Nyheter: KoMhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 26 Apr 2019 09:01:01 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-satsar-75-miljoner-pa-flygforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-satsar-75-miljoner-pa-flygforskning.aspxEU satsar 75 miljoner på flygforskning<p><b>Chalmers tar plats när EU satsar cirka 75 miljoner på flygforskning inom ramverket Clean sky 2. Forskningsprojektet Ivanhoe, som ska minska buller och utsläpp, koordineras från Chalmers. Samma forskare deltar också i det andra projektet, Sublime, för att utveckla effektiva flygmotorer.​</b></p>​Hua-Dong Yao är forskare på avdelningen Strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och är den som är utsedd till koordinator för Ivanhoe med en budget på cirka 37 miljoner. Ivanhoe som är en förkortning av Installed advanced nacelle UHBR optimization and evaluation är ett projekt som syftar till att nå EU:s högt satta miljömål för flyget för att minska buller och utsläpp av koldioxid samt kväveoxider. Hua-Dong Yao förklarar att nacelle, på svenska motorgondol, kan beskrivas som motorns hus. Ett sätt att installera motorgondoler är att använda pyloner som håller dem under vingarna. <div><br /></div> <div>– Monteringspositioner och formen på motorgondolen kan påverka framdrivningseffektiviteten och följaktligen bränsleförbrukningen och utsläppen avsevärt. Ivanhoe-projektet syftar till att ta reda på den bästa monteringspositionen och motorgondolformen, säger Hua-Dong Yao. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers forskare kommer att bidra med design, optimering och simulering av motorcykler och motorgondoler, förbättrad designmetod, verktyg och anläggningar för utveckling av framtida flygplan inom den europeiska luftfartsindustrin är förväntade resultat. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers är också partner i Sublime. Även där kommer forskarna utveckla nya metoder för att utforma effektiva motorer. Hua-Dong Yao är mycket nöjd med att få två EU-projekt accepterade samtidigt, även om det innebär att utmaningarna också kommer att fördubblas. Han känner sig försiktigt optimistisk. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att dessa projekt kan stärka våra kompetenser inom flygteknik och strömningslära med avseende på både grundläggande och tillämpad forskning. Vi kommer också att utöka samarbetet med Rolls Royce, säger Hua-Dong Yao.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om flygforskning på Chalmers</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Radikalt-annorlunda-teknik-är-ett-måste.aspx">Radikalt annorlunda teknik är ett måste​</a><br /><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspx">EU hyllar forskning om ultraeffektiva flygmotorer​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatpaverkan-fran-svenska-befolkningens-flygresor-1990-2017.aspx">Svenskars flygutsläpp fem gånger högre än genomsnittet​</a><br /><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/turbomaskinerochaeroakustik.aspx">Turbomaskiner och aeroakustik​</a><br /></div> <div><br /></div>Thu, 25 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-skraddarsys-material-med-ultrasnabba-relationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-skraddarsys-material-med-ultrasnabba-relationer.aspxSå skräddarsys material med ultrasnabba relationer<p><b>​​Med hjälp av magiska vinklar och unika energitillstånd går det att designa skräddarsydda atomtunna material som skulle kunna användas i framtidens elektronik.  Nu presenterar forskare vid Chalmers och Regensburgs universitet i Tyskland ett recept för att komponera och krydda material med ultrasnabba kopplingar.  Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Materials. ​​​</b></p><div>Tänk dig du ska bygga en energieffektiv och supertunn solcell. Du har ett material som leder ström och ett annat material som tar upp ljus. Du måste därför använda båda materialen för att få de önskade egenskaperna. Resultatet blir kanske inte så slimmat som du hoppats.  </div> <div><br /></div> <div>Tänk dig att du i stället har atomtunna lager av respektive material som du lägger ovanpå varandra. Du vrider det ena lagret mot det andra en viss grad och plötsligt uppstår ett nytt mönster. Det byggs ultrasnabbt upp särskilda energitillstånd – så kallade interlager-excitoner – som förenar de båda lagrens egenskaper. Du har komponerat ditt önskematerial och det är atomtunt. ​<br /><br /></div> <div>Några som verkligen lyckats visa att detta fungerar är chalmersforskaren Ermin Malic i samarbete med tyska forskarkollegor kring Rupert Huber på Regensburgs universitet. De har lyckats sprida nytt ljus över ett område som fortfarande är relativt outforskat: hur atomtunna material kan staplas som legobitar för att skapa nya så kallade heterostrukturer med ultrasnabba ​relationer. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ErminMalic_190415_05_350xwebb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Dessa heterostrukturer har en oerhörd potential, eftersom vi kan skräddarsy material på beställning. Tekniken skulle i framtiden kunna användas i solceller, flexibel elektronik, fotodetektorer, och till och med i kvantdatorer, säger Ermin Malic, professor vid institutionen på fysik på Chalmers. <br /><br /></div> <div>Helt nyligen har Ermin Malic och doktoranderna Simon Ovesen och Samuel Brem samarbetat med Regensburgs universitet. Medan den svenska gruppen har stått för den teoretiska delen av projektet, har de tyska forskarna utfört experimenten. De har för första gången <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> och med hjälp av unika metoder </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> lyckats avslöja excitonernas ultrasnabba formation och dynamik. De har använt sig av två olika lasrar för att kunna följa händelseförloppet. Genom att vrida två olika supertunna material mot varandra har de visat att det är möjligt att styra hur snabbt förändringarna sker.  </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det här är början på ett nytt forskningsområde som är lika fascinerande som intressant för både akademi och industri, säger Ermin Malic, som även leder Chalmers Grafencentrum, som samlar forskning, utbildning och innovation kring grafen, andra atomtunna material och heterostrukturer under ett gemensamt paraply. <br /><br /></div> <div>Denna typ av lovande material består egentligen bara av en atomtunn yta. Därför kallas de för tvådimensionella (2D) material. På grund av sina anmärkningsvärda egenskaper anses de ha stora möjligheter inom olika teknikområden. Materialet grafen är det mest kända exemplet. Det består av ett enda lager kolatomer och håller på att göra entré inom industrin. Grafen kan till exempel bidra till supersnabba och högkänsliga detektorer, böjbara elektronikprylar och multifunktionella material inom bil-, flyg- och förpackningsindustrin.  <br /><br /></div> <div>Men grafen är bara ett av väldigt många 2D-material som kan komma till stor nytta i vårt samhälle. Just nu talas det mycket om heterostrukturer som består av grafen och andra 2D-material. På kort tid har forskningen om heterostrukturer tagit stora kliv framåt och tidskriften Nature har nyligen publicerat flera av dessa internationella framsteg. <br /><br /></div> <div>På Chalmers är det flera forskargrupper som ligger i framkant när det gäller grafen. Grafencentrum satsar nu på ny infrastruktur för att kunna vidga forskningsområdet till att även inkludera andra 2D-material och heterostrukturer. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Vi vill bygga ett kraftigt och dynamiskt nav för 2D-material här på Chalmers, så att vi kan bygga broar till industrin och se till att vår kunskap kommer till nytta i samhället, säger Ermin Malic. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0337-0">Ultrafast transition between exciton phases in van der Waals heterostructures</a> </span><span style="background-color:initial">i Nature Materials.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div><a href="https://idw-online.de/en/news713803"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet på engelska från Regensburgs universitet i Tyskland. </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/graphene/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers Grafencentrum (GCC)</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/saa-skapas-skraeddarsydda-material-med-ultrasnabba-relationer-2861381" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs Chalmers pressmeddelande och ladda ner högupplösta bilder. ​</a></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><div> </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ermin-malic.aspx">Ermin Malic​</a>, biträdande professor på institutionen för fysik, ledare för Grafencentrum, Chalmers, 031 772 32 63, 070 840 49 53, <a href="mailto:ermin.malic@chalmers.se">ermin.malic@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/SamuelBremErminMalic_20190415_bannerwebb.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Helt nyligen har Ermin Malic (till höger) och doktoranderna Samuel Brem (till vänster) och <span style="background-color:initial">Simon Ovesen (saknas på bilden) och</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">amarbetat med Regensburgs universitet. Medan den svenska gruppen har stått för den teoretiska delen av projektet, har de tyska forskarna utfört experimenten.</span></div> ​Wed, 17 Apr 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxSmartare laddning nyckeln till elektromobilitet<p><b>För att elektriska fordon ska kunna slå igenom storskaligt krävs smarta laddningslösningar. Utveckling pågår av digitala system som i realtid ska kunna styra och fördela ut tillgänglig elektrisk effekt, exempelvis beroende på hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt bilen behöver vara fulladdad för avfärd.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smartare%20laddning%20nyckeln%20till%20elektromobilitet/Lang_Tong2_300px.jpg" alt="Lang Tong" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Under nio månader har Chalmers fått förstärkning av professor Lang Tong från Cornell University, USA. En av hans uppgifter som gästprofessor är att bidra till Chalmers forskning inom elkraftområdet, främst digitalisering med inriktning mot infrastruktur för laddning av elbilar i stor skala.<span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Eftersom jag är intresserad av forskning om elektromobilitet är Chalmers ett eftertraktat lärosäte att besöka, säger Lang Tong. Här finns nära samarbeten med industrin, och forskningen fokuserar ofta på olika tillämpningar för elektrifierade fordon, vilket intresserar mig. I gengäld hoppas jag kunna bidra med mina kunskaper om hur artificiell intelligens och data science kan användas inom elkraftteknik och energisystem.</span><div><br /></div> <div>Lang Tong tilldelades 2018 den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans besök på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige med stöd från båda ländernas regeringar.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utvecklar smart laddning för elfordon</h5> <div>Han är engagerad i ett forskningsprojekt på Institutionen för elektroteknik som syftar till att utveckla teknik och mjukvara för smart laddning av elektriska fordon.</div> <div><br /></div> <div>– Om 12-14 år bedöms andelen elbilar ha ökat till omkring tio procent av den totala fordonsflottan, säger Lang Tong. Infrastrukturen för att ladda fordonen måste till dess ha byggts ut så att den är tillräckligt robust för att klara det ökande behovet. I annat fall riskerar bristen på infrastruktur att hämma utvecklingen.</div> <div><br /></div> <div>Vad skulle hända om tusentals bilförare i Göteborg samtidigt skulle plugga in sina elfordon för laddning när de kommer hem från jobbet?</div> <div><br /></div> <div>– Det skulle i varje fall inte gå att ladda alla dessa fordon samtidigt, påpekar Lang Tong. Det lokala elnätet skulle bli överbelastat; effektbehovet skulle vara för stort.</div> <div><br /></div> <div>Lösningen ligger istället i att införa digitala system som i realtid styr och fördelar ut tillgänglig elektrisk effekt beroende på behovet.</div> <div><br /></div> <div>– För att matcha tillgång och efterfrågan mot varandra krävs att smarta system utvecklas. Systemen behöver vara så smarta att de även tar hänsyn till faktorer som hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt fordonen härnäst behöver vara fulladdade för avfärd. </div> <div><br /></div> <div>Vid de tillfällen när elnätet blir hårt belastat av högprioriterade elektriska komponenter skulle laddningen av vissa elfordon då kunna skjutas upp till en senare tidpunkt. Eller så skulle lagrad energi i bilbatterierna till och med kunna användas som en förstärkning eller backup för elnätet.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Digitaliseringens möjligheter</h5> <div>– Jag är mycket glad för den hjälp Lang Tong ger oss att se möjligheterna och utveckla användningen av data science och artificiell intelligens i vår forskning och i utbildningen av framtidens elkraftingenjörer, säger Jörgen Blennow, avdelningschef för Elkraftteknik. Digitaliseringen kommer att göra sitt inträde inom allt fler områden, och det är viktigt att fullt ut förstå vilka möjligheter det innebär när det gäller tillförlitlighet, styrbarhet och optimering av elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <div>Under sin vistelse på Chalmers kommer professor Lang Tong även att undervisa doktorander i maskininlärning och artificiell intelligens för elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hållbarhet i framtidens kraftsystem</h5> <div>– I Skandinavien upplever jag att det finns ett starkt miljöengagemang emot användningen av fossila bränslen, vilket i sin tur underlättar utvecklingen mot mer hållbara lösningar för uppvärmning, elproduktion och transporter, säger Lang Tong. Men för att ett elektrifierat transportsystem ska kunna växa fram i stor skala behövs även långsiktiga politiska ställningstaganden och styrmedel, vid sidan av uppbyggnaden av laddningsinfrastrukturen.</div> <div><br /></div> <div>– Det nuvarande elkraftsystemet genomgår en omställning, fortsätter han. Jag anser att utvecklingen drivs framåt av två teknikområden som kräver insatser från dagens forskare. Å ena sidan utvecklingen av elektromobilitet. Och å andra sidan behovet av ett utökat system för solenergi i kombination med batterier som kan lagra energin. En förändrad uppbyggnad av kraftsystemet skulle göra det möjligt för människor att producera sin egen el i liten skala och att spara överskottselen till senare behov.</div> <div><br /></div> <div>Om elen inte nödvändigtvis behöver produceras samtidigt som den konsumeras, för att bevara balansen i elnätet, skapas förutsättningar för fler producenter att ta klivet in i systemet, samtidigt som en högre andel förnybara energikällor också kan introduceras.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Gästar tillsammans</h5> <div>Professor Lang Tong och hans fru, professor Qing Zhao, som båda är från Cornell University, har följts åt till Sverige och Chalmers. Båda är för närvarande gästande professorer på Institutionen för elektroteknik,<a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspx"><span><span>Qing</span><span> Zhao</span>​</span><span> i rollen som en av Chalmers jubileumsprofessorer 2019</span>​</a><span>.​</span> </div> <div><br /></div> <div>– Ja, man kan verkligen säga att detta var ett bra tillfälle för oss båda att komma till Chalmers och Göteborg. Vi tycker mycket om staden, inte minst att gå och handla färskvaror på den lokala matmarknaden.</div> <div><br /></div> <div>Innan Lang Tong lämnar Sverige vill han gärna passa på att besöka fler landsdelar. Under vintern reste han med familj och vänner till Lappland för att uppleva klimatet och kulturen i norr.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div>​<br /></div> <div><a href="https://www.cies.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om stipendieprogrammet Fulbright Scholar Program, på engelska​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="https://people.ece.cornell.edu/ltong/" target="_blank">Lang Tong</a>, gästprofessor från <span style="background-color:initial">Cornell University, USA </span></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jorgen-blennow.aspx">Jörgen Blennow​</a>, avdelningschef Elkraftteknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> </div> ​Tue, 16 Apr 2019 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspxVärldens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi<p><b>​​Vätgas är en ren och förnybar energibärare som kan driva bilar som bara släpper ut vatten. Problemet är att vätgasen är mycket brandfarlig när den blandas med luft. Därför krävs supereffektiva detektorer. Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda framtida kraven för att få användas i vätgasbilar. ​​</b></p><div><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">​De banbrytande resultaten publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0325-4">Nature Materials​</a>. Den efterlängtade upptäckten är en optisk nanosensor som är inkapslad i ett plastmaterial.  Sensorn bygger på ett optiskt fenomen – plasmoner - som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. Sensorn ändrar helt enkelt färg när mängden vätgas i omgivningen förändras. </span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Plasten runt den lilla sensorn är inte bara ett skydd, utan en nyckelkomponent. Den ökar sensorns hastighet och underlättar för vätgasmolekyler att passera in i metallpartiklarna där den detekteras. Samtidigt fungerar plasten som en effektiv barriär mot omgivningen eftersom inga andra molekyler släpps igenom. Sensorn kan därför arbeta både supereffektivt och ostö​rt.  Den gör att den klarar fordonsindustrins högt ställda framtida krav för tillämpning i vätgasbilar: att kunna detektera 0,1 procent väte i luft på mindre än en sekund.</span></p></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Ferry_portratt_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:216px;width:250px" /><span style="background-color:initial">– Vi har inte bara tagit fram världens snabbaste vätgassensor, utan </span><span style="background-color:initial">också en sensor som är stabil över tid och inte avaktiveras. Till skillnad från dagens vätgassensorer behöver den här inte kalibreras om lika ofta, eftersom den skyddas av plasten, säger Ferry Nugroho, forskare på institutionen på fysik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><p></p> Det var under sin tid som doktorand som Ferry Nugroho och hans handledare Christoph Langhammer insåg att de var något stort på spåren. De läste en vetenskaplig artikel om att ingen hade lyckats nå de framtida hastighetskrav som ställs på vätgassensorer för bilar. </span> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När de testade sin egen sensor insåg de att de bara var en sekund från målet </span><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">utan att ens ha försökt optimera den. Plasten gjorde jobbet bättre än de kunde ana. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ursprungligen var den främst tänkt som en barriär, men det visade sig att den även gör sensorn snabbare. Upptäckten ledde till en febril tid av både experimentellt och teoretiskt arbete på institutionen. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">– I det läget fanns det inget stopp. Vi ville hitta den ultimata kombinationen av nanopartiklar och plast, förstå hur den fungerar och vad som gör den så snabb. Det hårda arbetet gav resultat. På bara några månader nådde vi rekordtiden samt den grundläggande teoretiska förståelsen för vad som orsakar den, säger Ferry Nugroho. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">Att detektera vätgas är utmanande på många sätt. Gasen är osynlig, luktfri, flyktig och extremt brandfarlig. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. För att framtidens vätgasbilar och infrastrukturen kring dessa ska bli tillräckligt säker, måste man kunna detektera ytterst små mängder vätgas i luften. Sensorerna måste därför vara snabba så att läckor ska kunna åtgärdas innan det uppstår en brand. <br /><p></p></span> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:216px;width:250px" />– Det känns fantastiskt att kunna presentera en sensor som förhoppningsvis ska vara en del i vätgasbilens stora genombrott. Intresset som vi ser i bränslecellsbranschen är motiverande, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.<br /><p></p> <div><span style="background-color:initial">Även om siktet främst är inställt på att använda vätgas som energibärare, finns det också andra möjligheter som öppnas. Högeffektiva vätgassensorer efterfrågas inom elnätsbranschen och kemi- och kärnkraftsindustrin, men kan också bidra till att förbättra medicinsk diagnostik. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">– Mängden vätgas i vår utandningsluft kan ge svar om till exempel inflammationer och födoämnesintoleranser. Vi hoppas att våra resultat ska kunna användas på bred front. Det här är så mycket mer än en vetenskaplig publikation, säger Christoph Langhammer. <br /><p></p></span> <div> </div> <div>På sikt är förhoppningen att sensorn ska kunna serietillverkas på ett effektivt sätt, till exempel med hjälp av 3D-printerteknik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto av Christoph Langhammer: Henrik Sandsjö</div> <div><span style="background-color:initial">Illustration av sensortekniken: </span><span style="background-color:initial">Ella Marushchenko </span></div> <div>Foto av Ferry Nugroho, sensor och gruppbild: Mia Halleröd Palmgren<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Vatgassensor_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Fa<span style="font-family:inherit;background-color:initial">kta: Så funkar världens snabbaste vätgassensor​</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></h3></div> <div> </div> <div> <span style="font-family:inherit;background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><ul><li><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/vätgassensor_amerikansk_illu350x460.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:324px" />Den chalmersutvecklade sensorn bygger på ett optiskt fenomen – plasmoner – som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. </li> <li>Den optiska nanosensorn innehåller miljontals metallnanopartiklar av en palladium-guldlegering som ser till att vätgasen effektivt sugs upp som i en disktrasa. Denna effekt gör att sensorn ändrar färg när mängden vätgas i omgivningen förändras.</li> <li><span style="background-color:initial">Plasten runt sensorn är inte bara ett skydd, utan ökar också sensorns hastighet genom att underlätta för vätgasmolekyler att tränga in i metallpartiklarna där de detekteras. Samtidigt fungerar plasten som en effektiv barriär mot omgivningen eftersom inga andra molekyler, som annars skulle avaktivera sensorn​, släpps igenom . </span></li> <li><span style="background-color:initial">Sensorns effektivitet gör att den klarar fordonsindustrins högt ställda framtida krav för tillämpning i vätgasbilar: att kunna detektera 0,1 procent väte på mindre än en sekund. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Forskningen har finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning inom ramen för projektet Plastic Plasmonics.</span></li></ul></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om den vetenskapliga artikeln: </h4> <div> </div> <div>Artikeln <a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0325-4">”Metal – Polymer Hybrid Nanomaterials for Plasmonic Ultrafast Detection” ​</a>har publicerats i Nature Materials och är skriven av chalmersforskarna Ferry Nugroho, Iwan Darmadi, Lucy Cusinato, Anders Hellman, Vladimir P. Zhdanov och Christoph Langhammer. Resultaten har tagits fram i samarbete med Delfts tekniska universitet i Nederländerna, Danmarks tekniska universitet och Universitetet i Warszawa, Polen.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Vatgassensor_forskarnabakom_20190404_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Chalmersforskarna Ferry Nugroho, Iwan Darmadi, Christoph Langhammer, Lucy Cusinato och Anders Hellman. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information: </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ferry-Anggoro-Ardy-Nugroho.aspx">Ferry Nugroho</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 54 21, <a href="mailto:ferryn@chalmers.se">ferryn@chalmers.se</a><span style="background-color:initial"> ​​​</span></div></div></div></div></div></div></div></div></div>Thu, 11 Apr 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hakan-Frisingers-stipendium-till-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hakan-Frisingers-stipendium-till-Chalmersforskare.aspxHåkan Frisingers stipendium till Chalmersforskare<p><b>​Håkan Frisingers stiftelse för transportmedelsforskning tilldelar 2018 års stipendium till professor Sonia Yeh vid Chalmers tekniska högskola. Sonia Yeh får stipendiet, som är på 250 000 kronor, för sin innovativa forskning rörande hållbara transporter och lösningar för mobilitet.​</b></p><div>Professor Sonia Yeh har sin tjänst vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hennes forskningsområden innefattar alternativa transportbränslen, konsumentbeteende och rörlighet i städerna samt arbete med hållbarhetsstandarder. Hennes forskning har gjort henne till en internationellt erkänd expert inom energiekonomi och modellering av energisystem.</div> <div><br /></div> <div>Bland annat ledde hon ett stort samarbetsprojekt med universitet i Kalifornien för att ta fram råd till de amerikanska staterna Kalifornien och Oregon, samt British Columbia i Kanada, kring design och genomförande av marknadsbaserade policys med målet att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn.</div> <div><br /></div> <div>Sonia Yeh har mottagit flera utmärkelser, bland annat kom hon till Chalmers som Adlebertskas gästprofessor 2015, hon har också tilldelats US Fulbright ämnesföreträdarprofessur i Alternativ energiteknik, där hon har en viktig roll i att underhålla och utveckla utbytet av forskning kring transport mellan USA och Sverige, samt övriga Europa.</div> <div><br /></div> <div>Sonia Yeh vill genom sin forskning främja hållbara transporter genom att koppla innovativa ”Big Data”-tekniker till den framtida utvecklingen av människans mobilitet. Detta med fokus på att utforma lösningar för att minska utsläppen och samtidigt öka den samhälleliga nyttan inom områden som bekvämlighet och tillgänglighet till mobilitet.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Håkan Frisinger var vd för Volvo 1983 – 1987 och styrelseordförande 1997-1999. Nominering till mottagare av Frisingerstipendiet görs av Chalmers tekniska högskola enligt en överenskommelse mellan Chalmers och Volvos Forsknings- och Utbildningsstiftelser (VREF)</span><span style="background-color:initial">​.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Stipendiet delas ut av Håkan Frisingers stiftelse vid ett seminarium måndagen den 6 maj från 13.00 på Chalmerska Huset, Göteborg. Seminariet kommer att hållas på engelska.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Håkan-Frisinger-stipendiet.aspx">Läs mer om seminariet och anmäl dig här.​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>Text: AB Volvo<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</div>Wed, 10 Apr 2019 15:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Event-Horizon-Telescope-forsta-resultat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Event-Horizon-Telescope-forsta-resultat.aspxDen första bilden av ett svart hål<p><b>​Astronomer vid Chalmers har bidragit till banbrytande observationer av det jättelika svarta hålet i galaxen Messier 87.  Event Horizon Telescope (EHT) är ett globalt nätverk av åtta radioobservatorier som upprättades med målet att avbilda svarta hål. I dag presenterar EHT-forskare runtom i världen resultatet – den första bilden av ett supermassivt svart hål och dess skugga.</b></p><div><div>​I den nya bilden syns skuggan av det supertunga svarta hålet i mitten av galaxen M 87, som ligger 55 miljoner ljusår bort. Bilden har skapats av <span style="background-color:initial">Event Horizon Telescope (EHT), ett nätverk med åtta radioteleskop som utformades för att ta bilder av ett svart hål.  </span><span style="background-color:initial">Skuggan av ett svart hål är det närmaste vi kan komma det svarta hålet självt, en himlakropp som inte ens ljuset kan lämna.</span>​​<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Genombrottet offentliggjordes i dag en serie av sex artiklar i ett specialnummer av tidskriften Astrophysical Journal Letters. Bilden visar ett svart hål i centrum av Messier 87, en massiv elliptisk galax i Virgohopen, en galaxhop i </span><span style="background-color:initial">stjärnbilden </span><span style="background-color:initial">Jungfrun</span><span style="background-color:initial">. Det svarta hålet befinner sig på 55 miljoner ljusårs avstånd och har en massa som är 6,5 miljarder gånger större än solens.</span></div> <div><br /></div> <div>Supermassiva svarta hål är relativt små objekt vilket historiskt har gjort det omöjligt att studera dem direkt. Utsträckningen av ett svart håls händelsehorisont är proportionell mot hålets massa. Det svarta hålets enorma massa och den relativa närheten till Messier 87 gör det till ett av de största som kan observeras från jorden och ett uppenbart mål för EHT.</div> <div><br /></div> <div>EHT länkar samman teleskop runt hela jorden för att skapa ett virtuellt teleskop lika stort som planeten. Med EHT har forskarna fått ett nytt sätt att studera de extrema objekt i universum som förutsades av Einsteins allmänna relativitetsteori, hundra år efter det experiment som först bekräftade teorin.</div> <div><br /></div> <div>EHT:s projektledare är Sheperd S. Doeleman vid Center for Astrophysics | Harvard &amp; Smithsonian. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har tagit den första bilden av ett svart hål. Det är ett extraordinärt vetenskapligt framsteg som möjliggjordes genom ett samarbete mellan 200 forskare, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Av dessa forskare är tre från Chalmers: John Conway och Michael Lindqvist vid Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, samt Ivan Martí-Vidal, tidigare verksam vid Onsala rymdobservatorium och nu astronom vid Instituto Geográfico Nacional i Spanien. </div> <div><br /></div> <div>Svarta hål är utomordentligt extrema himlakroppar där stora massor trängs i oerhört små volymer, och därför påverkar de också sina omgivningar på extrema sätt. De förvrider rumtiden och kan hetta upp materia i sin närhet till extremt höga temperaturer.</div> <div><br /></div> <div>Heino Falke vid Radbouduniversitetet i Nederländerna är ordförande för EHT:s vetenskapliga råd.</div> <div><br /></div> <div>– Om det svarta hålet är inbäddat i ett ljust område, som en skiva med lysande gas, förväntar vi oss att det svarta hålet ger upphov till en slags en skugga. Detta fenomen förutsades av Einsteins allmänna relativitetsteori men har aldrig tidigare observerats. Denna skugga skapas när händelsehorisonten böjer och fångar in ljusstrålarna genom sin enorma gravitation. Det ger oss möjlighet att avslöja egenskaperna hos dessa fascinerande objekt och att mäta deras massor, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Analysen och kalibreringen av datan från det internationella projektet avslöjade en ringformad struktur med ett mörkt centrum - det svarta hålets skugga. Denna struktur detekterades under många oberoende EHT-observationer. </div> <div><br /></div> <div>– När vi var säkra på att vi hade fångat skuggan jämförde vi dess egenskaper med vårt stora arkiv av datormodeller som inkluderar en mängd fenomen runt svarta hål. Observationen stämmer väl med vår teoretiska förståelse vilket gör att vi känner oss säkra på tolkningen av resultaten, inklusive uppskattningen av det svarta hålets massa, säger EHT-ledamoten Luciano Rezzola vid Goetheuniversitet i Tyskland. </div> <div><br /></div> <div>Skuggan är det närmaste vi kan komma ett svart hål, ett helt svart objekt som inte släpper ifrån sig något ljus. Det svarta hålets gräns, händelsehorisonten, är omkring 2,5 gånger mindre än den skugga den kastar, vilket i detta fall motsvarar knappt 40 miljarder kilometer (något mindre än avståndet mellan solen och Neptunus).</div> <div><br /></div> <div>Att realisera EHT var en formidabel utmaning som innebar att ett världsomspännande nätverk av radioteleskop behövde uppgraderas och kopplas samman. Teleskopen är belägna vid ett flertal höghöjdsobservatorier på Hawaii och i Mexiko, Arizona, Spanien, Chile och Antarktis.</div> <div><br /></div> <div>Vid observationerna användes en metod som kallas långbasinterferometri eller VLBI (Very Long Baseline Interferometry) för att synkronisera teleskopen och utnyttja jordens rotation för att skapa ett planetomfattande radioteleskop. Observationerna gjordes vid våglängden 1,3 mm vilket innebär att vinkelupplösningen är 20 mikrobågsekunder. Med denna upplösning skulle man kunna läsa en dagstidning i New York från ett kafé i Paris.</div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konstruktionen av EHT och de observationer som presenteras i dag utgör kulmen av årtionden av observationellt, tekniskt och teoretiskt arbete inom ett globalt projekt med deltagare från hela världen. EHT utgörs av tretton partnerinstitut där US National Science Foundation (NSF), EU:s Europeiska forskningsråd (ERC) och forskningsfinansiärer i Asien ingår.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detta är ett resultat av årtionden av av europeisk frontlinjeforskning inom radioastronomi, säger Karl Schuster, chef vid IRAM och styrelseledamot i EHT.​<br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har bidragit på flera sätt till projektet. Chalmers och Onsala rymdobservatorium har sedan starten arbetat med teleskopen Apex och Alma i Chile, och deras föregångare SEST, och bland annat byggt mottagare som använts i EHT. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/eht_chalmers_foton_72dpi_340x157.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>John Conway är professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa resultat är otroligt spännande. Men de är bara början på vad jag tror kommer att bli ett fantastiskt äventyr när det gäller att avbilda svarta hål. </div> <div><br /></div> <div>Redan nu planerar EHT nästa steg, att gå till högre frekvenser, från 230 GHz till 360 GHz. Vid Chalmers, Onsala rymdobservatorium och dess grupp för avancerad mottagarutveckling GARD, utvecklas mottagare och frekvensblandare för dessa frekvenser. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har åstadkommit något som var omöjligt för en generation sedan. Genombrott inom teknik, kommunikationer och dataalgoritmer samverkade för att öppna upp ett helt nytt fönster mot de svarta hålen, säger Sheperd Doeleman.</div> <div><br /></div> <div><i><span style="background-color:initial"><b>Bilder</b></span><br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Fler bilder finns i till exempel <a href="https://www.eso.org/public/sweden/news/eso1907/">pressmeddelandet hos ESO​</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (överst). Skuggan av det supertunga svarta hålet i mitten av galaxen M 87, som ligger 55 miljoner ljusår bort. Bilden har skapats av <span style="background-color:initial">Event Horizon Telescope (EHT), ett globalt nätverk med åtta markbaserade radioteleskop som utformades för att ta bilder av ett svart hål.  </span><span style="background-color:initial">Skuggan av ett svart hål är det närmaste vi kan komma det svarta hålet självt, ett kolsvart objekt som inte ens ljuset kan lämna. Det svarta hålets gräns – händelsehorisonten, som också har gett EHT dess namn – är omkring 2,5 gånger mindre än sin skugga och mäter knappt 40 miljarder kilometer tvärs över. Detta kan låta stort, men motsvarar bara 40 mikrobågsekunder på himlen – längden av ett kreditkort sett på månens yta.</span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Bild: EHT-samarbetet</span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial"><br /></span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">B. Chalmersforskarna i Event Horizon Telescope-projektet: John Conway, Michael Lindqvist (båda Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap), och Ivan Martí-Vidal (tidigare </span></i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap, numera </span></i><span style="background-color:initial"><i>Observatorio de Yebes/Instituto Geográfico Nacional., Spanien).</i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Foto: Chalmers/Johan Bodell/Robert Cumming</i></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen, teleskopen och projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten presenteras i en serie av sex artiklar i ett specialnummer av tidskriften Astrophysical Journal Letters. </div> <div><br /></div> <div><div>Även om radioteleskopen inte är fysiskt sammankopplade kan man synkronisera den data som de samlar in med hjälp av atomklockor, så kallade vätemasrar. Observationerna av det svarta hålet samlades in under 2017 vid våglängden 1,3 millimeter. Vardera av de ingående teleskopen samlade in cirka 350 terabyte data per dygn som sparades på heliumfyllda hårddiskar. Diskarna flögs sedan till superdatorer – så kallade korrelatorer – vid Max Planckinstitutet för radioastronomi och MIT Haystack Observatory för att kombineras och sammanställas till en bild.</div> <div><br /></div> <div>De teleskop som bidrog till EHT-observationerna var Apex och Alma i Chile, IRAM:s 30-metersteleskop, James Clerk Maxwell Telescope, Large Millimeter Telescope Alfonso Serrano, Submillimeter Array, Submillimeter Telescope samt South Pole Telescope. Den enorma datamängden uppgick till flera petabyte och sammanställdes med superdatorer vid Max Planckinstitutet för radioastronomi och MIT Haystack Observatory.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Apex</span><span style="background-color:initial"> </span>är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola och ESO, det Europeiska sydobservatoriet. Drift av Apex vid Chajnantor sköts av ESO.<br /></div> <div><br /></div> <div>Det europeiska bidraget till detta internationella projekt var substantiellt, med europeiska teleskop och finansiellt stöd från ESO, IRAM och Max Planck Society samt ett bidrag på 14 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet (ERC) inom projektet BlackHoleCam. </div></div> <div><br /></div> <div>EHT-kollaborationen omfattar över 200 forskare i Afrika, Asien, Europa samt Nord- och Sydamerika. I EHT ingår radioteleskopen ALMA och APEX vid ESO, IRAM:s 30-metersteleskop, James Clerk Maxwell Telescope, Large Millimeter Telescope Alfonso Serrano, Submillimeter Array, Submillimeter Telescope, South Pole Telescope, Kitt Peak Telescope samt Greenland Telescope. </div> <div><br /></div> <div>I EHT-konsortiet ingår 13 institut: Academia Sinica Institute of Astronomy and Astrophysics, University of Arizona, University of Chicago, East Asian Observatory, Goethe-Universitaet Frankfurt, Institut de Radioastronomie Millimétrique, Large Millimeter Telescope, Max Planck Institute for Radio Astronomy, MIT Haystack Observatory, National Astronomical Observatory of Japan, Perimeter Institute for Theoretical Physics, Radboud University och Smithsonian Astrophysical Observatory. </div></div> <div><br /></div> Wed, 10 Apr 2019 15:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspxMöt pionjärerna som öppnat en ny värld av ljud<p><b>​För 40 år sedan fick Mona Andersson i Göteborg chansen till ett nytt hörande liv. Hon blev en av tre patienter som då fick en alldeles ny sorts hörapparat, förankrad med en titanskruv i skallbenet, vilket var startpunkten för ett unikt samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Idag har närmare 300 000 människor världen över fått bättre livskvalitet tack vare sådana benförankrade hörapparater.</b></p>​<span style="background-color:initial">De känner varandra väl, patienten Mona Andersson, öronläkaren Anders Tjellström och Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik. Under ett antal år, i slutet av 70-talet och början av 80-talet, hade de tät kontakt med varandra. Såväl Mona som Anders har hunnit bli pigga seniorer över 80 år, medan Bo fortfarande är yrkesverksam. Nu möts de tre igen för att dela med sig av minnen och berättelser om hur den benförankrade hörapparaten BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, gick från prototyp till världssuccé.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– I de här korridorerna på Chalmers sprang jag titt som tätt, efter att jag gjort min operation, för att Bosse och hans medhjälpare skulle kunna utveckla själva hörapparaten och sedan ställa in den ordentligt, säger Mona som idag är den enda av de ursprungliga patienterna som ännu är i livet. Jag tyckte att det alltid var så roligt att komma hit och upptäcka nya ljud som jag kunde höra.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Titanskruv som förankring</h5> <div><span style="background-color:initial">Operationen, då Mona fick en titanskruv fäst i skallbenet bakom örat, utfördes av docent Anders Tjellström på Sahlgrenskas öronklinik. Året var 1977 och tekniken var ny och spännande.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Anders_Tjellstrom_250px.jpg" alt="Anders Tjellström" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:235px;background-color:initial;width:175px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Professor Per-Ingvar Brånemark hade några år tidigare utvecklat metoden som bygger på osseointegration och gör det möjligt att permanent förankra implantat i skelettet genom benvävnadens förmåga att växa samman med metallen titan. Först gjordes detta med titanskruvar i käkbenet, och när han sedan ville gå vidare och överföra metoden från tänder till hörapparater kom jag som öronläkare in i bilden, berättar Anders.</span></div> <div><br /></div> <div>– Operationen är okomplicerad, fortsätter han. En cirka 4 millimeter lång titanskruv sätts in i skallbenet för att fungera som ett ankare där en hörapparat sedan fästs. Blir patienten av någon anledning inte nöjd kan man lätt plocka bort skruven, eller ersätta den med en ny, utan några bestående men.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Mona_Andersson_250px.jpg" alt="Mona Andersson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div><div>– Jag tvekade aldrig att bli första patienten ut, säger Mona. Jag ville ju kunna höra! Ända sedan jag var tonåring hade jag kämpat med hopplösa och klumpiga hörapparater som inte riktigt kunde hjälpa mig.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Leder ljud genom ben istället för luft</h5> <div>Mona fick sin hörselnedsättning i början av 1940-talet efter att som fyraåring legat sjuk i scharlakansfeber med efterföljande öroninfektion. På den tiden fanns ännu inte möjligheten att behandla infektioner med penicillin.</div> <div><br /></div> <div>– Benförankrade hörapparater passar patienter som har någon form av mekanisk hörselskada orsakad exempelvis av kronisk öroninflammation, bensjukdom eller medfödd missbildning, förklarar Anders. Patienternas hörselsnäcka fungerar då som den ska, men problemet sitter i mellanörat, där de små hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln – inte förmedlar ljudvibrationerna från trumhinnan vidare. </div> <div>Hörapparaten utnyttjar skallbenets förmåga att leda vibrationer i kroppen genom att ljudet går en alternativ väg till innerörat, via ben istället för luft.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kompakt och funktionell</h5> <div>​Som ung doktorand på Chalmers i slutet av 1970-talet blev Bo Håkansson inkopplad på projektet. Nu </div> <div>behövde läkarna på Sahlgrenska hjälp av ingenjörskonsten. Hans uppgift blev att konstruera den första </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/BoHakansson_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson" style="margin:5px;height:235px;width:175px" /><span style="background-color:initial"></span><span></span><div>prototypen till en benförankrad hörapparat som kunde fästas på patientens titanskruv. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– En av utmaningarna var att få alla nödvändiga funktioner att rymmas och fungera inom ett och samma skal, som dessutom inte fick vara större än att det gi</span><span style="background-color:initial">ck att placera bakom örat på patienten, berättar Bo och visar några exempel på tidigare varianter av hörapparater, där elektroniken var en separat, trådbunden enhet som patienten fick bära i fickan eller runt halsen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Omkring tre år efter Monas första operation var Bo så pass klar med sitt arbete att hon kunde få sin första benledningshörapparat.</div> <div><br /></div> <div>– Det var en underbar känsla, säger Mona. Det är 40 år sedan men jag minns hur min värld växte när jag kunde uppfatta små ljud i vardagen, som en fluga som surrar i ett fönster eller isbitar som klirrar i ett glas. Tack vare BAHA har jag obehindrat kunna leva ett hörande liv, samtidigt som apparaten var liten och enkel att använda.</div> <div><br /></div> <div>– När jag var klar med min doktorsavhandling 1984 hade vi kommit upp i ett antal av omkring 50 patienter som använde tekniken. Ibland ringde någon av dem och behövde snabb hjälp med hörapparaten som krånglade. Då fick man rycka ut och fixa problemet, inte minst viktigt om det var fredag och en date var inbokad för kvällen, då patienten förstås både ville höra bra och se bra ut, säger Bo och ler åt minnet.</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Mona-och-Bo_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;font-weight:300" /><br />​<em style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300">B</em><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300;background-color:initial"><em>ilden är tagen i slutet av 1970-talet i hörsellabbet på Chalmers, där Mona Andersson får hjälp av Bo Håkansson att ställa in den nya hörapparaten, som fästs på den benförankrade titanskruven som hon fått inopererad bakom örat.</em></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300;background-color:initial"><em>​​ <br />Foto: arkivmaterial från Chalmers</em></span><br /></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table> <p class="chalmersElement-P"><br /></p></div> <div><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Lång väg mot världssuccé</span><br /></div> <div>Tack vare de noggranna vetenskapliga studier som Bo och hans doktorander efter hand utförde kring benledningshörsel byggdes viktig kunskap upp, som inte bara kunde bevisa att BAHA fungerar utan också besvara frågor om varför och hur. Detta kom att bli mycket värdefullt i den långa process som nu följde för att få tekniken etablerad och tillgänglig på marknaden.</div> <div><br /></div> <div>– Inledningsvis var det många i forskarvärlden och inom industrin som tvivlade på tekniken och vi fick flera gånger rådet att satsa på något annat, säger Bo. Men vi visste att vi hade en bra idé och så småningom lyckades vi få acceptans för den. Ett viktigt steg på vägen var godkännandet från USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet. Totalt tog det 15 år innan sjukvården började ta in hörapparater som bygger på benledning i sitt ordinarie sortiment.</div> <div><br /></div> <div>Idag är BAHA den etablerade behandlingsmetoden världen över för patienter som har hörselproblem på grund av ledningshinder. Det totala antalet människor som har blivit hjälpta har passerat 300 000 och ökar alltjämt. Göteborg har kommit att bli något av ett centrum för företag med verksamhet inom sådana hörselprodukter. Här finns idag världsledande företag som Cochlear Bone Anchored Solutions i Mölnlycke och Oticon Medical i Askim. </div> <div><br /></div> <div>Vad är det då som gjort arbetet med BAHA så framgångsrikt?</div> <div>– Först och främst att vi jobbade tvärvetenskapligt och hade förmåga att kombinera forskning med entreprenörskap, säger Bo. Under årens lopp har ett gott samarbete vuxit fram mellan sjukvård, akademi och industri.</div> <div><br /></div> <div>– Ja, och viktigt var också att avstånden var korta mellan oss, både geografiskt och samarbetsmässigt, fortsätter Anders. Vi förenade våra specialområden och hade samtidigt väldigt trevligt medan vi jobbade!</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grund för nya produkter och behandlingar</h5> <div>Kunskaperna som byggts upp under årens lopp har också kommit till nytta för att utveckla medicinska produkter, diagnosticering och behandlingsformer inom närliggande områden.</div> <div><br /></div> <div>I slutet av nittiotalet började Bo Håkansson fundera på hur BAHA-hörapparaten skulle kunna vidareutvecklas för att bli mindre och enklare. Lösningen blev ett implantat, Bone Conduction Implant (BCI), som helt och hållet ligger under huden, mot skallbenet bakom örat. En tunn utvändig ljudmottagare fästs sedan enkelt med en magnet mot stället där implantatet finns. Därmed behövs ingen öppning i huden för någon titanskruv, som BAHA-tekniken bygger på och som kan orsakar hudproblem för vissa patienter. I en klinisk studie som inleddes 2012 använder idag totalt 16 patienter denna vidareutvecklade variant av hörapparaten, och erfarenheterna är mycket goda.</div> <div><br /></div> <div>Ett nytt lovande forskningsområde är<a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspx"> yrseldiagnostik​</a>. Bo och hans kollegor har tagit fram utrustning som bygger på benledningsteknik för att ställa träffsäkrare diagnoser på ett sätt som också är skonsammare för patienten. Användningsområdet bedöms kunna bli stort eftersom yrsel och problem med balansen drabbar omkring hälften av alla över 65 år.</div> <div><br /></div> <div>Såväl Bo Håkansson som Anders Tjellström har fått flera prestigefulla utmärkelser för sina insatser. Bo fick exempelvis motta ett av de allra främsta priserna som täcker alla discipliner inom medicinsk teknik, <a href="http://2016.ifmbe.org/announcements/awards/" target="_blank">Otto Schmitt Award 2018</a>, ett stort internationellt erkännande att få inom den medicintekniska världen. Anders promoverades 2009 till <a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/anders-tjellstrom.aspx">hedersdoktor vid Chalmers ​</a>för sin framstående forskning kring skallbensförankrade implantat, och för sina stora insatser för tvärvetenskaplig samverkan mellan medicin, teknik och företag.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fortfarande framtiden för sig efter 40 år</h5> <div>Idag har Mona två BAHA-hörapparater, en bakom varje öra dolda under hårlockarna. Under årens lopp har hon använt samtliga åtta olika generationer som finns av hörapparaten – från Bo Håkanssons första prototyp till mer avancerade modeller med inbyggda funktioner som exempelvis dämpning av omgivande buller. </div> <div>Att BAHA-tekniken fortfarande har framtiden för sig är både Anders och Bo överens om.</div> <div><br /></div> <div>– Den här typen av hörapparater har kommit för att stanna, säger Bo. För de patienter med skadat mellanöra som behöver kraftfulla hörselhjälpmedel är BAHA oslagbar. </div> <div><br /></div> <div>Kaffet är urdrucket och samtalet går mot sitt slut. Innan de tre pionjärerna skiljs åt byter de mobilnummer med varandra. De vill ju enkelt kunna höras av framöver också, inte minst för gammal vänskaps skull.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Yvonne Jonsson (gruppbild samt bilder på Mona Andersson och Anders Tjellström)<br />Johan Bodell (bild på Bo Håkansson)</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Vad är BAHA och hur fungerar benförankrade hörapparater?</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/BAHA_350px.jpg" alt="BAHA" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div><span style="background-color:initial">BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, har blivit den etablerade behandlingsmetoden för patienter där problem i mellanörat hindrar normal hörsel. Benförankrade hörapparater använder kroppens naturliga förmåga att leda ljud genom benvävnad. Till skillnad mot vanliga hörapparater som förstärker ljud, leder ett benförankrat hörselimplantat ljudet förbi den skadade delen av örat, till hörselsnäckan i innerörat.</span><br /></div> <div>Via en titanskruv förankrad i skallbenet, som läkt fast genom så kallad osseointegration, kan ljudvibrationer från hörapparaten ledas till innerörat och ge personer med hörselnedsättning en helt naturlig ljudupplevelse. <br /><em>Illustration: Oticon Medical</em><br /></div></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson​​</a>, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, 031-772 18 07, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se</a></div></div> </div> ​​​Wed, 03 Apr 2019 09:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prinsen-testar-virtuell-svetsning.aspxPrinsen testar virtuell svetsning<p><b>​I Hannover pågår världens största industrimässa, med Sverige som partnerland och med Chalmers som en central aktör i den svenska paviljongen. Heta teman på mässan är digitala tvillingar, 5G och robotar som samarbetar med människor.</b></p><div>​Sveriges satsar stort på att visa upp företag och forskning i Hannover. Detta är den största internationella satsningen från Regeringen och Business Sweden under 2019. Chalmers team på plats kommer från avdelningen produktionssystem vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <div>– Det är viktigt för Chalmers att synas på Hannovermässan, här visar de allra största aktörerna upp sina senaste idéer, säger <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Björn Johansson</a>, biträdande professor. </div> <div> </div> <div>Intresset för Chalmers forskning har varit stort både från media och mässans besökare. Chalmersteamet har också genomfört speciella demonstrationer av digitala tvillingar för förbundskansler Angela Merkel, statsminister Stefan Löfven, utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans, och Prins Carl-Philip. Prinsen lärde sig snabbt att punktsvetsa genom virtuell träning i en digital bilfabrik.  <br /></div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/CarlPhilip2.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/digital%20fabrik.JPG" alt="" style="margin:20px;width:305px;height:305px" /></div> <div><em>Prins Carl-Philip kliver in i den virtuella världen, som här är en testbädd för digitala tvillingar inom SUMMIT projektet.</em></div> <div><br /> </div> <div>Med hjälp av digitala miljöer, visualiseringar och virtuella verktyg kan man öka den industriella nyttan på många sätt. Det kan gälla allt från hur man planerar fabriker till hur operatörernas dagliga arbete kan effektiviseras. Ett annat aktuellt exempel är hur SAAB, i ett samarbete med Chalmers inom Produktion 2030 projektet SUMMIT, använt sig av <a href="https://saabgroup.com/media/stories/stories-listing/2019-02/3d-scanning-helps-saab-plan-for-their-brasilian-plant2/">3D-skanning när de planerat sin nya fabrik i Brasilien</a>.<br /></div> <div> </div> <div>– Att Chalmers resultat lyfts fram i den svenska paviljongen är en ära. Det är ett kvitto på att våra målmedvetna satsningar på produktion, industriell digitalisering och nyttiggörande ligger i framkant, säger <a href="/sv/personal/Sidor/johan-stahre.aspx">Johan Stahre</a>, professor i produktionssystem.</div> <div><br /> </div> <div>  </div> <div><a title="Länk till avdelningen för produktionssystem" href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktionssystem/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Avdelningen för Produktionssystem</a> </div> <div><a href="https://produktion2030.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Produktion 2030 - strategiskt innovationsprogram<br /></a></div> <div><br />  ​</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Hannovermässan</h3> <div>Hannovermässan pågår första veckan i april och har ungefär 250 000 besökare. Den har cirka 6500 utställare från över 70 länder och täcks medialt av över 2500 journalister från hela världen. Mässan har globalt fokus och cirka en tredjedel av besökarna kommer från andra länder än Tyskland. Inriktningen är högteknologisk automatisering, robotisering och digitalisering.</div> Tue, 02 Apr 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wallenbergs-stora-matematiksatsning-fortsatter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wallenbergs-stora-matematiksatsning-fortsatter.aspxWallenbergs stora matematiksatsning fortsätter<p><b>​Årets anslag från Wallenbergs matematikprogram går till 15 matematiker, däribland Julia Brandes som får medel för att rekrytera en postdoktor, Stephen Pankavich som kommer som gästprofessor till Matematiska vetenskaper, och Jakob Hultgren som får medel för postdoktoral tjänst i utlandet.</b></p><p>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har sedan 2014, tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien, stöttat den matematiska forskningen i Sverige genom ett omfattande matematikprogram. Målet är att Sverige ska återta en internationell tätposition genom att ge de bästa unga forskarna internationell erfarenhet och rekrytera såväl unga som mer erfarna matematiker till Sverige. </p> <p><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/storsatsning-pa-matematik-fortsatter">Pressmeddelande från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse &gt;&gt;</a></p> <h4><a href="https://kaw.wallenberg.org/julia-brandes">Problem från antiken får nya lösningar</a></h4> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Julia Brandes" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JuliaBrandes200x250.jpg" style="margin:5px" />Julia Brandes planerar i sitt projekt att utnyttja den förbättrade precisionen av cirkelmetoden till att studera antalet heltalslösningar till vissa ekvationssystem som uppfyller extra villkor. Två fall är därvid av särskilt intresse. Dels gäller det sådana ekvationssystem där variablerna ligger i vitt skilda områden – några variabler är stora medan andra är små. Dels handlar projektet om ekvationer där lösningarna är speciella tal som, om man skriver dem i ett talsystem med en viss primtalbas p, saknar vissa siffror. Sådana tal är av intresse därför att de har en märklig men regelbunden fraktal struktur. Genom att utnyttja denna speciella struktur förväntar man sig att kunna förutsäga hur många sådana lösningar det finns.</p> <p>– Jag tycker absolut att forskning i matematik ska stödjas av två anledningar. Å ena sidan finns det en viss romantik i matematisk grundforskning, som i grundforskningen vad det gäller rymdfart eller partikelacceleratorer. Den romantiken är inte att underskatta som inspirationskälla för framtida forskare. Hur många matematikintresserade ungdomar läser inte populärvetenskapliga böcker om till exempel Ramanujan eller Fermats sista sats? Den andra anledningen är mindre romantisk: En stor del av den naturvetenskapliga och ingenjörsvetenskapliga forskningen hade inte varit tänkbar utan matematik.</p> <p><a href="https://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//satsar-pa-matematiker.cid1622485">Läs hela intervjun med Julia Brandes på Naturvetenskapliga fakultetens webb &gt;&gt;</a></p> <h4><a href="https://kaw.wallenberg.org/stephen-pankavich">Kosmiskt plasma i matematisk dräkt</a></h4> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Stephen Pankavich" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/StephanPankavich200x250.jpg" style="margin:5px" />Stephen Pankavich är docent vid Colorado School of Mines, Golden, USA. Han kommer att vara gästprofessor vid Matematiska vetenskaper och tillsammans med forskare här utveckla nya metoder för att lösa olika matematiska problem i den kinetiska teorin om plasmadynamik. Plasma är en speciell sorts gas där elektroner slitits loss från atomerna, och därför är gasen elektriskt laddad. Därmed är plasma av praktiskt intresse, till exempel har plasmamotorer utvecklats för att driva farkoster som ska långt ut i rymden. Plasma betraktas som materiens fjärde form, efter gas, flytande och fast, och är det vanligast förekommande materietillståndet i universum. Bland mycket annat består galaktiska moln, kometernas svansar och solvinden av plasmats elektriskt laddade partiklar. </p> <p>Plasmats rörelser beskrivs av ett antal komplicerade partiella differentialekvationer och syftet med detta projekt är att visa att ekvationerna har realistiska lösningar, samt att bestämma lösningarnas egenskaper, som utveckling över tid, och beräkna deras känslighet med avseende på plasmats tillstånd, som massa, laddning, eller temperatur. Eftersom de matematiska modellerna alltid har fysiska motsvarigheter blir utmaningen att analysera ett problem matematiskt också en utmaning att förstå de fysiska fenomen modellen beskriver på en djupare nivå. Därför kan en upptäckt av ett specifikt beteende hos lösningar på partiella differentialekvationer översättas till verklig kunskap om problem inom plasmafysiken eller astrofysiken. </p> <h4><a href="https://kaw.wallenberg.org/jakob-hultgren">Nya verktyg för att fånga de bångstyriga</a></h4> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto Jakob Hultgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JakobHultqvistKAW200x250.jpg" style="margin:5px" />Jakob Hultgren får anslag till postdoktoral tjänst i utlandet och stöd under två år efter återvändandet till Sverige. Projektet har titeln &quot;New notions of canonical metrics and stability in complex geometry” och innehåller två skilda delar. Den första bygger på de nya typer av kanoniska metriker och stabilitetsvillkor som Jakob introducerade tillsammans med David Witt Nyström när han var doktorand (<a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Pa-jakt-efter-det-unika.aspx">se intervju inför disputationen vid Chalmers tekniska högskola förra året</a>). Det är många olika saker som man vill undersöka runt dem men det övergripande målet är att etablera nya kopplingar mellan geometrisk analys och andra fält som algebraisk geometri och sannolikhetsteori. Den andra delen av projektet handlar om en fråga relaterad till spegelsymmetri i strängteori som ställdes i början av 2000-talet (the Gross-Wilson conjecture). Det är ett väldigt algebraiskt problem och det nya i approachen är ett analytiskt verktyg som Jakob utvecklade tillsammans med Magnus Önnheim på Chalmers. </p> <p>– Den jag främst kommer att jobba med på University of Maryland är Yanir Rubinstein. Han har gjort många viktiga bidrag till fältet men är också väldigt bred och flexibel i sina intressen, så det kommer nog dyka upp många oväntade och intressanta vinklingar under projektets gång. Många av våra idéer och verktyg kommer från geometrisk analys där <a href="http://www.abelprisen.no/c73991/seksjon/vis.html?tid=74165&amp;strukt_tid=73991">Karen Uhlenbeck som fick Abelpriset förra veckan </a>är verksam. Till exempel är en av inspirationerna för den första delen av projektet ett av hennes resultat: the Donaldson-Uhlenbeck-Yau theorem. <br /><br /><strong>Texter</strong>: Carina Eliasson, Simone Calogero, Jakob Hultgren<br /><strong>Foton</strong>: Johan Bodell (Julia Brandes), privata (Stephen Pankavich, Jakob Hultgren)</p>Wed, 27 Mar 2019 09:35:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Var-vänlig-identifiera-dig-med-ditt-självlysande-slajm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Var-v%C3%A4nlig-identifiera-dig-med-ditt-sj%C3%A4lvlysande-slajm.aspxVar vänlig identifiera dig med ditt självlysande slajm<p><b>Att använda digitala lösningar för att identifiera sig och verifiera handlingar har blivit allt vanligare, men digitala koder kan knäckas. Forskare på Chalmers föreslår i en artikel i tidskriften Chemical Science ett alternativ till det digitala, nämligen en självlysande gel.​</b></p><div>​Vad händer om man blandar en självlysande molekyl, två molekyler som reagerar på ljus och en gel? Ett hacksäkert identifieringssystem, menar docent Henrik Sundén vid institutionen Kemi och kemiteknik, Chalmers. </div> <div><br /><span style="background-color:initial">Identifieringstekniken bygger på att kunna uppge rätt färg inom det väletablerade CIE-diagrammet. Genom att belysa identifieringsgelen under en given tid och med en given våglängd på ljuset uppenbarar sig rätt färg. Vilken färg som avges kan styras på flera olika sätt. Dels beror det på sammansättningen av molekylerna, men även på vilken/vilka våglängder som gelen belyses med och hur länge.  Bara den som har tillgång till rätt belysningssekvens samt rätt sammansättning av molekyler kommer lyckas uppge rätt koordinater i CIE-diagrammet. Det är med andra ord omöjligt att ge rätt identifieringskod utan gelen. Blandningen kan potentiellt innebära grunden för ett hacksäkert autentiseringssystem.</span></div> <div> </div> <div>– Traditionella metoder för dessa ändamål kräver komplexa matematiska algoritmer och processorkraft. Genom att istället använda en gel och ljus kan vi åstadkomma liknande resultat med betydligt mindre resurser, säger Henrik Sundén.</div> <div>  <br /></div> <div>Tekniken bygger på en gel som innehåller en sorts självlysande, eller fluorescerande, molekyler, och en eller två typer av fotoresponsiva molekyler som triggas av ljusexponering. Den fluorescerande molekylen lyser naturligt i en blå ton, men när dess blåa ljus skiner på de fotoresponsiva molekylerna aktiveras de och blandningen börjar lysa i en annan färg. Den omslutande gelen består av en specialdesignad molekyl med självläkande egenskaper. Detta gör att identifieringsgelen går att återanvända gång på gång. Tack vare komplexiteten i processerna som ligger till grund för gelens färgförändringar så är det praktiskt omöjligt att förutspå dessa utifrån en given belysningssekvens. Det är samma oförutsägbarhet som ligger bakom dagens digitala krypteringsalgoritmer. </div> <div> </div> <div>– Till skillnad från digitala lösningar går det inte att hacka molekyler. När du identifierar dig med dagens digitala system, så kan förmodligen koden hackas, men kopplar vi bort det digitala och istället använder en gel och en spektrofotometer kan vi skapa koder som inte går att knäcka på digital väg, säger Henrik Sundén.</div> <div> </div> <div>Genom att använda det etablerade färgdiagrammet CIE som koordinatsystem kan äkthet verifieras. Tanken är att båda parter i identifieringssituationen är överens om en viss sammansättning av gelen. När identifieringen sker får den som ska legitimera sig ett antal våglängder att utsätta gelen för samt tidsangivelse för hur länge. De färger som framträder efter rätt exponering plottas in i koordinatsystemet. Dessa ger en icke-linjär kurva som är helt unik för just de inmatade förutsättningarna. Stämmer båda parters resultat med varandra är identifieringen godkänd. </div> <div> </div> Kombinationen av rätt belysningssekvens, samt sammansättningen och koncentrationen av gelen innebär ett oöverskådligt antal kombinationer. I artikeln visar forskarna att konceptet fungerar. Det återstår dock mycket vidare forskning, men i framtiden kommer du kanske ha slajm i fickan istället för Bank ID. <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleLanding/2018/SC/C8SC03127D#%21divAbstract" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs artikeln här​</a><br /><div><br /></div> <div>Text och bild: Mats Tiborn</div></div>Fri, 22 Mar 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspxÅrets Chalmershinder mäter hästens hastighet<p><b>​Gothenburg Horse Show och Chalmers tekniska högskola samarbetar för fjärde året i rad för att öka kunskapen om hur hästar tar sig över ett hinder. I år mäter det smarta hindret hästens hastighet – något som aldrig tidigare har gjorts.</b></p>​<span style="background-color:initial">Gruppen av Chalmersstudenter använder sig i år av toppmodern radarutrustning, som ursprungligen utvecklats för självkörande fordon och nu kommer väl till pass för att mäta hästens hastighet fram emot, över och efter hindret.</span><div>– Det är ett konkret exempel på hur vi återanvänder vår forskning och kan applicera den på många olika områden, säger Magnus Karlsteen, ansvarig för Chalmers hästsportsatsning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ryttarna kommer till montern</strong></div> <div>Precis som tidigare år kommer publiken att kunna ta del av mätresultaten direkt via jumbotronen på arenan. Men en nyhet för i år är att tävlingsryttarna bjuds in till Chalmers monter, som detta år är förlagd i direkt anslutning till arenan. Där kan de gå igenom sin hästs unika resultat tillsammans med en expert ur hindergruppen.</div> <div>– Det fina med att ha montern i Scandinaviums foajé är att både ge ryttarna en gyllene möjlighet att fördjupa sig i hur just deras häst rör sig och hur de kan förbättra träningen, men också att ge publiken ett tillfälle att få närkontakt med sina idoler, säger Magnus Karlsteen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kombinera studier med sin hobby</strong></div> <div>Projektet Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter som utnyttjar sin kunskap för att bygga världsunika mätsystem med fokus på hästens välfärd, välmående och välbefinnande. Många av studenterna lockas av att kunna kombinera sitt hästintresse med sina studier.</div> <div>– Det är en möjlighet man får när man pluggar på Chalmers, att man kan kombinera sitt intresse med studierna, säger Magnus Karlsteen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Gothenburg Horse Show självskriven partner</strong></div> <div>Informationen från årets hindermätningar fogas samman med mätningarna från tidigare år. Och målet är att Chalmersstudenternas analyser av hästarnas rörelsemönster ska resultera i en mer hållbar tränings-, tävlings och uppfödningsmiljö inom hästindustrin.</div> <div>– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling! Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg<br /></div> <div>Foto/film: Johan Bodell samt Hindergruppen 2019.</div>Thu, 21 Mar 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspxEU:s stora ansvar för tropisk avskogning visas i nya studier<p><b>​En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder. – Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna. ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Martin-Florence.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras. I den första studien (<a href="https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab0d41">Deforestation displaced: trade in forest-risk commodities and the prospects for a global forest transition</a>) har de fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog. </span><div>– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel sojabönor, nötkött och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.</div> <div>Med den kunskapen har de i den andra studien (<a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378018314365">Agricultural and forestry trade drives large share of tropical deforestation emissions</a>) undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. (Se bild längst ner.) Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen. </div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Finns viljan kan EU påverka produktionen​</h5></div> <div>När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.</div> <div>– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.</div> <div>De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge. De är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince (Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.</div> <div>​<span style="background-color:initial">Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.</span><br /></div> <div>– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.</div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Konsumentens möjligheter​</h5></div> <div>Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka. </div> <div>– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson. </div> <div><br /></div> <div><i>Text: Christian Löwhagen. </i></div> <div><i>Bild: Anna-Lena Lundqvist, Christian Löwhagen.</i> </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Diagram-fordelning-utslapp.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Fördelning av utsläpp från tropisk avskogning, uppdelat per region och de olika produkter som driver avskogningen. </span><span style="background-color:initial">Källa: Global Environmental Change. <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/eu-s-stora-bidrag-till-tropisk-avskogning-visas-i-nya-studier-2850180">Klicka för en högupplöst version av bilden​</a>.</span><br /></div></div> <div><br /></div> Thu, 21 Mar 2019 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-nödvändiga-för-hållbart-jordbruk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Flera-perspektiv-n%C3%B6dv%C3%A4ndiga-f%C3%B6r-h%C3%A5llbart-jordbruk.aspxFlera perspektiv nödvändiga för hållbart jordbruk<p><b>​I slutet av förra året tog debatten om ekologisk mat och biobränslen ordentlig fart. Jordbrukets klimatpåverkan var ett centralt tema och det har varit tydligt att debatten rör svåra avvägningar mellan olika slags miljöpåverkan. Den 11 april, under ett lunchseminarium, breddar forskarna diskussionen. Ett intensivt jordbruk kan ge högre skördar och frigör därmed mark för andra syften, men kan exempelvis hota bin och andra insekter.</b></p><b>​<span style="background-color:initial">Så hur vi kan använda odlingsmarken för att långsiktigt klara matförsörjningen samtidigt som vi får nya råvaror för produktion av biobränslen och nya biobaserade produkter?</span></b><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/see/kalendarium/PublishingImages/ChristelC.jpg" alt="Christel Cederberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Utmaningarna är många. Jag tycker att det är viktigt att visa på att det finns mycket goda möjligheter till annorlunda och hållbarhetsmässigt bättre produktion i framtiden. Det behövs som en motbild till alla larm om insektsdöd, avskogning och övergödning, säger Christel Cederberg, biträdande professor i fysisk resursteori, och en av föreläsarna på lunchseminariet. </div> <div><br /></div> <div><b>Christel Cederberg anser att ett av våra viktigaste hållbarhetsuppdrag</b> är att bruka våra jordar så att de förblir långsiktigt bördiga för kommande generationer. I ett globalt perspektiv är skördarna onödigt låga på stora arealer jordbruksmark på grund av dåliga skötselmetoder, erosion och sjunkande mullhalter i marken. </div> <div>– Det är verkligen ett resursslöseri.  Åkermarken måste överlämnas till kommande generationer utan försämrad kvalitet. Här behövs en mycket större allmän medvetenhet. På konsumtionssidan handlar det om att få ner matspillet och att minska det alltför stora intaget av animaliskt protein, som vi har i västvärlden i dag, säger hon. </div> <div><br /></div> <div>På produktionssidan handlar det om att utveckla hållbara produktionssystem ur ett brett perspektiv. Utsläppen av klimatgaser måste minska samtidigt som det är nödvändigt att förbättra näringskretslopp, och till exempel utveckla odlingssystem där man använder så lite pesticider, kemiska bekämpningsmedel, som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>Tidigare i år publicerade tidskriften Biological Conservation</b> en rapport med den första globala forskningsgenomgången som visar att världen är på väg mot en massutrotning av inte bara bin utan av alla insekter. Så hur ska vi klara utmaningen, när det gäller matproduktion med tanke på klimatet och biologisk mångfald? </div> <div>– Den ökande kemikalieanvändningen inom jordbruket globalt är en av de stora framtidsfrågorna för att få till en hållbar matproduktion, säger Christel Cederberg. </div> <div>I ett längre tidsperspektiv tror hon att människor kommer att titta tillbaka på perioden från andra halvan av 1900-talet och framåt och fråga sig – ”hur kunde man tillåta att det spreds så mycket giftiga ämnen i så stora volymer i världens jordbruk?”. <br /><br /></div> <div><b>– Exakt när insikten slår igenom på bred front i världen</b> vågar jag inte spekulera i, men jag har några reflektioner. När världens mest använda ogräsmedel, glyfosat, Roundup, lanserades på 70-talet ansågs det nästan vara ofarligt. Det fanns faktiskt experter som sa att det var så ofarligt att man kunde dricka det. </div> <div>När genmodifierade grödor introducerades på bred front i Nord- och Sydamerika tidigt på 2000-talet, hävdades det att man nu hade fått fram ett miljövänligt odlingskoncept när man odlade glyfosat-toleranta sojabönor. </div> <div>– Det gick att slippa att spruta andra ogräsmedel – glyfosat var ju en pesticid med så goda egenskaper. Men idag låter det annorlunda. Misstankar om koppling mellan cancer och upprepad hantering av glyfosat har satt ämnet under stark granskning, och inom EU talas om förbud mot användning, säger Christel Cederberg</div> <div><br /></div> <div><b>Hon har också reflekterat över att antalet forskningsstudier ökar</b> som visar på hur den stora användningen av insekticider och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket slår mot mångfalden av insekter, de nödvändiga pollinatörerna.   När insekterna blir färre hotas matproduktionen och naturekosystemen eftersom de spelar en essentiell roll i många processer i ekosystemen.  </div> <div>– Så det är oerhört viktigt att vi hittar metoder och odlingssystem som minskar beroendet av pesticider.</div> <div>Sverige kan bidra till ett bli ett föregångsland i Europa när det gäller jord- och skogsbruk genom att vara i framkant och utveckla nya tekniker och odlingssystem. </div> <div>– Innovation, både med tekniska och biologiska metoder, är mycket viktigt. Om vi tar jordbruket så kan man nog säga att Sverige är ett föregångsland i Europa när det gäller antibiotikaanvändningen i djurhållningen. Den är mycket låg jämfört med de stora animalieproducerande länderna. Ett annat exempel på innovation är utvecklingen av en kombimaskin i Sverige som både sår och rensar genom precisionshackning, vilket kan ersätta att spruta med kemiska ogräsmedel, säger Christel Cederberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Finns det efterfrågan kommer metoder.</b> Maskinen har utvecklats inom det ekologiska lantbruket som en metod för att hantera ogräs utan kemikalier. Idag används också maskinsystemet av konventionella lantbrukare som inte vill spruta så mycket.</div> <div>– Jag tror att Sveriges bidrag är att satsa på att utveckla tekniker som får ner kemikalieanvändning. Långsiktigt är detta enda vägen att gå i matproduktionen.</div> <div><br /></div> <div><b>På lunchseminariet den 11 april</b> medverkar forskare från Chalmers och Aarhus Universitet i Danmark. Vilka perspektiv kommer ni att bjuda på tillsammans? </div> <div>– I Interreg-projektet Green Valleys, som är ett samverkansprojekt mellan Sverige och Danmark, kommer vi att utveckla och undersöka gräsbaserade bioraffinaderier och detta är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi. </div> <div>Green Valleys handlar dessutom om högavkastande system, men där nackdelar som kväveläckage och insekticider och kemiska bekämpningsmedel minimeras.</div> <div><br /></div> <div><b>– Om vi kan odla mer gräsmarker </b>istället för ettåriga grödor, till exempel spannmål och soja, så finns goda möjligheter att bygga in mer kol i markens humus, det vill säga vi får över tid en kolsänka, då markens kolförråd, humushalt, ökar över tid. Dessutom ökar markbördigheten eftersom jordbruksmark som innehåller mer kol, också är mer vattenhållande och har bättre struktur. </div> <div>Det är en win-win situation, helt klart, avslutar hon.</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Läs mer om lunchseminariet:</b><br /> <a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/168ea5c5-51bb-4dd9-9f91-18105f41c11f"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet här</a><br /><br /><span style="font-weight:700">Forskarrapporten om omfattande insektsdöd i Biological Conservation:<br /></span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320718313636?via%3Dihub"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers ​</a><br /></div> <div><br /></div> ​​Wed, 20 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/På-väg-mot-en-tsunami-av-ljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/P%C3%A5-v%C3%A4g-mot-en-tsunami-av-ljus.aspxPå väg mot en tsunami av ljus<p><b>​Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har upptäckt ett sätt att skapa en helt ny strålningskälla. De ultraintensiva ljuspulserna består av en enda vågrörelse och kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.​​​</b></p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/IlliaThiele_190312_01_beskuren_webb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:224px" /><div><span style="background-color:initial">​– </span><span style="background-color:initial">Med hjälp av den här strålningskällan kan vi se verkligheten ur ett helt nytt perspektiv. Det är som att vrida en spegel och upptäcka något helt annat, säger Illia Thiele, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola.</span><br /></div> <div>​<br /></div> <div>Tillsammans med forskaren Evangelos Siminos vid Göteborgs universitet och professor Tünde Fülöp på Chalmers presenterar han en teoretisk metod för att skapa världens starkaste envågspuls. Hittills har denna typ av strålning aldrig kunnat observeras, varken i rymden eller i labbet.<br /></div> <div> </div> <div>Den nya strålningskällan kan användas för att förstå och förändra egenskaperna hos olika material. Den oerhörda snabbheten och styrkan i ljusväxlingarna gör att de </div> <div>extrema ljuspulserna är hett efterlängtade. Bland annat efterfrågas de av forskare inom materialvetenskap och sensorrelaterad forskning. <br /></div> <div> </div> <div>– En så intensiv puls kan beskrivas som en tsunami av ljus.  Den är så stark att den kan dra en elektron ur en atom och den kan skapa så kallade exotiska kvanttillstånd. En ljusswitch kan inte göras starkare och snabbare än så här. Detta banar väg för nya framsteg inom grundforskningen, säger fysikdoktor Illia Thiele.<br /></div> <div> </div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="siminos_large.jpg_webb_300x450.jpg" src="/en/departments/physics/news/Documents/siminos_large.jpg_webb_300x450.jpg" style="border-style:none;margin:5px;width:150px;height:225px;max-width:689.92px;background-color:transparent" /> <div>De nya ljuspulserna kan både undersöka och kontrollera material på ett unikt sätt. Medan andra ljuspulser, som innehåller flera olika vågtoppar, kan förändra ett material gradvis, orsakar den nya pulsen en enda jättevåg som utlöser plötsliga och oväntade reaktioner. Dessutom kan den nya ljuskällan användas för att skapa andra typer av strålning och tänja på gränserna för hur en kort ljuspuls kan vara.</div> <div><div><br /> </div> <div>– Det unika med vår metod ligger i att ett oförstörbart medium,<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">en ele</span><span style="background-color:initial">ktronstråle, </span><span style="background-color:initial">används som förstärkare, vilket gör det möjligt att skapa en starkare puls, säger Evangelos Siminos, forskare vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet.</span></div> <div></div></div> <div> </div> <div>​Göteborgsforskarna är inte ensamma om att ta sig an den här utmaningen. Runtom i världen försöker forskare att skapa ljuspulserna som är hett efterlängtade in om både fysiken och materialvetenskapen. <br /></div> <div> </div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/TundeFulop_180829_270x.jpg" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:223px" /><span style="background-color:initial"></span><div>​– Nu hoppas vi att våra teoretiska modeller snart ska kunna omsättas i praktiska experiment, så att strålningskällan kan skapas på riktigt i ett labb. Vår metod kan bidra till att lägga den sista biten i strålningskällornas komplexa pussel, säger Tünde Fülöp, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.<br /></div> <div> </div> <div>Den nya teoretiska modellen bygger på att en elektronstråle skapar ljuspulsen i ett plasma. Plasma kan mycket förenklat beskrivas som en het, elektrisk gassoppa med laddade partiklar. Här på jorden förekommer plasma naturligt i blixtar, men återfinns även i till exempel lysrör och plasmaskärmar. I universum är plasma det vanligaste tillståndet när det gäller synlig materia. </div> <div><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto av Tünde Fülöp: Johan Bodell</div> <div><span style="background-color:initial">Foto av Illa Thiele: Mia Halleröd Palmgren</span></div> <div><span style="background-color:initial">Foto av Evangelos Siminos: Adam Stahl</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Läs det vetenskapliga artikeln <a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.122.104803">Electron beam driven generation of frequency-tunable isolated relativistic sub-cycle pulses​</a> i Physical Review Letters. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>För mer information: </span></h4></div> <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"></a><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"><strong>Tünde Fülöp, </strong><span style="color:rgb(51, 51, 51);font-weight:300;background-color:initial">professor, institutionen för fysik, Chalmers 072 986 74 40, </span></a><a href="mailto:tunde.fulop@chalmers.se">tunde.fulop@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/Illia-Thiele.aspx">Illia Thiele​</a>, doktor i fysik, institutionen för fysik, Chalmers 076 607 82 79, </span><a href="mailto:illia.thiele@chalmers.se">illia.thiele@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.physics.gu.se/om-institutionen/personal/?languageId=100000&amp;disableRedirect=true&amp;returnUrl=http://www.physics.gu.se/english/about-the-department/staff/?languageId%3D100001%26userId%3Dxsimev&amp;userId=xsimev">Evangelos Siminos,​</a> doktor i fysik, <span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;background-color:transparent;display:inline !important">i</span><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;background-color:transparent;display:inline !important">nstitutionen för fysik, Göteborgs universitet, <font face="&quot;Open Sans&quot;,sans-serif">0</font></span>31 786 9161, <a href="mailto:evangelos.siminos@physics.gu.se">evangelos.siminos@physics.gu.se</a></div>Tue, 19 Mar 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jattarnas-spiral.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jattarnas-spiral.aspxJättarnas spiral: astronomer ser hur en tung dubbelstjärna föds<p><b>​Med hjälp av superteleskopet ALMA har astronomer, bland dem Chalmersforskaren Jonathan Tan, studerat hur en tung dubbelstjärna föds ur ett tjockt moln av gas, stoft och damm. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Nature Astronomy. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">De flesta tunga stjärnor lever inte ensamma. Det har astronomer vetat länge men de har inte varit känt varför det är så. Föds stjärnorna tillsammans ur samma snurrande skiva av gas, eller blir de ihop senare efter nära möten i en trång stjärnhop?</span><div><br /> </div> <div>Att förstå hur dubbelstjärnor bildas försvåras ytterligare av att stjärnsystemen ligger omhöljda av lager av gas och stoft som ogärna släpper igenom ljuset. Men med radiovågor går det att få syn på stjärnorna om de kan avbildas med tillräckligt hög upplösning.</div> <div><span style="background-color:initial">         </span><span style="white-space:pre;background-color:initial"> </span><br /></div> <div>Nu har ett forskarlag som leds av Yichen Zhang vid RIKEN Cluster for Pioneering Research i Japan och Jonathan Tan vid Chalmers använt teleskopet Alma i Chile för att studera stjärnfabriken  IRAS07299-1651, som ligger omkring 5500 ljusår från jorden i stjärnbilden Akterskeppet. Forskningsresultaten publiceras i en ny artikel i Nature Astronomy.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/spiralling_giants_figure1_2_72dpi_340x340.jpg" alt="" style="margin:5px" />Teamets observationer visar att inuti molnet finns två stjärnor som håller på att bildas, och båda är tunga. För första gången har man dessutom lyckats studera hur och varför stjärnorna rör sig kring varandra. Avståndet mellan de två nyfödda stjärnor är relativt stort – 180 gånger avståndet mellan jorden och solen (180 ae). För närvarande gör de ett varv runt varandra på inte mer än 600 år, och tillsammans väger de minst 18 gånger massan hos vår sol.</div> <div><br /> </div> <div>– Detta är ett spännande fynd. Vi har länge varit förbryllade över frågan om huruvida dubbelstjärnor uppstår redan när ett stjärnbildande moln störtar samman, eller om de skapas under senare utvecklingsstadier. Våra observationer visar tydligt att uppdelningen i dubbelstjärnor sker redan när de är mycket unga, säger Yichen Zhang.</div> <div><br /> </div> <div>Forskarna upptäckte dessutom att stjärnparet växer till sig tack vare material i en gemensam skiva, som i sin tur matas av det kollapsande molnet. Det talar för att den mindre av stjärnorna föddes när en skiva runt den större stjärnan delade på sig. Då kunde den andra protostjärnan “stjäla” materia från dess syskon och därmed bli snäppet större. Så småningom bör stjärnorna träda fram som tvillingar med nästan samma massa.</div> <div><br /> </div> <div>– Det är ett viktigt resultat för oss som vill förstå hur tunga stjärnor bildas. Sådana stjärnor är viktiga i hela universum, inte minst för att de mot slutet av sina liv tillverkar de tunga grundämnen som utgör vår jord och som också finns i våra kroppar, tillägger Jonathan Tan.</div> <div><br /> </div> <div>– Nu gäller det att titta på andra exempel för att se om det här är ett unikt fall – eller något som är gemensamt när alla tunga stjärnor föds, avslutar Yichen Zhang.</div> <div><br /> </div> Se även: <a href="https://public.nrao.edu/news/2019-alma-image-spiral-stars/">pressmeddelande på engelska hos NRAO</a> och <a href="http://astronomy.as.virginia.edu/news/spiraling-giants-witnessing-birth-massive-binary-star">hos University of Virginia</a>.<div> </div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Kontakter</span></div> <div><br /> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /> </div> <div>Jonathan Tan, professor i astrofysik, Chalmers, 031 772 6516, jonathan.tan@chalmers.se</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><b><i>Bild och film</i></b></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Bild A (överst och ovan till höger): Alma:s bild av stjärnfabriken IRAS-07299 och den tunga, nyfödda dubbelstjärnan i dess mitt. Här syns täta, dammiga gasströmmar (visas i grönt) som rör sig mot mitten av bilden. Tack vare ljus från molekyler av metanol kan Alma skilja mellan gas som rör sig emot oss (i blått) och bort ifrån oss (i rött). I den lilla bilden visas en inzoomning mot protostjärnparet. Den ljusare, tyngre stjärnan rör sig emot oss (visas i blått) och dess ljussvagare syskon rör sig bort ifrån oss (visas i rött). De streckade linjer visar möjliga banor för stjärnorna runt deras gemensamma masscentrum (krysset). <a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/spiralling_giants_figure1_2_300dpi_full.jpg">Länk till bilden i högre upplösning</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/Y. Zhang et al</span><br /></i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Film:</i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><b><a href="https://youtu.be/7kSQRckQrdo"><i>Se filmsnutt på YouTube: https://youtu.be/7kSQRckQrdo</i></a></b></div> <div><i>I denna filmsnutt visas hur Alma kan skilja ut gas med olika hastigheter runt den nyfödda dubbelstjärnan genom att registrera radiovågor från molekyler av metanol. Den gråa bakgrundsbilden visar strömmarna av gas, stoft och damm som rör sig med olika hastigheter runt stjärnparet.</i></div> <div><i><br /></i> </div> <div><i>Animation: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/Y. Zhang et al</i></div> <div><br /> </div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om forskningen och om Alma</b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span> </div> <div><span style="background-color:initial">Forskningen publiceras i en artikeln </span><span style="background-color:initial"><i>Dynamics of a massive binary at birth </i>av </span><span style="background-color:initial">Yichen Zhang, Jo</span><span style="background-color:initial">nathan C. Tan, Kei E. I. Tanaka, James M. De Buizer, Mengyao Liu, Maria T. Beltrán, Kaitlin Kratter, Diego Mardones och Guido Garay, i</span><span style="background-color:initial"> Nature Astronomy; doi: 10.1038/s41550-019-0718-y</span></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Länk till artikeln: </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41550-019-0718-y">https://www.nature.com/articles/s41550-019-0718-y​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.​</div></div>Mon, 18 Mar 2019 19:00:00 +0100