Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 22 Oct 2018 11:11:05 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspxKolfiber kan lagra energi<p><b>En chalmersledd studie visar att det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder. Det öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier, där kolfibern blir en del av energisystemet. Den här typen av multifunktionella material kommer att kunna minska vikten väsentligt i framtidens flygplan och bilar – vilket är en nyckelutmaning för elektrifiering.</b></p><div>​Passagerarflygplan måste bli betydligt lättare än idag för att kunna drivas med el. Även för bilar är minskad vikt mycket betydelsefullt för att körsträckan per batteriladdning ska kunna bli längre.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik på Chalmers, forskar om kolfibrernas förmåga att utföra fler uppgifter än att enbart vara förstärkningsmaterial. De kan till exempel lagra energi.</div> <div> </div> <div> </div> <div>– En kaross skulle då inte bara vara ett bärande element utan också fungera som batteri, säger han. Kolfibern kommer även att kunna användas för andra ändamål så som att ta tillvara på rörelseenergi, till sensorer, och som ledare av både energi och data. Om alla dessa funktioner var delar i en bilkaross eller ett flygplansskrov så skulle det kunna minska vikten med upp till 50 procent. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Leif Asp har lett en tvärvetenskaplig grupp av forskare som nyligen publicerade en studie om hur kolfibrers mikrostruktur påverkar deras elektrokemiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att fungera som elektrod i ett litiumjonbatteri. Detta har hittills varit ett helt outforskat område.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><img alt="Leif Asp kolfiber" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Leif%20Asp%20kolfiber%20webb.jpg" style="margin:5px" /><br /><em>Leif Asp med en spole med kolfibergarn. Elektroderna i ett strukturellt litiumjonbatteri består av kolfibergarn som ligger i ett rutnät i en polymer (se illustration). Varje tråd består av 24 000  enskilda kolfibrer.</em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><div style="text-align:left"></div></div> <div> </div> <div>Forskarna har studerat mikrostrukturen hos olika typer av kommersiellt tillgängliga kolfibrer. De har upptäckt att kolfiber med små och svagt orienterade kristaller har goda elektrokemiska egenskaper men lägre styvhet relativt sett. Jämför man detta med kolfiber som har stora och orienterade kristaller så är styvheten visserligen högre, men de elektrokemiska egenskaperna är för låga för att kunna användas i strukturella batterier.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><span><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kolfiber" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Kolfiberrulle_webb.jpg" width="278" height="416" style="margin:5px 10px" /></span></div> <div> </div> <div>– Nu vet vi hur multifunktionella kolfibrer ska tillverkas för att uppnå hög energilagringsförmåga och samtidigt tillräckligt hög styvhet, säger Leif Asp. Att gå ner lite i styvhet är inga problem för många tillämpningar, såsom bilar och cyklar. Marknaden domineras idag av dyra kolfiberkompositer med en styvhet som är anpassad för flygplan. Här finns det alltså möjlighet för kolfibertillverkarna att utöka sitt sortiment.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div>I studien hade kolfibertyperna med goda elektrokemiska egenskaper något högre styvhet än stål, medan den typ som hade för dåliga elektrokemiska egenskaper är drygt dubbelt så styv som stål.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna samarbetar med både bil- och flygindustri, och Leif Asp säger att det för flygindustrins del kan vara aktuellt att öka kolfiberkompositernas tjocklek för att kompensera för minskad styvhet hos strukturella batterier. Det skulle i sin tur också öka kapaciteten för energilagring.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyckeln är att optimera fordonen på systemnivå – utifrån både vikt, hållfasthet, styvhet och elektrokemiska egenskaper. Det är lite av ett nytt sätt att tänka för fordonsbranschen, där man är mer van vid att optimera enskilda delar. Strukturella batterier kan kanske inte bli lika effektiva i sig som traditionella batterier, men eftersom de har en strukturell lastbärande förmåga så kan man göra mycket stora vinster på systemnivå.</div> <div> </div> <div> </div> <div> – Den lägre energitätheten hos strukturella batterier skulle dessutom troligtvis göra dem säkrare än vanliga batterier, särskilt i kombination med att de inte skulle innehålla några flyktiga ämnen.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln <br /></h3> <p class="chalmersElement-P"><a title="Länk till den vetenskapliga artikeln" href="http://iopscience.iop.org/article/10.1088/2399-7532/aab707/meta">Graphitic microstructure and performance of carbon fibre Li-ion structural battery electrodes</a> i tidskriften Multifunctional Materials.</p> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Samarbete med Airbus </h3></div> <div><a title="Länk till artikel om samarbete med Airbus" href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspx">Airbus i samarbete kring multifunktionella material</a><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:%20leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se<br /></a></div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Text: Johanna Wilde &amp; Marcus Folino</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /><a href="mailto:%20leif.asp@chalmers.se"></a></div>Thu, 18 Oct 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinf%C3%A5ngning-tekniken-finns,-men-ingen-v%C3%A5gar-ta-f%C3%B6rsta-steget.aspxKoldioxidinfångning: tekniken finns, men ingen vågar ta första steget<p><b>​Det går att stanna vid 1,5 graders uppvärmning av planeten, menar IPCC i ny rapport, men få tror att det kommer ske. För att lyckas måste koldioxidinfångning slå igenom i stor skala. Chalmers har tekniken, men vem vågar ta första steget att kommersialisera?</b></p>​<span>I FNs klimatpanel IPCCs rapport beskrivs hur vi inte bara behöver minska utsläppstakten utan i längden även minska mängden koldioxid i vår atmosfär. Detta innebär att vi måste fånga in koldioxid. Chalmers bedriver forskning på området och har nått mycket långt. En av dem som forskar på området är <a href="/sv/personal/Sidor/henrik-leion.aspx">Henrik Leion​</a>, docent vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik.</span> <div><br /><span></span><div>– Vi måste börja fånga in all koldioxid, oavsett bränsle. Just nu jobbar vi med biobränslen. De fossila bränslena fungerar redan bra att fånga in. Tekniken för detta finns. Det som hindrar oss är främst ekonomi och juridik.<br /><br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Koldioxidinfångning/Henrik%20Leionweb.png" alt="Syntolkning: foto på Henrik Leion." style="margin:5px" /></div> <div>Tekniken Henrik Leion undersöker och utvecklar bygger på syrebärande fast material som ersätter förbränning av syre i gasform. Hans forskning ingår i flera projekt runt en teknik som kallas CLC, vilket står för chemical looping combustion. I de flesta fall skapas värmen i kraftverk genom förbränning i luft. Detta bildar koldioxid blandat med någon annan typ av gas, beroende på teknik, och gaser är svåra att skilja från varandra. För att få en så ren ström av koldioxid som möjligt använder man vid CLC ett fast material där syre ingår som oxid, exempelvis vanlig rost. Då skapas istället vatten och koldioxid, vilka är enklare att skilja från varandra. När syret på syrebäraren är förbrukat exponeras den för luft och materialet blir då återoxiderat och kan återanvändas. <br /><br /></div> <div><span>Forskningen på Chalmers inom CLC bedrivs gemensamt av flera forskargrupper över institutionsgränserna. Henrik Leion tittar på hur syrebäraren och bränslet kan optimeras. </span><br /></div> <div>Som läget är nu räcker det inte med att bara fånga in koldioxid från fossila källor. Även koldioxid från bioförbränning måste samlas in för att vi ska kunna åstadkomma negativt nettoutsläpp. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer behöva koldioxidinfångning i mycket stor utsträckning. Utsläppen måste börja sjunka inom bara några år, och gör vi inte tillräckligt nu betyder det att vi runt år 2050 kommer behöva fånga in mer koldioxid än vi släpper ut för att kompensera för vad vi inte gjorde 30 år tidigare, säger han. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Koldioxidinfångning/Järnoxidweb.png" alt="Dekorativ illustration." style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div>CLC är framför allt en teknik som kan fungera vid stationära anläggningar. Infångning innebär tunga laster. Inte nog med att syrebäraren ofta består av någon typ av metall. Den insamlade koldioxiden väger cirka tre gånger mer än bränslet, vilket i sig skulle innebära ökade utsläpp på grund av tyngden för ett fordon.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Ekonomin och juridiken hindrar</strong></div> <div>CLC skulle alltså kunna göra stor nytta om den togs i bruk på kommersiell nivå. Men än vågar ingen ta den ekonomiska risken att satsa på tekniken. Hittills har den testats i Chalmers testanläggning på 12 megawatt med framgångsrikt resultat. Men det krävs en storsatsning för att tekniken ska slå igenom, tror Henrik Leion.</div> <div><br /></div> <div>– Någon måste våga testa tekniken i en 50 megawatt-anläggning. Denna kommer troligtvis gå med förlust till en början, men tekniken behöver detta för att vidareutvecklas, menar han.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom måste det bli billigare att använda tekniken. Priset måste kunna konkurrera med utsläppsrätter. Idag kostar en utsläppsrätt, alltså rätten att släppa ut ett ton koldioxid, cirka 20 euro. CLC är något dyrare, men skulle, med en större satsning kunna bli billigare. Om det blir billigare att samla in koldioxid än att släppa ut den i atmosfären är chansen större att industrin satsar på tekniken. CLC kräver dessutom att stora delar av förbränningssystemet byggs om. Till det kommer nästa problem: lagringen. </div> <div><br /></div> <div>– Det saknas logistik och juridik för att deponera koldioxiden. Det tar dessutom cirka 10 000 år för gasen att omvandlas till kalksten. Koldioxid är inte särskilt farlig, den går inte att jämföra med kärnavfall, men det är enorma mängder vi talar om, säger Henrik Leion.</div> <div><br /></div> <div>Ett juridiskt problem är ansvarsfrågan. Vem ska ha ansvaret för lagringen under 10 000 år? Det har även visat sig svårt att hitta platser där myndigheter och befolkning accepterar lagringen. Ett annat sätt att lagra växthusgasen är att pumpa ner den i tömda oljekällor ute till havs. Det är dyrt och saknas logistik, men det kan bli nödvändigt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Måste tas i bruk</strong></div> <div>Någon typ av infångningsteknik måste tas i bruk. Utan infångningstekniker kommer inte klimatmålen nås. Det som behövs, menar Henrik, är att ett stort energibolag vågar testa tekniken på kommersiell nivå. Det bolaget måste vara berett att förlora pengar. Någonstans kommer förmodligen pengar förloras, men det kan vara något vi får acceptera för att undvika en betydligt högre temperaturökning. Utan infångning har vi inte en chans att stoppa temperaturökningen vid 2 grader, menar Henrik som snart tar ledigt.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ska vara pappaledig och det är ärligt talat inte moraliskt lätt för mig att ta en paus från forskningen i det här läget. Mitt sätt att hantera min klimatångest är att jag måste jobba, säger han. <br /><br />Text och bild: Mats Tiborn</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om koldioxidlagring och Chalmers här:</strong></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-l%C3%B6sningarna-p%C3%A5-klimatfr%C3%A5gan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Politisk vilja en av lösningarna på klimatfrågan</a><br /></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/Koldioxidinfångning-från-biobränslen-med-Chemical-Looping-Combustion-(CLC).aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Koldioxidinfångning från biobränslen med CLC</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Storsatsning-på-teknik-som-kan-minska-växthusgaser.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Storsatsning på teknik som kan minska växthusgaser​</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Wed, 17 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pa-vag-mot-en-sakrare-forarlos-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pa-vag-mot-en-sakrare-forarlos-framtid.aspxPå väg mot en säkrare förarlös framtid<p><b>​Framtidens transporter kommer att ske via självkörande fordon med tillhörande infrastruktur, men hur tryggar vi säkerheten för alla trafikanter på vägarna? På AstaZero, testmiljön för trafiksäkerhet i fullskala strax utanför Borås, har ett tvärvetenskapligt innovationsteam samarbetat för att hitta svaren på detta.​</b></p>​<span style="background-color:initial">På <a href="http://www.astazero.com/" target="_blank">AstaZeros</a> testbana har en modell av en trafikkorsning använts för att simulera en verklig stadstrafikmiljö där både självkörande och vanliga, manuellt körda, fordon utbyter information och &quot;förhandlar&quot; med varandra för att anpassa sina hastigheter och därmed passera korsningen på ett säkert sätt.</span><div> </div> <div>Teamet, som består av innovatörer och forskare från Ericsson, Chalmers, universitetet Federico II i Neapel samt AstaZero, har använt sig av 5G-mobilnätsteknik och distribuerat molnnät för att utbyta säkerhetsrelaterade data mellan såväl självkörande som manuella fordon och vägens infrastruktur. </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/På%20väg%20mot%20en%20säkrare%20förarlös%20framtid/Paolo_Falcone_350px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:289px" /><br /><span style="background-color:initial">– Genom att bilarna ordnar sig i en typ av konvoj och anpassar avstånden sinsemellan kan kollisioner undvikas både från sidan och bakifrån, säger Paolo Falcone, docent i forskargruppen för mekatronik på Chalmers.</span><br /></div> <div> </div> <div>– Vår uppgift har varit att utveckla algoritmer för styrningen av fordonen, fortsätter Paolo Falcone, som under projektet har arbetat tillsammans med en doktorand och en masterstudent från universitetet Federico II i Neapel. Dessa beräkningsalgoritmer har sedan överförts till fordonet med hjälp av ReVeRe, Ericsson och AstaZero.</div> <div> </div> <div>De flesta moderna bilar har redan den mobilnätsteknik som krävs för att överföra information om position och hastighet, men begränsningar som finns i traditionella radionät gör det omöjligt att använda sådan data i säkerhetsrelaterade applikationer för att undvika kollisioner.</div> <div> </div> <div>Projektet visar att det finns flera fördelar med att placera nätverket mycket närmare den plats där det används, samtidigt som fördröjningstiden i informationsutbytet kan göras kortare tack vara de avancerade beräkningssystemen. Fordonen kan kommunicera med varandra snabbt och pålitligt samt överföra data, och därmed positionera sig för att undvika kollision när de närmar sig en korsning. Förutom att ge förutsättningar för ett mycket smidigare förarlöst transportnät, är resultatet också ett bra bevis på hur nätverk kan användas på nya sätt. Inte bara för att kommunicera, utan även som hjälp att fatta bättre beslut och förbättra säkerheten i trafiken.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Projektet genomfördes från mars till juni 2018. Forskarna kunde dra nytta av <a href="https://www.youtube.com/watch?v=nYSXvnaNRK4&amp;feature=youtu.be" target="_blank">erfarenheter från ett liknande projekt</a> <span style="background-color:initial">men byggde upp systemet från början eftersom andra styrningsalgoritmer, fordonsplattformar och kommunikationsteknik användes.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div> </div> <div><a href="https://www.ericsson.com/en/cases/2018/asta-zero" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ”Building a safer driverless future at AstaZero” på ericsson.com</a></div> <div><br /><strong style="background-color:initial">För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/paolo-falcone.aspx">Paolo Falcone</a>, docent i forskargruppen Mekatronik på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div></div>Thu, 11 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forstaelse-av-katalysatorer-pa-atomar-niva-kan-ge-renare-miljo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forstaelse-av-katalysatorer-pa-atomar-niva-kan-ge-renare-miljo.aspxBättre katalysatorer med hjälp av minimala atomförflyttningar<p><b>​Genom att studera material ända ner på atomär nivå har chalmersforskare hittat ett sätt att göra katalysatorer mer effektiva och miljövänliga. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications. Metoderna kan användas för att förbättra många olika typer av katalysatorer.</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer används för att underlätta kemiska reaktioner. Även om de flesta tänker på avgasrening, används katalysatorer inom en rad områden i samhället. Det har uppskattats att mer än 90 procent av alla kemikalier och bränslen tillverkas med katalysatorer. Oavsett i vilket sammanhang de används, bygger katalys på komplexa atomära processer. I den nya studien från Chalmers har fysikforskarna kopplat ett dubbelgrepp för att lägga en ny bit i katalyspusslet. De har använt både avancerad, högupplöst elektronmikroskopi och en ny typ av datorsimuleringar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Det är fantastiskt att vi har lyckats tänja på gränserna och kunnat uppnå en sådan precision med elektronmikroskopi. Vi kan se exakt var och hur atomerna sitter i en struktur. Genom att ha pikometerprecision, det vill säga en precision som är en hundradel av en atom, kan vi på sikt förbättra materialegenskaperna och därmed den katalytiska prestandan, säger Torben Nilsson Pingel, forskare på institutionen för fysik på Chalmers och en av författarna till den vetenskapliga artikeln. </div> <div><br /></div> <div>Genom sitt arbete har han och kollegorna lyckats visa att pikometersmå förändringar av atomavstånden i metalliska nanopartiklar påverkar den katalytiska aktiviteten.  Det är nanopartiklar av platina som forskarna har haft under luppen. Experimenten har gjorts med hjälp av sofistikerade elektronmikroskop i Chalmers materialanalyslaboratorium och resultaten kan nu användas på bred front. Genom metodutveckling av Andrew Yankovich har forskarna kunnat förbättra precisionen och kan nu till och med nå ner till subpikometerprecision.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Våra metoder är inte bundna till något särskilt material, utan bygger på generella principer som går att applicera på olika katalytiska system. När vi kan designa materialen bättre kan vi få både mer energieffektiva katalysatorer och en renare miljö, säger Eva Olsson, professor på institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet har utförts inom ramen för Kompetenscentrum katalys på Chalmers och för att kunna studera hur små förändringar av atomavstånd verkligen påverkar katalysprocessen har Mikkel Jørgensen och Henrik Grönbeck gjort avancerade datorsimuleringar på det nationella datacentrum som finns på Chalmers. Med hjälp av informationen från mikroskopen har det varit möjligt att se exakt hur den katalytiska processen påverkas av små ändringar i atomavstånd. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vi har utvecklat en ny metod för att göra simuleringar för katalytiska processer på nanopartiklar. Eftersom vi har kunnat använda verkliga värden i vår beräkningsmodell kan vi se hur reaktionen kan optimeras. Eftersom katalys är ett viktigt teknikområde är varje förbättring ett viktigt framsteg – både ekonomiskt och miljömässigt, säger Henrik Grönbeck, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto: Johan Bodell, <a href="mailto:johan.bodell@chalmers.se">johan.bodell@chalmers.se</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/CMAL_181008_Eva_Henrik_mfl_PM_05_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div>Minimala atomförflyttningar kan ge bättre katalysatorer och en renare miljö. Chalmersforskare har hittat ett sätt att göra katalysatorer mer effektiva och miljövänliga. <span style="background-color:initial">Professor Henrik Grönbeck, doktoranden Mikkel Jørgensen, Professor Eva Olsson, doktor Torben Nilsson Pingel och doktor Andrew Yankovich har lyckats visa att pikometersmå förändringar av atom-avstånden i metalliska nanopartiklar påverkar den katalytiska aktiviteten. Bilden är tagen vid ett av elektronmikroskopen på </span><span style="background-color:initial">Chalmers materialanalyslaboratorium i Göteborg. </span></div> <br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Om den vetenskapliga artikeln: </h5> <div>Artikeln <a href="https://dx.doi.org/doi:10.1038/s41467-018-05055-1">&quot;Influence of atomic site-specific strain on catalytic activity of supported nanoparticles&quot;</a> har publicerats i Nature Communications och är skriven av Torben Nilsson Pingel, Mikkel Jørgensen, Andrew B. Yankovich, Henrik Grönbeck och Eva Olsson på institutionen för fysik och Kompetenscentrum katalys på Chalmers. </div> <div><a href="https://www.nanowerk.com/spotlight/spotid=50796.php"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En mer populärvetenskaplig artikel har även publicerats av forskarna i tidskriften Nanowerk. </a></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om forskningsinfrastrukturen på Chalmers</span><br /></div> <div>På Chalmers materialanalyslaboratorium (CMAL) finns avancerade instrument för materialforskning. Laboratoriet ligger formellt under institutionen för fysik men är öppet för alla forskare från universitet, institut och industri. Experimenten i den här studien har gjorts med hjälp av avancerade och högupplösta elektronmikroskop – i det här fallet så kallade transmissionselektronmikroskop (TEM). Stora investeringar har nyligen gjorts för att laboratoriet ska ligga i framkant när det gäller materialforskning. Totalt handlar det om utrustning för 66 miljoner kronor, varav forskningsfinansiären Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har bidragit med hälften.</div> <div><div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/S%c3%a5-designas-smarta-material-f%c3%b6r-ett-h%c3%a5llbart-samh%c3%a4lle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en tidigare nyhetsartikel: Så designas smarta material med hjälp av världsunika mikroskop.</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/CMAL/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers materialanalyslaboratorium, CMAL.</a><br /></div> <div><div><br /></div> <a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx">Läs mer om Kompetenscentrum katalys – KCK. </a></div></div> <div><br /></div> <div>Datorsimuleringarna har utförts på C3SE, som är ett center för vetenskapliga och tekniska beräkningar vid Chalmers. C3SE är ett av sex center i det nationella metacentret Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC). ​<br /><div style="display:inline !important"><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx"></a> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.c3se.chalmers.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers Centre for Computational Scientific and Engineering - C3SE.</a></span><br /></div> <div><br /></div></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om elektronmikroskopi </span><br /></div> <div>Elektronmikroskopi är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskopi där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, vilket gör det möjligt att studera enskilda atomer.  Det finns olika typer av elektronmikroskop, till exempel transmissionselektronmikroskop (TEM), sveptransmissionselektronmikroskopi (STEM), svepelektronmikroskop (SEM) och kombinerat fokuserat jonstråle och SEM (FIB-SEM). </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/CMAL_181008_Eva_Henrik_titan06_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Experimenten i den här studien har gjorts med hjälp av avancerade och högupplösta elektronmikroskop – i det här fallet så kallade transmissionselektronmikroskop (TEM). Foto: Johan Bodell/Chalmers. <br /><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>För mer information, kontakta: </span></h4></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson, </a><span style="background-color:initial">professor, institutionen för fysik, Chalmers</span><br /></div> <div>031 772 32 47, <a href="mailto:eva.olsson@chalmers.se">eva.olsson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Henrik-Gronbeck.aspx">Henrik Grönbeck​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers</div> <div>031 772 29 63, <a href="mailto:henrik.gronbeck@chalmers.se">henrik.gronbeck@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/baettre-katalysatorer-och-renare-miljoe-kan-uppnaas-genom-minimala-atomfoerflyttningar-2751265"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​</a></div> ​Wed, 10 Oct 2018 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Kunskap-om-enzym-baddar-for-hallbar-produktion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Kunskap-om-enzym-baddar-for-hallbar-produktion.aspxKunskap om enzym bäddar för hållbar produktion<p><b>​Nu har bakterieenzym som klipper viktiga bindningar i växtbiomassa kartlagts på atomnivå. Denna kunskap ger nya verktyg för hållbar produktion av till exempel bränslen och kemikalier från skogsråvara.</b></p>​Biomassa från skogen går att använda för fossilfri produktion av såväl biobränsle som miljövänliga kemikalier eller material av skilda slag. Men råvaran är svår att bryta ner till de enkla sockerarter som behövs för produktionen. Växternas cellväggar är uppbyggda för att vara så motståndskraftiga som möjligt; en förutsättning för överlevnad i naturen.<br /><br />Ett sätt att bryta ner skogs- eller annan växtråvara är att använda sig av enzymer, som i naturen fungerar som molekylära saxar. Forskare på Chalmers institution för biologi och bioteknik har, i samarbete med Köpenhamns Universitet, tittat närmare på uppbyggnaden av en specifik grupp av enzymer med stor potential.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/johan%20170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Johan Larsbrink" style="margin:5px" /><br />–    En faktor som starkt försvårar nedbrytningen av cellväggens kolhydratkedjor till enkla sockerarter är en polymer som kallas lignin, förklarar Johan Larsbrink, forskarassistent på avdelningen för industriell bioteknik.<br /><br />De långa kolhydratkedjorna klibbar ihop med hjälp av ligninet, ett ämne som fungerar som bindemedel.<br /><br />–    På vissa ställen i cellväggen är dessutom ligninet och kolhydratkedjorna ihopkopplade med så kallade kovalenta kemiska bindningar, och sitter därmed ihop helt och hållet. Om man lyckas klippa de här bindningarna mellan kolhydrater och lignin blir nedbrytningen betydligt enklare. Hela nätverket i cellväggen försvagas, skulle man kunna säga.<br /><br />Och det är här enzymer kommer in i bilden. Att använda sig av naturens egna saxar gör produktionskedjan miljövänlig, effektiv och sannolikt billigare.<br /><br />Den sorts enzymer som kan klippa bindningarna mellan kolhydrater och lignin kallas för glukuronoylesteraser, eller GEs. Tidigare har forskargrupper främst intresserat sig för enzymer från svampar. Forskningen är dock i dagsläget begränsad och kunskapen runt dessa enzymer relativt grund. Johan Larsbrinks grupp har nu tittat på tio GEs från tre olika bakteriearter.<br /><br />–    Vi valde att fokusera på bakterieenzymer för att de har en mycket större variation än svampenzymer, och dessutom finns i stort sett inga studier på just bakteriella GEs. Vi har karaktäriserat enzymen biokemiskt på modellsubstrat, och också lyckats lösa deras 3D-struktur på atomnivå. Det betyder att vi kan få en extremt detaljerad bild av hur de fungerar. De är ju designade för sitt syfte i naturen, så det finns mycket att lära av detta, säger han.<br />–    Vi lär oss också om cellväggen genom att titta på enzymerna. Det blir som att lära sig om en hand genom att titta på hur en handske är designad.<br /><br />Resultaten tyder nu på att dessa GEs interagerar med lignin, vilket inte var riktigt väntat.<br /><br />–    De flesta enzym som bryter ner kolhydrater är specifika för just dessa relativt väldefinierade strukturer, medan lignin har en mer eller mindre slumpmässig struktur som är svår för enzymerna att hantera, förklarar Johan Larsbrink.<br />–    Att vi nu sett hur enzymerna kan binda samtidigt till både kolhydrater och lignin är logiskt, men unikt för den här studien.<br /><br />Forskarna har också testat sina enzymer på rester från majsproduktion. För att göra detta använde de en enzymcocktail utan GEs, och observerade vad som hände när GEs tillsattes. Resultaten var lysande:<br /><br />–    Med GE-enzymer tillsatta i cocktailen mångdubblades de frisläppta sockerarterna. Vi ser verkligen att de hjälper till och är effektiva genom att klippa viktiga bindningar i växtbiomassa.<br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Johan Larsbrink (enzym), Silvia Hüttner<br />Thu, 04 Oct 2018 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Utsläppsfritt-energisystem-sparar-värmen-från-sommarens-sol-till-vintern.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Utsl%C3%A4ppsfritt-energisystem-sparar-v%C3%A4rmen-fr%C3%A5n-sommarens-sol-till-vintern.aspxUtsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern<p><b>​En forskargrupp vid Chalmers har under en kort period gjort stora framsteg i utvecklingen av en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi för senare användning. Framstegen har presenterats i fyra vetenskapliga artiklar i år, bland annat nyligen i den mycket högt rankade tidskriften Energy &amp; Environmental Science.</b></p>​<span>För cirka ett år sedan visade forskarteamet en molekyl som har förmågan att lagra solenergi. Molekylen, som består av kol, väte och kväve, har den unika egenskapen att när den träffas av solljus så byter den skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt.</span> <div><br />​Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Ämnet är en vätska och är anpassat för ett solenergisystem som forskarna kallar Most (Molecular solar thermal energy storage). Bara under det senaste året har forskarteamet, som leds av Kasper Moth-Poulsen, biträdande professor i nanomaterialkemi, gjort stora framsteg i utvecklingen av Most. </div> <div><br />– Vi kan nu spara energin i upp till 18 år och när vi vill använda den får vi en värmeökning som är högre än vi vågat hoppas på, säger Kasper Moth-Poulsen. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Utsläppsfritt%20energisystem/KasperMoth-Poulsen_180913_07_3000px.jpg" alt="Kasper Moth-Poulsen med ett rör som innehåller katalysatorn, framför den vacuum-uppställning som har använts för att mäta temper" width="4114" height="2741" style="height:207px;width:310px;margin:5px" /><br /></div> <div>Gruppen utvecklade en katalysator för att utvinna den sparade energin. Den visade sig kunna skapa en reaktion som värmer vätskan med 63°Celsius samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet. </div> <div><br />Katalysatorn fungerar som ett filter som vätskan spolas genom. Har vätskan en temperatur på 20°Celsius när den pumpas in i filtret så kommer den vara 83°Celsius när den kommer ut på andra sidan. </div> <div>Under samma period lyckades forskarna utforma molekylen så att den energibärande isomeren nu har förmågan att behålla energivärdet i upp till 18 år, en avgörande del för projektet som i första hand handlar om kemisk energilagring. Dessutom hade systemet hittills byggt på att ämnet varit uppblandat med det brandfarliga ämnet toluen, men nu fann forskarna ett sätt att utesluta toluen och istället enbart använda energilagringsmolekylen. </div> <div><br />Framstegen innebär att energisystemet Most nu fungerar cirkulärt. Först fångar vätskan upp energi från solljus i en solfångare på taket. Därefter kan den lagras utan att förlora energin. När energin ska användas körs den genom katalysatorn så att vätskan blir varm. Värmen skulle till exempel kunna användas till elementen i ett hus, och vätskan kan sedan skickas tillbaka upp på taket igen för att ansamla mer energi – helt utan utsläpp eller försämrade egenskaper hos molekylen.</div> <div><br />– <span>V</span><span>i har gjort många avgörande framsteg väldigt snabbt den senaste tiden och idag har vi ett utsläppsfritt energisystem som fungerar året om, säger Kasper Moth-Poulsen. </span></div> <div><br />Solfångaren består av en konkav reflektor med ett rör i mitten. Den följer solens vandring över himlen och fungerar på samma sätt som en parabolantenn genom att fokusera solens strålar till en punkt där vätskan leds igenom ett rör. Det är även möjligt att lägga till ytterligare ett rör med vanligt vatten för att kombinera systemet med konventionell vattenvärmning. </div> <div>Nästa steg för forskarna är nu att bygga ihop allt detta till ett sammanhängande system. </div> <div><br />– Det finns mycket kvar att göra. Vi har just fått systemet att fungera. Nu ska vi se till att det blir optimalt utformat, säger Kasper Moth-Poulsen.</div> <div><br />Lagringstiden är gruppen nöjd med, men energivärdet tror Kasper kan ökas mycket mer. Han ser det som fullt möjligt att forskargruppen inom kort kommer nå en temperaturökning på åtminstone 110°Celsius, och bedömer att teknologin skulle kunna vara i bruk inom 10 år.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mats Tiborn</div> <div>Bild: Johan Bodell</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div><br /></div> <div style="font-size:10px"><strong>Mer om: Framstegen bakom de fyra vetenskapliga publiceringarna</strong></div> <div style="font-size:10px"><strong>Forskargruppen har publicerat hela fyra vetenskapliga artiklar om energisystemet under 2018.</strong></div> <div style="font-size:10px"><strong>1.</strong><span style="white-space:pre"><strong> </strong></span><strong>Molekylen behöver inte längre blandas upp med andra ämnen. Fram tills nyss användes toluen. Liquid Norbornadiene Photoswitches for Solar Energy Storage i tidskriften Advanced Energy Materials.</strong></div> <div style="font-size:10px"><strong>2.</strong><span style="white-space:pre"><strong> </strong></span><strong>Energidensiteten ökas, samtidigt som energin kan lagras under längre tid. Molecular Solar Thermal Energy Storage in photoswitch oligomers increases energy densities and storage times i tidskriften Nature Communications.</strong></div> <div style="font-size:10px"><strong>3.</strong><span style="white-space:pre"><strong> </strong></span><strong>Energin kan lagras i upp till 18 år. Norbornadiene-based photoswitches with exceptional combination of solar spectrum match and long term energy storage i tidskriften Chemistry a European Journal.</strong></div> <div style="font-size:10px"><strong>4.</strong><span style="white-space:pre"><strong> </strong></span><strong>Nytt rekord i hur effektivt uppvärmningen sker. Vätskan kan öka 63 grader i temperatur. Macroscopic Heat Release in a Molecular Solar Thermal Energy Storage System i tidskriften Energy and Environmental Science.</strong></div> <div><br /></div>Wed, 03 Oct 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Studenter-väver-fungerande-tangentbord-i-tyg-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Studenter-v%C3%A4ver-fungerande-tangentbord-i-tyg-.aspxStudenter väver fungerande tangentbord i textil<p><b>​​De två masterstudenterna, Sozan Darabi och Sandra Hultmark, som gjorde ett arbete med professor Christian Müller på Chalmers institution Kemi och kemiteknik, har tagit fram en elektriskt ledande tråd som de sedan vävt till ett tangentbord tillsammans med Göteborgs Hemslöjdsförening. Nu publicerar de sina resultat i tidskriften Advanced Materials Technologies.</b></p><div>Tråden är helt fri från metall. Den består istället av silke färgat med en elektriskt ledande plast. Forskarna har tagit fram en ”färg” för textil som både färgar tyg och trådar vackert blå, och samtidigt gör dem elektriskt ledande. Den elektriskt ledande komponenten är en slags polymer eller plast som, när man löser den i vatten, får ett lågt pH-värde vilket gör att den fäster bra på silke. Tack vare detta tål trådarna både nötning och tvätt efter infärgning.<img width="3657" height="2442" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Studenter%20väver%20fungerande%20tangentbord/elektriskttyg.jpg" alt="" style="height:192px;width:288px;margin:5px" /><br /></div> <div>Textilen tar oss ett steg närmare smarta kläder med inbyggda funktioner helt utan metaller eller andra material som påverkar tygkänslan. Tråden skulle även kunna användas för att brodera kretskort i tyg. </div> <div> </div> <div>– Med en elektriskt ledande silkestråd öppnas möjligheter för att designa textil elektronik, som till exempel kan användas för sensorer för puls och rörelser, helt integrerade i kläder. Man kan också tänka sig att sy ihop ett tangentbord som enkelt kan rullas ihop och stoppas i fickan, säger doktor Anja Lund som ingår i Christian Müllers forskargrupp. </div> <div> </div> <div>För att lyckas väva tråden till ett tyg tog Chalmers kontakt med Göteborgs Hemslöjdsförening. Där fanns bra vävstolar och stor erfarenhet av vävning.</div> <div> </div> <div>– Hemslöjdsföreningen har varit avgörande för det här projektet, där vi har behövt kombinera nya material med traditionellt hantverk. Dessutom har vi maskinbroderat elektriskt ledande mönster av tråden, med hjälp av ACG Nyström i Borås. Det känns väldigt kul att vi kan använda oss av lokal kunskap i sådana här samarbeten, säger Anja Lund. </div> <div> </div> <div>Forskarna vill nu gå vidare och kombinera den ledande förmågan i tråden med deras tidigare forskningsresultat där de utvecklat textiler som genererar elektricitet av värme. Tillsammans skulle detta kunna leda till smarta kläder som använder kroppsvärmen för att försörja funktionerna med elektricitet.</div> <div><br />Text och bild: Mats Tiborn</div>Tue, 02 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Dubbdack-tar-fler-liv-an-de-raddar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Dubbdack-tar-fler-liv-an-de-raddar.aspxDubbdäck tar fler liv än de räddar<p><b>​Forskare från Chalmers slår nu fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. En färsk studie som tar ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa visar också att användningen av dubbdäck bidrar till den blodiga konflikten i Kongo-Kinshasa och dödsfall när däcken produceras.</b></p><div>Nu inleds den tid i Sverige då många börjar byta sina vanliga bildäck till vinterdäck. Enligt Trafikverket väljer över 60 procent däck med dubbar, och det har länge funnits en debatt om de utsläpp som dubbarna orsakar när de sliter upp partiklar ur vägens asfalt. </div> <div> </div> <div>På Chalmers har tre forskare nu gått till botten med frågan om hur dubbdäck egentligen påverkar människors hälsa. Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har använt ett systemperspektiv för att analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela dess livscykel.</div> <div> </div> <div>För att väga vinsterna mot de negativa effekterna har forskarna tittat på hur många liv som sparas genom användandet av dubbdäck, samt hur mycket utsläpp dubbdäcken genererar i slitaget på vägarna och i produktionsfasen. Forskarna granskade också olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – främst bryts. Kobolt är dessutom en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet, något som forskarna också vägt in.</div> <div> </div> <div>Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.</div> <div> </div> <div>– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Huvudbild%20710x340/AnnaSverker3_750x320.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="text-align:center">&quot;Vår studie visar på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter&quot;.</h4> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"><em>Anna Furberg och Sverker Molander, Chalmers</em></h6> <div> </div> <div> </div></div> <div>Störst negativ hälsopåverkan genererar användningsfasen och utsläppen från vägarna – redan här står det klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna. När de andra aspekterna läggs till blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.</div> <div> </div> <div>– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.</div> <div> </div> <div>Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför Skandinavien.</div> <div> </div> <div>– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.</div> <div> </div> <div>Hur ska man då som konsument tänka kring forskningsresultaten? Anna Furberg och Sverker Molander framhåller att bra vinterdäck utan dubbar kan vara ett alternativ, i kombination med försiktig körning och att ibland överväga alternativa färdsätt.</div> <div> </div> <div>– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. Idag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.</div> <div> </div> <div>Artikeln <a href="https://research.chalmers.se/publication/e9940450-3042-44fc-9334-d988689b4dd2">”Live and let die? Life cycle human health impacts from the use of tire studs”</a> publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Forskningen är gjord inom ramen för programmet <a href="http://www.mistraenvironmentalnanosafety.org/">Mistra Environmental Nanosafety</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om: studien</h4> <div>I studien har livscykelanalys (LCA) och DALY – ett hälsomått utvecklat av Världshälsoorganisationen WHO – använts för att analysera och kvantifiera dubbdäckens hälsopåverkan på människor över hela dubbdäckens livscykel. Forskarna har granskat:</div> <div> </div> <div><ul><li>Liv som sparas. Olycksstatistik och studier på skillnader i olyckor mellan bilar med och utan dubbdäck</li> <li>Utsläpp i dubbdäckens användningsfas, eftersom dubbdäcken sliter upp partiklar ur asfalten. Artikelstudier av partikelslitage från vägar kopplat till användningen av dubbdäck. </li> <li>Utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning. Artikelstudier av olika typer av utsläpp och deras storlek.</li> <li>Olyckor och dödsfall under produktionen, exempelvis vid brytningen av kobolt. Artikelstudier av olyckor och dödsfall vid olika industriella aktiviteter samt statistik för olyckor och dödsfall vid småskalig gruvbrytning. </li> <li>Antal dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa</li></ul></div> <div> </div> <div>Den största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan utgörs av utsläpp från vägarna (67-77 procent), följt av olyckor och dödsfall vid brytningen av kobolt (8-18 procent). Mellan 23 och 33 procent av de negativa effekterna inträffar utanför Skandinavien.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om: dubbdäck</h4> <div>Det är tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober–15 april. Om det är, eller befaras bli, vinterväglag får du använda dubbdäck även annan tid. Ditt fordon ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning från 1 december–31 mars om det är vinterväglag.</div> <div> </div> <div>Enligt en undersökning av <a href="https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/41864/Ineko.Product.RelatedFiles/2017_184_undersokning_av_dacktyp_i_sverige_vintern_2017.pdf">Trafikverket från 2017</a> uppskattas andelen som kör på dubbdäck i Sverige vara 63,4 procent. Andelen som kör på dubbfria vinterdäck (av nordisk eller mellaneuropeisk typ) uppskattas vara 35,8 procent. Störst andel som kör på dubbdäck uppmättes i Region Norr (91 procent).</div> <div> </div> <div>VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har i två större rapporter granskat skillnaden i väggrepp mellan dubbade och odubbade däck. Enligt rapporterna har <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:878116/FULLTEXT01.pdf">dubbdäck ett klart bättre isgrepp</a> jämfört med dubbfria däck av både nordisk och europeisk typ, men när det gäller snö som underlag är skillnaderna mellan de olika däcktyperna mindre. När <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:956515/FULLTEXT01.pdf">väglaget är vått, asfalten saltad och temperaturen kring noll</a> är broms- och styrprestanda för dubbdäck och dubbfria nordiska däck praktiskt taget likvärdiga.</div> <div> </div> <div>Enligt en <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10084627">norsk studie</a> minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med 2 procent på barmark och 5 procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck.</div> <div> </div> <div>Enligt <a href="https://www.trafikverket.se/">Trafikverket</a> är grunden för en säker resa på vintern bra vinterdäck, rätt hastighet och ett körsätt anpassat till underlaget. Myndigheten framhåller att en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) och dubbfria vinterdäck av nordisk modell, har en bra säkerhet i hela landet.</div> <div> </div> <div><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anna-furberg.aspx">Anna Furberg</a>, doktorand på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 63 28, <a href="mailto:anna.furberg@chalmers.se">anna.furberg@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/rickard-arvidsson.aspx">Rickard Arvidsson</a>, docent på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 61, 0768-07 87 33 <a href="mailto:rickard.arvidsson@chalmers.se">rickard.arvidsson@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/sverker-molander.aspx">Sverker Molander</a>, professor på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 69, 0703-08 85 22, <a href="mailto:sverker.molander@chalmers.se">sverker.molander@chalmers.se</a></div>Mon, 01 Oct 2018 00:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-studie-om-oljans-totala-klimatavtryck.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-studie-om-oljans-totala-klimatavtryck.aspxNy studie avslöjar råoljans totala klimatavtryck<p><b>​Utsläpp från utvinning av råolja utgör en betydande del av de fossila bränslenas totala utsläpp. En omfattande studie som nyligen publicerats i Science visar också att utsläppen är väsentligt högre än branschens egna uppskattningar.– Kunskap om utsläpp av växthusgaser i samband med utvinning av råolja visar hur stor den totala klimatpåverkan av oljeanvändning är. Det kommer att spela en viktig roll när det gäller att utvärdera vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska utsläppen, säger Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Det är skillnad på olja och olja. Utvinning, transport och raffinering av råolja kan stå för allt mellan 15 och 40 procent av de totala växthusgasutsläppen från transportbränslen som bensin och diesel. Olika råoljor kan ha mycket olika fysikaliska egenskaper som kräver mer eller mindre energi för att utvinna och raffinera. Men den stora skillnaden i klimatpåverkan från olika oljeproducenter är faktiskt hur mycket metan, en kraftfull växthusgas, som släpps ut eller eldas upp i stora mängder vid utvinning.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Sonia_Yeh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:170px;height:170px" />– Även om fossilfria energikällor är på frammarsch inom framförallt energibranschen, fortsätter användningen av råolja att stiga och det är osannolikt att vi når en vändpunkt de närmaste åren. Att minska transportutsläppen eller åtminstone förhindra att oljeutvinningen blir alltmer kolintensiv är därför avgörande, säger Sonia Yeh, vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>I den nyligen publicerade studien “Global carbon intensity of crude oil production&quot; (Masnadi et al, Science) beräknas de totala utsläppen från källa till raffinaderi vara 1,7 Gt CO2-ekvivalent, vilket är 42 procent högre än industrins egna beräkningar och utgör fem procent av den globala totala utsläppen. Jämfört med är globala utsläpp från luftfarten som är ungefär 2,7 procent.</div> <div><br /></div> <div>Studien, som sammanfattar 10 års forskning från ett globalt forskningsnätverk, belyser också flera sätt att minska dessa utsläpp. Dels föreslår de att man lämnar den mest energikrävande oljan i marken och fokuserar på andra mindre koldioxidintensiva källor. Dels handlar det om att minska utsläpp av metan vid utvinningen.</div> <div><br /></div> <div>Studien lyfter fram Norge som ett gott exempel, där man har lyckats minska utsläppen av metan i atmosfären. Om samma nivåer skulle uppnås som i Norge, är det möjligt att minska de totala utsläppen från oljeproduktion med 40 procent. Men båda förändringarna kräver politiskt ledarskap och nya ekonomiska och politiska instrument, enligt Sonia.</div> <div><br /></div> <div>– Metan är en produkt som kan fångas in och användas, men många länder anser det vara oekonomiskt med dagens förutsättningar. Men om det kostar betydligt mer att släppa ut det i atmosfären, skulle branschen tänka om. Tyvärr anser Trump-administrationen istället att det blir ännu enklare att släppa metan i luften, vilket skulle vara ett steg i fel riktning. &quot; (Läs mer i New York Times-artikeln: <a href="https://www.nytimes.com/2018/09/10/climate/methane-emissions-epa.html">Trump Administration Wants to Make It Easier to Release Methane Into Air​</a>).</div> <div><br /></div> <div>Sonia Yeh menar att forskningen kan bli ännu bättre när det gäller att mäta och karakterisera utsläppskällor. Och om samhället vill ta itu med dessa utsläpp måste politiker skapa nya regler och riktlinjer och övervaka hur de hanteras. Oljeföretagen kan också bli mycket bättre på att följa upp sina utsläpp för att visa miljöengagemang och ledarskap.</div> <div><br /></div> <div>– Vår analys ger både politiker och oljebolag bättre tillgång till information för att fullt ut mäta och jämföra effekterna av oljeutsläpp. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen. </em></div> <div><em><br /></em></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Läs mer: ​</h5> <div><div>Hela publikationen i Science Magazine: <a href="http://science.sciencemag.org/content/361/6405/851.summary">“Global carbon intensity of crude oil production&quot; (<em>Masnadi et al, Science</em>)</a> <em><br /></em></div> <div><a href="https://news.stanford.edu/2018/08/30/measuring-crude-oils-carbon-footprint/">Pressrelease frår Stanford University: Measuring Crude Oils Carbon Footprint​</a>. </div> <em></em></div> Thu, 27 Sep 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxMångfald lyfts när digital utveckling diskuteras<p><b>Olika frågor kring den globala digitala utvecklingen står i fokus när akademiker och innovatörer från hela världen kommer till Göteborg för att delta i konferensen CIP Forum. En av årets höjdpunkter är uppstarten av jämställdhetsprojektet ”The Vera Project”, som ämnar lyfta kvinnor inom teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Digitaliseringen i samhället kommer diskuteras på många sätt när CIP Forum äger rum. Konferensen är skapad av CIP – the Center for Intellectual Property – och är ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet där aktörer från hela världen samlas för att diskutera globalisering och digital utveckling. Årets tema är Transformation och ett av konferensens huvudämnen är möjligheterna och utmaningarna med en digitaliserad ekonomi, där Kina får en allt mer viktig roll. Frågor som kommer lyftas under konferensen rör bland annat konkurrensen om den ledande rollen gällande teknisk utveckling och hur Kina, som en ny stor innovatör, påverkar marknaden. </span><div><br /><span></span><h4 class="chalmersElement-H4">Vill lyfta kvinnor inom tekniken</h4> <div>Under konferensen introduceras även ”The Vera Project”, ett arbete med målet att lyfta fram fler kvinnor inom teknikbranschen. Projektet är inspirerat av Vera Sandberg som blev Sveriges första kvinnliga ingenjör år 1917 när hon tog examen på Chalmers. Syftet med ”The Vera Project” är att bidra med en större mångfald när det kommer till både föreläsare och deltagare i CIP:s aktiviteter. Projektet kommer ha en startpanel i början av konferensen och temat kommer sedan att genomsyra hela konferensen samt även CIP:s framtida arbete. CIP vill lyfta diskussionen om mångfald i teknik och utvärdera vilka typer av aktiviteter som leder till en positiv utveckling. En nyckelperson i detta projekt är Suzanne Munck, biträdande direktör på Federal Trade Commition i USA, som kommer att delta i startpanelen.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Globalisering viktigt för universitetens nyttiggörande</h4> <div>Fredrik Hörstedt är vicerektor för nyttiggörande på Chalmers och är delaktig i planerandet av konferensen.</div> <div><br /></div> <div>– Förväntningarna på att universiteten ska bidra till globala samhällsutmaningar och stärkt konkurrenskraft påverkar hur vi nyttiggör vår kunskap och våra forskningsresultat. Konferensen ger oss en unik möjlighet till dialog med aktörer från näringsliv, universitet och samhälle om hur detta bäst går till.</div> <div><br /></div> <div>Andra ämnen kring temat Transformation som kommer diskuteras under konferensen inkluderar artificiell intelligens, maskininlärning och blockkedjor. Det kommer exempelvis diskuteras användningsområden för blockkedjor utöver den välkända kryptovalutan, som till exempel Bitcoin. I synnerhet diskuteras möjligheterna och hoten med blockkedjor ur ett kommersiellt och rättsligt perspektiv.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Studenter presenterar nya idéer</h4> <div>Många studenter från Chalmers och Göteborgs universitet deltar i planerandet av evenemanget, bland annat kring utformandet av panelsamtalen. De kommer även att medverka på själva konferensen där de får möjlighet att presentera egna företagskoncept och utbyta idéer tillsammans med forskare och innovatörer. </div> <div><br /></div> <div>Konferensen äger rum mellan 23-25 september i Göteborg och mellan 200 och 250 inbjudna personer kommer att delta under konferensdagarna. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer på <a href="http://cipforum.org/">CIP Forums webbplats</a>.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> </div>Thu, 20 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-v%C3%A4xer-trots-stark-konkurrens.aspxEldriven godstransport växer trots stark konkurrens<p><b>​Från elflygplan till stadsplanering  – Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet den 13 september spände över ett stort område. Vi ställde några frågor till talarna Laetitia Dablanc och Tom Nørbech om framväxten av eldriven godstransport i Frankrike och Norge.</b></p><div>​Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. År 2022 förväntas landet att ha mellan 70 och 80 hybrid- eller batterielektriska färjor, enligt Tom Nørbech vid norska Statens Vegvesen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men utvecklingen för eldrivna fraktfordon ser inte lika ljus ut. Marknadsandelen är enbart två procent, medan motsvarande siffra för eldrivna personbilar är 25 procent. Hur kommer det sig?</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Långsam men stadig ökning</h4> <div>– En anledning är att endast de minsta transportfordonen hittills satts i massproduktion, så jämförelsen är inte helt rättvis, berättar Tom Nørbech.</div> <div><br /></div> <div>Den framgångsrika elbilsförsäljningen i Norge kan till stor del förklaras med skattebefrielser för konventionella privata fordon. En sådan skulle ha liten inverkan på kommersiella fordon eftersom skatterna redan är låga, enligt Tom Nørbech. Antalet eldrivna fraktfordon i Norge växer trots allt ändå, men i en långsammare takt än personbilar.</div> <div> </div> <div>– De minsta fraktfordonen har ökat från 4,5 procent av försäljningen i sitt fordonssegment 2013 till 10,5 procent år 2017, säger Tom Nørbech.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">En extremt konkurrensutsatt marknad</h4> <div>– Fraktoperatörerna har varit ovilliga att gå över till el, kommenterar Laetitia Dablanc, professor vid French Institute of Science and Technology for Transport, Development and Networks på franska Université Paris-Est, och gästprofessor vid Göteborgs universitet.</div> <div> </div> <div>– Fraktföretagen är rädda för förändringarna de ställs inför, som att utbilda personal och implementera laddstationer, om de byter till el, säger hon. Laetitia Dablanc poängterar att stadsfraktindustrin är extremt konkurrensutsatt, med snäva marginaler och ofta kortsiktiga uppdrag.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bättre batterier driver utvecklingen framåt</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/LaetitiaDablanc_300x205.jpg" alt="Syntolkning: Laetitia Dablanc" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />På seminariet presenterade Laetitia Dablanc en del av resultaten från en färsk studie där man tittat på utmaningarna för eldriven godstransport i stadsmiljö, med Frankrike som studieobjekt. Studien, som ska publiceras senare i år, gjordes av doktorand Pierre Camilleri.</div> <div> </div> <div>– Våra scenarier visar att den realistiska marknadsandelen för eldriven godstransport i stadsmiljö är cirka tretton procent år 2032, med hänsyn till de viktigaste nuvarande restriktionerna för denna marknad i Frankrike, säger Laetitia Dablanc. </div> <div> </div> <div>– Det är väldigt lite jämfört med de politiskt deklarerade målen för många städer, men samtidigt inte så illa med tanke på komplexiteten inom dagens fraktverksamhet.</div> <div> </div> <div>Enligt Laetitia Dablanc kan vi förvänta oss en långsam men stadig ökning av eldriven godstransport generellt i Europa. Ökande batteriräckvidd i kombination med ett växande antal eldrivna transportbilar och statliga incitament som subventioner och skatte- eller trafikfördelar driver utvecklingen framåt i de flesta europeiska länder. Stora företag som UPS och DHL kräver också i allt större utsträckning mer miljövänlig verksamhet från sina leverantörer.</div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</em><br /></div> <div> </div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter</a> </div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Presentationer från initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”</a><div>  </div> <div>Doktorand Pierre Camilleris resultat kommer att finnas tillgängliga efter 26 oktober 2018 från <a href="mailto:laetitia.dablanc@ifsttar.fr">laetitia.dablanc@ifsttar.fr</a></div> <div><br /></div> <div><em>Tidigare publikation</em>: Camilleri, P., Dablanc, L. (2017) An assessment of present and future competitiveness of electric commercial vans, Journal of Earth Sciences and Geotechnical Engineering. Vol 7(1), p. 337-364.</div> <div> </div>Wed, 19 Sep 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxDigitala designkrafter strömmar till<p><b>Den internationella konferensen AAG – Advances in Architectural Geometry – hålls vartannat år i olika europeiska länder. I år står Chalmers som värd 22-25 september. Svenska och internationella arkitekter, ingenjörer och matematiker kommer att delta i konferensen, som handlar om hur kraftfulla designverktyg kan lösa komplexa problem inom arkitektur och byggteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Arkitektur möter matematik och ingenjörskonst, med digitala förtecken. Konferensen omfattar bland annat 15 workshops, ledda av forskare och praktiker från hela världen.</span><div><br /></div> <div>Bland talarna återfinns Caroline Bos, en av grundarna till UN Studio, Philippe Block, professor på ETH Zürich och ledare av Block Research Group (BRG) och Julie Dorsey, professor i datavetenskap vid Yale.</div> <div><br /></div> <div>Exempel på frågeställningar under konferensen inkluderar:</div> <div>•         Vilken roll kan en industrirobot ha i designprocessen och för produktionen av arkitektur?</div> <div>•         Hur använder vi AI och maskininlärning för analyser och gestaltning?</div> <div>•         Vilka nya designmöjligheter ges av automatiserade produktionsverktyg?</div> <div>•         På vilka sätt kan vi optimera konstruktioner inom designprocessen, med hjälp av digital teknologi?</div> <div><br /></div> <div>Begreppet computational design är centralt i sammanhanget, och innebär att datorns beräkningskraft utnyttjas maximalt inom designprocessen, samtidigt som arkitekten eller ingenjören direkt kan anpassa metodiken till olika uppgifter. Här möts just geometri, matematik och digitalisering i lösningen av komplexa geometriska problem, simuleringen av konstruktioner, ljus eller vind, eller den rationella produktionen av avancerade former. På Chalmers studeras dessa metoder bland annat inom forskargrupperna Architecture &amp; Engineering och Architecture &amp; Computation. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/JonasRunberger_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="bild på Jonas Runberger" style="margin:5px" />– Computational design hjälper oss att undersöka och prova alternativa koncept i tidiga skeden, för att kunna göra kloka och informerade design- och produktionsval. Här kan svenskt samhällsbyggande korsbefruktas av det internationella sammanhanget. Konferensen ger oss en glimt av var internationell arkitektur och ingenjörskonst står idag, avslutar Karl-Gunnar Olsson, professor i arkitektur och teknik, och Jonas Runberger, konstnärlig professor i digital design, båda på Chalmers institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, ACE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right">Jonas Runberger</div> <div><div>22-23 september: workshops. </div> <div>24-25 september: seminarier.</div> <div>Plats: Chalmers, campus Johanneberg.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Registreringen är öppen. Välkommen!</div> <div><br /></div> <div>Läs allt om konferensen och anmäl dig på AAG2018:s hemsida:<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><a href="http://www.architecturalgeometry.org/aag18/">http://www.architecturalgeometry.org/aag18/​</a></div></div> <div><br /></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxStärkt samverkan inom visualisering<p><b>​Visualization Research Gothenburg (VisRes) och Visual Arena har ingått ett samarbetsavtal för att förena båda aktörers satsningar på att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering.</b></p><div>​ <br /></div> <div><div>– Målet med sammanslagningen är att vi nu tillsammans ska vara en öppen och neutral samverkansplattform för samhälle, näringsliv och akademi, som ska sprida och möjliggöra arbete med visualisering, säger Monica Billger, akademisk ledare och föreståndare för VisRes. </div> <div> </div> <div>Alla som använder, forskar eller utvecklar inom visualisering samt de som vill inspireras och veta mer om hur man kan ha nytta av visualisering, är välkomna att ta del av samverkansplattformen. För forskare och lärare på Chalmers och Göteborgs universitet innebär det att de får möjlighet att utan kostnad boka studio och lobby på Visual Arena. </div> <div> </div> <div>I praktiken innebär det nya avtalet mer samordning av aktiviteter såsom seminarier, workshops, utbildningar och gemensamma projektinitiativ. Parterna kommer att gemensamt investera och utveckla den infrastruktur som idag finns på Visual Arena, med högteknologisk visualiseringsutrustning, studiolabb, lokaler, arbetsplatser och mötesytor. Målet är också att få in fler nya partners, såsom Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park och Universeum, som är i färd med att bygga en ny visualiseringsdome. </div> <div> </div> <div>Åsa Andblad, programansvarig för Visual Arena, får i uppdrag att leda det gemensamma arbetet.</div> <div>– Visionen är att Västsverige ska fortsätta utvecklas som ett nationellt och internationellt erkänt centrum för visualisering, säger Åsa Andblad.</div> <div> </div> <div>En strategisk styrgrupp kommer att tillsättas med representanter från samtliga involverade aktörer och finansiärer: Lindholmen Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om:</h4> <div>Visualization Research Gothenburg (VisRes) är ett akademiskt forskningscentrum för Chalmers och Göteborgs universitet, med syfte att stärka, samla och utveckla forskning och utbildning inom visualisering. VisRes representerar Chalmers och GU i samverkansplattformen Visual Arena Lindholmen.</div> <div><a href="https://visualisering.gu.se/">visualisering.gu.se</a> </div> <div> </div> <div>Visual Arena är en öppen samverkansplattform för att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering. Visual Arena drivs som ett program vid Lindholmen Science Park, i nära samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Partners är Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers och Göteborgs universitet.</div> <div><a href="https://visualarena.lindholmen.se/">visualarena.lindholmen.se</a> </div> <div> </div> <div>Gemensam portal för visualiseringsprojekt:</div> <div><a href="https://visresgot.se/">visresgot.se</a> </div> <div> </div> <div> </div></div>Thu, 13 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspxNy metod ger bättre diagnos för yrsel<p><b>​Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och problem med balansen. Men vissa medicinska undersökningar för att identifiera orsakerna till yrselproblemen kan vara smärtsamma och ibland ge hörselskador. Nu har forskare från Chalmers utvecklat en ny testutrustning där benledningsteknik används, som ger betydande fördelar jämfört med dagens metoder.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/bo_hakansson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson" style="margin:5px" />– Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.</div> <div><br /></div> <div>Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/nytt-implantat-ersaetter-skadat-mellanoera-821376" target="_blank">Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har 40 års erfarenhet inom området.</a> Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik. </div> <div><br /></div> <div>Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/Karl-Johan_Freden_Jansson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karl-Johan Fredén Jansson" style="margin:5px" />– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson. </div> <div><br /></div> <div>Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.</div> <div><br /></div> <div>En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Mer om forskningen</h5> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.dovepress.com/articles.php?article_id=40371" target="_blank">“VEMP using a new low frequency bone conduction transducer” </a>har nyligen publicerats av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Chalmers samarbetspartners i studien är Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova och Hörselskadades Riksförbund.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://youtu.be/qrWnXgTP2vs" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se forskarnas egen presentation av projektet, på engelska</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om forskning om medicinska signaler och system</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer om diagnosteknik för yrsel</h5> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr. </span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla. </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20metod%20ger%20bättre%20diagnos%20för%20yrsel/yrsel_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson testar den nya utrustningen" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <div><p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik, blir undersökt med den nya kompakta vibratorn som han och forskarlaget har varit med och designat. ​</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p></div> <h5 class="chalmersElement-H5">För mer information, kontakta</h5> <h5 class="chalmersElement-H5"> </h5> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a></strong>, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div> </div> <div>031-772 18 07, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/karl-johan-freden-jansson.aspx">Karl-Johan Fredén Jansson​</a></strong>, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier, <span style="background-color:initial">031-772 17 83, </span><a href="mailto:%20karljohf@chalmers.se%E2%80%8B">karljohf@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Text: Yvonne Jonsson<div>Foto: Johan Bodell</div> ​Mon, 10 Sep 2018 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/CEVT-och-Chalmers-blir-strategiska-partner-.aspxCEVT och Chalmers blir strategiska partner<p><b>​Chalmers och fordonsutvecklaren CEVT har enats om ett tioårigt strategiskt partnerskapsavtal. Målet är att säkerställa långsiktig tillgång på såväl välutbildade ingenjörer som effektiv forskning.</b></p>​Den 7 september träffades Chalmers rektor Stefan Bengtsson och CEVTs VD Mats Fägerhag på Lindholmen för att skriva under avtalet.<br /><br />– Samarbetet mellan CEVT och Chalmers är en investering för framtiden. Jag ser det som ett mycket strategiskt viktigt steg i att stärka både Chalmers, CEVT och näringslivet i västsverige, då kunskap, kompetensuppbyggnad och forskning och utveckling är nyckeln till framgång, säger Mats Fägerhag.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/CEVT_Avtal_189807_06_350x305px.jpg" alt="Syntolkning: Signering av avtal" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />CEVT och Chalmers ska tillsammans sträva efter att utveckla och förstärka utbildning, forskning och innovation inom ett antal prioriterade områden. Dit hör bland annat självkörande bilar, hållbar mobilitet, artificiell intelligens och cybersäkerhet. Fordonsutvecklaren planerar att ha upp till fyra industridoktorander per år knutna till Chalmers och andelen chalmersstudenter som gör sina examensarbeten på CEVT ska också öka.<br /><br />– För oss som lärosäte är avtalet särskilt värdefullt på områden som självkörande elektrifierade fordon och artificiell intelligens. Det handlar både om att få in relevanta forskningsfrågeställningar och att säkra möjligheter för våra studenter – såväl under som efter studierna, säger Stefan Bengtsson.<br /><br />Chalmers har idag avtal om officiellt partnerskap med fjorton olika företag. <br /><br />– Avtalet med CEVT innebär en intressant breddning av våra partneravtal. Vi utvecklar samarbetet med en snabbväxande aktör i fordonsbranschen vilket stärker både Chalmers och den västsvenska fordonsindustrin som jag ser det, säger Stefan Bengtsson. <br /><div><br /></div> <div>Samarbetet kommer ytterst att styras av en årlig ledningskonferens där representanter för Chalmers respektive CEVT träffas för att utvärdera och definiera lämpliga samarbetsområden. På Chalmers kommer åtagandet att samordnas av styrkeområde Transport.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Emilia Lundgren<br /></em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>FAKTA</strong><br />Fordonsutvecklaren CEVT (China Euro Vehicle Technology) ägs av Zhejiang Geely Holding Group som även bland annat äger Lynk &amp; Co, Volvo Personvagnar, Polestar och Lotus. Företaget har omkring 2000 anställda och har kontor i Göteborg och Trollhättan. Läs mer: <a href="https://www.cevt.se/">https://www.cevt.se/</a><br /> <br /><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=projects&amp;query=cevt"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pågående samarbetsprojekt mellan Chalmers och CEVT</a><br />Fri, 07 Sep 2018 12:00:00 +0200