-advanced-grant-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-ERC-advanced-grant-till-Chalmers.aspxTre forskarstjärnor i världsklass får tunga anslag<p><b>Europeiska forskningsrådet har idag delat ut det prestigefyllda anslaget ERC Advanced Grant. Tre av de tio svenska forskare som får pengar finns på Chalmers. Jonathan Tan, Andrew Ewing och Susanne Aalto får därmed 2,5 miljoner euro vardera till sin forskning.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><p class="chalmersElement-P">Det prestigefulla forskningsanslaget ska uppmuntra de allra bästa, mest kreativa forskarna att vara ännu lite mer äventyrliga och ta risker i sin forskning. 2 166 forskare från hela Europa hade ansökt om ett ERC Advanced Grant i den senaste utlysningen. Totalt har 269 forskare i världsklass runt hela Europa idag fått dela på 653 miljoner euro. 17 procent av anslagen har gått till kvinnliga forskare, vilket motsvarar andelen kvinnliga sökande. </p> <div> </div> <div>​Utforskar galaxernas dolda kärnor</div></h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/saalto.aspx">Susanne Aalto</a>, professor i radioastronomi och avdelningschef för Astronomi och plasmafysik, är en av två astronomer vid Chalmers som kammat hem ett ERC Advanced Grant. Hon är också den första kvinnliga chalmersforskaren att få detta det tyngsta av ERC-anslagen. I projektet Hidden ska hennes forskargrupp utforska hur supertunga svarta hål – som det i Vintergatans mitt – utvecklas och påverkar såväl &quot;sin&quot; galax som andra delar av Universum. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vill man förstå hur universum utvecklas måste man förstå galaxers utveckling. Vi har upptäckt extremt stoftinbäddade galaxkärnor som är helt osynliga, både i vanligt ljus och i infraröd strålning. Vi tror att de döljer en hittills okänd, kompakt och mycket snabbt övergående fas av tillväxt, säger Susanne Aalto. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/utforskar-galaxernas-dolda-karnor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Susanne Aalto</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Han ska utveckla nya metoder att studera hjärnceller</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andrew-ewing.aspx">Andrew Ewing</a>, professor i analytisk kemi, är den förste chalmersforskaren att få ett andra ERC Grant. Hans forskning ska ge större insikt om hjärncellernas kemiska processer och kan därmed lägga grunden till nya sätt att bota hjärnrelaterade sjukdomar där korttidsminnet påverkas. I det nya forskningsprojektet ska hans forskargrupp kartlägga vilken roll avsöndring av signalsubstanser har i vår minnesprocess. Signalsubstanserna i hjärnan är de molekyler som cellerna använder för att kommunicera och skicka nervsignaler till varandra.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Detta kan ge oss verktyg för att förstå processer som påverkas av sjukdomar, som exempelvis Alzheimers, och ger nya farmaceutiska möjligheter genom att reglera enskilda vesiklar och hur de öppnas, säger Andrew Ewing.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-ERC-anslag.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Andrew Ewing</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En stjärna föds – men hur? </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jonathan-tan.aspx">Jonathan Tan</a>, professor i astrofysik, får också ett ERC Advanced Grant. I projektet <em>Massive star formation through the universe</em> kommer hans forskargrupp kommer att fokusera på hur tunga stjärnor skapas – i nutid såväl som under universums allra första dagar. Han <span>hoppas kunna använda resultaten för att bättre förstå den kompletta livscykeln för stjärnor liksom stjärnkluster och det interstellära mediet i galaxer<span style="display:inline-block"></span></span>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Utan tunga stjärnor finns ingen möjlighet till liv, så som vi känner till det. Detta eftersom många viktiga kemiska element skapas i tunga stjärnor och släpps ut i universum när de till slut exploderar i supernovor. Vi hoppas kunna svara på några av de många öppna frågorna om tunga stjärnors födelse i projektet, säger Jonathan Tan .</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-stjarna-fods.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs hela intervjun med Jonathan Tan</a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <br /><strong>MER FAKTA</strong></div> <div> </div> <div><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-awards-its-2017-advanced-grants-269-senior-researchers-europe"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Europeiska forskningsrådet, ERC.</a><br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs om fler chalmersforskare som tidigare har fått något av de tre ERC-anslagen ERC Advanced Grant, ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant.</a></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 06 Apr 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-möta-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Elektriska-flygplan-ska-m%C3%B6ta-klimatutmaningen.aspxElektriska flygplan ska möta klimatutmaningen<p><b>Nu startar planeringen för utveckling av elektriska flygplan i Sverige. Anders Forslund från Chalmers är drivkraften bakom satsningen, som finansieras av Vinnova.</b></p>​<span style="background-color:initial">Flyget står för en växande andel av de globala utsläppen av koldioxid. Chalmers tekniska högskola, Luftfartsverket och forskningsinstitutet RISE Viktoria ska nu tillsammans med flygindustrin och andra aktörer samarbeta i ett projekt för att ta fram en plan för utveckling av elektriska flygplan i Sverige.</span><div><br /></div> <div>Tanken är att elektriskt flyg i framtiden ska kunna användas på kortare distanser och bidra till minskade koldioxidutsläpp, men också till minskat buller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Anders%20Forslund%20leder%20projekt%20om%20elflyg_350x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />Projektledare för satsningen på elflyg blir Anders Forslund som är forskare inom produktutveckling på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>&quot;Det finns mycket kunskap på Chalmers som kan appliceras för att bygga elektriskt flyg, och vi har alla möjligheter att bidra till den här utvecklingen&quot;. </div> <div><br /></div> <div>Anders uppmanar forskare och studenter att kontakta honom. </div> <div>&quot;Har ni någon idé för hur er forskning kan bidra till elektriskt flyg, så kontakta gärna mig.​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information: </strong></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-forslund.aspx" target="_blank">Anders Forslund​​</a>, projektledare för ELISE - Elektrisk Lufttransport i Sverige, Chalmers, 072-981 98 60, anders.forslund@chalmers.se</span><span style="background-color:initial">​<br /><a href="/en/departments/ims/centres-collaborations/electric%20aviation%20in%20Sweden/Pages/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ELISE projektwebb</a></span></div></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vinnova/pressreleases/elektriska-flygplan-ska-moeta-klimatutmaningen-2462128" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer: Vinnovas pressmeddelande i sin helhet</a></div>Tue, 03 Apr 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Rysk-guldmedalj-till-fysikprofessor-på-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Rysk-guldmedalj-till-fysikprofessor-p%C3%A5-Chalmers.aspxRysk guldmedalj till fysikprofessor<p><b>​Chalmersprofessor Björn Jonson har belönats med den ryska vetenskapsakademins finaste pris, Lomonosovmedaljen.</b></p><p>​Den prestigefyllda guldmedaljen är uppkallad efter den ryske vetenskapsmannen Mikhail Lomonosov och uppmärksammar enastående prestationer inom naturvetenskap och humaniora. Bland tidigare pristagare finns mycket välkända forskare från hela världen och flera nobelpristagare. <br /><br />– Givetvis känner jag mig hedrad, men framför allt är det ett erkännande av hela vårt forskningsområde inom subatomär fysik här på Chalmers och internationellt, säger <a href="/sv/Personal/Sidor/bjorn-jonson.aspx">Björn Jonson </a>som är professor på institutionen för fysik på Chalmers. <br /><br />Han tilldelades medaljen för sina omfattande insatser inom fundamental kärnfysik. Björn Jonson har varit forskare på Chalmers sedan 1967 och den ryska vetenskapsakademin betonar att hans arbete är av grundläggande betydelse för studier av kärnstruktur och kärnstabilitet hos de allra lättaste exotiska kärnorna vid gränserna för nukleonstabilitet.<br /><br />Prisceremonin hölls i Moskva samband med ryska vetenskapsakademins möte fredagen den 30 mars och förutom Björn Jonson belönades även den ryske kärnfysikern Yuri Oganessian. <br />Lomonosovmedaljen har delats ut sedan 1959 och ges årligen till en rysk och en utländsk forskare.  <br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></p> <p><br /><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Lomonosov_Gold_Medal"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om medaljen och tidigare pristagare på Wikipedia.</a></p> <p><a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Bjorn-Jonson-far-internationell-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" width="16" height="16" alt="" />Mer läsning: Björn Jonson får internationell utmärkelse (2013) </a></p>Tue, 03 Apr 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-ersatter-salt-pa-vintervagar.aspxSolenergi ersätter salt på vintervägar<p><b>​I de nordiska länderna används årligen cirka 600 000 ton vägsalt för att hålla våra vintervägar halkfria. Saltet gör ofta nytta, men påverkar också miljön där det sprids. Nu testar forskare på Chalmers ett saltfritt koncept där sommarens solenergi lagras i marken – för att på vintern värma upp ett specifikt vägavsnitt med ett system som har många likheter med ett golvvärmesystem.</b></p> <div>Under 2017 har forskare från Chalmers varit med och byggt upp en testbädd för halkfria vägar baserat på en uppvärmd beläggning. Testbädden ska verifiera numeriska beräkningar och testa systemet under verkliga förhållanden. Syftet med projektet är kort och gott att utveckla ett saltfritt och miljövänligt vinterväghållningsalternativ. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns olika skäl till att undersöka alternativ som inte inbegriper salt, säger Josef Johnsson, doktorand vid Byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Vi förbrukar cirka 600 000 ton vägsalt per år i Skandinavien och det spelar roll <em>var</em> man sprider saltet. Det finns miljöer där tillförsel av vägsalt är extra känsligt, som till exempel vid vattentäkter, där det behövs en alternativ vinterväghållnings-teknik. Vägsaltet utgör i sig generellt en påverkan både på miljö och konstruktioner.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Kombination av tekniker<span></span></span></h5> <div> </div> <div>

Modellen bygger på att en vägbeläggning som värms med vattenburen värme också används som solfångare där solenergin lagras i ett geoenergilager. Kombinationen av teknikerna innebär alltså att solenergin skördas och lagras på sommaren, och att den lagrade energin sedan används för att värma upp vägbanan. Värme pumpas runt med hjälp av rörledningar i vägen, ungefär som ett golvvärmesystem. <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Hydronic-heated-pavement_514x376.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:519px;height:380px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-size:12px"><em>Illustration: Karin Holmgren. Rören i vägen tar upp solenergi som lagras i ett geoenergilager. På vintern återförs solvärmen till vägbanan.</em></span><br /><br />Anläggningen som är belägen i Östersund är möjlig att fjärransluta och med andra ord möjlig att fjärrstyra. Forskarna har god kontroll över förhållandena i Östersund genom givare och kameror.Dessutom finns   samarbetspartners i projektet på plats i Östersund. </div> <div> </div> <div> <br /><span><h5 class="chalmersElement-H5">Drift av systemet</h5></span></div> <div> </div> – Utmaningen med det här projektet handlar till stor del om att reducera energiförbrukningen för systemet, förklarar Josef. Att kunna använda låga temperaturer gör att vi blir friare i vårt val av energikällor, och då är det viktigt att utforma ett effektivt styrsystem. Det krävs visserligen en del energi för att hålla igång pumparna, men det är relativt låg energiåtgång för dessa. En annan utmaning är underhållsfrihet, att utrustningen håller.<br /> <br /><div> </div> <div> </div> <div>Att med säkerhet kunna säga att konceptet som helhet håller ligger något längre fram i tiden.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Till att börja med har vi testat för att se om mätutrustning fungerar, i sommar går vi in och undersöker hur väl ytan funkar som solfångare, att den lagrar in så mycket energi som möjligt. I höst och nästkommande vinter ska vi försöka drifta anläggningen med olika styrfunktioner, som temperatur, nederbörd och väderprognoser.
 </div> <div> </div> <div><div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Så kommer systemet till nytta</h5></div> <div> </div> <div>Forskarna i projektet strävar efter att ha ett system där man klarar sig utan att ha ett stödsystem. Konceptet är lämpligt i ett kustklimat med relativt milda vintrar; där är det möjligt att ha ett självförsörjande system där man tar vara på solvärmen i asfalten. Trafikverket och Statens vegvesen är redan involverade i studien, och konceptet kommer att kunna komma till nytta för kommuner som använder snösmältningssystem. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Många kommuner använder idag snösmältningssystem. För att nämna ett lokalt exempel – Kungsportsavenyn i centrala Göteborg är delvis uppvärmd, men då med hjälp av spillvärme. En fördel med vårt koncept med geotermisk lagring av solenergi är att systemet ska vara självförsörjande, avslutar Josef Johnsson. </div> <div> </div> <div> <br /><br /><br /></div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p><a href="/sv/personal/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a> är doktorand vid avdelningen för byggnadsteknologi, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Huvudfinansiärerna för projektet är Statens Vegvesen och Trafikverket med stöttning ifrån Geotec (Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation). Projektet bedrivs inom ramen för Statens vegvesens projektplattform ”<a href="/en/areas-of-advance/buildingfutures/strategic-partnerships/E39/Pages/default.aspx">Ferjefri E39</a>” som syftar till att binda ihop Norges västkust.</p> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593">Information om projektet på research.chalmers.se</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=7593"><br /></a></div> <div> </div> <div>Fakta:<br /></div>Wed, 28 Mar 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/De-ar-redo-for-en-olympisk-utmaning-i-fysik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/De-ar-redo-for-en-olympisk-utmaning-i-fysik.aspxEleverna som är redo för en olympisk utmaning i fysik<p><b>​Ett tjugotal av landets vassaste fysikelever besökte Fysikcentrum i Göteborg 12–16 mars. Gymnasieeleverna kom för att tävla om fem platser i den internationella fysikolympiaden som hålls i Lissabon, Portugal 21–29 juli 2018. Förutom tävlandet bjöd veckan i Göteborg på massor av seminarier, workshops, studiebesök, experiment och sociala aktiviteter.</b></p>Att programmet var uppskattat hos eleverna stod klart i utvärderingen av veckan, där arrangemanget fick ett toppbetyg. <br />– Det är roligt att höra att deltagarna är nöjda med fysikveckan och att de är sugna på att fortsätta plugga fysik, inte minst här i Göteborg. Jag har träffat flera deltagare från tidigare år som nu studerar fysik här hos oss, säger Jonathan Weidow, docent vid institutionen för fysik vid Chalmers och en av arrangörerna av fysikveckan. <br /><br />De svenska uttagningarna till fysikolympiaden arrangeras av Svenska Fysikersamfundet med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Det svenska priset kallas Wallenbergs fysikpris. <br /><br />Under Göteborgsveckan gjorde eleverna flera experimentella prov. Den 25–27 april fortsätter tävlingarna i Estland. Därefter vet vi vilka fem som får representera Sverige i Lissabon.<br /><br />Förutom de tävlande eleverna deltog också några av landets mest fysikbegåvade tjejer under veckan. Syftet är att uppmuntra tjejerna, som går andra året på gymnasiet, att delta i tävlingen nästa år.<br />– Jag uppskattade verkligen veckan i Göteborg. Jag har lärt mig mycket och det var kul att träffa likasinnade, säger Johanna Odbratt, en av de inbjudna studenterna.<br /><br />Den sista dagen i Göteborg firades med glass som fixades på rekordtid med hjälp av flytande kväve. Eleverna fick också prova på att doppa kex i flytande kväve. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=484W4kOz4Mw">Det blev en riktig röksensation kan vi lova. Kolla gärna in hur det såg ut! <br /></a><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><br /><a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1037769?programid=104"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />P4 Göteborg, Sveriges Radio rapporterade om tävlingen och fysikveckan. Lyssna gärna här! </a><br />(Inslaget börjar 23 sekunder in i klippet.)<br /><br /><a href="http://www.fysikersamfundet.se/wallenbergs-fysikpris/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Wallenbergs fysikpris på Svenska Fysikersamfundets hemsida. </a><br /><br /><a href="http://www.facebook.com/ChalmersPhysics/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se fler bilder från fysikveckan på Facebook. </a><br />Mon, 26 Mar 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-är-modellen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Gammalt-plus-nytt-%C3%A4r-modellen.aspxGammalt plus nytt rätt modell för vattenverk<p><b>​&quot;Man tager vad man haver&quot; – en gammal devis, som genom en fullskalestudie visat sig sann även i optimeringen av reningsprocessen för dricksvatten i vattenreningsverk. Forskare på Chalmers har utvecklat en kostnadseffektiv och hållbar metod för att betydligt förbättra prestandan i vattenverkets kolfilter genom att kontinuerligt byta ut så lite som 10 procent av filtermaterialet.</b></p><p>Dricksvatten samlas i stor utsträckning från ytvattenkällor. I dessa källor har både kvantiteten och kvalitén på naturligt organiskt material, så kallat NOM, i råvattnet påverkats under de senaste årtiondena, mycket beroende på klimatförändringar. Att ta bort NOM ur råvattnet är en viktig del i reningsprocessen till dricksvatten. Men när det sker en snabb förändring av råvattnets sammansättning behöver producenten snabba lösningar för att säkerställa att det färdigbehandlade dricksvattnet håller acceptabel kvalitet. <br /> <br /> Granulärt aktivt kol (GAC) är ett väletablerat filtermaterial för dricksvattenbehandling, men också en mycket kostsam investering för en vattenproducent. Men en kombination av GAC-filter och biologiskt aktivt kol- (BAC)filter - skulle det kunna fungera? En fullskalig studie visade sig ge svar på forskarnas fråga. </p> <p>– Genom att ersätta endast 10 procent av det gamla filtret med nytt material, såg vi omedelbart en stor förändring i mängden organiska föroreningar som avlägsnades. Vi kunde också se att effekten kvarstod i cirka fyra veckor, berättar Nashita Moona, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /> </p> <p>Lösningen kombinerar alltså nyttan av befintligt material med en liten tillsats nytt material i ett och samma filter, kostnadseffektivt och hållbart. Metoden möjliggör också att påverkan på den dagliga dricksvattenproduktionen minimeras.<br /> </p> <p>– Att ersätta 10 procent av filtermaterialet tar bara några få timmar, jämfört med att stoppa ett filter helt i två dygn för att ersätta allt filtermaterial, förklarar Nashita Moona.</p> <p>Det finns ytterligare fördelar med färre avbrott i produktionen. Om ett filter helt stängs ner innebär det i sig en ökad belastning på resterande filter, vilket medför att deras livslängd förkortas.</p> <p> Rent tekniskt går samverkan mellan materialen till så att GAC har ett stort antal hål som kan adsorbera olika slags föroreningar. GAC används således i stora filter för att avlägsna till exempel oönskade smak- och luktämnen och giftiga kemiska mikroföroreningar. Ett slemmigt lager av hjälpsamma och goda bakterier bildas sedan på det använda GAC-filtermaterialet. Detta lager kan bryta ned organiska föroreningar eftersom bakterierna på skiktet använder dessa organiska föroreningar som mat. Kombinationen – ett biologiskt aktivt kol-filter (BAC-filter) tillvaratar de bästa egenskaperna från de olika materialen. <br /> </p> <p>– Tack vare vår unika lösning har vi äntligen ett snabbt och effektivt sätt att hantera snabba kvalitetsförändringar i råytvatten, sammanfattar Nashita.</p> <p><span><br /><em><a href="/sv/personal/Sidor/nashita.aspx">Nashita Moona</a> är doktorand vid avdelningen för vatten miljö teknik , och </em><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx"><em>DRICKS</em></a><em>, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</em> <br /><br /><em>Nashita lade fram sin licentiatavhandling i december 2017:</em><br />&quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/500017">Partial renewal of granular activated carbon filters for improved drinking water treatment</a>&quot;. En artikel med samma namn finns också publicerad i Environmental Science: Water Research &amp; Technology. <a href="http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/ew/c7ew00413c#%21divAbstract">Läs eller ladda ner artikeln här</a><br /></span></p> <p><span> </span></p> Thu, 22 Mar 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Elektrisk-textil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Elektrisk-textil.aspxElektrisk textil tänder lampa när den töjs<p><b>​Svettigt och tungt? Då jobbar textilen som bäst. Forskare på Chalmers har utvecklat ett tyg som omvandlar rörelseenergi till elenergi, i samarbete med Textilhögskolan i Borås och forskningsinstitutet Swerea IVF. Ju mer textilen belastas och ju blötare den är desto mer elektricitet ger den. Resultaten publiceras nu i Nature Partner-tidskriften Flexible Electronics.</b></p><p>​Chalmersforskarna <a href="/sv/Personal/Sidor/anja-lund.aspx">Anja Lund </a>och <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller </a>har utvecklat ett vävt tyg som ger ifrån sig elektricitet när det sträcks eller utsätts för tryck. Tyget kan i dagsläget generera tillräcklig energi för att tända en lysdiod, skicka trådlösa signaler eller driva mindre elektriska enheter som en miniräknare eller en digital klocka.<br />Teknologin bygger på den piezoelektriska effekten, vilket innebär att elektricitet skapas när ett material deformeras, till exempel genom att sträckas. I studien har forskarna skapat en textil genom att väva ihop en piezoelektrisk tråd med en elektriskt ledande tråd, som krävs för att transportera elektriciteten för användning.</p> <p><br />– Textilen är följsam och mjuk och blir till och med mer effektiv när den blir fuktig eller blöt, säger Anja Lund. För att demonstrera resultatet av vår forskning använder vi textilen i axelremmen på en väska. Ju tyngre väskan är packad och ju större del av väskan som består av vår väv, desto mer energi får vi ut. När vår väska lastas med 3 kilo böcker får vi ut 4 mikrowatt. Det räcker för att tända en lysdiod. Genom att göra en hel väska i vår textil skulle vi kunna få tillräcklig energi för att skicka trådlösa signaler.</p> <p><br />Varje tråd består av 24 fibrer, tunna som hårstrån. När fibrerna omsluts av vätska blir tråden mer effektiv eftersom det skapas bättre elektrisk kontakt mellan fibrerna. Tekniken bygger på forskarnas tidigare studier där de utvecklat den piezoelektriska tråden, som de nu lagt till ytterligare en dimension på. </p> <p><br />– Den piezo elektriska tråden utgörs av ett piezoelektriskt skal runt en elektriskt ledande kärna, säger Anja Lund. Tråden och den yttre ledande tråden blir till en seriekopplad elektrisk krets. </p> <p><br />Forskarnas tidigare arbete kring piezoelektriska textilier har hittills främst handlat om sensorer och möjligheten att samla in mätdata genom tryckkänslighet. Att använda energin till att kontinuerligt driva elektriska komponenter är helt unikt. </p> <p><br />– Att väva in piezoelektriska material i textil innebär att teknologin blir lättillgänglig och den går att använda i vardagen. Det går även att lägga till fler material i väven eller använda det som ett lager i en flerlagersprodukt. Det kräver viss modifiering, men det går, säger Anja Lund. </p> <p><br />Forskarna bedömer att teknologin i princip är redo för produktion. Det är nu främst upp till produktutvecklare inom industrin att hitta på hur man ska ta tillvara på teknologin. Trots den avancerade tekniken som ligger bakom materialet är kostnaden relativt låg – jämförbar med priset på Gore Tex. Genom samarbetet med Textilhögskolan i Borås har forskarna kunnat visa att tråden kan vävas i industrivävstolar och är slitstark nog att klara de krafter som krävs för massproduktion.<br /></p> <p> </p> <p> <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpzpTLOuFiXmyk3Khf48aIyfdeszjTTrowaXxfVR-2BNnKaGYfGzp5-2BShwpu01KB99GtA-3D-3D_fgdfEHDCI143B5MiSZvxuz50maR1Fe9kIZX0heMeEvkTD1oGPJpqSgiwDEzvPwxrW6SaKX-2FQ30Sjp09Hxp35ZivBcWShdemI5mvod-2BoswgE9B1itkGNVruVJTVKn94tRXkuq9a-2FIR6Xgevvkdwzujrnxi7SfFibT4JVtL1KAMnTpnblYZQqHBiAd7r1q14b9OSTnoQjlw20UlyVwzrxklJ0ASMcc8sM49uSWYOLJtUcftA9LIH9V7ZS041pY0Q4zi7VXq-2BII2vsOK0M0bON3BNjGeUxaQsIvBlZH5fQID-2BtOunz7MyByj8-2FeD80ohKlkGfgWy32R29krCIldkfEiO8i-2FKXwQKtoi0lk3kU3ORaWKcQOgHdleJxC2x5hQ3fYmfc1ngIBKT8ewLLN6x8xMsSqOab0250Qf6EcsX1INXw0-3D"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />  Anja Lund berättar om forskningsresultaten</a></p>Thu, 22 Mar 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-satellit-fran-Chalmers-ska-studera-vindarna-i-atmosfaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-satellit-fran-Chalmers-ska-studera-vindarna-i-atmosfaren.aspxNy satellit ska studera vindarna i atmosfären<p><b>​Chalmers gick vinnande ur striden när Rymdstyrelsen nyligen valde ut Sveriges nästa nationella forskningssatellit. SIW heter satelliten som ska studera vindströmmarna i övre atmosfären, för att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat. – Jag är väldigt glad att vårt förslag ska bli verklighet. Det finns idag inga globala mätningar av den här typen, säger Kristell Pérot, en av Chalmersforskarna bakom SIW. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">SIW står för Stratospheric Inferred Winds och satelliten ska studera vindstrukturer i atmosfären för att svara på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. SIW ska därmed bidra med viktiga data till klimatmodeller och vår förståelse av hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra. </span><div><br /></div> <div>Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna. </div> <div>Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.</div> <div><br /></div> <div>– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller, här behövs mer kunskap. Med SIW kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för Mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– SIW kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space <span style="background-color:initial">Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot. </span></div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Dubbla uppdrag</h6> <div>Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers är den andra delen av SIW:s uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären. </div> <div><br /></div> <div>– Som det ser ut nu så kommer SIW att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. SIW kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick. </div> <div><br /></div> <div>Flera svenska företag kommer att medverka i SIW-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Satelliten kommer också att innehålla komponenter tillverkade på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW. </span></div> <div><br /></div> <div><a href="http://snsb.se/sv/Nyheter/Ny-svensk-forskningssatellit-ska-studera-vindarna-i-atmosfaren/">Läs mer om SIW på Rymdstyrelsens webbplats​</a>. Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av SIW, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.</div> <div><br /></div> Mon, 19 Mar 2018 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/En-världspionjär-inom-livscykelforskningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/En-v%C3%A4rldspionj%C3%A4r-inom-livscykelforskningen.aspxEn världspionjär inom livscykelforskning<p><b>​Henrikke Baumann var en av de första i världen att skriva en avhandling om livscykelanalys. De senaste 25 åren har hon varit med i uppbyggnaden av det uppmärksammade forskningsämnet på Chalmers – och har dessutom tagit sig tillbaka till forskningen efter en svår ridolycka. Nu blir hon Sveriges första professor i industri- och hushållsekologier.</b></p><div>Henrikke Baumann hade aldrig en tanke på att arbeta inom akademin. Men livets vägar såg till att hon trots allt hamnade rätt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag tror det passar mig och min brokiga bakgrund att vara forskare. Jag vet inte var jag hade passat annars, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vi sitter i det rymliga lunchrummet på avdelningen Miljösystemanalys – en del av institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. Henrikke talar med eftertanke och lugn, och tycker om att utveckla sina resonemang med exempel.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ingen i familjen arbetar inom högskolevärlden. Ändå kan hon se hur hennes bakgrund ledde henne dit hon är idag. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Henrikke är född i Sverige, med en norsk pappa och estnisk mamma som båda kom hit som flyktingbarn. Familjen flyttade mycket; som barn har hon bott i både Frankrike och Belgien, och gått i engelsk klosterskola. Samhälle och politik var ständiga diskussionsämnen i hemmet, och hon utvecklade tidigt ett reflekterande förhållningssätt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag tror det blev ett sätt att hantera alla kulturkrockar jag mötte. Jag tycker om att verkligen observera, och sätta det jag ser i relation till vad människor säger, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Studietiden på Chalmers började med kemiteknik, och fortsatte med teknikhistoria, internationella relationer, miljö och kärnkemi. En bred palett av ämnen, men Henrikke ser en röd tråd.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag har alltid tyckt om teknikämnen som kan kopplas till någon form av samhällsdebatt, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det första mötet med livscykelanalys (LCA), som har blivit hennes stora forskningsområde, skedde när hon fick anställning i ett stort chalmersprojekt om förpackningar och miljö. Projektet leddes av chalmersforskaren Anne-Marie Tillman och var den första offentliga studien i Sverige där livscykelanalys användes, i detta fall för att analysera förpackningars miljöpåverkan i dess olika faser – från vagga till grav.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det här var i början av 1990-talet, och livscykelanalys var ännu ett nytt område. Henrikke var med när metodiken utvecklades och den vetenskapliga livscykelforskningen tog fart. Så småningom blev hon den första doktorn i LCA-gruppen på Chalmers, och en av de tolv första i världen att disputera inom området.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag tillhörde den första generationens forskare inom livscykelanalys. Det har betytt mycket för mig att få följa hur ett ämne skapas och utvecklas inom akademin, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Livscykelanalys, eller Life Cycle Assessment, kan beskrivas som en metod för att kartlägga en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel – från råvaruutvinning, via tillverkning och användning till avfallshantering.<br /></div> <div> </div> <div><span><h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Det här forskningsområdet innehåller miljö, teknik och samhälle, och du måste förena alltihop. Det är som en lång gåta som du aldrig blir trött på&quot;</h3> <div style="text-align:center"><em>- Henrikke Baumann, Chalmers</em></div> </span></div> <div> </div> <div><br />Som ett exempel lyfter Henrikke upp kaffekoppen i sin hand.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– En LCA-studie kan räkna ut summan av alla utsläpp som den här muggen genererar under sin livscykel, från att den var en lerklump, till användningen och slutligen avfallshanteringen. Det ger oss bland annat svar på hur många gånger vi behöver använda muggen för att den ska bli miljömässigt bättre än en engångsmugg.</div> </div> <div> </div> <div>– Livscykelstudier ger oss möjlighet att göra miljöjämförelser, visar var utsläppen sker från ax till limpa – och var det är bäst att göra insatserna, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Miljöstudier och LCA är komplicerat, framhåller hon. Och det är just det hon tycker om.</div> <div> </div> <div>– Det här forskningsområdet innehåller miljö, teknik och samhälle, och du måste förena alltihop. Det är som en lång gåta som du aldrig blir trött på, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det senaste decenniet har Henrikke banat väg för ett nytt perspektiv inom LCA, genom att ta in människor och flöden i forskningen. Från att tidigare främst ha räknat på produkternas miljöpåverkan fokuserar hon numera mer på aktörsnätverken runt dem.<span><sup></sup></span></div> <div> </div> <div> &quot;Samhällets materialflöden&quot; heter forskningsområdet. För Henrikke handlar det om att se helheten, och sammanföra olika perspektiv.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samhällsvetare studerar mellanmänskliga relationer och attityder, men missar den fysiska miljöpåverkan. Ingenjörer räknar – men tar inte med hur lärande, organisering och förändring sker. Det är det här jag vill få ihop! Jag har hittat ett sätt att studera produktflödena i sig, inte bara räkna på dem. Att förstå hur förutsättningar och olika intressen i produktkedjan hänger ihop är viktigt för att nå förändring. För det är inte alltid där de största utsläppen sker som man bör sätta in insatserna, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>När LCA kombineras med en förståelse för hur tekniska och sociala system samspelar – då kommer också fler aspekter fram, framhåller Henrikke. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon exemplifierar ännu en gång, och berättar om en studie i Ghana där hon jämförde produktflödena för vanlig, respektive miljömärkt, kakao. Forskargruppen följde produktflödenas organisation och aktörer: odlare, grossister, säljare och myndigheter. Det stod snart klart att kedjan för den miljömärkta kakaon blev betydligt mer komplicerad, eftersom den involverade fler aktörer. </div> <div> </div> <div> <span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/HenrikkeBaumann-matvaror.jpg" alt="Henrikkemat.jpg" style="margin:5px" /><br /><sup><strong>Följer samhällets materialflöden. </strong>Vilken miljöpåverkan har varorna i hyllan? Henrikke Baumann forskar inom området livscykelanalys, som fokuserar på produkters miljöpåverkan under hela dess livscykel - från vagga till grav.<br /><br /></sup></span></div> <div> </div> <div>Samtidigt framkom andra effekter – för aktörerna.</div> <div> </div> <div>– De bönder som satsade på miljömärkt kakao fick utbildning i att behålla skuggträd och odla utan bekämpningsmedel. De slapp utgifterna för bekämpningsmedel och avkastningen ökade – vilket gav familjerna större möjlighet att låta sina barn gå i skolan. De sociala effekterna var det långvarigt värdefulla här, kunskapen de fick varade längre än miljömärkningen, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under de senaste tre decennierna har Henrikke Baumann skrivit över hundra publikationer och böcker, och hon har varit en viktig kraft i uppbyggnaden av livscykelforskningen på Chalmers. <br /></div> <div> </div> <div>Men hon har också varit tvungen att ställa om tempot i livet.<br /><br /></div> <div>För 13 år sedan var hon med om en allvarlig ridolycka, och arbetar numera halvtid. Efter olyckan vaknade hon upp till en ny livssituation, där en hjärnskada och posttraumatiskt stressyndrom lärde henne om hjärntrötthet och vikten av att fokusera på en sak i taget.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att bygga ihop sig själv efter en olycka är ett otroligt slit. Idag måste jag vara noga med vad jag väljer att göra. Jag har lärt mig väldigt mycket om hur hjärnan fungerar. Det kan vara svårt för människor att förstå att de inte kan förvänta sig samma sak av mig längre, säger hon.</div> <div style="text-align:right">  <br /></div> <div> </div> <div>Men Henrikke Baumann tog sig tillbaka till forskningsvärlden, och tilldelades nyligen en professur i industri- och hushållsekologier. Hon har inga självklara svar på vad det egentligen innebär att bli professor – och medger utan omsvep att hennes första reaktion på beskedet var ren stress. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En professur kan ju innebära en ökad offentlighet och synlighet, det var nog det som skrämde mig. Från början hade jag ju ingen tanke på att bli forskare, och ännu mindre professor. Det kom liksom med jobbet, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Samtidigt känner hon att professorstiteln innebär en bekräftelse, och kan öppna möjligheter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det känns viktigt att få ett erkännande för det jag gör. Jag hoppas att min professur kan bidra till ett större intresse för de frågor inom livscykelstudier som handlar om samhällets materialflöden, säger hon. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">…</h4> <div></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Akademin</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Akademin är en plats för diskussion och reflektion, och en viktig aktör i samhällets förändring&quot;.</div> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>Undervisning</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Det är viktigt att inte trivialisera miljöforskningen, utan visa våra studenter vad som händer, vilka som drabbas, vilka reaktionerna blir&quot;. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Framtidsdrömmar</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Jag skulle gärna skriva en bok till. Kanske en riktig &quot;coffee-table bok&quot; som handlar om vad alla våra saker kommer ifrån, vad som sker i olika delar av kedjan och som visar alla som är inblandade i tillverkningen&quot;.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Henrikke Baumann</h4> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Född</strong>: 1964</div> <div> </div> <div><strong>Bor</strong>: Göteborg</div> <div> </div> <div><strong>Forskningsområde</strong>: Samhällets materialflöden. Fokuserar för tillfället på plast-i-hav. Nybliven professor i industri- och hushållsekologier (industrial and domestic ecologies) på Chal</div> <div>.</div> <div> </div> <div></div> <div><strong>Bonusfakta</strong>: Bodde som bebis på Chalmers studenthem, eftersom hennes pappa läste till ingenjör på Chalmers. Arbetade efter högskolestudierna under en period som reporter på Ny Teknik. Har, tillsammans med professor Anne-Marie Tillman på Chalmers, skrivit en internationellt bästsäljande lärobok i livscykelanalys: <em>The Hitch Hiker's Guide to </em><em>L</em><em>C</em><em>A.</em> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/henrikke-baumann.aspx">Läs mer om Henrikke Baumanns forskning</a> </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/henrikke">Läs om Henrikke Baumanns publikationer och projekt</a></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 16 Mar 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fran-dammsamlande-produkt-till-cirkular-resurs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fran-dammsamlande-produkt-till-cirkular-resurs.aspxFrån dammsamlande produkt till cirkulär resurs<p><b>​Idag hamnar många fullt fungerande produkter i garderober, förråd och garage där de samlar damm istället för att vara en resurs för andra. Nu vill en grupp forskare från Chalmers göra det lättare för konsumenter att cirkulera produkter från användning till användning. De utvecklar verktyg som kommer att förändra hur vi designar cirkulära produkter och tjänster. Snart kan alla designa för Use2Use!</b></p>​<span style="background-color:initial">På avdelningen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/design-human-factors/Sidor/default.aspx" target="_blank">Design &amp; Human Factors</a> på Chalmers arbetar en grupp forskare med ett projekt om hur produkter ska kunna cirkuleras från användning till användning – <strong>Use2Use</strong>. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx" target="_blank">Oskar Rexfelt</a> som tillsammans med <a href="/sv/personal/Sidor/anneli-selvefors.aspx" target="_blank">Anneli Selvefors</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx" target="_blank">Helena Strömberg</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/sara-renstrom.aspx" target="_blank">Sara Renström</a> vill göra cirkulära konsumtionsvägar mer attraktiva, så att konsumenter i mindre utsträckning köper nyproducerade produkter.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial">– </span>Idag finns ganska många möjligheter att konsumera hållbart. Problemet är att så få väljer att göra det, säger Oskar Rexfelt. Det kan till exempel kännas krångligt att hyra produkter och osäkert att köpa begagnat. Det kan också upplevas lättare att slänga en fungerande produkt, eller låta den samla damm i garaget, istället för att låta den gå vidare till en annan användare. </div> <div><br /></div> <div><strong>Konsumentens perspektiv</strong> är viktigt eftersom konsumenten har en kritisk roll i cirkulära flöden. Om inte konsumenten lämnar produkten vidare när dennes behov har upphört, kan inte produkten nyttjas av en ny användare. Det är också lika viktigt att nästa konsument tycker att produkter som någon annan använt tidigare är attraktiva.</div> <div><br /></div> <div>Som konsumenter har vi vant oss vid att köpa nytt hela tiden, men vad skulle få oss att i större utsträckning nyttja tidigare använda produkter? Forskarna menar att det går att stödja konsumenter att konsumera annorlunda. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Om vi förstår varför människor konsumerar som de gör, och vad som skulle göra cirkulära konsumtionsvägar mer attraktiva, kan vi anpassa produkter och tjänster därefter, säger Anneli Selvefors. Det handlar om att hitta nya sätt att lösa de vardagsutmaningar som cirkulär konsumtion ofta medför.</div> <div><br /></div> <div>Många företag utvecklar idag tjänster baserade på cirkulära affärsmodeller men Sara Renström understryker att det är lika viktigt att adressera de ingående produkterna. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Exempelvis kan produkter behöva vara tåligare eller lätta att justera för många olika användare. Men det kan också handla om att det ska gå att radera spår från tidigare användning, eller kanske till och med bevara spår för känslan av att vara med i en gemenskap.</div> <div><br /></div> <div><strong>För att stötta företag</strong> i att kunna utforma produkter och tjänster som gör cirkulär konsumtion fördelaktig för konsumenten, utvecklar forskarna nya designverktyg. Forskaren Helena Strömberg berättar mer.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Med Use2Use-verktygen vill vi ge stöd åt företag som är intresserade av att utveckla mer cirkulära erbjudanden eller utforska sina möjligheter. Verktygen kommer att innehålla både stöd för strategival och inspiration för att skapa nya idéer. Just nu finns ett första utkast som vi har testat tillsammans med företag i olika branscher med positivt gensvar.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är det som särskiljer era verktyg från andra?</strong> Enligt forskarna belyser verktygen cirkulär konsumtion från ett konsumentperspektiv, vilket saknas i andra verktyg som ofta riktar in sig på resursflöden ur ett produktionsperspektiv. </div> <div><br /></div> <div>Även om det är lite ovant för många företag anser Oskar Rexfelt och de andra forskarna att det lönar sig för företagen att arbeta utifrån konsumentens perspektiv. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Genom att förstå vad cirkulära konsumtionsvägar innebär från ett användarperspektiv går det att identifiera innovativa affärsmöjligheter med potential att både minska samhällets resursutnyttjande och lyckas på marknaden, avslutar Oskar Rexfelt.</div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div>Forskarna Oskar Rexfelt, Anneli Selvefors, Helena Strömberg och Sara Renström arbetar på avdelningen Design &amp; Human Factors som tillhör Institutionen för Industri- och materialvetenskap på Chalmers. </div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsprojektet finansieras av <a href="http://familjenkampradsstiftelse.se/">Familjen Kamprads stiftelse</a> och är ett samarbete mellan Chalmers, <a href="https://transformatordesign.se/">Transformator Design</a> och <a href="http://www.hultaforsgroup.se/">Hultafors Group</a>.</span><span style="background-color:initial"> </span>Mer information om projektet finns på <a href="http://www.use2use.se/">www.use2use.se</a>. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna söker just nu fler partners för vidareutveckling av verktyget och för kommande forskningsaktiviteter. Intresserade företag uppmanas att höra av sig!</div> <div><strong>Kontakta</strong> <a href="/sv/personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx" target="_blank">Oskar Rexfelt​</a> <strong>för mer information.</strong></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Nina Silow</em></div> <div><em>Foto: Anneli Selvefors</em></div>Thu, 15 Mar 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Valbesokt-kickoff-for-nytt-centrum-i-kvantteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Valbesokt-kickoff-for-nytt-centrum-i-kvantteknologi.aspxVälbesökt kickoff för nytt centrum i kvantteknologi<p><b>​Startskottet har gått för Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT). Omkring 75 inbjudna talare och gäster samlades för kick-off på MC2 den 13 och 14 mars. &quot;Vi har en mycket spännande tioårig resa framför oss&quot;, säger centrumchefen Per Delsing.</b></p><div>WACQT – som formellt bildades den 1 januari – är en satsning på totalt närmare en miljard kronor. Merparten kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som bidrar med 600 miljoner. Resten kommer bland annat från Chalmers ägarstiftelse, och de samverkande universiteten i Lund, Linköping och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Målet är att på tio år bygga en svensk kvantdator, samt att bygga upp kompetens inom kvantteknologi i Sverige. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330a.jpg" alt="länk till artikel" style="margin:5px" /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Samarbeten med näringslivet</h5> <div>Tanken är också att inleda samarbeten med näringslivet på olika områden. På kickoffen fanns representanter från ett tiotal företag som Astra Zeneca, Ericsson och IBM.</div> <div>– Vi vill nå både mindre och större företag, även sådana som inte arbetar med kvantteknologi i dagsläget. Företagen kommer att få möjlighet att påverka forskningens inriktning utifrån sina behov. Om någon till exempel vill utveckla ett speciellt läkemedel, så går det att göra simuleringar. På så vis kan vi anpassa oss för att göra det mer intressant för företagen att samarbeta med oss, säger Per Delsing (bilden ovan), som leder WACQT.</div> <div>I Chalmers erbjudande till företagen finns möjligheter till industridoktorander, avancerade kurser i kvantteknologi och inbjudningar till workshoppar. Det ska också gå att förvärva licenser och skriva immaterialrättsliga avtal för forskningsresultaten. Samtal med företagen ska inledas under våren.</div> <div>Den 14 mars, på kickoffens andra dag, fanns även en särskild programpunkt där företagen gavs möjlighet att presentera sig själva och sina önskemål. I entréhallen på Kemivägen 9 stod en posterutställning med flera medverkande universitet. Det fanns också möjlighet att följa med på guidade labbvisningar.</div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330e.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Spännande resa</h5></div> <div>Målet för centrumsatsningen är att ta svensk forskning och industri till fronten av den andra kvantrevolutionen. Centrumet är organisatoriskt placerat under den nya avdelningen för kvantteknologi på MC2. Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik, är chef på avdelningen.</div> <div>– Vi har en mycket spännande tioårig resa framför oss, sa han i sitt välkomstanförande.</div> <div>Men Delsing poängterade att det inte bara handlar om att bygga den åtråvärda kvantdatorn:</div> <div>– En viktig del av forskningen blir att också ta reda på vad man kan ha en kvantdator till, sa han.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Lång rad föredrag</h5> <div>Kickoffens två dagar innehöll en lång rad föredrag och presentationer, både övergripande och mer detaljerade. Bland föreläsarna fanns Guilherme B Xavier, Linköpings universitet, Witlef Wieczorek, Chalmers, och Jonathan Burnett, Chalmers.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330b.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /><br />Göran Johansson (bilden ovan) berättade om den nya forskarskolan som ska byggas upp. Han slog fast att det ska bli en attraktiv och konkurrenskraftig forskarskola: </div> <div>– Därför behöver vi få in de bästa idéerna för att det ska bli så attraktivt som möjligt att söka sig till oss, sa Göran Johansson.</div> <div>Sådana lockande faktorer kan bland annat vara nyutvecklade kurser och studieresor.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330g.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /><br />Göran Wendin (bilden ovan) talade ingående om ett kommande gästforskarprogram och olika stödinsatser på kvantområdet från EU:s sida, där ett planerat forskningsflaggskepp är en central del. Detta blir lika stort som det pågående flaggskeppet om grafen och startar den 1 januari 2019. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fördel ligga före EU</h5> <div>Att WACQT dragit igång ett helt år före EU:s nya flaggskepp, ser Per Delsing som en stor fördel när det gäller alla rekryteringar av toppforskare som behöver göras.</div> <div>– Alla vill naturligtvis rekrytera de bästa, så vi har många utmaningar framför oss. Storleken på projektet är en annan konkurrensfördel, sa han.</div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330f.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Pågående rekryteringsarbete </h5></div> <div>Rekryteringsarbetet pågår i skrivande stund. Över tio år handlar det om 60 doktorander, 40 postdoktorander, tio forskarassistenter och ett antal gästforskare. Platsannonser har under vintern varit införda i tidningar som Metro, Dagens Industri, Dagens Nyheter och Ny Teknik. Giulia Ferrini (bilden ovan), som även höll en egen föreläsning, är den första nyanställda forskarassistenten i projektet. Sista ansökningsdag är den 18 mars.</div> <div>– Vi hoppas på många bra kandidater, sa Per Delsing.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330c.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /><br />Med på plats fanns även professor Gunnar Björk (bilden ovan), Kungliga Tekniska högskolan, och professor Stefan Kröll (bilden nedan), Lunds universitet, som leder relaterade projekt på sina respektive lärosäten, projekt som de även presenterade. </div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_665x330d.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ny styrelse presenterades </h5></div> <div>Under kickoffdagarna presenterades också den nya styrelsen för WACQT, med ordföranden Lena Gustafsson, tidigare prorektor på Chalmers, vice gneraldirektör på Vinnova och rektor på Umeå universitet, i spetsen. De övriga styrelseledamöterna är Pontus de Laval, Saab AB, Sara Mazur, Ericsson, Tobias Ekholm, Institut Mittag-Leffler och KAW, Mats Viberg, prorektor på Chalmers, Elisabeth Giacobino, École normale supérieure, och Charles Marcus, Köpenhamns universitet. Den 14 mars höll styrelsen sitt första sammanträde.</div> <div> </div> <div>Flera personer har varit inblandade i planeringen för kickoffen, men lejonparten av arbetet har utförts av koordinatorn Susannah Carlsson, kommunikatör, och professor Göran Wendin, med samordnaren Debora Perlheden som praktiskt stöd.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Susannah Carlsson och Michael Nystås</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-kvantteknologi-firades.aspx">Nytt centrum för kvantteknologi firades</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Italiensk-forskare-starker-kvantdatorprojektet.aspx">Läs en intervju med Giulia Ferrini</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_kickoff_690x330g.jpg" alt="bildlänk till artikel" style="margin:5px" /><br /><br /></div>Thu, 15 Mar 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bergman-Prize-till-Bo-Berndtsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Bergman-Prize-till-Bo-Berndtsson.aspxAmerikanskt matematikpris till professor<p><b>​Bo Berndtsson, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Nessim Sibony, Université Paris-Sud Orsay, har tilldelats Stefan Bergman Prize 2017 från American Mathematical Society.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Bo Berndtsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Bergman-2017-Berndtsson250x.jpg" width="200" height="255" style="margin:5px" />Bo Berndtsson och Nessim Sibony har tilldelats Stefan Bergman Prize 2017 för sina många grundläggande bidrag till flera komplexa variabler, komplex potentialteori, och komplex geometri. Bo Berndtsson invaldes i Kungl. Vetenskapsakademien 2003, han mottog det Edlundska priset av Kungl. Vetenskapsakademinen 1987 och Göran Gustafsson-priset 1995.</p> <p>Forskningsområdet komplex analys har varit något av en svensk specialitet under 1900-talet. Bo Berndtsson följde en trend inom området och gick mer och mer mot geometri. För tio år sedan hittade han ett samband mellan komplex analys och konvexitet, och det skenbart enkla begreppet konvexitet har lett till en rik teori med många djupa och överraskande resultat. <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Komplex-analys-och-konvexitet.aspx"><br /></a></p> <p><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Komplex-analys-och-konvexitet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Komplex analys och konvexitet, intervju med Bo Berndtsson &gt;&gt;</a></p> <p>Stefan Bergman Prize delas ut varje eller vartannat år inom följande områden: (1) teorin om kärnfunktionen och dess tillämpningar inom reell och komplex analys, och (2) funktionsteoretiska metoder i teorin för partiella differentialekvationer av elliptisk typ med hänseende till Bergmans operatormetod. Priset hedrar minnet av Stefan Bergman, mest känd för sin forskning inom flera komplexa variabler, såväl som för Bergmanprojektionen och Bergmans kärnfunktion. Bergman föddes i Polen och föreläste vid Stanford University under många år, han dog 1977 vid 82 års ålder. <br /></p> <p><a href="http://www.ams.org/news?news_id=4150"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på AMS webbsida &gt;&gt;</a><br /><br />Foto: Edme Dominguez</p>Tue, 13 Mar 2018 09:20:00 +0100