Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Feb 2019 09:35:43 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prins-Daniel-pratade-om-forebilder-och-vikten-av-att-vaga.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prins-Daniel-pratade-om-forebilder-och-vikten-av-att-vaga.aspxPrins Daniel pratade förebilder och om vikten av att våga<p><b>​När prins Daniel besökte Chalmers Ventures för att ta del av världsförbättrande entreprenörskap stod även misslyckanden på agendan.– Att misslyckas har inget egenvärde, men man får inte vara rädd för att misslyckas, sa prinsen.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Samlingsarenan Veras gräsmatta var nära nog fullsatt när prins Daniel och hans delegation slog sig ned för att dels lyssna på pitchar från en handfull världsförbättrande startup-bolag sprungna ur Chalmers, dels samtala om att våga misslyckas.<br /></span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>Chalmers vicerektor för nyttiggörande och entreprenörskap Fredrik Hörstedt och Linnea Lindau, vd för Chalmers Ventures, välkomnade och berättade bland annat att Chalmers Ventures toppar listan över Nordens ledande universitetskopplade inkubatorer. Fredrik Hörstedt gav även ett löfte om att år 2021 kommer hälften av alla studenter på Chalmers att ha entreprenöriell erfarenhet.</div> <div><br /></div> <div>Efter att de fyra startup-bolagen hade berättat om sina företagssuccéer flyttades fokus till misslyckanden. I varsin film berättade grundare till två startupp-bolag om sina misstag, som i slutändan visat sig leda till framgång. Och motgång blev utgångspunkten i det efterföljande panelsamtalet mellan prins Daniel, Linnea Lindau, Fredrik Hörstedt, modedesignern Malin Andrén och industrimannen Carl Bennet om hur man skapar bättre förutsättningar för startupper att växa. Bland annat lyfte de att självförtroende, mod och långsiktighet är viktiga egenskaper för en entreprenör. </div> <div><br /></div> <div><strong>Viktigt att våga</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Unga tjejer är speciellt rädda för att misslyckas. </span><span style="background-color:initial">Inte minst eftersom synligheten i sociala medier gör att fallet blir större, berättade Malin Andrén. Jag tar framför allt in kvinnor i mitt företag och försöker att ge pepp och stärka deras självförtroende så att de ska våga misslyckas.</span></div> <div><br /></div> <div>Och panelen var överens om att misslyckanden är en naturlig del av att nå framgång.</div> <div><br /></div> <div>– Personer som vågar försöka men misslyckas kan ändå bli förebilder och deras misslyckanden kan resultera i något positivt för samhället, sa prins Daniel. Det gäller också att vara lite prestigelös. Ofta är man kanske rädd att visa att man inte kan, men man ska våga be om råd från personer med längre erfarenhet – var inte så duktig!</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /></div> <div><strong>Foto: </strong>Johan Bodell</div> </div>Wed, 20 Feb 2019 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/lofar-radioteleskop-nya-karta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/lofar-radioteleskop-nya-karta.aspxAstronomernas nya karta avslöjar hundratusentals okända galaxer<p><b>​Det unika radioteleskopet Lofar har skapat en ny karta över himlen som avslöjar hundratusentals hittills okända galaxer och ger nya insikter i svarta håls och galaxers liv. Lofar är Europas största och mest dataintensiva radioteleskop. Kartan är resultatet av ett forskningsprojekt där fler än 200 astronomer från 18 länder var inblandade, bland dem flera från Chalmers.</b></p><div><span style="background-color:initial">Radioteleskop avslöjar skeenden i universum som inte kan ses med vanliga teleskop. Lofar (kort för Low Frequency Array) är ett av världens mest avancerade radioteleskop, men en unik förmåga att upptäcka radiovågor med låga frekvenser (långa våglängder). Det består av tusentals antenner i 10 länder i norra Europa, bland annat vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Lofar har nu kartlagd en fjärdedel av himlens norra halva som den ser ut i radiovågor med våglängd kring 2 meter, och en första delmängd av mätningarna görs nu fritt tillgänglig för världens astronomer. I kartläggningen ingår tre hundra tusen källor, varav nästan alla är galaxer i det avlägsna universum, uppemot miljardtals ljusår från jorden.</div> <div><br /></div> <div>Kartläggningsprojektets upptäckter hittills presenteras nu i 26 artiklar i ett specialnummer av forskningstidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. I fem av artiklarna är chalmersastronomen Cathy Horellou medförfattare.</div> <div><br /></div> <div><i></i><div><i>Se videor:</i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, fullständig version: <a href="https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc">https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc</a></i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, kort version: <a href="https://youtu.be/RuZYNILHWVE">https://youtu.be/RuZYNILHWVE</a></i></div> <div><i>Flyga genom Lofar:s universum: <a href="https://youtu.be/vzq931ZukYI">https://youtu.be/vzq931ZukYI</a></i></div> <div><i>Lofar:s galaxer: se skillnaderna mellan att se i synligt ljus och radiovågor: <a href="https://youtu.be/4e-1ug_bxEc">https://youtu.be/4e-1ug_bxEc ​</a></i></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/A1314_lofar_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Den nya kartläggningen ger många nya insikter om bland annat svarta hål, galaxhopar och magnetfält i rymden, menar Cathy Horellou.</div> <div><br /></div> <div>– Lofar visar oss en fantastisk ny bild av radiohimlen, som är full av galaxer i alla möjliga former, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>De flesta ljuspunkter i den nya kartan är inte stjärnor, utan fjärran galaxer med supermassiva svarta hål som energikälla. Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna, förklarar:</div> <div><br /></div> <div>– Om vi tar ett radioteleskop och tittar upp mot himlen ser vi huvudsakligen strålning från omgivningarna nära tunga svarta hål. Med hjälp av Lofar hoppas vi kunna svara på en fascinerande fråga, om varifrån dessa svarta hål kommer, säger han.</div> <div><br /></div> <div>När gas faller mot ett svart hål skickas också ut strålar av materia som lyser och som radioteleskop kan registrera. De slarvar helt enkelt med bordsskicket, som Huub Röttgering uttrycker det.</div> <div><br /></div> <div>– Tack vare Lofar:s imponerande känslighet kan vi se att sådana strålar finns i alla de tyngsta galaxer. Det betyder att deras svarta hål aldrig slutar att äta, tillägger Philip Best, astronom vid Edinburghs universitet i Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>Familjer av uppemot tusentals galaxer som hänger ihop i rymden kallas galaxhopar. När två galaxhopar kolliderar och går samman alstras radiostrålning som radioteleskop kan upptäcka och som sträcker sig över gigantiska avstånd i rymden, miljontals ljusår tvärsöver. Bakom dessa stora former på himlen tros vara partiklar som accelereras under sammangåendet.  </div> <div><br /></div> <div>– Med radioobservationer kan vi mäta upp strålning från det tunna mediet som finns mellan galaxerna. Strålningen uppstår tack vare energiska chockvågor och turbulens. Lofar gör det möjligt för oss att upptäcka nya källor av den här typen och att förstå vad som ligger bakom dem, förklarar Amanda Wilber, astronom vid Hamburgs universitet i Tyskland.</div> <div><br /></div> <div>Annalisa Bonafede är astronom vid Bolognas universitet och INAF i Italien. </div> <div><br /></div> <div>– Nu med Lofar kan vi i vissa fall detektera den här strålningen även i galaxhopar som inte håller på att smälta samman. Denna upptäckt talar om för oss att det finns andra fenomen utöver kollisioner som kan trigga partikelacceleration över vidsträckta områden, tillägger hon.</div> <div><br /></div> <div>Lofar:s förmåga att mäta upp <span style="background-color:initial">polariserad radiostrålning ger </span><span style="background-color:initial">nya möjligheter för </span><span style="background-color:initial">att studera magnetism i universum, menar </span><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">athy Horellou.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>– Det är oerhört viktigt för undersökningar av kosmisk magnetism, och väldigt spännande, säger Cathy Horellou.</div> <div><br /></div> <div>Kollegan Shane O’Sullivan vid Hamburgs universitet, Tyskland, berättar mer.</div> <div><br /></div> <div>– Magnetfält genomsyrar hela kosmos, och vi vill veta varför det har blivit så. Att mäta upp magnetfält i rymden mellan galaxerna är svårt eftersom de är väldigt svaga. Men tack vare den oerhörda precisionen i Lofars mätningar har vi kunnat mäta upp hur kosmiska magnetfält har påverkat radiovågorna från en jättelik radiogalax som är 11 miljoner ljusår tvärsöver. Arbetet har visat hur vi kan använda Lofar för att hjälpa oss förstå de kosmiska magnetfältens ursprung, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Att skapa radiokartor vid låga frekvenser kräver både stora mängder teleskoptid och stora personalinsatser när mätningarna ska analyseras. Det menar Cyril Tasse vid Parisobservatoriets station för radioastronomi i Nançay, Frankrike.</div> <div><br /></div> <div>– Lofar skapar gigantiska mängder data: det vi har arbetat med skulle kunna fylla 10 miljoner dvd-skivor. Att Lofar:s kartläggningsprojekt nu har kunnat genomföras är mycket tack vare ett genombrott inom matematiken bakom metoden interferometri, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Timothy Shimwell, som forskar vid Astron, Nederländernas institute för radioastronomi och vid Universitetet i Leiden, Nederländerna, berättar hur man samarbetat med experter inom databehandling och IT.</div> <div><br /></div> <div>– För att effektivt omvandla de gigantiska datamängderna till högkvalitetsbilder har vi arbetat tillsammans med SURF i Nederländerna. Dessa bilder är nu fritt tillgängliga och kommer att göra det möjligt för astronomer att detaljstudera galaxernas utveckling på sätt som inte tidigare varit möjliga.</div> <div><br /></div> <div>SURF:s data- och beräkningscentrum vid SURFsara i Amsterdam använder 100 procent förnybar energi och är värd för mer än 20 petabyte av data från Lofar.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mer än hälften av alla data som Lofar samlat in fram tills nu och världens största samling av astronomiska data. Att analysera mätningarna innebär en gigantisk utmaning för forskarna. Men med både experthjälp och ett datakluster med hög prestanda, Grid, kunde beräkingarna klaras av på mindre än ett år, säger Raymond Oonk vid SURFsara.</div> <div><br /></div> <div>Lofar:s förmåga att kartlägga himlen i detalj vid våglängder kring en meter är oöverträffad. Lofar drivs av Astron i Nederländerna och är världens ledande teleskop i sitt slag. </div> <div><br /></div> <div>– Den här himmelskartan är ett underbart och viktigt bidrag till framtida forskning. Det hedrar de som konstruerat Lofar att teleskopet fungerar så bra, säger Carole Jackson, generaldirektör för Astron.</div> <div><br /></div> <div>De 26 forskningsartiklarna som nu publiceras är baserade på bara de första två procent av kartläggningens totala storlek. Forskarlaget siktar nu på att i hög upplösning skapa känsliga bilder av hela den norra himmelshalvan. Det kommer att avslöja uppskattningsvis 15 miljoner radiokällor. </div> <div><br /></div> <div>– Tänk på vilka upptäckter som vi kan göra när vi gör detta! Det ser jag verkligen fram emot, säger Carole Jackson. </div> <div><br /></div> <div>– Och bland dessa kommer att finnas de första massiva svarta hålen som bildades när universum själv var en bebis på bara några få procent av sin nuvarande ålder, avslutar Huub Röttgering.</div> <div><br /></div> <div>Läs även <a href="http://www.astron.nl/new-sky-map-detects-hundreds-thousands-unknown-galaxies">pressmeddelandet på engelska hos Astron​​</a>.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontakter</span></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Cathy Horellou, biträdande professor i radioastronomi, Chalmers, 031 772 5504, cathy.horellou@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Bilder och videor</strong></div> <div><br /></div> <div><i>Bilder finns tillgängliga för nedladdning på <a href="https://www.lofar-surveys.org/gallery_preview.html">https://www.lofar-surveys.org/gallery_preview.html​</a></i></div> <div><br /></div> <div><div><i>Videor på YouTube:</i></div> <div><i>Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, fullständig version: <a href="https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc">https://youtu.be/EBA8GYzr3Gc</a></i></div> <div><i style="background-color:initial">Forskarna intervjuas om Lofar:s nya karta, </i><i><span style="background-color:initial">kort </span><span style="background-color:initial">version</span>: <a href="https://youtu.be/RuZYNILHWVE">https://youtu.be/RuZYNILHWVE</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Flyga genom Lofar:s </span>universum: <a href="https://youtu.be/vzq931ZukYI">https://youtu.be/vzq931ZukYI</a></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Lofar:s galaxer: se skillnaderna mellan att se i synligt ljus och radiovågor</span>: <a href="https://youtu.be/4e-1ug_bxEc">https://youtu.be/4e-1ug_bxEc </a></i></div></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Videorna med forskarintervjuer samt grafik och bilder på Lofar-teleskopen finns på <a href="https://www.dropbox.com/sh/hfcfb9a6sblho8m/AAA7s1lnMsB5Z3x71qX9CptMa?dl=0">här på Dropbox</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>På sajten <a href="http://astron.nl/lofar-som/">http://astron.nl/lofar-som/</a>, skapad av forskaren Rafael Mostert (Leidenuniversitetet och Astron) kan du utforska radiogalaxernas underliga former, och se hur galaxernas utseenden ändrar sig när man tittar med teleskop för radiovågor, infrarött ljus och synligt ljus. <br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (överst) – Galaxhopen Abell 1314, i stjärnbilden Stora björnen ligger omkring 460 miljoner ljusår från jorden, håller på att smälta samman med en annan galaxhop. Lofar avslöjar hur den storslagna kosmiska krocken har skapat vidsträckta moln av laddade partiklar (som visas i rosa och orange). Med hjälp av Lofar får forskarna nya möjligheter att förstå vilken roll sådana krockar spelar i galaxernas och universums utveckling. Här visas även röntgenstrålning från het gas, avbildad med rymdteleskopet Chandra. Bakgrundsbilden är tagen i synligt ljus med Digitized Sky Survey.</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Bild: Amanda Wilber/LOFAR Surveys Team</i></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen</b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten publiceras i 26 artiklar som utgör ett specialnummer av tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics. Medverkar gör chalmersforskarna Cathy Horellou (5 artiklarna), John Conway, Stephen Bourke och Eskil Varenius. Artiklarna finns på adressen: <a href="https://www.aanda.org/component/toc/?task=topic&amp;id=920">https://www.aanda.org/component/toc/?task=topic&amp;id=920​</a></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Lofar</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/MapofInternationalLOFARTelescope_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det internationella teleskopet Lofar (Low Frequency Array) är ett radioteleskop som består av tusentals antenner utplacerade i hela norra Europa med en kärna i Exloo, Nederländerna. Antennerna kopplas ihop av ett höghastighetsfibernätverk som sträcker sig över sju länder. Lofar har konstruerats och byggts av Astron, Nederländernas Institut för radioastronomi. Med hjälp av kraftfulla datorer kombinerar Lofar radiosignalerna som når 100 000 enskilda dipolantenner för att kunna motsvara en parabolantenn 1900 kilometer tvärsöver. Inga andra teleskop kan uppnå Lofar:s känslighet och förmåga att skapa högupplösta bilder. Värdar för Lofar:s dataarkiv, världens största astronomiska datasamling, SURFsara (Nederländerna), Forschungszentrum Jülich (Tyskland) och Poznan Super Computing Center (Polen).</div> <div><br /></div> <div>Lofar är en vetenskaplig och teknisk vägvisare för SKA (Square Kilometre Array). SKA är ett globalt forskings- och teknikprojekt för att bygga världens största radioteleskop i områden fria från störningar i Afrika och Australien. SKA förenar 11 länder från hela planeten.  Sverige representeras i SKA-organisationen sedan 2012 av Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. </div> <div><br /></div>Tue, 19 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/digitaliserings-och-framtidsfokus-pa-nya-mastersprogram.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/digitaliserings-och-framtidsfokus-pa-nya-mastersprogram.aspxDigitaliserings- och framtidsfokus i nya mastersprogram<p><b>​Tre nya program på mastersnivå startar på Chalmers till hösten – Data Science, High-Performance Computer Systems och Physics. Gemensamt för dem alla tre är ett starkt fokus på morgondagens behov och lösningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Efterfrågan av kompetens inom artificiell intelligens samt sätt att ta fram användbar kunskap ur data är idag mycket stor och ökar kraftigt. Enskilda kurser inom den typen av ämnen, med grund i bland annat statistik och datavetenskap, finns redan i befintliga program på Chalmers, men med bakgrund i det stora kompetensbehovet skapas nu mastersprogrammet <em>Data Science.</em> Programmet fokuserar specifikt på den ökade digitaliseringen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Även intresset för Chalmers program inom datateknik har ökat kraftigt de senaste åren. För att kunna möta den stora efterfrågan startas därför också programmet <em>High-Performance Computer Systems</em>, som vill ge studenterna en spetskompetens inom datorsystemteknik med ett fokus på framtidens användning av datorer. </div> <div><br /></div> <div>– Intresset för våra​​ två nya mastersprogram är stort både internt och externt. Den stora samhällsomvälvning som digitaliseringen möjliggör leder till ett ökat behov av data- och informationsteknikkompetens och jag tror att utvecklingen av den här typen av utbildningar bara har börjat, säger Jörgen Blennow, utbildningsområdesledare för elektroteknik, datateknik, IT samt industriell ekonomi på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Även på utbildningsområdet fysik tänker man framåt. Med grund i de två mastersprogrammen <em>Applied Physics</em> och <em>Physics and Astronomy</em> har ett helt nytt program tagits fram. Anders Hellman, programansvarig för det nya programmet <em>Physics</em>, berättar att man med ett nytt, kreativt utvecklat program och nya kurser vill ge studenterna mer än den kompetens som behövs i industrin just nu och därmed förbereda dem för en digitaliserad framtid.</div> <div><br /></div> <div>– Studenterna kommer få kunskap inom fysikområdena som på olika sätt är nyckeln till framtidens avancerade teknik. Vi vill att studenterna ska få generiska och långsiktiga kunskaper inom fysik som inte bara hjälper dem med lösningar för dagens behov, utan även förbereder dem för utmaningarna i framtidens industri som vi inte ens kan se idag.</div> <div><br /></div> <div>I programmet <em>Physics</em> finns möjligheten till fem inriktningar – <em>Astronomy, Biological physics, Computational physics, High-energy physics</em> och <em>Materials science</em>. Programmen <em>Applied Physics</em> och <em>Physics and Astronomy</em> läggs ned i samband med att det nya programmet startar.</div> <div><br /></div> <div>Ansökningsperioden till programmen är 15 mars – 15 april och kursstart är hösten 2019. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de nya mastersprogrammen:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Data-Science.aspx">​​Data Science</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Data-Science.aspx"></a><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/High-Performance-Computer-Systems.aspx">High-Performance Computer Systems</a></div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/High-Performance-Computer-Systems.aspx"></a><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/fyra-nya-ledamoter-invalda-i-januari"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a> <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Physics.aspx">Physics</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Sophia Kristensson</em></div> <div><em>Foto: </em><span style="background-color:initial"><i>Anna-Lena Lundqvist</i></span></div></div>Mon, 18 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Prisas-för-excellent-kemiforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Prisas-f%C3%B6r-excellent-kemiforskning.aspxPrisas för excellent kemiforskning<p><b>​Hon har prisats för sin forskning vid flertalet tillfällen. Nu utses professor Pernilla Wittung-Stafshede till en av 12 framstående kvinnor inom kemi eller kemiteknik av organisationen Iupac.</b></p>​Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers institution för biologi och bioteknik, blev glatt överraskad av beskedet som kom i förra veckan. Tillsammans med elva andra kvinnliga professorer från hela världen har hon plockats ut för priset ”Distinguished women in chemistry or chemical engineering”.<br />–    Priset har inte delats ut särskilt länge, första gången var 2011. Det är roligt att få ett kemi-pris när man jobbar på Biologi och bioteknik. Min bakgrund är ju kemin, och det här visar att även om man har sin grundutbildning inom ett område kan man sedan rikta sin forskning åt annat håll, säger hon, och lägger till:<br />–    Det är alltid roligt, och viktigt, att få utmärkelser. Vi borde bli bättre på att nominera varandra kollegor emellan. Blir man inte nominerad kan man heller inte vinna.<br />Organisationen Iupac, som på svenska kallas Den internationella kemiunionen, vill med priset hylla Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, som instiftats av FN. Utmärkelsen delas ut vid Iupacs kongress i Paris i juli.<br /><br /><strong>Fokus på jämställdhetsarbete</strong><br />Pernilla Wittung-Stafshede har nyligen tagit uppdraget som ledare för Chalmers satsning på jämställdhet, Genie.<br />–    Det här priset handlar inte om jämställdhet utan om excellens inom kemi, men visst ligger det i linje med mitt arbete på jämställdhetsområdet eftersom priset skapats för att lyfta framstående kvinnor. Därför känns det också spännande att träffa de andra pristagarna och se hur de jobbar med jämställdhetsfrågor vid sina lärosäten.<br />Hennes forskning har nått stora framgångar det senaste decenniet. Beslutet att leda Genie var inte lätt att ta; tiden till forskning blir självklart lidande.<br />–    Men jag tycker att jämställdhetsarbetet är så viktigt, och det känns som om något kan hända på riktigt med en så stor satsning som Genie. Jag vill inte bara sitta och titta på! Sedan får jag se till att begränsa mig, och verkligen fokusera på forskningen den övriga tid jag har. Det dyker alltid upp nya uppdrag och jag har svårt att säga nej, säger Pernilla Wittung-Stafshede.<br />–    Dessutom har jag flera underbara, fastanställda forskare i min grupp som jag har väldigt god hjälp av. De tar hand om det praktiska i labben och forskningen går framåt även om jag inte är på plats.<br /><br /><strong>”Vad kan hända på tio år?”</strong><br />Hon reflekterar över hur hennes forskning utvecklats under de senaste åren. Från att ha fokuserat på grundläggande frågor har forskningen kommit att röra sig allt närmare sjukdomsmekanismer.<br />–    För tio år sedan tittade vi med biofysikaliska ögon på proteinveckning, och koppartransporterande proteiner. Nu har vi gått vidare och studerar hur kopparproteiner medverkar till cancerspridning, och vi tittar på proteiners felveckning vilket leder oss till studier runt Parkinson. Forskningen blir svårare då den kommer närmare verkligheten – levande organismer är så komplicerade – men också mer spännande, säger hon.<br />–    Vi gör fortfarande grundläggande forskning. Man måste förstå de molekylära mekanismerna för att i slutänden kunna påverka sjukdomar. Vad kan hända på tio år till? Jag önskar att vi har hittat en biomarkör för cancer och ett botemedel mot Parkinson!<br /><br /><strong>FAKTA Pernilla Wittung-Stafshede</strong><br /><br />Disputerade i fysikalisk kemi på Chalmers 1996. Har arbetat på Tulane University, New Orleans, som Assistant och senare Associate Professor, samt som Associate Professor på Rice University, Houston.<br />Professor i Kemi vid Umeå universitet 2008, och vid Chalmers 2015.<br /><br />Pernilla Wittung-Stafshede forskning studerar hur kroppens proteiner fungerar på en molekylär och mekanistisk nivå. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår genetiska kod. För att aktiveras måste varje kedja veckas ihop till en specifik struktur. Många proteiner behöver dessutom binda metaller eller andra proteinkedjor för att utföra sitt arbete inne i cellerna. Fel i proteinernas veckning är grunden till många sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar.<br />Förutom proteiners veckning och felveckning forskar Pernilla Wittung-Stafshedes forskargrupp på metallproteiner, med fokus på de system som förflyttar kopparjoner till behövande proteiner.<br /><br />För att läsa mer och se övriga pristagare, <a href="https://iupac.org/iupac-2019-distinguished-women/">klicka här!​</a><br /><br />Text: Mia Malmstedt<br />Foto: Oscar Mattsson<br />Thu, 14 Feb 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Ska-ta-fram-nya-varldsmal-for-trafiksakerhet-i-FN.aspxSka ta fram nya världsmål för trafiksäkerhet i FN<p><b>Claes Tingvall är mest känd som mannen bakom Nollvisionen, en strategi som revolutionerat trafiksäkerheten i Sverige och många andra länder. Han är också adjungerad professor vid Chalmers institution mekanik och maritima vetenskaper på avdelningen fordonsteknik och autonoma system. Han har nu utsetts till ordförande i en internationell expertgrupp som ska föreslå ett nytt världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030.​</b></p>Han är en internationellt erkänd trafikexpert, flitigt anlitad föreläsare och inspiratör som jobbat med trafiksäkerhet i mer än 40 år. I hans värld av trafiksäkerhet är posten som ordförande i den internationella expertgruppen något som toppar en mycket framgångsrik karriär. <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> – Jag har fått förmånen under mitt liv att få ansvarsfulla roller, men den här gången svindlar det rejält. Det </span><span style="background-color:initial">känns som den verkliga höjdpunkten. Samtidigt är det ett fullständigt avgörande tillfälle att kunna göra en insats för världens befolkning tillsammans med andra experter, säger Claes Tingvall. </span><div><br /></div> <div>Claes Tingvall kommer att hålla ihop expertgruppen som består av 14 forskare och experter från hela världen. En blandning av epidemiologer, ingenjörer, medicinare och samhällsvetare på högsta möjliga nivå. Tillsammans ska de ta fram ett förnyat världsmål för trafiksäkerhet inom ramen för Agenda 2030, det vill säga FN:s 17 stora mål för världens utveckling. De ska också ta fram ett antal rekommendationer kring hur stater, organisationer och företag kan åstadkomma förändringar. Claes Tingvall menar att det inte är en slump att ordförandeposten gick till Chalmers. Sverige är ett av de mest framgångsrika länderna i världen vad gäller trafiksäkerhet. Nollvisionen föddes i Sverige men är nu världsstandard. Den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga forskning och tillämpning av bevisat effektiva metoder. Det innebär att man måste förstå sambandet mellan människa och maskin, i ett socialt system. Ingenjörskonst är en viktig del av detta. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers har en väldigt lång, framgångsrik historia med storheter som Bertil Aldman och Per Lövsund som lett Chalmers arbete med trafiksäkerhet. Jag har varit med om att bygga upp en forskargrupp som är specialister på systemsäkerhet i trafiken. Det är denna som utgör själva grunden för det globala övergripande arbetet som FN och världshälsoorganisationen behöver. På Chalmers finns också det som kallas Vision Zero Academy med en rad forskare knutna till det framtida arbetet med trafiksäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>Han ser ordförandeposten som ett kvitto på att tvärvetenskaplig forskning hör hemma på Chalmers och att det går att bygga upp oerhört framgångsrika miljöer med forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det innebär att Chalmers är en spelare på global nivå i välfärds- och hälsofrågor som i detta fall berör alla människor på jorden. </div> <div><br /></div> <div>– Vi sitter faktiskt på lösningar som kan eliminera risken för att omkomma i trafiken och det är något som vi ska vara stolta över att få dela med andra i världen, säger Claes Tingvall. </div> <div><br /></div> <div>Resultatet av expertgruppens arbete läggs fram på FN:s tredje, globala högnivåkonferens om trafiksäkerhet år 2020. För konferensen står Sverige som värd.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information</h5> <div><a href="https://www.unece.org/fileadmin/DAM/road_Safety/Documents/UN_Road_Safety_Trust_Fund_launch_event_April_2018/GA_resolution_A_RES_72_271_N1810643.pdf">Resolution adopted by the General Assembly - Improving global road safety  </a></div> <div><a href="https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld">Decision to integrate road safety in the Sustainable Development Goals  </a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/sverige-star-vard-for-fns-konferens-om-trafiksakerhet-2020/">Sverige står värd för FN:s konferens om trafiksäkerhet 2020  </a></div> <div><a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål  </a></div> <div><a href="https://www.trafikverket.se/en/startpage/operations/Operations-road/vision-zero-academy/">Vision Zero Academy  </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/fordonsteknikochautonomasystem/Sidor/default.aspx">Forskningsavdelningen Fordonsteknik och autonoma system </a><br /></div></div>Thu, 14 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-partner-i-AI-Innovation-of-Sweden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Chalmers-partner-i-AI-Innovation-of-Sweden.aspxChalmers partner i AI Innovation of Sweden<p><b>​Onsdagen 6 februari lanserades den nationella satsningen AI Innovation of Sweden, med bas hos Lindholmen Science Park. Chalmers är medgrundare i satsningen, som från start inkluderar ett 40-tal organisationer och företag från näringsliv, offentlig sektor och akademi.</b></p>​<span style="background-color:initial">AI Innovation of Sweden är en nationell mobilisering med ambition att fungera som motor i det svenska AI-ekosystemet. Fokus ligger på att accelerera tillämpning av AI genom delning av kunskap och data mellan aktörer i olika branscher, samlokalisering och samarbetsprojekt, allt med ett starkt fokus på etik, transparens och säkerhet. </span><div><br /></div> <div>– Chalmers satsar stort inom AI och mobiliserar våra resurser inom artificiell intelligens, till stor del finansierat av Chalmers stiftelse. Vår medverkan i AI Innovation of Sweden ger oss tillgång till forum och nätverk, och inte minst data intressanta ur forskningssynpunkt, samtidigt som vi kan bidra med viktig expertis, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.</div> <div><br /></div> <div>AI Innovation of Sweden etablerar gemensamma resurser. Genom så kallade ”data factory” ska stora mängder data göras tillgängliga på ny och unika sätt, och via så kallade ”co-location sites” är målet är att öka samarbete, kunskapsdelning och förmågan att attrahera talang. Den första samarbetsytan är inrymd i Ericssons lokaler på Lindholmen i Göteborg. Planen är att öppna liknande noder i Malmö och Stockholm. </div> <div><br /></div> <div>– Chalmers strategiska samarbete med AI Innovation of Sweden kommer att ske genom Chair på ett sätt som ska gynna forskare vid Chalmers, svensk industri och det svenska samhället generellt, säger Ivica Crnkovic, centrumföreståndare för Chair, Chalmers AI Research Centre.</div> <div><br /></div> <div>AI Innovation of Sweden finansieras av Vinnova, Västra Götalandsregionen, industrin, offentlig sektor, forskningsinstitut och akademin. Formell värd för satsningen är Lindholmen Science Park AB och bland några av samarbetspartnerna förutom Chalmers finns Rise, Astrazeneca, Sahlgrenska sjukhuset, Volvo-koncernen, Zenuity, Sveriges kommuner och landsting samt Skatteverket.​</div> <div>Läs mer på <a href="https://www.ai.se/en">www.ai.se​</a>.</div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/crnkovic.aspx">Ivica Crnkovic​</a>, tf centrumföreståndare Chair, styrkeområdesledare inom Informations- och kommunikationsteknik.</div> <div><a href="http://www.chalmers.se/chair">www.chalmers.se/chair </a></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Text:</strong> Malin Ulfvarson</div> <div><strong>Bild: </strong>Lindholmen Science Park</div></div> ​Thu, 14 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxJubileumsprofessorn som skalar av komplexiteten<p><b>​Det enkla är ofta det svåra. För Qing Zhao, jubileumsprofessor på Chalmers, är förståelsen av ett forskningsproblem avgörande. Att lösa problemet är inte tillräckligt för henne – hon vill skapa förståelse och därigenom finna den enkla och därmed bästa lösningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Qing Zhao från Cornell University, USA, är en av fyra jubileumsprofessorer på Chalmers 2019. Institutionen för elektroteknik står värd för det årslånga besöket. Hennes expertkunskaper kommer bland annat till nytta för Chalmers i ett projekt tillsammans med Volvo Cars och Ericsson, som drivs via Västra Götalandsregionen, där syftet är att studera hur maskininlärning kan användas för att öka trafiksäkerheten (MoRE2020).</span><div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är det väldigt spännande att forska tillsammans med industrin, säger Qing Zhao. Mitt arbete är annars till största delen teoretiskt och fokuserat på grundläggande forskningsområden. Nu får jag ta ett steg vidare och utforska hur teorier och algoritmer från min forskning kan användas för att lösa faktiska, påtagliga problem. Chalmers är välkänt för sina fruktbara samarbeten med industriföretag i regionen, och jag är glad att få vara en del av det.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Qing Zhaos forskningsintressen omfattar sekventiell beslutsteori, stokastisk optimering, maskininlärning och algoritmisk talteori med användning inom infrastruktur, kommunikationssystem samt sociala och ekonomiska nätverk. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En hel del av detta kommer till nytta i MoRE2020-projektet ”Active Learning for event detection in large-scale information networks”. Projektet handlar kort sagt om att lära ett molnuppkopplat säkerhetssystem i ett fordon att så snabbt och tillförlitligt som möjligt upptäcka avvikande händelser i den omgivande trafikmiljön. Utmaningen ligger i att antalet möjliga antaganden är stort och att observationerna innehåller störningar, samtidigt som avvikelserna i sig är sällsynta och förkunskapen om dem begränsad.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Genom datadelning, där information hämtas från enorma dataströmmar, kan ett kollektivt lärande i stora komplexa nätverk byggas upp, förklarar Qing Zhao.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Qing Zhao tillför Chalmers och vår institution viktiga kompletterande kunskaper inom maskininlärning och förstärkningsinlärning (reinforcement learning), säger professor Tomas McKelvey, som leder forskargruppen för signalbehandling. Vi vill gärna utvidga vårt forskningsområde i den riktningen och därför är jag glad att vi kunnat knyta henne till oss under en längre tid, tack vare jubileumsprofessuren.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Förståelse fascinerar henne</strong></div> <div> </div> <div>Ett vetenskapligt dilemma som fascinerat henne, och många andra forskare genom tiderna, är problemet med den så kallade flerarmade banditen. Det är i grunden en klassiskt matematisk struktur för online-lärande och sekventiellt beslutsfattande, där okända faktorer ingår i modellen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Problemet kan liknas vid att spela på en spelautomat med flera armar, där spelaren står inför dilemmat att stanna kvar vid en till synes bra arm (exploitation) eller att försöka hitta en mindre använd arm och pröva lyckan med den (exploration).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Problemet, som först formulerades 1933, fascinerade forskarvärlden i årtionden, men svaret dröjde fram till början av 1970-talet. Legenden säger att problemet tog så mycket energi och tankemöda från de allierades analytiker under andra världskriget att man övervägde att släppa ner det över Tyskland som det ultimata verktyget för intellektuellt sabotage, säger Qing Zhao med ett leende. Efter genombrottet i början av 1970-talet fortsatte forskarna att söka efter det enklaste beviset och att finna den optimala lösningen, fram till 1992 då ett genialt bevis formulerat i ett enda textstycke till slut presenterades.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag tycker att den typen av forskning och strävan efter förståelse är väldigt inspirerande. För mig handlar det inte om att enbart presentera en lösning på ett problem, utan det gäller att verkligen förstå problemet och finna bitarna som så enkelt och okomplicerat som möjligt utgör själva lösningen. Uppgiften är inte klar förrän man förstår de underliggande orsakerna. Jag gillar att skala av komplexiteten från ett problem för att finna svaren. <span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Att plocka fram okomplicerade lösningar från ett snårigt problem ger mig en form av tillfredsställelse.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Just detta lyfte Qing Zhao även fram när hon var inbjuden som talare vid ett välbesökt seminarium på Chalmers arrangerar av nätverket <a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Women in Science, WiSE​</a>. Hon delade då även med sig av goda råd till unga kvinnliga forskare som står i inledningen av sin akademiska karriär.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ta vara på dina starka sidor istället för att försöka kompensera svagheterna. Är du riktigt bra på något, fokusera då vidare på det. Välj ett ämne, välj ut ett nätverk av forskare och arbeta fram resultat så du får kritisk massa.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>En tuff start i livet</strong></div> <div> </div> <div>Qing Zhao är utan tvekan en framstående forskare som gjort en imponerande karriär, men hennes start i livet var inte särskilt fördelaktig.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Qing%20Zhao/WiSE_seminar_IMG_0615_300px.jpg" alt="Wise-seminarium med Qing Zhao" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>“It could have been me – Det kunde lika väl varit jag”. Så löd rubriken på den sista bilden i hennes presentation vid WiSE-seminariet, en bild som visar unga flickor som sliter med tunga hushållssysslor på den kinesiska landsbygden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som spädbarn hämtades Qing Zhao av sin moster och fick växa upp hos henne i en liten by i norra Kina, där det varken fanns elektricitet eller rinnande vatten. Mostern var analfabet, det fanns inga böcker i hemmet, byskolan var mycket fattig och en enda lärare skulle undervisa alla barn i byn.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– När jag var sju år flyttade jag tillbaka till mina föräldrar, min storasyster och lillebror, säger Qing Zhao. Då, vid sju års ålder kunde jag inte räkna till tio. Om jag hade stannat kvar i byn skulle jag antagligen ha levt mitt liv som flickorna på bilden, utan någon särskild utbildning. När jag nu tänker tillbaka, och dessutom själv är mamma, inser jag vilken skillnad det gör att ge barn rätt förutsättningar i livet i form av en sund miljö, intellektuell stimulans, utbildning och uppmuntran. Man vet aldrig vad de då kan lyckas åstadkomma!</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><a href="http://zhao.ece.cornell.edu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Qing Zhao, Cornell University (på engelska)</a></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers jubileumsprofessorer​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div><a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/" target="_blank">Mobility for Regional Exellence 2020 programme (MoRE2020) </a>är ett mobilitetsprogram inom forskning som drivs av Västra Götalandsregionen och delfinansieras av EU. </div> <div>Qing Zhao arbetar med projektet<a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/results-from-more2020s-second-call-for-proposals/qing-zhao/" target="_blank"> “Active Learning for event detection in large-scale information networks, MoRE2020”</a>.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Qing Zhao, professor vid Cornell University, USA, och jubileumsprofessor vid Chalmers 2019 med Elektroteknik som värdinstitution</div> <div><a href="mailto:%20qing@chalmers.se">qing@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Tomas McKelvey, professor och ledare för forskargruppen Signalbehandling vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tomas.mckelvey@chalmers.se">tomas.mckelvey@chalmers.se</a></div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Tue, 12 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-teknik-inte-alltid-mer-hallbar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-teknik-inte-alltid-mer-hallbar.aspxNy teknik inte alltid mer hållbar<p><b>​Ny teknik kan vara mer hållbar – men också få motsatt effekt om ett helhetstänk saknas. Det anser Magdalena Svanström, nybliven professor i hållbarhetsstudier, som brinner för en mer hållbar teknikutveckling.</b></p><div>Varför då? Hur hänger det ihop? Går det att göra såhär? Nyfikenheten och intresset för naturvetenskap och teknik är viktiga skäl till att Magdalena Svanström hamnade i forskarvärlden – liksom en stark drivkraft att bidra till en mer hållbar värld. Ändå var det inte främst tekniken som lockade henne till Chalmers, som 18-årig student på 1980-talet.
</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på när jag sökte till Chalmers, men har alltid tyckt att miljö och hälsa varit spännande. Jag sökte kemiteknik eftersom jag ville veta mer om kemins roll i miljön, och gjorde mitt exjobb i kemisk miljövetenskap, säger hon.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Drygt 30 år senare sitter hon i en lysande grön fåtölj på Vasaområdet på Campus Johanneberg, och konstaterar att intresset för miljöfrågor och hållbar utveckling har hållit i sig. Idag arbetar Magdalena Svanström på avdelningen Miljösystemanalys på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och har precis installerats som Chalmers nya professor i hållbarhetsstudier.</div> <div>
</div> <div> </div> <div>En stor del av hennes långa forskargärning hittills har handlat om miljöbedömning av teknik. Målet är att guida teknikutvecklingen åt ett mer hållbart håll – främst med livscykelanalys som verktyg. Livscykelanalys, eller Life Cycle Assessment (LCA), kan beskrivas som en metod för att kartlägga en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från vagga till grav. En metod med många fördelar, framhåller hon.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Med LCA läggs ansvaret på det som verkligen är orsaken till att en produkt eller tjänst existerar. All miljöbelastning finns som en konsekvens av att vi skapar något vi behöver eller vill ha. Då måste vi sätta det i fokus, och se vilken skada som skapas i relation till behovet.</div> <div><br /></div> <div>I sin forskning har Magdalena Svanström fokuserat på bland annat fjärrvärme, biobaserade produkter, avloppsrening och slamhantering. Områden som kräver hållbara lösningar, som berör många, och som vi alla kommer i kontakt med i vår vardag. 
</div> <div><br /></div> <div><span><span><span style="text-align:center"><h4 class="chalmersElement-H4"><span>&quot;Jag vill att våra ingenjörsstudenter ska kunna ta rollen som teknikutvecklare som tar ansvar för hållbarhetsfrågor&quot;</span></h4></span></span></span></div> <div> <div><span><span><span style="text-align:center"> <div> </div> <div><h6 class="chalmersElement-H6"><em>Magdalena Svanström, Chalmers</em></h6><div><br /></div></div></span></span></span></div> </div> <div> </div> <div>– Över hälften av alla byggnader i Göteborg värms upp med fjärrvärme, och alla genererar avloppsslam, varje dag. Biobaserade produkter är viktiga när vi vill gå över till en bioekonomi, och skogsindustrin är på väg att ställa om till nya produkter. Detta är områden som verkligen kommer ha betydelse och har koppling till allas våra liv, det är det som är så spännande, säger hon.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Magdalena Svanström tror på vikten av det långsiktiga lärandet för att nå verklig förändring. Därför vill hon inte bara komma in som en expert och leverera ett resultat, utan ser delaktighet i processen som en nyckel vid hållbarhetsbedömningar. <span><span><span style="text-align:center"></span></span></span><br /><br /></div> <div>
– Jag tror verkligen att individen är viktig, att vi människor hela tiden måste vara pådrivande. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Därför är lärandet så viktigt. Jag vill att industrins teknikutvecklare själva ska ha så mycket kunskap att de kan fatta rätt beslut. Då krävs att de involveras i processen vid hållbarhetsbedömningar, så att de får en ökad medvetenhet och förståelse för hållbarhetsaspekterna kring det teknikområde de jobbar med. Dessutom finns en risk att hållbarhetsbedömningar inte blir relevanta eller får någon effekt, om aktörerna inte har involverats, säger hon.</div> <div><br /></div> Under de tre decennier som Magdalena Svanström har varit på Chalmers har det hänt mycket på hållbarhetsområdet. Idag är lärosätets ledord ”Chalmers – för en hållbar framtid”, och forskning kring hållbarhetsfrågor är inte längre ett marginaliserat område. <br /><div>Samtidigt ser hon flera utmaningar på området. </div> <div> </div> <div>– Jag tror att de flesta vill bidra till en hållbar utveckling, men ibland kan det finnas en alltför förenklad bild av vad det innebär, säger hon.</div> <div> </div> <div>Magdalena Svanström anser att det behövs mer samverkan mellan olika forskare när det gäller hållbarhetsaspekter på ny teknik. Hon framhåller att akademin behöver ta ansvar för att kunskap som tas fram används på rätt sätt, och menar att vi ibland är så ivriga att ta fram ny teknik att vi glömmer det långsiktiga perspektivet.</div> <div> </div> <div>– Ny och mer effektiv teknik kan vara bra på många sätt. Men när tekniken plötsligt blir billigare och enklare att använda finns också en risk att den överanvänds – vilket leder till mer utsläpp och att mer energi går åt. Det är viktigt att lyfta blicken och ta hänsyn till alla aspekter av ny teknik, och samverka med fler forskare och andra aktörer för att se det komplexa sammanhanget, säger hon.
</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/MagdalenaSvanström_190129_05_514x750.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="233" height="288" alt="" style="margin:5px" />Utöver sin forskning<span><span></span></span> har Magdalena Svanström också ett starkt engagemang i Chalmers utbildning. Mellan 2009 och 2014 var hon fö<span></span>reståndare för Chalmers Lärandecentrum, och var bland annat med i skapandet av KUL, Chalmers årliga konferens om lärande och undervisning. </div> <div><br /></div> <div><div><div style="text-align:center"></div> <div> </div> </div></div> Ett av hennes forskningsområden handlar om hur ingenjörsutbildningen kan bli bättre när det gäller hållbar utveckling. <div><br /><span><span><span><strong></strong></span></span></span></div> <div> </div> <div>– Jag vill att våra ingenjörsstudenter ska kunna ta rollen som teknikutvecklare som tar ansvar för hållbarhetsfrågor. Då behöver vi förstå vilka kompetenser som behövs, och hur utbildningen ska läggas upp för att möta detta, säger hon.
</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Att arbeta med hållbar utveckling är komplext, påpekar hon. Och just därför är mer kunskap och förståelse inom området så viktigt. </div>   <br /><div>– Världen hänger samman. Du måste få människor och beslutsfattare med dig, och ta hänsyn till utmaningar som olika policysammanhang, mänskligt beteende och geografiska variationer. Det krävs att du kan hantera både komplexitet och osäkerheter, liksom olika aktörers olika intressen, säger hon.</div> <div> </div> <div>Magdalena Svanström hoppas <span><span><strong></strong></span></span>bidra till att studenterna får en tydligare målbild för att arbeta med hållbar utveckling, och redskap för <span><strong></strong></span>att hantera den förändring som behöver ske. Samtidigt behöver de förstå vad som är bra och därför behöver skyddas.</div> <div> </div> <div>– Jag vill att studenter bättre ska förstå hur världen behöver förändras, och sin roll i en sådan process. Vi behöver studenter som inser vad som behöver göras och kan hantera de komplexa sammanhangen. Annars kommer vi ingen vart. </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Ulrika Ernström</div> <div><strong>Foto:</strong> Ulrika<span></span> Ernström och Carolina Pires Bertuol</div> <div><br /></div> <div><span><span></span></span></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"><span><span><span><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span></span></span></span>Mer om Magdalena Svanström</h4> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Född</strong><span><span><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span></span></span><strong>: </strong>19<span><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span></span>6<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>9, i Göteb<span><span><span><span></span></span></span></span>org</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Bor:</strong> I Askim</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Familj: </strong>Sambo, två barn, en <span></span>katt och en hund</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Forskningsområde: </strong>Nybliven professor i hållbarhetsstudier (Sustainability Studies). Forskar främst om miljöbedömning inom teknikutveckling, samt lärande för hållbar utveckling inom ingenjörsutbildning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Närmaste planer:</strong> Åker hösten 2019 till University of California at Berkeley på ”Teaching Sabbatical”</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <br /><div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Magdalena om…</h4> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Akademins roll </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det finns flera hot mot akademin, som kortsiktiga intressen och att vi blir alltför styrda av industrin. Därför är det viktigt att vi värnar om det långsiktiga. Akademin måste skydda och utveckla kunskap, och stå för en slags klokskap i samhället.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Om utbyten på andra lärosäten</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Jag gjorde min post doc på MIT 2001, hösten 2017 var jag i Italien och undervisade och i höst ska jag till Berkeley på ”Teaching Sabbatical”. Erfarenhetsutbyte är jätteviktigt. Att uppleva en ny kultur, nya människor, andra sätt att göra saker och vara i en ny miljö. Kan vi se oss omkring och lära av varandra blir vi bättre på det vi gör.</div>Tue, 12 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspxSå kan cellstress bana väg för medicinska framsteg och gott öl<p><b>​Det är inte bara vi människor som påverkas av stress, utan även mikroorganismer. Nu har Chalmersforskare utvecklat ett nytt sätt att studera hur enskilda biologiska celler reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kommer att användas för att utveckla målsökande biologiska läkemedel som kan bekämpa svåra sjukdomar. Men forskningen kan också bidra till bättre bröd och öl.​​</b></p><div><span>Alla levande organismer kan uppleva stress när de utsätts för krävande utmaningar. Celler och mikroorganismer har komplicerade system för att anpassa sig till nya förhållanden. Att förutse hur enskilda celler reagerar på olika förändringar är därför en svår uppgift. Celler kan nämligen ändra sin inre struktur genom att ta upp eller avge olika ämnen. </span><br /></div> <div><span>​<br /></span></div> <div>Chalmersforskarna Daniel Midtvedt, Erik Olsén, Fredrik Höök och Gavin Jeffries har lyckats mäta exakt hur enskilda jästceller reagerar på en förhöjd salthalt. De kunde slå fast att det var sockerarten glycerol som jästcellerna producerade och dessutom hur mycket och hur snabbt olika celler framställde ämnet. Deras resultat har nu publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium"><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/DanielMidtvedt_20190125-01_webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />– </span>Jäst och bakterier har mycket lika system när det gäller att svara på stress. Därför är resultaten intressanta ur en medicinsk synvinkel. Detta kan vara ett steg på vägen för att göra livet svårare för oönskade bakterier som kommer in i vår kropp – ett sätt att försöka slå ut deras försvarsmekanismer, säger Daniel Midtvedt, forskare inom biologisk fysik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.</div> <div> </div> <div>Han har forskat i ämnet sedan 2015 och i sitt arbete har han och kollegorna utvecklat en variant av holografisk mikroskopi som gör det möjligt att studera celler tredimensionellt. Metoden bygger på att en laserstråle först delas upp och sedan sätts samman igen. Medan den ena halvan används för att analysera en mikroorganism lämnas den andra halvan opåverkad. När de båda delarna strålar samman igen svänger de inte längre i fas. Då går det att läsa av förändringar i cellens egenskaper med hjälp av variationerna i fasförskjutningarna.  </div> <div><br /></div> <div>Genom att undersöka en cell på det här sättet kan forskarna se exakt vad mikroorganismen producerar vid stress. En stor fördel med den nya metoden är att cellerna inte skadas när de undersöks.  </div> <div>Forskarna planerar nu att använda den nya metoden i ett stort samarbetsprojekt för att titta på upptag av målsökande biologiska läkemedel. </div>   <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium"><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/FredrikHook_20190201_01_webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />– </span>Förhoppningsvis kan detta bidra till att vi bättre kan förstå hur läkemedel tas upp och processas av mänskliga celler. Det är viktigt för att kunna utveckla denna nya typ av läkemedel som vi hoppas ska kunna behandla sjukdomar som idag är obotliga, säger chalmersprofessor Fredrik Höök, som även leder forskningscentrumet Formulaex, där AstraZeneca är ledande industripartner. </div> <div><br /></div> <div>Men det är inte bara den medicinska forskningen som kan gynnas av kunskapen om de stressade jästcellerna, utan även livsmedelsindustrin. </div> <div><span style="font-family:helvetica, arial, sans-serif;font-size:medium">– </span>Jäst är en viktig mikroorganism vid till exempel bakning och ölbryggning. Där kan det vara värdefullt med kunskap om hur jästcellers fysikaliska egenskaper kan förändras så att produkterna blir precis som vi vill ha dem, säger Daniel Midtvedt. </div> <div><br /> </div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta: Metoden som mäter stressreaktionerna<br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/holografisktmikroskop_20190125-04._webb.jpg" alt="" style="margin:5px" />Chalmersforskarna har med hjälp av holografisk mikroskopi studerat biologiska mikroorganismer tredimensionellt för att se hur de reagerar på förändringar i omgivningen. Cellernas stressreaktioner mäts med hjälp av en laserstråle som delas. Medan den ena halvan används för att analysera en cell lämnas den andra halvan opåverkad. När de båda delarna strålar samman igen svänger de inte längre i fas. Det går då att läsa av förändringar i cellens egenskaper med hjälp av variationerna i strålens fasförskjutningar. ​</div> <div>Den nya metoden ska nu användas i medicinsk forskning för att utveckla målsökande biologiska läkemedel som kan bekämpa svåra sjukdomar. Forskningsresultaten kan också användas för att förbättra livsmedel där jäst ingår, till exempel bröd och öl. </div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Om den vetenskapliga artikeln</h3> <div>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ErikOlsén_DanielMidtvedt_GavinJeffies_20190204_02_webb_liten.jpg" alt="" style="margin:5px" />Artikeln<a href="https://rdcu.be/bhMQp"> &quot;Label-free spatio-temporal monitoring of cytosolic mass, osmolarity, and volume in living cells&quot;</a> är publicerad i Nature Communications. Den är skriven av chalmersforskarna Daniel Midtvedt, Erik Olsén och Fredrik Höök på institutionen för fysik och Gavin Jeffries (Fluicell AB), tidigare verksam vid institutionen för kemi och kemiteknik. <br /></div></div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information: </h3> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Daniel-Midtvedt.aspx">Daniel Midtvedt​</a>,</strong> doktor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 073 736 85 05, <a href="mailto:midtvedt@chalmers.se">midtvedt@chalmers.se​</a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 031 772 61 30 <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.hook@chalmers.se</a><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:24px">​</span></div></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:24px"><br /></span> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/DanielMidtedt_20190125_03_webb_750x.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div><p class="chalmersElement-P">Chalmersforskaren Daniel Midtvedt analyserar jästcellers stressreaktioner med hjälp av ett holografiskt mikroskop. </p></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relaterat material:</h3> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet ”75 miljoner till att utveckla målsökande läkemedel”.</a></div> <div><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/om/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Formulaex.</a></div></div>Tue, 12 Feb 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematikdelen-pa-hogskoleprovet-vager-tyngre-for-ingenjorsstudier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Matematikdelen-pa-hogskoleprovet-vager-tyngre-for-ingenjorsstudier.aspxHögskoleprovets matematik blir viktigare för ingenjörsutbildningen<p><b>​En ny viktning ska underlätta för studenter med fallenhet för matematik och logik att komma in på ingenjörsutbildningar med hjälp av högskoleprovet. Till antagningen hösten 2019 blir resultaten från den kvantitativa delen viktigare än språkdelen.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Högskoleprovet består av två delar – en kvantitativ del som testar matematisk och logisk förmåga, och en verbal del som testar den språkliga kompetensen. Resultatet på de två delarna värderas idag lika och viktas därmed 50/50. Nu har Universitets- och högskolerådet, UHR, fått i uppdrag av regeringen att göra försök med viktade högskoleprovsresultat på sex svenska lärosäten. Från och med höstterminen 2019 kommer den kvantitativa delen och den verbala delen att viktas 75/25 för dem som söker till Chalmers civilingenjörsprogram (förutom Arkitektur och teknik).</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/MariaKnutsonWedel_250x330px.jpg" alt="Syntolkning: Bild på Maria Knutson Wedel" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:234px" />– Den stora poängen är att detta kan ge en väg in i högskolan för grupper som annars kanske inte har så lätt att komma in. För vår del på Chalmers hoppas vi kunna öka andelen studenter som inte har svenska som förstaspråk, säger Maria Knutson Wedel, Chalmers vicerektor för utbildning.</div> <div><br /></div> <div><b>Testas på fler lärosäten</b></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">I försöksverksamheten med viktade högskoleprovsresultat ingår, förutom Chalmers, även Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstad universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.​​</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier och den som ansöker utifrån resultaten från högskoleprovet behandlas i en egen kvotgrupp parallellt med den kvotgrupp som söker på gymnasiebetyg. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/utbildning/sa-soker-du-till-chalmers/Sidor/Antagningsprov/hogskoleprovet.aspx">Här har vi samlat ytterligare information om högskoleprovet samt en matnyttig &quot;fråga/svar&quot;</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg​<br />Foto: Pixabay/Johan Bodell</div> <div>​<br /></div> </div>Thu, 07 Feb 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspxFörsta fingerfärdiga handprotesen implanterad<p><b>​En svensk patient med amputerad hand har blivit den första mottagaren av ett osseo-neuromuskulärt implantat som styr en mycket rörlig handprotes. Under en banbrytande operation placerades titanimplantat i bägge underarmsbenen (radius och ulnar). Från implantaten drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Detta gör den till den första kliniskt framgångsrika, fingerfärdiga och kännande handprotesen som kan användas i vardagslivet. Genombrottet är en del av EU-projektet Detop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den nya implantatteknologin har utvecklats i Sverige av ett forskarlag som leds av Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum AB – företaget bakom den första benförankrade protesen som fästs i en arm eller ett ben med hjälp av osseointegration. Operationen, som är den första i sitt slag, leddes av Rickard Brånemark och Paolo Sassu. Den genomfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som en del i det större projektet Detop, finansierat av EU-kommissionen genom Horisont 2020. </span><div><br /></div> <div>Detop koordineras av Christian Cipriani på Scuola Superiore Sant’Anna. Projektet inkluderar också Prensilia, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Essex University, Swiss Center for Electronics and Microtechnology, Inail Prosthetic Center, Università Campus Bio-Medico di Roma, och Instituto Ortopedico Rizzoli.</div> <div><br /></div> <div><strong>Implanterade elektroder ger känsel och rörelsekontroll</strong></div> <div>Konventionella handproteser förlitar sig på elektroder placerade ovanpå huden för att utvinna styrsignaler från de underliggande musklerna i armstumpen. Dessa ytliga elektroder levererar begränsade och opålitliga signaler, som bara möjliggör styrning av ett par basala handrörelser (öppning och stängning av handen). Man kan få ut rikare och mer pålitlig information genom att i stället implantera elektroder i alla de muskler som återstår i armstumpen.</div> <div><br /></div> <div>Den första patienten har nu fått sexton elektroder implanterade, för att skapa omfattande rörelsekontroll i en ny handprotes som har utvecklats i Italien av Scuola Superiore Sant’Anna och Prensilia.</div> <div><br /></div> <div>Dagens proteser ger också begränsad sinnesåterkoppling. De ger inte beröringsintryck eller rörelseintryck, så användarna måste förlita sig på enbart sina synintryck när de använder proteserna. Användarna vet inte hur hårt de greppar tag i ett föremål – de känner inte ens att de vidrör föremålet. Genom att implantera elektroder i de nerver som tidigare kopplade till de biologiska sensorerna i den förlorade handen, kan forskarna stimulera dessa nerver elektriskt på ett sätt som liknar informationsöverföringen hos den saknade biologiska handen. Resultatet blir att patienten uppfattar att intrycken kommer från den nya proteshanden, eftersom den har sensorer som gör att nerverna stimuleras till att leverera sådana intryck.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fungerar i det vardagliga livet</strong><br />En av de viktigaste aspekterna hos den nya teknologin är att det är den första som är användbar i patienternas dagliga liv. Den är alltså inte begränsad till forskningslaboratorier. En svensk del av forskargruppen – Integrum och Chalmers – har tidigare <a href="https://www.youtube.com/watch?v=7_lvVgth_ec&amp;feature=youtu.be" target="_blank">demonstrerat att styrning av en kännande protes fungerar i vardagslivet med hjälp av liknande teknologi, hos patienter som är amputerade ovanför armbågen</a> (video).</div> <div><br /></div> <div>Tidigare var detta inte möjligt hos patienter som är amputerade nedanför armbågen, där det finns två mindre ben i stället för ett stort ben som ovanför armbågen. Implanteringen i underarmen innebar flera utmaningar i utvecklingen av implantatsystemet. Å andra sidan erbjöd den också möjligheten att uppnå mer avancerad styrning av den artificiella handen. Det beror på att det finns många fler muskler att utvinna neurala kommandon ifrån hos patienter som är amputerade nedanför armbågen.</div> <div><br /></div> <div>Ben försvagas om de inte används och belastas, vilket vanligtvis händer efter amputationer. Patienten genomgår därför ett rehabiliteringsprogram för att återfå styrkan i sina underarmsben så att hon ska kunna belasta proteshanden fullt ut. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=EES8U5LwaUs&amp;feature=youtu.be" target="_blank">Parallellt tränar hon också i en miljö med virtuell verklighet för att återfå förmågan att styra sin förlorade hand</a> (video). Om några veckor kommer hon att börja använda proteshanden, med ökande funktionalitet och känsel, i sitt vardagsliv. </div> <div><br /></div> <div>Ytterligare två patienter i Italien och Sverige kommer att få implantat med denna nya generation av proteshänder inom några månader.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Max Ortiz Catalan, foto: Oscar Mattsson" style="margin:5px;width:180px;height:212px" />Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare på Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering, har lett utvecklingen sedan den startade för tio år sedan – i början med patienter som är amputerade ovanför armbågen.</div> <div><br /></div> <div>– Det har rapporterats om flera avancerade protesteknologier under det senaste decenniet, men tyvärr har de förblivit forskningskoncept som bara har använts under korta perioder i kontrollerade miljöer, säger han. Genombrottet för vår teknologi ligger i att den gör det möjligt för patienterna att använda implanterade neuromuskulära gränssnitt för att styra sina proteser och få känselåterkoppling där det betyder som mest för dem; i sitt vardagsliv.</div> <div><br /></div> <div><strong>Betydande svenskt deltagande i internationellt projekt</strong></div> <div>Det svenska bidraget till EU-projektet är omfattande. Johan Wessbergs forskargrupp på Göteborgs universitet undersöker hur människan uppfattar beröring, och hur maskiner kan återskapa denna upplevelse. Christian Antfolks forskargrupp på Lunds universitet studerar hur människan reglerar sina rörelser, och algoritmer som återskapar denna så kallade motorkontroll. Den kliniska uppföljningen och kommande operationer ska utföras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av Paolo Sassu, i samarbete med Rickard Brånemark på Massachusetts Institute of Technology. Max Ortiz Catalan på Chalmers och Integrum leder utvecklingen av den osseo-neuromuskulära teknologin och dess integrering med den italienska protesen och alla övriga komponenter.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.detop-project.eu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Detop-projektet</a></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering</span>​</a></div> <div><span style="background-color:initial">​​</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Handprotes%20implanterad/Patient-and-Researcher_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Pateient och forskare testar handprotes" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><div>Patienten instrueras av Max Ortiz Catalan att göra rörelser som utförs av en virtuell hand. Elektrisk aktivitet i armmusklerna fångas upp av de implanterade elektroderna och visas på skärmen. Denna information lärs sedan in av den artificiella handen så att den kan svara med de önskade rörelserna.</div> <div>Byline: Max Ortiz Catalan​</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Se videor som beskriver projektet, på engelska</span></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=EES8U5LwaUs&amp;feature=youtu.be" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Video som visar hur patienten tränar att använda handprotesen: Osseo-neuromuscular interface for below-elbow amputations</a></div> <div><a href="https://youtu.be/xf3try5tu-0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Prosthetic hand video: Sensorized Hand Prosthesis​</a></div> <div><a href="https://youtu.be/6WQiJPexEDM" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DeTOP project video​</a></div></div> <br /></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta</span></span><br /></div> <div>Dr. Max Ortiz Catalan, institutionen för elektroteknik, Chalmers,  0708-46 10 65,</div> <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> Tue, 05 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Stodcentrumet-som-ger-cancerdrabbade-kraft-att-leva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Stodcentrumet-som-ger-cancerdrabbade-kraft-att-leva.aspxStödcentrumet som ger cancerdrabbade kraft att leva<p><b>​Kraftens hus ger kraft och stöd till cancerdrabbade, i ett unikt projekt som involverar patienter och närstående. Nu fyller det uppmärksammade stödcentrumet i Borås ett år, och hoppas kunna växa till fler delar av landet.</b></p>​Den 6 februari 2018 slog Kraftens hus upp portarna i Borås. En mötesplats för aktiviteter, stöd och information för cancerberörda, den enda av sitt slag i Sverige.<br /><br />Andreas Hellström, forskare vid Chalmers och en av de involverade i Kraftens hus, ser tillbaka på ett år då visionen har blivit verklighet och gjort skillnad för många cancerberörda – människor som är under behandling, som är färdigbehandlade eller närstående.<br /><br />– Det har varit ett fantastiskt år. Det här är en användardriven verksamhet, och mycket har handlat om att tillsammans med deltagarna forma verksamheten, hitta vad som fungerar och se vilka behov som finns, säger han.<br /><br />Kraftens hus har kommit till i ett samarbete mellan patienter, närstående, Centre for Healtcare Improvement vid Chalmers, sjukvården, näringslivet, politiker och Regionalt cancercentrum (RCC) väst. Projektet har fått mycket uppmärksamhet, framför allt för metoden att låta patienter och närstående ta en aktiv roll i utformningen och uppbyggnaden av verksamheten. <br /><br />Att skapa nya roller och innovationer i välfärden är en viktig tanke bakom projektet, framhåller Andreas Hellström.  <br /><br />– Kraftens hus hade inte funnits utan drivkraften från patienter och närstående; alla aktiviteter har skapats i tätt samarbete med besökarna. Vi arbetar för att hitta det friska, och vara ett komplement till sjukvårdens rehabilitering. Genom den här verksamheten utforskar vi hur sociala innovationsprojekt som detta kan spela en ny roll i gränslandet mellan cancervården och andra samhällsaktörer, säger han.<br /><br /><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Andra%20storlekar/AndreasHellstrom_350x430.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="258" height="316" alt="" style="margin:5px" /><span>På Kraftens hus finns möjlighet att få stöd och information, dela berättelser och erfarenheter och träffa människor i samma situation. Verksamheten har öppet tre dagar i veckan och har haft runt 1500 besök sedan öppningsdagen. Fysisk aktivitet, skapande verksamhet, föreläsningar, familjeträffar och möten med patientföreningar är några exempel på vad som har stått på schemat.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />– Det kan betyda mycket att träffa andra som faktiskt vet, på riktigt, vad du går igenom. Men också att få möjlighet att stötta och hjälpa andra som är i samma situation, säger Andreas Hellström.<br /><br />Han betonar att Kraftens hus också har haft stor betydelse för de cancerdrabbade som har varit direkt involverade i utvecklingen av verksamheten. Flera personer har tagit sig an nya roller, roller de tidigare inte kunnat tänka sig, och arbetar aktivt för att hjälpa andra i likartade situationer. Det här har också haft positiv påverkan på deras egen relation till sin sjukdom och livssituation.<br /><br />– Jag blir ödmjuk av att se hur detta projekt har påverkat de som varit med i utvecklingsprocessen, säger han.<br /><br />Under året har Kraftens hus nominerats till flera priser och utmärkelser, bland annat Swedish Design Award, International Service Design Award, Götapriset och Chalmers pris för forskning som har fått påverkan på samhället. <br /><br />Andreas Hellström berättar att det finns intresse för ett Kraftens hus på flera håll i landet, och verksamheten har fått pengar från Vinnova för att undersöka hur det skulle vara möjligt att växa.<br /><br />– Framöver hoppas jag att Kraftens hus kommer finnas på fler orter. Jag vill gärna att vi kan fortsätta utveckla hur patienter och närstående kan driva innovation och vara en resurs i välfärdsutvecklingen, för att hjälpa både sig själva och andra. Men också få möjlighet att arbeta ännu mer med hur vi kan samverka med andra aktörer och skapa en ännu bättre välfärd, säger han.<br /><br /><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström<br /><br /><strong>Kontakt: </strong><br />Andreas Hellström, Chalmers, <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se</a>, 076-1191423, <br />Carina Mannefred, verksamhetsansvarig Kraftens hus, <a href="mailto:carina.mannefred@rccvast.se">carina.mannefred@rccvast.se</a>, 070-6067000<br /><br /><strong>Mer information:</strong><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/sveriges-foersta-stoedcentrum-foer-cancerdrabbade-invigs-2400900">Sveriges första stödcentrum för cancerdrabbade invig</a>s – pressmeddelande i februari 2018 <br />Kraftens hus webbsida: <a href="http://kraftenshus.se/">kraftenshus.se</a><br />Mon, 04 Feb 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Studie-om-hur-luftfororeningar-sprids-i-atmosfaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Studie-om-hur-luftfororeningar-sprids-i-atmosfaren.aspxSå omvandlas luftföroreningar i atmosfären – ny studie<p><b>Omfattande forskningssamarbete mellan forskare i Tyskland, England och Sverige har bidragit till ett helt nytt angreppssätt vid studier av partikelbildning i atmosfären. Upptäckten av hur luftföroreningar interagerar med varandra påverkar bland annat klimatmodellering. Studien publiceras i tidskriften Nature. ​</b></p>Upptäckten är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan ett forskningscentrum i tyska Jülich, University of Manchester, Göteborgs universitet, Chalmers, IVL Svenska Miljöinstitutet och flera andra internationella forskarlag. Forskarna har tittat särskilt på hur den atmosfäriska partikelbildningen från så kallade terpener - ämnen som avges från till exempel skog - påverkas av andra luftföroreningar.​<div><br /></div> <div>De inblandade Chalmersforskarna ​<span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/david-simpson.aspx">David Simpson</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/Robert-Bergström.aspx">Robert Bergström</a> på <a href="/sv/institutioner/see/forskning/MOF/Sidor/default.aspx">avdelningen för Mikrovågs- och optisk fjärranalys</a> ansvarade för beräkningarna i de globala modeller som ingår i studien, som publicerades 31 januari 2019 i tidskriften Nature. </span><div><br /></div> <div>– Med den här nya kunskapen kommer vi kunna studera även hur andra ämnen reagerar sinsemellan i olika miljöer. Förhoppningsvis kommer det leda fram till skarpare beräkningar av framtida partikelpåverkan på klimat och luftkvalitet, säger David Simpson, professor.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <br /><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-018-0871-y">Länk till artikeln: <span style="background-color:initial">&quot;Secondary organic aerosol reduced by mixture of atmospheric vapours&quot;, i tidskriften Nature</span></a><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-019-00263-1">Länk till Nature news, som ger ett kortfattat populärvetenskapligt perspektiv på studien</a><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div><a href="https://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//upptackt-kastar-nytt-ljus-over-hur-luftfororeningar-omvandlas-i-atmosfaren.cid1615028">Pressmeddelande från Göteborgs Universitet: Upptäckt kastar nytt ljus över hur luftföroreningar omvandlas i atmosfären​</a><span style="background-color:initial">.</span></div></div>Fri, 01 Feb 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Optimisten-för-havet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Optimisten-f%C3%B6r-havet.aspxOptimistjollar av återvunnen plast<p><b>Optimist för havet är ett projekt som vill uppmärksamma de enorma mängder plast som finns i våra hav. Chalmers och SSPA har i vinter tillverkat optimistjollar av plastskräp som i somras samlades in längs den svenska kusten med hjälp av frivilliga.</b></p><p class="chalmersElement-P"><span>Optimistjollarna har byggts av experter på Chalmers och SSPA. Plastskräpet har sorterats, malts ner och kapslats in och härdats. Nu är den första optimistjollen klar och på Båtmässan under temadagen om miljö döps den av Team Anna, en av projektets fyra ambassadörer och 10-åriga Freja Björling Duell från Segelsällskapet Kaparen i Gottskär söder om Göteborg. Namnet har valts i en omröstning i sociala medier.<br /><br />– Det är fantastisk kul att döpa vår första färdiga jolle gjord av skräp från havet. Visst är det bra att plasten som finns i haven kan tas tillvara, men lösningen på problemet är inte att städa utan istället att stoppa tillförseln. Det är här vi kan göra skillnad genom att visa upp våra fina jollar och genom utbildning, säger Thomas Hansson-Mild, projektledare för Svenska Seglarförbundet.<br /><br /></span></p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilken miljöeffekt har båttillverkning av återvunnen plast?</h3> <div> Som en del av projektet Optimist för havet så vill forskarna också ta reda på om den här typen av båttillverkning med återvunnen plast har en positiv miljöeffekt. Studenter vid masterprogrammet Production engineering kommer därför att göra en livscykelanalys och jämföra tillverkningsprocesserna med nya material gentemot återvunnen plast. Resultatet av den studien kommer att säga mer om ifall återanvändning är ett alternativ jämfört med att destruera plasten. </div> <div> </div> <div>– Eftersom materialet vi använder är återvunnen plast så har vi förhoppningar om en positiv miljöeffekt när det gäller själva produktionen. Men det finns fortfarande frågetecken kring tillverkningsprocessen och hur båten används. Vi vill ju att optimistjollen fortfarande ska fungera lika bra som en traditionellt byggd optimist och inte läcka ut några farliga substanser, säger Mélanie Despeisse, forskarassistent vid Chalmers. </div> <div>  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer info</h3> <div>Optimist för havet är ett treårigt samverkansprojekt som drivs av Håll Sverige rent, Sjöräddningssällskapet och Svenska seglarförbundet med finansiering av Postkodlotteriet. Det främsta syftet med projektet är att visa hur mycket skräp som hamnar i havet och på så sätt bidra till att minska tillförseln.</div> <div><a href="http://optimistforhavet.se/">http://optimistforhavet.se/</a></div> <div> </div> <div>Cirka 30 kubik skräp har samlats in av frivilliga under våren och sommaren 2018 längs med den svenska kusten, varav sex kubik plastskräp skickats till Chalmers. Allmänheten, frivilliga sjöräddare och andra aktörer har varit med och plockat. Sjöräddningssällskapet har optimerat fyra miljöräddningssläp för att underlätta insamlingen av skräpet. Sammanlagt ska fem jollar byggas.</div> <div> </div> <div>Bygget sker på SSPA Sweden AB av Christian Finnsgård, forskningschef, och John McVeagh, båtbyggare och seglare samt Giada Lo Re, docent vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div> </div> <div>TID för dop: 5 februari 2019 kl. 18.15-18.45</div> <div>PLATS: Scenen, A-hallen Båtmässan, Svenska Mässan Göteborg</div> <p></p>Thu, 31 Jan 2019 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Elever-tror-pa-magnetism-for-mer-hallbara-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Elever-tror-pa-magnetism-for-mer-hallbara-transporter.aspxElever tror på magnetism för mer hållbara transporter<p><b>​Kan magnetism vara nyckeln till mer hållbara transporter? Det tror skoleleverna i tävlingen Framtida transporter, där forskare från Chalmers deltog för sjunde året i rad. – Som vanligt var bidragen lysande, säger Per-Olof Arnäs, ordförande i juryn.</b></p><div><p class="chalmersElement-P">​<span></span><span><span><em><strong>Längst ner på sidan kan du lyssna på ett avsnitt av Logistikpodden med Per-Olof Arnäs om Framtida transporter 2019, och en intervju med vinna</strong></em><span></span></span><em><strong>rna.<br /><br /></strong></em></span>Transportnäringens största utmaningar är att göra transporter energismartare, miljövänligare och effektivare. I skolprojektet Framtida transporter - med Chalmers som en av flera projektpartners - har 800 skolelever tagit fram kreativa idéer för att möta utmaningarna. <br /></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div>Under finalen den 29 januari på Universeum presenterades över 30 olika förslag för en mer hållbar framtid. Per-Olof Arnäs, universitetslektor på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, är ordförande i juryn och sitter med i styrgruppen för projektet. Han är imponerad av elevernas insatser.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Årets nyckelord var utan tvekan “magnetism”, där flera bidrag hade detta i sina lösningar. Tvåan i tävlingen, Fenestra Centrum 8C, hade till exempel utvecklat ett par magnetiska skor som människor ska kunna använda för att springa fortare och längre i framtiden, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Varför är det här projektet viktigt?</strong></div> <div> </div> <div>– Att unga i 14-15 -årsåldern får chans att tänka stort och fritt och att vuxna verkligen tar sig tid att lyssna och diskutera med dem om deras idéer är något som kan sätta djupa spår och så många frön. Jag har flera gånger stött på före detta tävlande som har kommit fram och berättat historier om hur de fick högre betyg i teknik efter tävlingen och hur de gjort nya val, delvis som ett resultat av projektet. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att Chalmers ska engagera sig i detta projekt ser jag personligen som helt självklart. Vi försöker, inom ramen för tävlingen, förmedla både vikten av nyfikenhet och upptäckarglädje och hur ett systemperspektiv är nödvändigt för att förstå – och på sikt förändra – världen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad tar du med dig från elevernas presentationer?</strong></div> <div> </div> <div>– Mängder med energi och tillförsikt inför framtiden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Anna Havel, projektledare för Framtida transporter och pedagog på Universeum, betonar också vikten av projektet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett dilemma att transportsystemet, som är till så stor nytta för oss, samtidigt är ett av de största hoten mot natur och klimat. Men genom att engagera och intressera elever för innovationer och hållbar utveckling kan kanske framtidens transporter vara säkrade, säger hon. <br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Ulrika Ernström</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Vinnarna i Framtida transporter 2019</h4> <div> </div> <div>Första pris i Framtida transporter 2019 gick till Friskolan i Kärna 8 Ankaret/Fendern. </div> <div> </div> <div>Juryns motivering: &quot;Årets vinnare har genom en kreativ idé lyckats väva in många intressanta och bra idéer från naturen. Materialvalen gör vinnaren till ett hållbart transportalternativ. Vi ser fram emot att se denna drönare ovanför våra huvuden i framtiden!</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers hederspris, ett besök på Chalmers lab för självkörande fordon, Revere, gick till en annan klass från samma skola som hade designat ett smart kapselsystem för självkörande mobilitet. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om Framtida transporter</h4> <div> </div> <div>Framtida transporter har arrangerats av Universeum sedan 2012 och bygger på en arbetsmodell som engagerar lärare, elever, näringsliv, akademi och politik. Arbetssättet ger stora möjligheter att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor samt att arbeta över ämnesgränserna. I Framtida transporter får eleverna insyn i de många möjligheter till studier och arbete som transportsektorn erbjuder. Samtidigt får de vuxna möta framtidens potentiella medarbetare och ta del av deras idéer.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>2019 genomfördes Framtida transporter i samarbete med Chalmers, Greencarrier, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Stad Trafikkontoret, Göteborgs universitet, Hogia, SARF, Svensk Sjöfart, Taxi Göteborg, Volvo, Västsvenska paketet, Västtrafik samt Kollektivtrafik och Infrastruktur i Västra Götalandsregionen.</div> <div> </div>Wed, 30 Jan 2019 07:00:00 +0100