Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 19 Jan 2018 17:28:52 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bygger-nytt-labb-for-mekanisk-kvantforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bygger-nytt-labb-for-mekanisk-kvantforskning.aspxBygger nytt labb för mekanisk kvantforskning<p><b>​Från Wien till Göteborg. Sedan april 2017 har Witlef Wieczorek, forskarassistent på avdelningen för kvantteknologi, planerat och byggt upp ett nytt laboratorium med utrustning, forskare och doktorander. &quot;Infrastrukturen och de personer som forskar här på Chalmers och särskilt på MC2 är imponerande&quot;, säger han.</b></p>Witlef Wieczorek kom först till avdelningen för kvantkomponentfysik, men sedan 1 januari 2018 är han en del av den nystartade avdelningen för kvantteknologi. Nu välkomnar han oss till sitt nya kontor i MC2-huset på Chalmers. Korridoren på fjärde våningen är placeringen av ett helt nytt laboratorium inom mekanisk kvantforskning under ledning av Witlef. Nya instrument och maskiner installeras löpande i de renoverade lokalerna, som tidigare användes av Thorvald Andersson och hans legendariska MBE-grupp. <div>– Kaija Matikainen och Svante Pålsson från MC2 och Linus Andersson från Bength Dahlgren är viktiga nyckelpersoner för mig, bland många andra. De hjälper till mycket med labutrymmena. Kaija var huvudsakligen ansvarig för renoveringen av kontorslokalerna. Mikael Fogelström och August Yurgens visade stöd för denna renovering, säger Witlef.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/witlef_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Två doktorander har redan hunnit börja, och fler nya medarbetare är på väg in för att jobba med olika projekt. Witlef välkomnar också intresserade masterstudenter till den nya miljön. Ny utrustning köps in och installeras.</div> <div>– Ja, ett optiskt bord av samma typ som fotonikforskare har, en kryostat, en laser, optisk moduleringsutrustning och en del elektronikutrustning som frekvensgenerator, spektrumanalysator, oscilloskop ... och mycket, mycket mer&quot;, berättar Witlef.</div> <div> </div> <div>Att skapa ett nytt laboratorium är en komplicerad process som kan ta upp till ett år innan det är på banan.</div> <div>– När all utrustning är där måste vi få den att fungera: ansluta, testa, programmera allt och sedan beställa det som vi kanske har glömt och behöver komplettera med. För det mesta köper jag ny utrustning, men ibland är det möjligt att köpa begagnat. Det är mycket betydelsefullt att MC2 har ett så utmärkt renrum, så att du alltid kan arbeta med att tillverka dina prover! Stödet från renrumsteknikerna är verkligen toppen. Jag är mycket glad för det.</div> <div> </div> <div>Witlef Wieczorek föddes i Berlin 1979.</div> <div>– Jag är född på den östra sidan. Om Berlinmuren inte hade fallit skulle jag inte ha varit här, säger han.</div> <div>Tillsammans med sin familj – hustru och två döttrar på sex och tre år – hyr Witlef ett hus i Västra Frölunda. Familjen har anpassat sig bra till sitt nya liv i Göteborg.</div> <div>– Vi är glada. Min äldsta dotter går i förskolan, och hon gillar det väldigt mycket. Men i början var det lite svårt, bland annat på grund av språket.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Gillar ni Göteborg?</h5> <div>– Väldigt mycket! Vi har aldrig levt nära havet tidigare och trivs väldigt bra med det. Varje gång vädret tillåter tar vi färjan ut i skärgården med barnen. Vi gillar att gå i naturen och använder våra cyklar ganska mycket. Göteborg är också en stad som man lätt kan utforska med barn, här finns exempelvis många familjevänliga museer. Och det finns fortfarande så mycket kvar att upptäcka.</div> <div> </div> <div>Witlefs far var fysiker i Berlin. I sin barndom blev Witlef intresserad och började även han studera fysik.</div> <div>– Jag kom till en punkt då jag tänkte att jag skulle flytta från stan, så jag bestämde mig för att bli doktorand i München. Det sammanföll också med mitt intresse för kvantfysik och kvantoptik.</div> <div>I München hamnade Witlef i den välkända Weinfurter-gruppen vid Ludwig-Maximilians-Universität München (München Universitet) och vid Max Planck Institute of Quantum Optics i Garching, där han genomförde sina experiment.</div> <div>– Jag började göra experiment på sammanflätade (entangled) fotoner, och studera de konstiga förutsägelserna inom kvantfysiken. Tanken med forskningen var huvudsakligen att utforska kvantinformation och förstå den lite bättre med hjälp av fysikens ljus- eller fotonsystem. Det stämmer bra överens med vad Per Delsing och Göran Johansson gör på MC2 när de använder sig av supraledande kvantbitar och nu vill bygga en kvantdator, berättar Witlef</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Berätta lite om din doktorsavhandling!</h5> <div>– Den var lite mer grundläggande i den meningen att jag ville förstå sammanflätningen av flera objekt. Vi var ganska framgångsrika i det avseendet, på den tiden var det verkligen bra att kunna sammanfläta sex fotoner. Vi kunde visa och analysera det.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/witlef_IMG_0353_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />En dag deltog Witlef i en föreläsning med professor Markus Aspelmeyer från Aspelmeyer-gruppen vid universitetet i Wien. Han är en pionjär i att studera kvantobjekt med mekaniska system. Förläsningen var så inspirerande att Witlef kände att han ville göra sin postdok i Aspelmeyers grupp. Han lyckades bli antagen och flyttade till Wien.</div> <div>Åren i Wien födde tankar att någon dag få chansen att starta en egen forskningsgrupp. </div> <div>– Jag tänkte att jag någon gång i mitt liv ville göra egna experiment och driva mina egna idéer. Det tog mig hit!, säger Witlef. </div> <div> </div> <div>2016 sökte Witlef Wieczorek ett nytt jobb på MC2, efter att ha sett ett upprop om att styrkeområde Nanovetenskap och nanoteknik behövde nya forskarassistenter. I april 2017 började han på Chalmers, först på avdelningen för kvantkomponentfysik. 1 januari 2018 flyttade han över till den nybildade avdelningen för kvantteknologi.</div> <div>– Jag är verkligen glad över att vara här, definitivt på grund av forskningen, men infrastrukturen och människorna som forskar här är också imponerande. Möjligheterna att samverka och samarbeta är toppen, och alla är mycket öppna. En annan anledning att vara i Sverige är att lära sig ett nytt språk; jag har börjat lära mig svenska! </div> <div> </div> <div>På fritiden njuter Witlef av att få vara med sin familj. Han spelar också gärna basket, och var tidigare en skicklig spelare. Han gillar också beachvolleyboll och litteratur. Bland favoritförfattarna finns Herman Hesse och José Saramago:</div> <div>– Saramago har fantastiska meningar som kan löpa över en hel sida, och hans böcker är riktigt roliga. &quot;Blindheten&quot; är mycket bra. &quot;Evangeliet enligt Jesus Kristus&quot; är också en mycket fin bok.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Thu, 18 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-möjliggör-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-m%C3%B6jligg%C3%B6r-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxVRAKA möjliggör effektiv sanering av fartygsvrak<p><b>Längs Sveriges kuster finns uppskattningsvis 2700 fartygsvrak som är på väg att rosta sönder. De flesta av fartygen är från andra världskriget och riskerar att börja läcka olja. De utgör ett allvarligt miljöhot och frågan är inte om utan när olyckan kommer att ske. Men tack vare idogt arbete av forskare på Chalmers har en ansvarig myndighet utpekats och nu ska de första vraken börja saneras.</b></p><div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">I början av 2000-talet började problematiken med miljöfarliga vrak uppmärksammas i Sverige. Flera tusen vrak hade då legat så länge på botten att de börjat rosta sönder och läcka olja. Men hur skulle de saneras? I vilken ordning? Vem skulle göra det? Mot denna bakgrund inleddes en förstudie om problematiken kring potentiellt miljöfarliga vrak i Skagerrak. Det var starten till vad som skulle bli riskbedömningsmodellen VRAKA. En unik modell som är baserad på ISO-standard för riskbedömning och tar hänsyn långt många fler parametrar än andra modeller som idag används runt om i världen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">​- Metoden syftar till att utgöra ett beslutsstöd för saneringen av vrak. Den består av två delar. Den första delen handlar om sannolikheten för ett utsläpp och den andra delen om konsekvenserna av ett utsläpp, säger </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Lars Rosén </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">som är är professor på avdelningen för Geologi och geotekniken på Chalmers och en de forskare som arbetat med modellen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Med hjälp av dykare och teknik ska en rad faktorer undersökas på och kring vraken. Det handlar exempelvis om hur mycket och snabbt vraken rostar, plåttjocklek, strömmar, syrehalt i vattnet, hur mycket olja som finns kvar i vraket och hur fartyget ligger på botten. Dessa mätvärden matas in i modellen som sedan ger ett riskvärde. I nästa steg utreds vilka konsekvenser det får om oljan läcker ut. Det finns också en annan unik egenskap med VRAKA.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">-  Modellen inkluderar en osäkerhetsanalys. Man får reda på hur säker bedömningen är samt en indikation på vilken del som bidrar med den största osäkerheten. En viktig egenskap för att kunna göra riktade insatser mot potentiellt farliga vrak, säger </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Andreas Lindhe som är forskarassistent </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">på avdelningen för Geologi och geoteknik</span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">en.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Ger staten kontroll över vraksaneringen</span></h3> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Med det beslutsstöd som VRAKA erbjuder kan staten få bättre kontroll över de sjunkna vraken som ligger på svenskt vatten och få ett underlag till att planera saneringsinsatser. Att sanera fartyg är mycket kostsamt, uppskattningsvis 20–250 miljoner kronor per vrak och att kunna undersöka vilka fartyg som är värda att sanera kommer att spara stora belopp. Kostnaden för sanering ska också ställas mot de samhällskostnader läckagen skulle innebära i form av exempelvis fiskare som inte kan sälja sin fångst, hotell som stängs och förlorad turism. Miljökostnaderna är svårare att uppskatta och är i sig föremål för forskning. Ida Maja Hassellöv har också arbetat med modellen, är docent vid maritima studier på Chalmers och varnar för att vi snart kan nå en brytpunkt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- Om man har ett fungerande ekosystem så är det väldigt komplext. Påverkar man det tillräckligt mycket kan man komma till en brytpunkt där förändringarna är oåterkalleliga. Det tycker jag mänskligheten bör ha ökad ödmjukhet inför, säger Ida Maja Hassellöv</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Sedan starten 2007 har forskarna på Chalmers med spetskompetens inom riskhantering, marin biogeokemi, ekotoxikologi och maritim miljövetenskap arbetat intensivt med modellen. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Arbetet har drivits i samverkan mellan institutionerna för ACE (Lars Rosén och Andreas Lindhe) och M2 (Ida-Maja Hassellöv, Hanna Landquist och Fredrik Lindgren) vid Chalmers. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Det har skett inom ramen för regeringsuppdrag men även genom nationella och internationella forskningsprojekt. Det har gett upphov till nya nätverk och en bättre samordning mellan inblandade myndigheter och de förslag på lösningar forskarna lämnat i sina rapporter är idag implementerade. Det finns dock en sak som gör Ida Maja Hassellöv särskilt stolt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">- Det är att vi lyckats få en utpekad, ansvarig myndighet i Havs- och vattenmyndigheten. Hade vi inte arbetat med VRAKA så tror jag inte åtgärdspaket som nu är insatt på 25 miljoner om året i 10 år kommit till stånd, säger Ida Maja Hassellöv.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Åtgärdspaketet betyder att vraken nu kan börja saneras. Två till tre vrak kommer att saneras per år under 10 års tid.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">VRAKA kommer att användas för att göra en rangordning, vilka vrak som ska saneras först. Insatserna kommer bli mer kostnadseffektiva. Hade inte VRAKA funnits hade man fått göra väldigt grova uppskattningar, säger Fredrik Lindgren som är forskare vid maritima studier.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/shipwreck/"><span>Läs mer om VRAKA</span> och miljöfarliga vrak​</a></span></div> <div style="font-size:14px"> </div> <div style="color:rgb(0, 0, 0);font-size:14px"><span style="font-family:calibri,sans-serif;color:rgb(0, 0, 0)"><span style="color:rgb(0, 0, 0)"> </span></span></div> <div style="font-size:14px"> </div>Wed, 17 Jan 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Italiensk-forskare-starker-kvantdatorprojektet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Italiensk-forskare-starker-kvantdatorprojektet.aspxItaliensk forskare stärker kvantdatorprojektet<p><b>​Målet är att bygga en fungerande kvantdator inom tio år. Men uppgiften är extremt komplicerad och Chalmers behöver rekrytera världsklasskompetens inom flera områden. Först ut är Giulia Ferrini, expert på kvantberäkningar i kontinuerliga  variabler.</b></p> I samband med årsskiftet gick startskottet för Wallenberg Centre for Quantum Technology – miljardsatsningen som ska göra Sverige världsledande inom kvantteknologi. I fokus ligger utvecklingen av en kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer, läs mer i <a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</a>.<br /><br />Bara några dagar efter startskottet finns teoretiska fysikern Giulia Ferrini på plats på sitt nya universitet, Chalmers, där hon är en efterlängtad pusselbit i kvantdatorprojektet.<br />– Det är fantastiskt att få vara en del av det här äventyret! Dessutom är Sverige en av de platser där jag helst vill bo. Jag gillar kulturen och samhället ligger långt framme – det känns som att bo i framtiden, säger Giulia Ferrini som närmast kommer från ett Marie Curie-fellowship vid universitetet i Mainz i Tyskland.<br /><br />Redan som fysikstudent blev hon förundrad av kvantfysikens underliga fenomen och intresset för kvantinformation vaknade. Hon tilltalas av att utnyttja kvantfysikens egenheter för att skapa praktisk nytta i form av ny teknologi, samtidigt som hon får en förevändning att utforska kvantfysikens grunder.<br />– Jag är väldigt nyfiken. Jag gillar att starta från en intuitiv idé och sedan göra det hårda arbetet som krävs för att formalisera den och komma fram till ett bevis eller en modell som andra kan testa i labbet, förklarar Giulia Ferrini.<br /><br />Främst är hon intresserad av att koda kvantinformation i kontinuerliga variabler, till exempel i ett elektromagnetiskt fält. Det andra huvudspåret inom kvantdatorer är att koda informationen i så kallade kvantbitar med två olika kvanttillstånd som representerar noll och ett. Båda metoderna har sina för- och nackdelar, men hittills har Chalmers främst fokuserat på kvantbitar.<br />– Ingen vet ännu vad som kommer att funka bäst i slutändan, och vi behöver kunna båda metoderna. Med Giulia Ferrini får vi in helt ny kompetens som passar oss väldigt bra, säger Göran Johansson som är professor i tillämpad kvantfysik och en av huvudforskarna inom kvantdatorprojektet.<br /><br />Allra först ska Giulia Ferrini tillsammans med Göran Johansson undersöka och utvärdera ett nytt förslag om hur en supraledande kvantdator kan utformas, publicerat av forskare i Kanada. Parallellt studerar hon var gränsen går mellan vad en vanlig dator och en kvantdator kan göra. Målet är att ta fram ett kriterium för vad som minimalt krävs för att uppnå så kallad kvantfördel, alltså att en kvantdator överträffar en vanlig dator.<br /><br />Två doktorander är på ingång och Giulia Ferrini ser fram emot att börja bygga en forskargrupp, liksom att samarbeta med såväl experimentalisterna på Chalmers som med andra grupper.<br />– Samarbeten är kul och viktigt för att få nya idéer så att man kan göra relevant forskning, säger Giulia Ferrini.<br /><br />Utanför forskningen är dans – i olika stilar – hennes stora intresse. Hon beskriver sig som en utpräglad innerstadsmänniska, men har märkt att hon uppskattar grönområdet utanför sitt nya hem i Göteborg. Utöver att hitta ett hitta ett bra dansställe står nu även att utforska den svenska naturen högt på hennes lista.<br /><br />Text: Ingela Roos<br />Foto: Johan Bodell<br /><br /><span>Läs mer om kvantdatorer i <a href="/sv/nyheter/Documents/kvantteknologi_popvet_171114_sve.pdf">Kvantteknologi – populärvetenskaplig beskrivning</a><br /><br />Läs mer om <a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">Wallenberg Centre for Quantum Technology</a><a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br />Tue, 16 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Micromaster-program.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Micromaster-program.aspxAutonom körning i Nordens första Micromaster-program<p><b>​Chalmers lanserar nu Nordens första Micromaster-program, en ny form av längre sammanhållen online-utbildning kring framtidens fordonsteknologi. Programmet Emerging Automotive Technologies har utformats för att ge deltagarna goda karriärmöjligheter inom den snabbföränderliga fordonsindustrin.</b></p><p>​Micromaster-programmet ger en bred grund inom områden som elfordon och hybridfordon, trafiksäkerhet, sensorer, övervakning och beslutsfattande i autonoma trafiksystem. Allt detta är efterfrågade teknologier under utveckling, som främjar hållbarhet och digitalisering, och alltså viktiga kompetenser att ha inom en transportsektor i förändring.</p> <p>Programmet lämpar sig för yrkesverksamma som kanske vill byta bransch, men är också ett effektivt sätt att förbereda sig på distans om man vill plugga fordonsteknologi på Chalmers campus. Med ett digitalt Micromaster-bevis kan man tillgodoräkna sig 20 högskolepoäng från start på något av Chalmers två masterprogram på fordonsområdet – om man är behörig och blir antagen i konkurrens på samma sätt som tidigare. En avklarad Micromaster kortar i så fall studietiden på campus.</p> <p>Innehållet har utvecklats av Chalmers i samarbete med Volvo Cars, Volvokoncernen och Zenuity, medan själva formatet – MicroMasters® Program – är utvecklat av amerikanska EdX, en nätbaserad utbildningsplattform grundad av Harvard och MIT. Globalt erbjuder EdX idag 46 Micromaster-program. Inget annat har fokus på fordonsteknologi. <br /></p> <p>– För oss är detta en angelägen, utmanande och spännande satsning. Formatet Micromaster ger oss en möjlighet att tänka nytt i en form som bygger på vår redan starka och nära samverkan med näringslivet. Vi lanserar nu en bred utbildningsform som kompletterar den fördjupande och skräddarsydda uppdragsutbildning som vi redan erbjuder, och kan nå personer i yrkeslivet som vill förbereda sig för att byta sektor eller skapa flexibilitet för studenterna i campusutbildningen, säger Maria Knutson Wedel, Chalmers vicerektor för utbildning och livslångt lärande.</p> Att det blev just framtidens elektrifierade och självkörande fordon är inte så konstigt, menar Maria Knutson Wedel. Det är ett område där Chalmers har stark forskning, högkvalitativ utbildning med högt söktryck och mycket tät samverkan. Företagen har samtidigt stora behov. <br /><p>– Volvo Cars står inför en omfattande utmaning när det gäller kompetensförändring för att fortsätta vara konkurrenskraftigt inom fordonsbranschen. Elektrifiering, uppkoppling och automation driver ett paradigmskifte. Vi tror att Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies från ChalmersX är ett värdefullt komplementärt verktyg för både intern utbildning och för att stärka den externa rekryteringsbasen, säger Mats Moberg, Vice President Complete Vehicle engineering, Volvo Cars R&amp;D.</p> <p>Emerging Automotive Technologies börjar den 1 mars 2018 och är öppen för inskrivning idag.</p> <p><br /></p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies </h4> <div>Chalmers började med öppna, nätbaserade kurser – så kallade moocar – redan 2013. Under namnet ChalmersX erbjuder Chalmers idag 15 olika moocar, varav sju ingår som moduler i det nya Micromaster-programmet <em>Emerging Automotive Technologies</em>. </div> <p></p> <p>Formatet Micromaster-program har utvecklats av EdX som driver utbildningsplattformen, och kräver ett direkt engagemang från näringslivet kring varje programkoncept. Tanken är att ett Micromaster-bevis ska fungera som akademisk valuta i en värld där livslångt lärande är viktigt för karriären. Hittills har EdX lanserat Micromaster-program ihop med 25 olika universitet, varav sex i Europa.</p> <p>De sju kurserna inom programmet Emerging Automotive Technologies tar 6-8 veckor var att klara av, och startar efter varandra, den sista i mars 2019. Allt avslutas med en digital Micromaster-examen. Kostnaden för hela programmet är $1260 USD, vilket täcker administration och verifiering av deltagarnas kunskaper. Med avklarad examen kan man tillgodoräkna sig 20 studiepoäng på Chalmers mastersprogram Automotive Engineering eller Systems, Control and Mechatronics.</p> <p><br /></p> <p>Se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=lgD5Xdc6I3w">filmen </a>om Micromaster-programmet Emerging Automotive Technologies.</p> <p><br /></p> <p><a href="http://bit.ly/2kY1eMy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer och anmäl dig</a>. (extern webbplats)</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/utbildning/mooc/MicroMasters/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Micromaster-program på Chalmers tekniska högskola.</a><br /></p>Fri, 12 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskning-om-mental-belastning-i-industrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskning-om-mental-belastning-i-industrin.aspxNy forskning om mental belastning i industrin<p><b>​Komplexa arbetsmiljöer ställer höga krav på den anställdes kognitiva förmåga att ta till sig information och fatta rätt beslut. Cecilia Berlin och Ann-Christine Falck har tilldelats 4 500 000 kronor för att forska om hur kognitiva och fysiska aspekter i industriellt monteringsarbete samverkar och för att utveckla en modell för förebyggande belastningsbedömning.</b></p><div>​– Det känns roligt att kunna bidra till den här typen av forskning. Vi hoppas att den ska kunna bidra till förbättrad hälsa inom monteringsyrken i industrin, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.</div> <div> </div> <div>Projektet pågår till januari 2021 och är tänkt att generera kunskap och verktyg för att tidigt upptäcka och förebygga arbetsuppgiftsrelaterad stress inom tillverkningsindustrin.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Modell för kognitiv belastningsbedömning </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Cecilia%20Berlin%20340x305.jpg" alt="Bild på Cecilia Berlin" class="chalmersPosition-FloatRight" width="162" height="145" style="margin:15px 25px" /><br />– Tidspress ökar den mentala påfrestningen och kan orsaka arbetsrelaterad stress, bristande motivation och sjukfrånvaro. En modell för bedömning av kognitiv belastning kan fungera som stöd vid arbetsorganisation, minska psykosociala och fysiska arbetsmiljörisker och bidra till ett hållbart arbetsliv, säger <a href="/sv/personal/Sidor/cecilia-berlin.aspx">Cecilia Berlin</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/ann-christine-falck.aspx">Ann-Christine Falck</a>, båda docenter i ergonomi vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Ann-Christine%20Falck_200x150.jpg" alt="Bild på Ann-Christine Falck" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="152" height="190" style="margin:20px 30px" /> <br /></div> <div>Ann-Christine Falck berättar att man bland annat kommer att göra intervjuer med produktkonstruktörer, beredningsingenjörer och montörer vid fyra olika företag inom fordonsindustrin.</div> <div><br /> <span>– Utifrån intervjuerna och svar på enkätundersökningar vill vi utveckla en modell för förebyggande kognitiv belastningsbedömning. Vårt övergripande syfte med den här forskningen är att bidra till ett socialt och fysiskt hållbart arbetsliv, säger hon.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <div><img alt="" /><img alt="" /><br /></div> <div> <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa får pengar</h3> <div>På uppdrag av arbetsmarknadens parter avsätter AFA Försäkring varje år cirka 150 miljoner kronor till forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Satsningar görs bland annat genom fyra anslagsomgångar per år. Cecilia Berlin vid Chalmers tekniska högskola är en av tio projektledare som får forskningsmedel vid den fjärde anslagsomgången 2017, där totalt 22 191 000 kronor tilldelas olika forskningsprojekt.</div>   <h5 class="chalmersElement-H5">Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd</h5> <div>AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på<a href="https://www.afaforsakring.se/forskning"> www.afaforsakring.se/forskning</a></div> <div><span style="display:inline-block"></span> </div>Thu, 11 Jan 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Smarta-IT-losningar-kan-forbattra-livet-for-personer-med-minnesstorning-och-demens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Smarta-IT-losningar-kan-forbattra-livet-for-personer-med-minnesstorning-och-demens.aspxSmarta IT-lösningar kan hjälpa personer med minnesstörning<p><b>​Många patienter som drabbats av minnesstörning eller demens blir isolerade och deprimerade, och tappar gradvis sin livskvalitet. Men det finns sätt att förbättra situationen. Det stora EU-projektet DECI, som delvis leds av Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers, undersöker hur smarta IT-lösningar och nya sätt att organisera vården kan hjälpa patienterna till ett fortsatt bra liv.</b></p><div>​Tänk dig att inte längre kunna lita på dig själv. Tänk dig att plötsligt glömma var du är, vad du pratade om eller att du nyligen satte på spisen. Det här är verklighet för många patienter som diagnostiserats med minnesstörning eller demens. </div> <div> </div> <div>– Många tappar sitt självförtroende. När du inser att du inte längre kan lita på ditt minne leder det ofta till mindre social interaktion, isolering och depression, säger Monika Jurkeviciute, doktorand på Chalmers.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Patrik Alexandersson, föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers tekniska högskola, har hon de senaste åren arbetat med det stora EU-projektet DECI. Målet är att stötta patienterna och deras familjer till ett fortsatt bra liv.</div> <div> </div> <div>– Vi behöver hjälpa de här personerna att fortsätta vara en del av samhället så länge som möjligt. Målet är att öka deras kontroll över sjukdomen, med hjälp av verktyg som inte är invasiva, säger Jurkeviciute.</div> <div>– Vi vill ge patienterna en möjlighet att behålla sin självständighet längre, säger Alexandersson. Vi hoppas kunna förlänga tiden de kan stanna i sitt hem, och undvika sjukhusvistelse eller att behöva flytta till ett demensboende.</div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">IT-plattform och nya vårdlösningar</h2></div> <div>DECI är ett stort, internationellt projekt, unikt i sin omfattning: över 600 patienter i fyra länder deltar. I projektet ingår en IT-plattform för fysisk och kognitiv träning, en aktivitetsövervakningsenhet samt nya sätt att organisera vården.</div> <div> </div> <div>De digitala verktygen är enkla och effektiva. Patienten bär en särskild klocka som övervakar aktiviteter, räknar steg och registrerar den tid som patienten tillbringar i och utanför hemmet. Dessutom har patienten tillgång till två webbaserade program med övningar för kognitiv stimulering och videoinstruktioner för fysisk träning.</div> <div> </div> <div>– Vissa av dessa patienter skulle aldrig ha tränat utan de här digitala verktygen. De gör patienterna, familjerna och vårdgivarna bättre informerade och skapar en plattform för att ge uppmuntran och ha faktabaserade diskussioner om patienternas aktiviteter, säger Jurkeviciute.</div> <div><div> </div> <div> </div> <img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/DECI_750x400enkel.jpg" alt="DECI_750x400enkel.jpg" style="margin:5px" /><span></span><div><span><h6 class="chalmersElement-H6">Chalmersforskarna Monika Jurkeviciute och Patrik Alexandersson hoppas att resultaten från DECI-projektet kan hjälpa patienter med minnesstörning och demens till ett bättre liv. </h6></span></div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Vi behöver hjälpa de här personerna att fortsätta vara en del av samhället så länge som möjligt. Målet är att öka deras kontroll över sjukdomen<span>&quot;</span></span></h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"><span>Monika Jurkeviciute<span>, Chalmers</span></span></h6></div> <div> </div> <div> </div></div> <div>Att pröva nya sätt att organisera vården är en annan viktig del av projektet. En del av detta är att låta patienterna få en särskild ”case manager”, som tar hand om alla nödvändiga kontakter i sjukvårdsprocessen.</div> <div>– Patienter med minnesstörning eller demens möter ett komplext sjukvårdssystem på olika nivåer. Därför är det viktigt med någon som samordnar vården, säger Alexandersson.</div> <div> </div> <div>I den svenska delen av studien, som är kopplad till Skaraborgs sjukhus, används ytterligare ett proaktivt tillvägagångssätt i vården: nätverksbaserade mobila team, som besöker patienterna i deras hem.</div> <div>– Mötet i hemmet är viktigt, säger Alexandersson. Det river maktstrukturer och gör dialogen med patienterna bättre. Att stötta patienterna i deras vardag är en svår utmaning, och det är ännu svårare att lyckas i sjukhusmiljö.</div> <div> </div> <div>Evert Larsson, 84, är en av patienterna i projektet som uppskattar vårdbesöken i sitt hem. Han lider av lindrig minnesstörning, och anmälde sig direkt när han såg tidningsannonsen för studien.</div> <div>– Det har varit bra. Jag trodde att jag skulle behöva åka någonstans för att få träffa doktorn, så detta har varit väldigt trevligt och intressant. Det känns alltid tryggare att få vara i sitt hem, säger Evert Larsson.</div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Färre sjukhusvistelser</h2></div> <div>Forskningsprojektet avslutas sommaren 2018. Monika Jurkeviciute och Patrik Alexandersson tror att det kan få betydelse för hur sjukhusen organiserar sin vård, och hoppas att det kan leda till minskade sjukhusvistelser, bättre kontakt mellan vårdgivare och patienter och att patienterna involveras mer i sin vård.</div> <div> </div> <div>Monika Jurkeviciute hoppas att patienterna ska känna att de får större kontroll över sin situation.</div> <div>– Jag tror att det här skulle kunna bli en vanlig metod för att behandla dessa patienter. Det ger en möjlighet att verkligen arbeta tillsammans med patienterna och erbjuda ett program, istället för att bara dela ut en informationsbroschyr, säger hon.</div> <div> </div> <div>Patrik Alexandersson påpekar att den här patientgruppen inte har varit särskilt prioriterad. Kanske kan DECI-projektet bidra till att ändra på det.</div> <div> </div> <div>– Jag hoppas att projektet visar hur viktigt det är att hantera den enorma sociala utmaning som minnesstörning och demens kan medföra, och skapa argument för att prioritera dessa patienter, säger han.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">KONTAKT<span style="display:inline-block"></span><br /></h4> <p>Patrik Alexandersson, <span>Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers</span> </p> <p>Mejl: <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a><br />Telefon: 031-772 67 60<span style="display:inline-block"></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4"><br />FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <div> </div> <div><ul><li>DECI, Digital Environment for Cognitive Inclusion, är ett internationellt projekt inom EU:s ramprogram Horizon 2020</li></ul></div> <div><ul><li>Projektets mål är att öka möjligheten för patienter med minnesstörning och demens samt deras familjer att bibehålla ett bra liv - med hjälp av innovativa IT-lösningar och nya sätt att organisera vården.</li></ul></div> <div><ul><li>DECI leds delvis av CHI, Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers, och omfattar över 600 patienter i fyra länder. </li></ul></div> <div><ul><li>DECI pågår mellan 2015 och 2018 och förutom CHI, Centre For Healtcare Improvement, vid Chalmers deltar följande samarbetspartners:<br /><br />Condazione Politecnico di Milano (Italien)<br />Consoft Sistemi SpA (Italien)<br />Fondazione Don Carlo Gnocchi Onlus (Italien)<br />Västra Götalandsregionen, Skaraborgs sjukhus (Sverige)<br />Servicio Madrileño de Salud – Hospital Universitario de Getafe (Spanien)<br />Maccabi Healthcare Services (Israel)<br />Roessingh Research and Development (Holland)</li></ul> </div>Fri, 05 Jan 2018 00:10:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-superhjaltarna-bli-mer-klimatsmarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-superhjaltarna-bli-mer-klimatsmarta.aspxSå kan superhjältarna bli mer klimatsmarta<p><b>​Batman borde köpa second hand, Firebird satsa på biobränsle och Stålmannen kan gärna gå ner i vikt. Superhjältarna sabbar planeten - men professor Björn Sandén på Chalmers vet hur de kan bli mer klimatsmarta.</b></p><div>​Att vara en superhjälte är inte bara farligt och dyrt, det är också jättedåligt för planeten. Hur mycket energi drar Ironmans raketskor, hur bränsleeffektiv är Batmobilen och vad består Spindelmannens väv av?</div> <div> </div> <div>Frågorna ställs i en artikel på Vetenskapsrådets webbsajt forskning.se, som utgår från Stanfordforskaren Miles Traers projekt ”The Carbon Footprint of Superheroes”.</div> <div> </div> <div>I en tid då alla pratar koldioxidutsläpp och klimatförändring bestämde sig Miles Traer för att ta reda på exakt hur klimatsmarta nio av DC och Marvel Comics superhjältar är, och undersökte bland annat hjältarnas materialkonstruktion, teknologi och energikonsumtion. </div> <div> </div> <div>Att det inte är bra för miljön att vara superhjälte står klart – men det finns lösningar inom räckhåll.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Batman är en prylfixerad typ, så till att börja med får han börja köpa sina saker på second hand. I övrigt har han en hög betalningsförmåga och kan hjälpa många nya tekniker ut på marknaden så att de kan spridas till fler&quot;</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Björn Sandén, professor, Chalmers</h6> <div> </div> <div>För att hjälpa superhjältarna att sänka sina utsläpp och bli mer miljövänliga tog forskning.se hjälp av Chalmersprofessorn Björn Sandén, forskare i Miljösystemanalys på Institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div> </div> <div>Björn Sandén konstaterar att det finns mycket som superhjältarna kan göra för att minska sin klimatpåverkan, som att delta i delningsekonomin, satsa på kvantdatorer eller tillverka sin dräkt av återvunnen metall.</div> <div>– Batman kan bland annat göra om sin batmobil till en elbil och istället för ett flygplan kan han ha en drönare med kamera på, säger Björn Sandén.<br /><br /><span><a href="https://www.forskning.se/2017/12/28/sa-sabbar-superhjaltarna-planeten/">Läs hela artikeln på forskning.se: Så sabbar superhjältarna planeten</a><a href="https://www.forskning.se/2017/12/28/sa-sabbar-superhjaltarna-planeten/"><span></span></a></span></div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> <br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">MER LÄSNING</h4></div> <div>Läs mer om studien: <a href="http://milestraer.com/category/portfolio/carbon-footprint-of-superheroes/">The Carbon Footprint of Superheroes</a></div> <div>Läs mer om <a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén </a></div>Wed, 03 Jan 2018 00:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-byggs-fler-studentbostader.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nu-byggs-fler-studentbostader.aspxNu byggs fler studentbostäder<p><b>​Det har varit svårt att hitta boende när man börjar studera i Göteborg. Därför kommer flera nya studentbostäder att byggas i anslutning till Chalmers campus de närmaste åren. Första spadtaget har nu tagits för det första kvarteret studentbostäder, som ska stå inflyttningsklart 2019. Men redan 2018 kommer de första tillskotten.</b></p><p>​På Gibraltargatan 78, bara ett par minuter från Chalmers Johanneberg, tog Chalmers rektor Stefan Bengtsson, Chalmers Studentkårs ordförande Carl Toller och Fastighetsnämndens ordförande Jahja Zeqiraj i början av december det första spadtaget till det nya studenthemmet Uddjaur. Den nya byggnaden från Chalmers studentbostäder ska inrymma 94 enrummare, 24 två- och trerummare – och en förskola med fem avdelningar. Även ett studentcafé ingår i konceptet.</p> <p>Närheten till campus Johanneberg är inte den enda fördelen; projektet ämnar även att uppnå SGBC:s (Swedish Green Building Council) miljöbyggnad guld, som är ett bevis på god miljö och hållbart boende.</p> <p>Uddjaurbygget är en del av samverkansprojektet Gbg7000+, där både Chalmers och Chalmers studentbostäder deltar. Målet är att skapa 7 000 nya studentbostäder i Göteborg fram till år 2026.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Och fler bostäder ska det bli</h4> <p>Utöver kvarteret Uddjaur, har Chalmers studentbostäder och SGS studentbostäder flera andra byggprojekt i kikaren: </p> <ul><li>40 nya studentettor med kokvrå byggs på Guldhedstorget. Inflyttning beräknad till 1 november 2018.</li> <li>Det före detta militärsjukhuset på regementsområdet Kviberg byggs om till 24 studentlägenheter på mellan ett och tre rum. Beräknad inflyttning 2018. </li> <li>150 studentbostäder byggs på Plejadgatan, vid Lindholmen. De flesta är enrummare med kokvrå, men också flera två-, tre, fyra- och femrummare. Beräknad inflyttning hösten 2018. </li> <li>En gammal varvsbyggnad på Lindholmen, Smedjan, byggs om till studentbostader; allt från ettor till fyrarumslägenheter. Beräknad inflyttning till årskiftet 2018/2019.  </li> <li>54 nya studentlägenheter ska byggas mellan husen på Gibraltargatan 82 och 94, och i samband med det genomförs energieffektiviseringsåtgärder i de befintliga bostäderna på platsen. Projektet förväntas vara klart 2022.</li> <li>Planering pågår för ytterligare 300-600 lägenheter, på Gibraltarvallen campus Johanneberg. Planerad byggstart är 2020 med färdigställande år 2023. </li> <li>I ett samarbete mellan Chalmers studentbostäder och Chalmers innovation i samverkan med Göteborgs stad, ska 450 lägenheter och ett studenthotell byggas. Projektet går under namnet Holtermanska. Bygglov är beviljat för studenthotellet. Preliminär byggstart 2020 och i så fall inflyttning under 2021.</li></ul> <p><br /></p> <p><span><a href="http://gbg7000.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Gbg7000+</a> <span style="display:inline-block"><br /></span></span></p> <p><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></p> <p><strong><em>Text: </em></strong><em>Sofia Larsson-Stern och Anita Fors</em><br /><br /></p>Wed, 27 Dec 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/De-tar-chansen-att-gastforska-inom-industrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/De-tar-chansen-att-gastforska-inom-industrin.aspxDe tar chansen att gästforska inom industrin<p><b>​Chalmersforskarna Giuseppe Durisi och Tomas Bryllert tilldelas strategiskt mobilitetsbidrag 2017 från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Syftet är att öka rörligheten mellan näringsliv och akademi för att berika respektive miljö.</b></p>​Totalt 15 miljoner kronor fördelas på 14 sökande. Det strategiska mobilitetsbidraget täcker kostnader motsvarande ett års heltidsarbete för en person som vill gästforska på en annan arbetsplats än sin ordinarie. <br /><br /><strong>Forskning om uppkoppling för sakernas internet</strong><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/De%20tar%20chansen%20att%20gästforska%20inom%20industrin/Giuseppe_Durisi_200x245px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Länk till nyhetsartikel." style="margin:5px" />Informationsteori är det forskningsområde som sysselsätter Giuseppe Durisi, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik. Det är en matematisk disciplin som handlar om metoder för att på bästa sätt representera, kommunicera och lagra digital information. Han får bidraget för projektet &quot;Låglatent slumpartad åtkomst för uppkoppling till IoT&quot;, som ska genomföras hos företaget Qamcom i Göteborg.<br />– En av de största utmaningarna inom mitt forskningsområde just nu är hur man kan få säker, pålitlig och låglatent trådlös uppkoppling att fungera för ett stort antal enheter som vill utbyta data med varandra, säger Giuseppe Durisi. Det kan handla om trafik- och energiövervakning, termostater, smarta klockor eller andra sensorer som används för sakernas internet (Internet of Things, IoT).<br /><br />– Jag vill ta fram och testa nya lovande uppkopplingslösningar, fortsätter Giuseppe Durisi. Hos Qamcom planerar vi att identifiera de mest relevanta användarscenarierna tillsammans med utvalda svenska kommuner. De är naturliga intressenter i mitt projekt, eftersom kommunerna kan dra nytta av IoT-lösningar som ger högre effektivitet och minskade kostnader för samhället.<br /><br />Sverige har ambitionen att bli världsledande på att utnyttja de möjligheter som digitalisering medför. Att utveckla IoT-uppkopplingen är ett av de viktigaste första stegen.<br />– Qamcom är en framstående aktör i det svenska IoT-landskapet, och därmed en naturlig partner för mig att vilja samarbeta med, inte minst med tanke på att företaget har tidigare framgångsrika samarbeten med Chalmers bakom sig. Jag uppskattar deras helhetsorienterade systemsyn, som kompletterar min akademiska bakgrund, avslutar han.<br /><br />Giuseppe Durisi kommer att arbeta deltid med projektet under 18 månader, från och med juni 2018.<br /><br /><strong>Radarsystem vid mycket höga frekvenser</strong><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tbryllert_anna-lena_lundqvist_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Länk till nyhetsartikel." style="margin:5px" />Tomas Bryllert forskar på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> MC2. Han jobbar brett med allt från komponent- och kretsteknologi upp till fungerande system.<br />– De senaste åren har jag jobbat mycket med radarsystem vid mycket höga frekvenser (220 GHz, 340 GHz). Dessa radarsystem använder vi sen för att ta högupplösta tredimensionella bilder och för att göra spektroskopi. Vi tittar på flera olika tillämpningar av dessa radarsystem, bland annat processövervakning i industriella reaktorer, säkerhetstillämpningar och atmosfärsforkning, säger Tomas Bryllert.<br /><br />Han får nu en en årslön för att gästforska på försvarskoncernen Saab, något som han ser fram emot:<br />– Det känns väldigt roligt och spännande att ta sig an ett nytt område och en ny arbetsplats, samtidigt är jag lite orolig för hur tiden ska räcka till för det de åtaganden jag har på Chalmers och för livet utanför jobbet.<br /><br /><strong>Kombinera Chalmers kunnande med Saabs radarexpertis</strong><br />På Saab ska Tomas Bryllert undersöka möjligheterna med så kallad MIMO-radar. Det är ett radarsystem som består av många sändar- och mottagarelement, där man har individuell kontroll på varje element. Detta är en del i utvecklingen av radar från system baserade på mekaniskt styrda reflektorantenner till elektroniskt styrda antenner. <br />– Det finns många likheter med nästa generations basstationer för kommunikation och mobiltelefoni som också kommer att använda sig av elektroniskt styrda antenner. Vi hoppas kunna kombinera Chalmers kunnande inom experimentella radarsystem och kommunikationsforskning med Saabs radarexpertis för att demonstrera och bättre förstå MIMO-radar, säger Tomas Bryllert.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson och Michael Nystås<br />Foto: Oscar Mattsson och Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-far-2017-ars-strategisk-mobilitet-bidrag/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det strategiska mobilitetsbidraget </a><br /><br /><a href="https://www.qamcom.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Qamcom</a><br /><br /><a href="http://saab.com/"><span></span></a><a href="https://www.qamcom.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="display:inline-block"></span></a><a href="http://www.saab.com/">Läs mer om försvarskoncernen Saab</a><br />Fri, 22 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hospice-i-Gardsten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hospice-i-Gardsten.aspxHospice i Gårdsten? Internationella arkitektstudenter tar fram förslag<p><b>​Göteborg har idag brist på hospice – vårdenheter där man bedriver palliativ vård, lindrande vård i livets slutskede. På grund av hospicets speciella verksamhet är det extra viktigt att miljön är värdig och välkomnande för både vårdtagare och anhöriga. På Chalmers har 20 studenter på Arkitekturskolan inom det internationella masterprogrammet arbetat med projektet.</b></p><div>​Ett hospice i Gårdsten ger vårdmöjligheter på nära håll, men också nya arbetstillfällen; först under byggtiden och sedan i själva verksamheten. Eftersom Gårdsten är en mångkulturell stadsdel, ligger det i uppdraget till studenterna att hospicet ska vara mångkulturellt. Den tomt man utgått från ligger i anslutning till bostadsområdet Kryddhyllan 2.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett internationellt studentlag</h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/hospice_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />På Chalmers har 20 studenter på Arkitekturskolan, i studion <em>Residential healthcare - Housing for Seniors</em> inom det internationella masterprogrammet <em>Architecture and Urban Design,</em> arbetat med projektet. De arbetar i 12 grupper som tar fram var sitt förslag.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Förutom Sverige så har vi studenter från Spanien, Island och Finland, berättar Inga Malmqvist som är biträdande professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <div> </div> <div>Ett exempel är gruppen <em>David Fjällström</em> (Sverige) och <em>Paula Ahn</em> (Spanien). De har i sitt förslag utgått ifrån att hospice ska vara en del av samhället Gårdsten och inte en isolerad företeelse.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Vi vill också skapa en hemkänsla. Anhöriga ska kunna komma på besök utan att de upplever en känsla av institution, berättar David och Paula.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Det har varit mycket intressant att följa studenternas arbete på Chalmers, säger Michael Pirosanto, VD på Gårdstensbostäder.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Göteborg behöver fler hospice</h2> <div> </div> <div>I januari är det dags för studenterna att redovisa sina förslag.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Jag tycker att flera av förslagen är riktigt bra. Vi hoppas att Gårdstensbostäder, Framtidenkoncernen och Göteborgs Stad ska använda förslagen som ett planeringsunderlag för framtida hospice, säger Inga Malmqvist.</div> <div> </div> <div>Det finns ännu inget beslut om att bygga ett hospice i Gårdsten. Genom studenternas arbete riktas uppmärksamhet mot det faktum att Göteborg behöver fler hospice. </div> <div> </div> <div>Och då är Gårdsten en lämplig plats.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Välkommen till utställningen!</h2> <div> </div> <div>Studenternas 12 förslag ställs ut den 10 januari 2018 kl. 12.00 i Idéum i Gårdsten. Detta i samband med Robert Dicksons stiftelses invigning av sina tre nya hus som byggts vid Kaneltorget i Gårdsten. Vill du komma, anmäl dig till Gårdstensbostäder epost: karin.buro(at)gardstensbostader.se. </div> <div> </div> <div>Förslagen ställs därefter ut i Boutställningen i Gårdstens Centrum från och med den 17 januari 2018. Boutställningen är öppen för alla varje onsdag kl. 16.30-18.00.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/gardstensbostader">Läs hela pressmeddelandet från Gårdstensbostäder här</a><br /></div> <div> </div>Thu, 21 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersstudent-blev-arets-Female-Leader-Engineer-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersstudent-blev-arets-Female-Leader-Engineer-.aspxChalmersstudent utsedd till årets Female Leader Engineer<p><b>​Hon vill göra skillnad på alla nivåer – från individ till organisation. Det är en av egenskaperna som gjort Cecilia Svennberg till Female Leader Engineer 2017. Utmärkelsen delas varje år ut till en kvinnlig civilingenjörsstudent som utmärkt sig i problemlösning och sitt sätt att leda människor.</b></p><p>​Cecilia Svennberg läser industriell ekonomi vid Chalmers med inriktning mot innovationsledning. Hon har engagerat sig i frågor gällande utbildningskvalité och har bland annat varit ordförande för utbildningsenheten inom Chalmers Studentkår. Nu har hon, som första chalmerist någonsin, utsetts till Female Leader Engineer.<br /><br /><strong>Vad innebär priset för dig?</strong><br />– Det innebär en validering av allt jag har gjort under tiden på Chalmers, både inom studier och andra engagemang. Det är jätteroligt att företagen ser min potential, och det här ger mig möjligheten att utvecklas som människa, ledare och ingenjör. Mitt traineeprogram kan jag göra på tre olika företag i tre helt olika branscher, vilket kommer leda till att jag utvecklas massor på kort tid, säger Cecilia Svennberg.  <br /><br /><strong>Vilka verktyg från din tid på Chalmers tar du med dig ut i arbetslivet?</strong><br />– Från Chalmers har jag fått med mig en solid grund vad gäller problemlösning. Jag läste Teknisk design från början, och går nu en master på Industriell ekonomi. Att få se samma processer – här produktutveckling och innovation – från olika perspektiv är väldigt givande. På Chalmers får man också möjlighet att forma sin egen väg. Jag visste inte från början vad jag ville jobba med, men vet nu att det är organisationer, strategi och innovation. Även mitt engagemang bredvid studierna, bland annat i kåren, har gett mig konkreta möjligheter att arbeta med ledarskap och att få människor att lyssna och bli motiverade.<br /><br /><strong>Hur ser du på kvinnors plats på arbetsmarknaden för ingenjörer idag?</strong><br />– Vi är inte jämställda ännu, och sådana här initiativ behövs verkligen. Dels för att små tjejer med matte- och teknikintresse ska ha förebilder, men också för att motivera duktiga, kvinnliga ledare. Mångfald i organisationer för med sig bra saker! Den här utmärkelsen är ett bra sätt att uppmärksamma att kvinnor bör ta plats som ledare och ingenjörer på samma villkor som män.<br /><br />Så här motiverade juryn valet av Cecilia Svennberg till årets Female Leader Engineer:<br /><br />&quot;Årets vinnare av utmärkelsen Female Leader Engineer är, sedan barndomen, en sann altruist som alltid velat vara en positiv kraft genom att själv påverka. Hon vill göra skillnad på alla nivåer – individ till organisation. Vår vinnare är intellektuell och varm. Hon är rolig, trygg och genomtänkt. En kvinna som visar förståelse för historiska strukturer och mönster, samtidigt som hon ifrågasätter dem och vågar stå för det hon tror på för att driva förändring. Hon ser långt bortom sig själv!&quot;<br /><br />Syftet med Female Leader Engineer är att öka andelen kvinnor på ledande positioner i näringslivet, synliggöra kvinnliga ingenjörer som förebilder inom ledarskap samt att identifiera högpresterande kvinnliga studenter till ledarroller i framtiden. Vinnaren får ett egendesignat traineeprogram på tre av partnerföretagen. Årets partnerföretag är Ericsson, Fortum, Sandvik, Scania, Skanska, SSAB och Stora Enso.<br /><br /><a href="http://femaleleaderengineer.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Female Leader Engineer</a><br /><br /><em>Text: Sofia Larsson-Stern och Ingela Roos</em></p>Thu, 21 Dec 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-Nordens-basta-start-på-karriaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ger-Nordens-basta-start-p%C3%A5-karriaren.aspxChalmers ger Nordens bästa start på karriären<p><b>​Att utbilda sig på Chalmers är en riktigt god investering i sin framtida karriär. Det visar bland annat QS Graduate Employability Rankings 2017, som rankar Chalmers högst i Norden.</b></p>​Kommer jag att få ett bra jobb? Vilka arbetsgivare får jag kontakt med genom det universitet jag väljer? Kan jag göra internationell karriär?<br /><br />Frågor som de här väger tungt när man väljer att studera på universitet. I praktiken kokar de ner till en faktor: Anställningsbarhet. <br /><br />När QS utvärderar hur pass anställningsbara studenter från olika universitet är hamnar Chalmers högst i Norden. <a href="https://www.topuniversities.com/university-rankings/employability-rankings/2018" target="_blank">QS Graduate Employability Rankings </a>följer fem faktorer, och rankar Chalmers på plats 67 i världen totalt sett.<br /><br /><ul><li>Chalmers är starkast i Norden och sjua i Europa när det gäller hur många arbetsgivare studenterna möter på campus. Alla sådana relationer bygger nätverk och kan leda till praktikplatser och projektmöjligheter. Det finns gott om sådana tillfällen varje år på Chalmers. </li> <li>Den andra framgångsfaktorn är hur nära industrin samarbetar med Chalmers forskare och lärare. Chalmers når även här plats sju i Europa, och topp 20 globalt i QS rankning. Andra mätningar från bland annat <a href="https://www.timeshighereducation.com/features/universities-with-biggest-corporate-links" target="_blank">Times Higher Education</a> visar att Chalmers tillhör <a href="/sv/nyheter/Sidor/En-av-universitetsvarldens-starkaste-industrikopplingar.aspx" target="_blank">absoluta världstoppen inom sampublicering med industrin</a>. Chalmers har täta relationer med aktörer i fler branscher än övriga universitet i toppen på samma listor, till exempel världsledande företag inom fordonsindustrin, Life Science, telekom och energindustrin.</li> <li>Rykte är också viktigt. I QS employer reputation survey bland arbetsgivare hamnar Chalmers nästhögst i Norden. I svenska mätningar bland allmänheten har <a href="/sv/nyheter/Sidor/chalmers-i-topp-hos-sifo.aspx" target="_blank">Chalmers varit Sveriges högst ansedda lärosäte sex år i rad</a>. Många svenskar utgår från att en utbildning på Chalmers är bästa starten på en god karriär.</li> <li>Över hälften av studenterna på Chalmers får sin första anställning innan examen, visar Chalmers egna undersökningar. Över 90 procent har ett relevant jobb inom ett halvår. </li> <li>Vissa blir högpresterande och får toppjobb senare i karriären. Alumnen <a href="https://economictimes.indiatimes.com/news/international/business/ikea-group-appoints-jesper-brodin-new-ceo/articleshow/58831557.cms" target="_blank">Jesper Brodin</a> är vd för Ikea, <a href="/sv/om-chalmers/alumni/alumniforeningar/Sidor/Martin-Lorentzon---Spotify.aspx" target="_blank">Martin Lorentzon</a> och Ludwig Strigeus tillhör Spotifys grundare och ägare. <a href="https://economictimes.indiatimes.com/news/politics-and-nation/volvo-ceo-martin-lundstedt-meets-pm-modi/articleshow/57738182.cms" target="_blank">Martin Lundstedt</a> är vd för Volvo Group. Det är några exempel. Andra gör en lysande forskarkarriär. <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Svensk-robotarm-intresserade-Frankrikes-president.aspx" target="_blank">Max Ortiz Catalan</a> kom till Chalmers som masterstudent från Mexico och har nu presenterat världens första tankestyrda armprotes för bland annat Frankrikes president, Emmanuel Macron.</li></ul> <br />Allt detta kopplar till faktorer som vägs in i QS employability index.<br /><br />Chalmers är också ett högintressant val inför en internationell karriär, som <a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-ett-av-Sveriges-mest-internationella-larosaten.aspx" target="_blank">ett av Sveriges mest internationella lärosäten</a>. Om man dessutom vill starta företag, eller stärka sin <a href="/sv/forskning/samhalle-naringsliv/innovationer-och-entreprenorskap/Venturecreation/Sidor/default.aspx" target="_blank">entreprenöriella förmåga</a>, erbjuder Chalmers möjligheter som få andra universitet i världen.<br /><br />Läs mer om att studera på Chalmers: <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/Vi-ar-Chalmers/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vi är Chalmers</a><br /><br />Thu, 21 Dec 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Framgangar-for-masterprogrammet-i-nanoteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Framgangar-for-masterprogrammet-i-nanoteknologi.aspxFramgångar för masterprogrammet i nanoteknologi<p><b>​Erasmus Mundus internationella Nano+-program – där Chalmers masterprogram Nanotechnology ingår – har beviljats tre miljoner euro för perioden 2018-2022. Samtidigt har utbildningen fått den prestigefulla stämpeln &quot;Success Story&quot; av EU-kommissionen. &quot;Det är vi mycket stolta och glada för&quot;, säger Thilo Bauch, som är lokal koordinator för Erasmusstudenterna.</b></p>Thilo är docent på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2. Vi träffar honom och kollegan Elsebeth Schröder, som är biträdande professor på samma avdelning och sedan 2013 även koordinator för masterprogrammet Nanotechnology. <br /><br />Erasmus Mundus Nano+ (EMM-Nano+) är namnet på ett samarbete mellan Chalmers, KU Leuven i Belgien, University Grenoble Alpes i Frankrike, TU Dresden i Tyskland och University Barcelona i Spanien. Lärosätena samverkar här med sina respektive masterprogram i nanoteknologi. Samarbetet har funnits sedan 2005. Chalmers har varit med sedan starten med masterprogrammet Nanotechnology. Som mest har man haft 19 Erasmusstudenter på plats i Göteborg, ett rekord som uppnåddes för två år sedan.<br /><br />Upplägget innebär att studenterna läser första året på KU Leuven i Belgien, och andra året på något av de övriga fyra samverkande universiteten. Ett antal studenter väljer att komma till Chalmers. På Nanotechnology-programmet läser de tillsammans med de befintliga studenterna. Kurspaketet skräddarsys också delvis eftersom de nyantagna även läser vissa kurser som normalt ges under programmets första år.<br />Interna utvärderingar visar att lärarna är mycket nöjda med Erasmusstudenterna:<br />– De studenter som väljer Chalmers klarar kurserna väldigt bra. De har en bra höjd på sitt kunnande. Det är förstås glädjande att några av dem väljer att komma hit, säger Elsebeth Schröder.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tbauch_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Länk till nyhetsartikel." style="margin:5px" />Thilo Bauch fungerar som lokal koordinator för Erasmusstudenterna. Det innebär att han har ett särskilt ansvar för att ta hand om dem på plats, ge dem vetenskaplig rådgivning och hålla i kontakterna med KU Leuven, som koordinerar utbildningen.<br />– Uppdraget är på 15 %. Det är en hel del administration, men även undervisning. Jag sitter med i Erasmus Nano Board som sammanträder tre gånger om året, och är med och arrangerar en workshop för studenterna på Chalmers vart tredje år, senast 2016, berättar Thilo.<br />Workshoppen pågår i fem dagar och ett viktigt inslag är visningen av Nanotekniklaboratoriet, som oftast hanteras av Ulf Södervall. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/eschroder_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Länk till nyhetsartikel." style="margin:5px" />När nu EU-kommissionen beviljar ytterligare anslag på tre miljoner euro är det en större summa än tidigare. Pengarna går till stipendier och bekostar studieavgifter och boende för 58 studenter, fördelade på de fyra partneruniversiteten och tre ansökningsomgångar.<br />– Det känns riktigt bra att vi kan fortsätta. Det är ett bra tillskott till de lokala nanostudenterna att vi får in de internationella studenterna. De tillför väldigt mycket och är medvetna om vad de vill, eftersom de har gjort ett aktivt val att komma hit. Det är inget slumpmässigt val. Det är bra att de kommer in i miljön här, säger Elsebeth.<br /><br />Studenterna kommer från hela världen. Thilo Bauch har en aktiv del i urvalet. Tillsammans med kollegorna från partneruniversiteten går han igenom samtliga ansökningar under en tvådagars maratonsittning i Leuven varje år. Ett svettigt jobb som handlar om att anta studenter redan till första årskursen i Belgien. <br /><br />Kommissionen visar också sin uppskattning genom att ge EMM Nano+ stämpeln &quot;Success Story&quot;, som ett av enbart sex utpekade framgångsprogram, av totalt 376, den senaste tioårsperioden. Stämpeln föräras utbildningar som &quot;har ett framstående genomslag, bidrar till policy-skapande, har innovativa resultat eller kreativa tillvägagångssätt, och som kan vara en inspirationskälla för andra.&quot; Kommissionen har dessutom tilldelat programmet bedömningen &quot;good practice&quot;, som ges till &quot;särskilt välskötta och inspirerande&quot; utbildningar.<br />– Man har inte bara bedömt själva utbildningen, utan även allt från ansökningsprocessen, hur man väljer ut studenterna, vilka aktiviteter som erbjuds lokalt, till hur man jobbar med integrationen. Chalmers bidrar mycket till framgångsstämpeln, säger Thilo Bauch.<br /><br />Det nya anslaget och kvalitetsstämpeln ökar attraktionskraften för utbildningen.<br />– Programmet ger oss också många bra kandidater till våra doktorandtjänster. Många stannar kvar och påbörjar en forskarutbildning, säger Thilo Bauch.<br />Sedan starten har omkring 350 studenter från 55 länder examinerats på EMM Nano+-programmet.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><a href="http://www.emm-nano.org/">Läs mer om EMM Nano+-programmet</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="http://www.chalmers.se/en/education/programmes/masters-info/Pages/Nanotechnology.aspx">Läs mer om Nanotechnology-programmet på Chalmers</a> &gt;&gt;&gt;<br />Wed, 20 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nobelpristagare-delar-ut-pris-till-femteklassare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nobelpristagare-delar-ut-pris-till-femteklassare.aspxNobelpristagare delar ut pris till femteklassare<p><b>​Över 1700 femteklassare från hela Västsverige kämpade om segern i Chalmers klassiska tekniktävling Rädda ägget den 8 och 9 november 2017.</b></p>​Rädda ägget går ut på att konstruera en lösning som gör det möjligt att släppa ett vanligt ägg från 15 meters höjd utan att det spricker.<br /> <br />De tre vinnande klasserna fick besöka Chalmers och ta emot sina priser ur nobelpristagaren Richard Hendersons hand under en föreläsning på Chalmers den 14 december. <br /> <br /><strong>Priser delades ut i tre kategorier:</strong><br />Den tekniskt smartaste lösningen – Centralskolan, Floda<br />Snyggaste lösning (estetiska priset) – Montessori Pärlan, Borås <br />Bästa presentation – Fiskebäckskolan, Göteborg<br /> <br /><a href="https://www.tekniskasamfundet.se/vi-gratulerar-deltagarna-i-radda-agget-2017/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs om juryns utlåtande</a><br /><br /><strong>Text:</strong> Dorotea Blank<br /><strong>Foto:</strong> Johan BodellTue, 19 Dec 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Rymdinspirerad-lekplats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Rymdinspirerad-lekplats.aspxStudenter bygger rymdinspirerad lekplats i Bergsjön<p><b>​Under hösten och vintern har studenter från Chalmers byggt en lekplats i Bergsjön med rymden som tema. I skissarbetet hade de hjälp av barnen i området, och i mitten av december invigdes den nya lekplatsen.</b></p><p>​Lekplatsen på Siriusgatan är ett av sju studentprojekt som bedrivs i masterkursen Design and Planning for Social Inclusion på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Uppgiften var att designa ett utrymme för områdets barn i åldrarna 8–13 år. Ingen fristående eller färdigkonstruerad lekutrustning fick köpas in, utan studenterna skulle själva rita och bygga hela lekplatsen.</p> <p><br /></p> <p>– Det här projektet handlar om kommunikation med samhället, att diskutera områdets behov och krav. Och använda det till vår design. Att arbeta med de människor vi designar till snarare än att utgå ifrån sitt eget ego och sedan ge resultatet till dem utan någon dialog, säger Taleen Josefsson som är en av studenterna. <br /><br />– Jag hoppas få se barn leka och spendera tid med sina föräldrar och mor- och farföräldrar här. Det är inte bara för barn, utan också för andra människor i samhället.<br /><br />I projektet samarbetade Familjebostäder, Hyresgästföreningen, Lärandets Torg och Chalmers ACE samt Chalmers styrkeområdet Building Futures. Projektet handlades av arkitekturkontoret Colectivo Warehouse från Lissabon.<br /><br />Fotnot: Studenterna har filmats under projektets gång. Se mediaspelaren högst upp!<br /><br /><br /><strong>Film/foto: </strong>Johan Bodell<br /><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern<br /><br /></p>Mon, 18 Dec 2017 16:35:00 +0100