Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 22 Oct 2018 11:11:05 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspxFejknyheter vs kritiskt tänkande<p><b>​En gång visste man att jorden var platt, nu vet alla att den är rund. Det är viktigt att förstå att det vi kallar fakta kan ändras. Annat är det med fenomen som fake news. På hållbarhetsdagen, 23 oktober, lyfter Sheila Galt fenomenet under en workshop.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fake news och pseudovetenskap har alltid funnits. I samband med senaste presidentvalet i USA hamnade fejkade nyheter i medierapporteringens epicentrum. Idag hotar de, och så kallade alternativa fakta, förtroendet för media, samhällsinstitutioner och forskarvärlden när de sprider desinformation om bland annat politiska meningsmotståndare, journalister eller klimatförändringar.</span><div><br /></div> <div>Sheila Galt delar sin tid mellan Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers och Teknoteket på vetenskapscentret Universeum. Det är där vi möts på sjätte våningen, ovanför ödlor, pirayor, regnskog, sengångare och tocotukaner. Just nu förbereder hon aktiviteter– Creepy Science – inför höstlovet. Då ska barn och ungdomar få testa experiment och kanske punktera några myter.</div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Klimatförnekare som psykologiskt fenomen</h4></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/sheila_IMG_.jpg" alt="Foto på Sheila Galt." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />– Vi kan göra så mycket mer när det gäller fake news, gimmicks och pseudovetenskap. Under workshopen på Hållbarhetsdagen vill jag att deltagarna ska vara delaktiga, och inte bara bli matade. Tanken är att lyfta möjligheter och ansvar när det gäller frågorna. Så vi ska dra i ett par trådar och förhoppningsvis få fler hjärnor att tänka till.</div> <div>Sheila Galt vill att Chalmers studenter ska få verktyg för att kunna agera mot fake news när de är ute i samhället. </div> <div>– Men då krävs det att detta ingår i vår utbildning. </div> <div>Sheila berättar att Chalmers som universitet idag är svagt när det gäller att agera på fejknyheter och pseudovetenskap. Men det finns goda exempel där forskare tagit initiativ för att motverka dessa strömningar.</div> <div><br /></div> <div>– När det gäller källkritik har bibliotekets personal väldigt bra kurser. Mitt råd är att studenterna går på dessa.</div> <div>Men det finns fler goda exempel på andra initiativ.</div> <div>– Ja, det finns en forskargrupp på Chalmers som har börjat att titta på klimatförnekande som psykologiskt fenomen. De har startat ett internationellt nätverk där de ska försöka motverka detta.</div> <div>Under Hållbarhetsdagen kommer Martin Hultman, initiativtagare till nätverket, att lyfta frågor som orsakerna till vår brist på handling när det gäller klimatfrågan och vad behöver vi göra.</div> <div>– Sedan har matematikern Olle Häggström bloggen Häggström hävdar. Den handlar till stor del om att bemöta pseudovetenskap. Läs den! Vi är dessutom flera som är medlemmar i föreningen Vetenskap och folkbildning.<br /><br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relaterade fenomen</h4></div> <div>– Fake news, gimmicks och pseudovetenskap är relaterade fenomen, säger Sheila Galt. Fake news har blivit något som man använder för att sticka huvudet i sanden och bortse från fakta. Gimmicks, handlar från början om sälj, försäljare vet att saker inte fungerar, det kan vara saker man hänger upp i ett rum för att skapa eller ta bort ”energier”. De flesta vet att de saluför junk, men kunden vill ha lite magiskt tänkande, och köper.</div> <div>Sheila berättar att många som praktiserar pseudovetenskap inte vet om det själva.</div> <div>– Den som gör sig skyldig till pseudovetenskap, vill att det ska ut som riktig vetenskap, och använder sig därför av det vetenskapliga språket. </div> <div><br /></div> <div>Det som oroar henne är de rörelser som väljer att inte lyssna på klimatforskare och därmed inte ändrar på sina beteenden. Här finns personer i maktpositioner. </div> <div>– Det som vetenskapen tagit fram med bästa närheten till det man kan kalla fakta, det har stora grupper förkastat. Detta är livsfarligt och det handlar inte enbart om klimatet. I Sydafrika förnekade presidenten att AIDS kom från HIV-viruset, vilket var ödesdigert. Här hemma i Sverige finns också de som tror att det är farligt att låta samhället vaccinera deras barn. </div> <div>Vinsten för makthavaren är kortsiktigt menar Sheila Galt. De säger något folk kanske vill höra, att vi kan fortsätta som vi gjort och inte behöver göra något som gör ont just nu.</div> <div><br /></div> <div>Sheila Galts uppväxt präglades av vetenskap. Föräldrar var universitetsutbildade och fadern forskade. </div> <div>– Så när jag var ung var det en fascination att möta folk som tänkte helt annorlunda, jag blev fängslad av de som trodde på till exempel tankeöverföring, och tänkte shit, här är hela rörelser med gungfly under fötterna. Den nyfikenheten har jag haft med mig genom livet.  När jag talade med en kollega från Chalmers i ett helt annat sammanhang, nämnde hon en vän som startat föreningen Vetenskap och folkbildning, d<span style="background-color:initial">är jag nu är medlem och för några år sedan även satt i styrelsen”.</span><br />. </div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Relationen till media​</h4></div> <div>I teasern till programpunkten på Hållbarhetsdagen står det att Chalmers studenter och anställda har (bör ha) goda förutsättningar att hjälpa allmänheten och politiska beslutsfattare att se skillnad på vetenskapligt underbyggda ”sanningar” och ”fake news”. Här är ofta massmedia en viktig kanal.</div> <div>Men en del forskare tycker å ena sidan att mediebevakningen av deras ämne är dålig – å andra sidan vill de själva inte ställa upp i media? Hur kan relationen mellan forskare och journalist bli bättre?</div> <div>– Det finns en rädsla att någon ska berättat om ens vetenskap på ett felaktigt sätt, att journalisten inte är tillräckligt påläst. Det är nog erfarenhet, att det inte blir riktigt rätt. Har man dessutom inte fått kontrolläsa texten så kan det bli så att forskningen hamnar fel i texten. Men självklart är det viktigt med media. </div> <div>Sheila menar att det avgörande för vetenskapen är att man fortsätter att ifrågasätta, men det är viktigt att förstå vidden av den forskning som exempelvis beskriver klimatförändring.</div> <div><br /></div> <div>Innan vi skiljs åt så rekommenderar Sheila Debunking handbook, en handbok i att slå hål på falska myter. Författarna ger exempel på hur människor hanterar information, förstår man inte det är det svårt att nå fram med vetenskapliga fakta. Med den kan man hjälpa allmänheten med att tolka fakta. Exemplet med klimatforskningen tas upp där.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin, <br />Fotot på Sheila Galt: Mikael Nystås</div> <div><br /></div> <div><b> </b></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/hallbarhetsdagen2018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hållbarhetsdagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><span></span><a href="https://www.skepticalscience.com/Debunking-Handbook-now-freely-available-download.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Debunking handbook ​</a><br /></div> <div><b>Olle Häggström:</b><br /><a href="http://haggstrom.blogspot.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Häggström hävdar</a><br /><a href="http://www.math.chalmers.se/~olleh/konsensus.pdf%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskaplig konsensus <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">em kan man lita på?</span></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​Fri, 19 Oct 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Slutsatsen-star-fast-Dubbdack-tar-fler-liv-an-de-raddar-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Slutsatsen-star-fast-Dubbdack-tar-fler-liv-an-de-raddar-.aspxSlutsatsen står fast: Dubbdäck tar fler liv än de räddar<p><b>Den 1 oktober 2018 presenterade Chalmers en studie av dubbdäcks påverkan på mänsklig hälsa. Efter medieuppgifter om ifrågasättande från däcktillverkaren Nokian Tyres svarar nu Chalmers forskare. De tillbakavisar samtliga påståenden om felaktigheter.</b></p><div>​Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson skriver:</div> <div> </div> <div>Vi har studerat positiv och negativ påverkan på mänsklig hälsa kopplat till <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Dubbdack-tar-fler-liv-an-de-raddar.aspx">användningen av dubbdäck ur ett livscykelperspektiv</a>. Resultaten visar tydligt att den negativa påverkan väger över.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Användningen av dubbdäck i Skandinavien</h4> <div>Den negativa effekten domineras av partiklar som slits upp vid användningen av dubbdäck, här i Skandinavien (67-77 procent).</div> <div> </div> <div>Nokian Tyres kritiserar vår studie och hävdar följande, enligt bland andra <a href="https://teknikensvarld.se/nokian-tyres-sagar-chalmers-studie-av-dubbdack/">Teknikens värld</a>, som vi nedan citerar i kursiv stil:</div> <div> </div> <div><em>”Dubbdäck river upp större partiklar som har en diameter på minst 10 mikrometer (PM10). Det är problematisk att man i undersökningen utgår från att människorna ständigt är utsatta för PM10-partiklar.”</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <div>I sitt svar känns företaget inte vid att dubbdäck även river upp hälsofarliga mindre partiklar. Enligt Ferm and Sjöberg (2015) slits 20-50 mg luftburna partiklar i storleken 2,5-10 mikrometer (så kallade PM2.5-PM10) per fordonskilometer vid användning av dubbdäck. Det är dessa partiklar, i storleken PM2.5-PM10, som vi har räknat på, vilka är sammankopplade med olika hälsoproblem såsom hjärt- och lungsjukdomar. Vidare har vi endast inkluderat partiklar från slitage under vinterhalvåret då dubbdäck faktiskt används. Alla utsätts inte alltid för detta slitage, varför ett genomsnittligt upptag av partiklar (upp till 10 mikrometer) för den Europeiska befolkningen (Goedkoop et al., 2013) använts i studien.</div> <div> </div> <div><em>“Även de som kör med dubbfria vinterdäck drar nytta av dubbdäck som gör vägbanan mer sträv vilket gör att odubbade däck får bättre grepp.”<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div>Denna effekt är medräknad i den statistik som vi använder oss av över minskat antal olyckor vid användning av dubbdäck istället för odubbade däck (Elvik, 1999).</div> <div> </div> <div><em>“Ett förbud för att använda dubbdäck skulle inte förbättra miljön eller folkhälsan, utan läget skulle tvärtom förvärras då minskad dubbdäcksanvändning skulle öka behovet av sandning vilket är en stor källa för partiklar.”</em></div> <div> </div> <div>Vår studie visar alltså att folkhälsan drabbas negativt vid användningen av dubbdäck. Enligt vår vetskap så finns heller ingen direkt koppling mellan minskad dubbdäcksanvändning och ökad sandning. Som alternativ till dubbdäck ser vi flera ytterligare potentiella alternativ, exempelvis elektroniska antisladdsystem och slitstark asfalt. Men alla dessa skulle behöva studeras vidare ur ett livscykelperspektiv för att utreda både för- och nackdelar samt för att kunna uttala sig kring deras potential som alternativ till dubbdäck. Vi kan idag inte bedöma hälsoeffekten av alternativen. Påståendet ovan är alltså inte belagt.</div> <div> </div> <div><em>”I debatten om vinterdäck är det viktigt att uppmärksamma både trafiksäkerhets- och miljöaspekter utan att ta parti för antingen dubbdäck eller odubbade däck.”</em></div> <div> </div> <div>Vi instämmer. Vi har i denna studie koncentrerat oss på påverkan på mänsklig hälsa när det gäller dubbdäck. Såväl negativ som positiv. Här har vi närmat oss frågan neutralt, och värderat alla skillnader mellan dubbat och odubbat som vi har kunnat identifiera som relevanta i sammanhanget.</div> <div> </div> <div>Resultatet från våra beräkningar visar att partikelslitaget på vägar från användningen av dubbdäck bidrar stort till negativ påverkan på människors hälsa, och överstiger den positiva effekten i Skandinavien i form av räddade liv. Vi rör oss inom ett relativt stort spann där försiktiga siffror ska jämföras mot varandra, och höga uppskattningar på motsvarande sätt.</div> <div> </div> <div><strong>För Sverige innebär det – om vi räknar högt – 770 räddade levnadsår, tack vare dubbarna, och cirka dubbelt så många förlorade levnadsår enbart på grund av partikelslitaget. Om vi räknar lågt – 60 räddade levnadsår i Sverige – kan de negativa hälsoeffekterna av partikelslitage vara omkring 7 gånger så stora som de positiva effekterna.</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Produktionen av dubbar </h4> <div>Så till produktionsfasen som, enligt vår studie, förorsakar 23-33 procent av den negativa hälsoeffekten, så gott som uteslutande utanför Skandinavien.</div> <div> </div> <div><em>”Dubbarna innehåller väldigt små mängder kobolt och endast på dubbens hårdmetallstift för att förbättra styrkan. Hårdmetallstiften på ett dubbdäck innehåller totalt cirka 5 gram kobolt.”</em></div> <div> </div> <div>Vi har räknat med att ett dubbdäck maximalt innehåller 5 gram kobolt.</div> <div> </div> <div><em>“Däckindustrin använder nästan uteslutande, upp till 95 procent, återvunnen hårdmetall”</em></div> <div> </div> <div>Även återvunnen hårdmetall har haft en påverkan på människors hälsa i gruvsektorn. I våra beräkningar har vi utgått från en återvinning på 10-14 procent av hårdmetall baserat på den genomsnittliga globala återvinningen för volfram, som är huvudbeståndsdelen i hårdmetall (Graedel et al., 2011; Leal-Ayala et al., 2015). Om däckindustrin har en högre återvinningsgrad är detta glädjande. Vi välkomnar uppgifter från Nokian Tyres som i så fall kan belägga detta påstående.</div> <div> </div> <div><em>“Kobolt finns inte enbart i Kongo utan utbrytning sker även till exempel i Finland.”</em></div> <div> </div> <div>Den globala produktionen av kobolt domineras av Kongo-Kinshasa med 50 procent (USGS, 2017), varför vi i våra beräkningar utgår ifrån att all bruten kobolt kommer därifrån. Om man istället utgår från att 50 procent av bruten kobolt kommer från Kongo-Kinshasa – och väldigt förenklat utgår från att resten produceras i länder där säkerhets- och hälsodata från gruvindustrin kan representeras av den i USA – så minskar den totala negativa hälsopåverkan kopplat till användningen av dubbdäck med 4-10 procent. Vi vet att det är en säker underskattning av hälsopåverkan.</div> <div> </div> <div><strong>Vi är alltså trygga i slutsatsen att dubbdäck, generellt, skördar liv även utanför områden med vintriga förhållanden, och i storleksordningen en tredjedel av den negativa hälsoeffekten. Den tillverkare som hävdar annorlunda bör härleda, och visa, att just deras resursflöden avviker från de gängse på marknaden.</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Kobolt generellt</h4> <div>Avslutningsvis har flera aktörer reagerat på att användningen av kobolt i just dubbdäck är liten i förhållande till all annan användning, som exempelvis i elektronik och fordonsbatterier.</div> <div> </div> <div>Ja, självklart är det så. Men i just denna studie fokuserar vi på hälsoeffekterna av dubbdäck. Även koboltproblematiken – och det mänskliga lidande som är förknippat med gruvbrytningen – har betydelse i den jämförelsen. Det är det vi säger.</div> <div> </div> <div>Det betyder inte att vi förringar den allvarliga kobolt-problematiken i stort. Tvärtom. </div> <div> </div> <div>Chalmers arrangerade nyligen världens första konferens i ämnet batteriåtervinning. Batteriforskaren Martina Petranikova pekade då i media på behovet av att återvinna bland annat kobolt. I mars visade en kollega på möjligheten att återvinna kobolt och andra material från bilar för att åstadkomma en mindre slösaktig materialomsättning i samhället. Vår grupp har i en tidigare studie också tittat på alternativ för att ersätta kobolt med material baserade på det mer förekommande grundämnet kol (Arvidsson and Sandén, 2017).</div> <div> </div> <div>Vi måste också förstå att det inom många stora användningsområden finns hög potential för utnyttja koboltmaterialet om och om igen. Dock inte i fallet dubbdäck (Furberg et al., 2019). Vid förslitning av dubbarna sprids det mesta av hårdmetallen ut i miljön och är förlorat ur det kretslopp som vi människor kan utnyttja – i princip spridd för alltid.</div> <div> </div> <div><strong>Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson</strong></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Referenser</h4> <div><ul><li>Arvidsson, R., Sandén, B.A., 2017. Carbon nanomaterials as potential substitutes for scarce metals. J. Clean. Prod. 156, 253-261.</li></ul></div> <div><ul><li>Elvik, R., 1999. The effects on accidents of studded tires and laws banning their use: a meta-analysis of evaluation studies. Accid. Anal. Prev. 31(1), 125-134.</li></ul></div> <div><ul><li>Ferm, M., Sjöberg, K., 2015. Concentrations and emission factors for PM2.5 and PM10 from road traffic in Sweden. Atmospheric Environ. 119, 211-219.</li></ul></div> <div><ul><li>Furberg, A., Arvidsson, R., Molander, S., 2019. Dissipation of tungsten and environmental release of nanoparticles from tire studs: A Swedish case study. J Clean. Prod. 207, 920-928.</li></ul></div> <div><ul><li>Goedkoop, M., Heijungs, R., Huijbregts, M., De Schryver, A., Struijs, J., van Zelm, R., 2013. ReCiPe 2008. A life cycle impact assessment method which comprises harmonised category indicators at the midpoint and endpoint level. Dutch Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment (VROM), The Hague.</li></ul></div> <div><ul><li>Graedel, T.E., Allwood, J., Birat, J.P., Buchert, M., Hagelüken, C., Reck, B.K., Sibley, S.F., Sonnemann, G., 2011. What do we know about metal recycling rates? J. Ind. Ecol. 15(3), 355-366.</li></ul></div> <div><ul><li>Leal-Ayala, D.R., Allwood, J.M., Petavratzi, E., Brown, T.J., Gunn, G., 2015. Mapping the global flow of tungsten to identify key material efficiency and supply security opportunities. Resour. Conserv. Recycl. 103, 19-28.</li></ul></div> <div><ul><li>USGS, 2017. (U.S. Geological Survey) 2015 Minerals Yearbook Cobalt [Advanced release]. September, 2017.</li></ul></div> <div> </div>Fri, 19 Oct 2018 00:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspxKolfiber kan lagra energi<p><b>En chalmersledd studie visar att det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder. Det öppnar nya möjligheter för så kallade strukturella batterier, där kolfibern blir en del av energisystemet. Den här typen av multifunktionella material kommer att kunna minska vikten väsentligt i framtidens flygplan och bilar – vilket är en nyckelutmaning för elektrifiering.</b></p><div>​Passagerarflygplan måste bli betydligt lättare än idag för att kunna drivas med el. Även för bilar är minskad vikt mycket betydelsefullt för att körsträckan per batteriladdning ska kunna bli längre.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik på Chalmers, forskar om kolfibrernas förmåga att utföra fler uppgifter än att enbart vara förstärkningsmaterial. De kan till exempel lagra energi.</div> <div> </div> <div> </div> <div>– En kaross skulle då inte bara vara ett bärande element utan också fungera som batteri, säger han. Kolfibern kommer även att kunna användas för andra ändamål så som att ta tillvara på rörelseenergi, till sensorer, och som ledare av både energi och data. Om alla dessa funktioner var delar i en bilkaross eller ett flygplansskrov så skulle det kunna minska vikten med upp till 50 procent. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Leif Asp har lett en tvärvetenskaplig grupp av forskare som nyligen publicerade en studie om hur kolfibrers mikrostruktur påverkar deras elektrokemiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att fungera som elektrod i ett litiumjonbatteri. Detta har hittills varit ett helt outforskat område.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><img alt="Leif Asp kolfiber" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Leif%20Asp%20kolfiber%20webb.jpg" style="margin:5px" /><br /><em>Leif Asp med en spole med kolfibergarn. Elektroderna i ett strukturellt litiumjonbatteri består av kolfibergarn som ligger i ett rutnät i en polymer (se illustration). Varje tråd består av 24 000  enskilda kolfibrer.</em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><div style="text-align:left"></div></div> <div> </div> <div>Forskarna har studerat mikrostrukturen hos olika typer av kommersiellt tillgängliga kolfibrer. De har upptäckt att kolfiber med små och svagt orienterade kristaller har goda elektrokemiska egenskaper men lägre styvhet relativt sett. Jämför man detta med kolfiber som har stora och orienterade kristaller så är styvheten visserligen högre, men de elektrokemiska egenskaperna är för låga för att kunna användas i strukturella batterier.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><span><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kolfiber" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Kolfiberrulle_webb.jpg" width="278" height="416" style="margin:5px 10px" /></span></div> <div> </div> <div>– Nu vet vi hur multifunktionella kolfibrer ska tillverkas för att uppnå hög energilagringsförmåga och samtidigt tillräckligt hög styvhet, säger Leif Asp. Att gå ner lite i styvhet är inga problem för många tillämpningar, såsom bilar och cyklar. Marknaden domineras idag av dyra kolfiberkompositer med en styvhet som är anpassad för flygplan. Här finns det alltså möjlighet för kolfibertillverkarna att utöka sitt sortiment.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div>I studien hade kolfibertyperna med goda elektrokemiska egenskaper något högre styvhet än stål, medan den typ som hade för dåliga elektrokemiska egenskaper är drygt dubbelt så styv som stål.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna samarbetar med både bil- och flygindustri, och Leif Asp säger att det för flygindustrins del kan vara aktuellt att öka kolfiberkompositernas tjocklek för att kompensera för minskad styvhet hos strukturella batterier. Det skulle i sin tur också öka kapaciteten för energilagring.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyckeln är att optimera fordonen på systemnivå – utifrån både vikt, hållfasthet, styvhet och elektrokemiska egenskaper. Det är lite av ett nytt sätt att tänka för fordonsbranschen, där man är mer van vid att optimera enskilda delar. Strukturella batterier kan kanske inte bli lika effektiva i sig som traditionella batterier, men eftersom de har en strukturell lastbärande förmåga så kan man göra mycket stora vinster på systemnivå.</div> <div> </div> <div> </div> <div> – Den lägre energitätheten hos strukturella batterier skulle dessutom troligtvis göra dem säkrare än vanliga batterier, särskilt i kombination med att de inte skulle innehålla några flyktiga ämnen.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs artikeln <br /></h3> <p class="chalmersElement-P"><a title="Länk till den vetenskapliga artikeln" href="http://iopscience.iop.org/article/10.1088/2399-7532/aab707/meta">Graphitic microstructure and performance of carbon fibre Li-ion structural battery electrodes</a> i tidskriften Multifunctional Materials.</p> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Samarbete med Airbus </h3></div> <div><a title="Länk till artikel om samarbete med Airbus" href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Airbus-i-samarbete-kring-multifunktionella-material-.aspx">Airbus i samarbete kring multifunktionella material</a><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /></h5> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Leif Asp, professor i material- och beräkningsmekanik, Chalmers, 031-772 15 43, <a href="mailto:%20leif.asp@chalmers.se">leif.asp@chalmers.se<br /></a></div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Text: Johanna Wilde &amp; Marcus Folino</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /><a href="mailto:%20leif.asp@chalmers.se"></a></div>Thu, 18 Oct 2018 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspxJämställdhet ett kraftfullt verktyg för högre kvalitet<p><b>​Tack vare idogt jämställdhetsarbete har hans institution gått från 0 till 40 procent kvinnor på 20 år, och på köpet ökat sin forskningskvalitet. Nu blir Paul Walton, professor i kemi vid Yorks universitet, rådgivare i Chalmers stora stiftelsesatsning på jämställdhet.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag har besökt mer än tvåhundra universitet och institutioner över hela världen och pratat om jämställdhet. Men Chalmers är annorlunda, säger Paul Walton.</span><div>Han syftar på Chalmers tioåriga satsning Jämställdhet för excellens, även kallad Genie som en förkortning av det engelska namnet Gender Initiative for Excellence. Med en budget på 300 miljoner kronor har satsningen som mål att öka andelen kvinnliga professorer vid Chalmers från dagens 17 till 40 procent.</div> <div>– Det är den överlägset största enskilda investeringen i jämställdhet som något universitet har gjort. Chalmers har stora problem med jämställdhet, men har nu insett det och är beslutsam om att göra något åt det. Publikens ansikten vittnade om stort engagemang, säger Paul Walton som tidigare under dagen hållit ett föredrag för chalmersledare och medarbetare i Palmstedtsalen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Jämställdhet och kvalitet går hand i hand</strong></div> <div>När Paul Walton började arbeta med jämställdhet inom akademin för 25 år sedan var det huvudsakliga motivet rättvisa mellan könen. Men på senare år har forskning visat att jämnare könsbalans leder till större vetenskaplig framgång, och ökad kvalitet är numera ett kärnmotiv. Faktiskt menar Paul Walton att jämställdhetsarbete är ett av de kraftfullaste verktygen ett universitet har att ta till i sin strävan att förbättras.</div> <div>– Vi vet att vi, och förmodligen alla universitet, har interna strukturer och kulturer som ger män bättre karriärmöjligheter än kvinnor. Även om skillnaden är liten verkar den på många personer under lång tid, vilket leder till stora effekter. Vi måste bli bättre på att ta tillvara hela befolkningens kompetens för att ta nästa steg i kvalitet, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div>Så hur gör man för att uppnå jämställdhet? Enligt Paul Walton är det viktigt att dela data brett och öppet, till exempel kring lön och kvalifikationer vid befordran, och att könsuppdela all statistik. Ledarskapet är också en nyckel, framför allt på institutionerna.</div> <div>– Det är huvudsakligen på institutionerna som den kulturella förändringen sker, och där är prefekten en viktig förebild.</div> <div><br /></div> <div><strong>Omfamna en samhällsvetare</strong></div> <div>Man behöver också omfamna och lära känna den samhällsvetenskapliga forskningen kring vad som orsakar ojämlikhet mellan könen. Till exempel har alla – såväl kvinnor som män – omedvetna fördomar eller snedvridningar (bias). Tester visar bland annat att människor i genomsnitt värderar ett CV med ett mansnamn högre än samma CV med ett kvinnonamn.</div> <div>I Storbritannien har det blivit vanligt att försöka komma tillrätta med problemet genom att träna folk i att bli medvetna om sina snedvridningar och själva korrigera dem.</div> <div>– Tyvärr funkar det inget vidare. Vi har bara funnit en enda fungerande lösning: Att i varje kommitté för anställning, befordran eller lön ha en observatör med enda uppgift att notera snedvridningar, säger Paul Walton.</div> <div>Till exempel kan observatören mäta hur lång tid som ägnas åt att diskutera varje kandidat och räkna antalet negativa respektive positiva kommentarer. </div> <div><br /></div> <div><strong>Världsunik satsning</strong></div> <div>Paul Walton ser att Chalmers med sin stora satsning har möjlighet att prova nya och intressanta metoder för att bekämpa ojämlikhet, till exempel utnämningar reserverade för kvinnor och nya sätt att mäta akademisk framgång.</div> <div>– Världen kommer att titta på er. Det här är som sagt den största jämställdhetssatsningen jag hört talas om inom akademin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att vara obekväm</strong></div> <div>En utmaning är motreaktionerna som enligt Paul Walton kommer på allt som verkar ge kvinnor en fördel. Man måste vara beredd på att vara obekväm. Det är något som Thomas Nilsson, prefekt på institutionen för fysik, tar med sig från Waltons föredrag. Han liknar vägen till att bli professor vid en hinderbana. </div> <div>– Banan snitslas av de som redan är inne i systemet, vilket innebär att det reproducerar sig själv. Vi måste använda alla verktyg som finns för att förbättra könsbalansen, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Ingela Roos​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Fakta om Jämställdhet för excellens (Genie)</strong></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Satsningen finansieras av Chalmers stiftelse och har en budget på 300 miljoner kronor över tio år, med start i januari 2019.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ett av målen är att till år 2029 uppnå 40 procent kvinnliga professorer.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Arbetet består huvudsakligen av två delar:</span></li> <ul><li>​Att identifiera och undanröja strukturella hinder som hindrar kvinnors karriärer genom systematiskt och skräddarsytt arbete ute på institutionerna, inspirerat av Athena Swan-programmet i Storbritannien.</li> <li>Direktrekrytering av kvinnliga toppforskare samt se till att övriga rekryteringar resulterar i minst hälften kvinnor, interna anslag till projekt som ökar jämställdheten, samt ett program för kvinnliga gästforskare.</li></ul> <li><span style="background-color:initial">Genies ledningsgrupp kommer att bestå av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Biologi och bioteknik; Mary Sheeran, professor vid Data-​ och informationsteknik och Anders Karlström, prefekt vid Elektroteknik. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Rådgivare är Paul Walton, professor i kemi vid York universitet; Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid GU; Liisa Husu, professor i genusstudier vid Örebro universitet och Anders Linder, chef för Surface radar solutions på Saab AB. En styrgrupp kommer också att tillsättas där bland andra rektor och studentkårens ordförande kommer att ingå. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Kontaktperson för Genie är<a href="/en/Staff/Pages/pernilla-wittung.aspx"> </a><a href="/sv/Personal/Sidor/pernilla-wittung.aspx">Pernilla Wittung-Stafshede​</a>.</span></li></ul></div></div>Wed, 17 Oct 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinf%C3%A5ngning-tekniken-finns,-men-ingen-v%C3%A5gar-ta-f%C3%B6rsta-steget.aspxKoldioxidinfångning: tekniken finns, men ingen vågar ta första steget<p><b>​Det går att stanna vid 1,5 graders uppvärmning av planeten, menar IPCC i ny rapport, men få tror att det kommer ske. För att lyckas måste koldioxidinfångning slå igenom i stor skala. Chalmers har tekniken, men vem vågar ta första steget att kommersialisera?</b></p>​<span>I FNs klimatpanel IPCCs rapport beskrivs hur vi inte bara behöver minska utsläppstakten utan i längden även minska mängden koldioxid i vår atmosfär. Detta innebär att vi måste fånga in koldioxid. Chalmers bedriver forskning på området och har nått mycket långt. En av dem som forskar på området är <a href="/sv/personal/Sidor/henrik-leion.aspx">Henrik Leion​</a>, docent vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik.</span> <div><br /><span></span><div>– Vi måste börja fånga in all koldioxid, oavsett bränsle. Just nu jobbar vi med biobränslen. De fossila bränslena fungerar redan bra att fånga in. Tekniken för detta finns. Det som hindrar oss är främst ekonomi och juridik.<br /><br /><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Koldioxidinfångning/Henrik%20Leionweb.png" alt="Syntolkning: foto på Henrik Leion." style="margin:5px" /></div> <div>Tekniken Henrik Leion undersöker och utvecklar bygger på syrebärande fast material som ersätter förbränning av syre i gasform. Hans forskning ingår i flera projekt runt en teknik som kallas CLC, vilket står för chemical looping combustion. I de flesta fall skapas värmen i kraftverk genom förbränning i luft. Detta bildar koldioxid blandat med någon annan typ av gas, beroende på teknik, och gaser är svåra att skilja från varandra. För att få en så ren ström av koldioxid som möjligt använder man vid CLC ett fast material där syre ingår som oxid, exempelvis vanlig rost. Då skapas istället vatten och koldioxid, vilka är enklare att skilja från varandra. När syret på syrebäraren är förbrukat exponeras den för luft och materialet blir då återoxiderat och kan återanvändas. <br /><br /></div> <div><span>Forskningen på Chalmers inom CLC bedrivs gemensamt av flera forskargrupper över institutionsgränserna. Henrik Leion tittar på hur syrebäraren och bränslet kan optimeras. </span><br /></div> <div>Som läget är nu räcker det inte med att bara fånga in koldioxid från fossila källor. Även koldioxid från bioförbränning måste samlas in för att vi ska kunna åstadkomma negativt nettoutsläpp. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer behöva koldioxidinfångning i mycket stor utsträckning. Utsläppen måste börja sjunka inom bara några år, och gör vi inte tillräckligt nu betyder det att vi runt år 2050 kommer behöva fånga in mer koldioxid än vi släpper ut för att kompensera för vad vi inte gjorde 30 år tidigare, säger han. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Koldioxidinfångning/Järnoxidweb.png" alt="Dekorativ illustration." style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div>CLC är framför allt en teknik som kan fungera vid stationära anläggningar. Infångning innebär tunga laster. Inte nog med att syrebäraren ofta består av någon typ av metall. Den insamlade koldioxiden väger cirka tre gånger mer än bränslet, vilket i sig skulle innebära ökade utsläpp på grund av tyngden för ett fordon.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Ekonomin och juridiken hindrar</strong></div> <div>CLC skulle alltså kunna göra stor nytta om den togs i bruk på kommersiell nivå. Men än vågar ingen ta den ekonomiska risken att satsa på tekniken. Hittills har den testats i Chalmers testanläggning på 12 megawatt med framgångsrikt resultat. Men det krävs en storsatsning för att tekniken ska slå igenom, tror Henrik Leion.</div> <div><br /></div> <div>– Någon måste våga testa tekniken i en 50 megawatt-anläggning. Denna kommer troligtvis gå med förlust till en början, men tekniken behöver detta för att vidareutvecklas, menar han.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom måste det bli billigare att använda tekniken. Priset måste kunna konkurrera med utsläppsrätter. Idag kostar en utsläppsrätt, alltså rätten att släppa ut ett ton koldioxid, cirka 20 euro. CLC är något dyrare, men skulle, med en större satsning kunna bli billigare. Om det blir billigare att samla in koldioxid än att släppa ut den i atmosfären är chansen större att industrin satsar på tekniken. CLC kräver dessutom att stora delar av förbränningssystemet byggs om. Till det kommer nästa problem: lagringen. </div> <div><br /></div> <div>– Det saknas logistik och juridik för att deponera koldioxiden. Det tar dessutom cirka 10 000 år för gasen att omvandlas till kalksten. Koldioxid är inte särskilt farlig, den går inte att jämföra med kärnavfall, men det är enorma mängder vi talar om, säger Henrik Leion.</div> <div><br /></div> <div>Ett juridiskt problem är ansvarsfrågan. Vem ska ha ansvaret för lagringen under 10 000 år? Det har även visat sig svårt att hitta platser där myndigheter och befolkning accepterar lagringen. Ett annat sätt att lagra växthusgasen är att pumpa ner den i tömda oljekällor ute till havs. Det är dyrt och saknas logistik, men det kan bli nödvändigt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Måste tas i bruk</strong></div> <div>Någon typ av infångningsteknik måste tas i bruk. Utan infångningstekniker kommer inte klimatmålen nås. Det som behövs, menar Henrik, är att ett stort energibolag vågar testa tekniken på kommersiell nivå. Det bolaget måste vara berett att förlora pengar. Någonstans kommer förmodligen pengar förloras, men det kan vara något vi får acceptera för att undvika en betydligt högre temperaturökning. Utan infångning har vi inte en chans att stoppa temperaturökningen vid 2 grader, menar Henrik som snart tar ledigt.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ska vara pappaledig och det är ärligt talat inte moraliskt lätt för mig att ta en paus från forskningen i det här läget. Mitt sätt att hantera min klimatångest är att jag måste jobba, säger han. <br /><br />Text och bild: Mats Tiborn</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om koldioxidlagring och Chalmers här:</strong></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-l%C3%B6sningarna-p%C3%A5-klimatfr%C3%A5gan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Politisk vilja en av lösningarna på klimatfrågan</a><br /></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/Koldioxidinfångning-från-biobränslen-med-Chemical-Looping-Combustion-(CLC).aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Koldioxidinfångning från biobränslen med CLC</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Storsatsning-på-teknik-som-kan-minska-växthusgaser.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Storsatsning på teknik som kan minska växthusgaser​</a><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/We-must-take-action-instead-of-arguing-how-costly-it-might-be.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />We must take action instead of arguing how costly it might be​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div>Wed, 17 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-lösningarna-på-klimatfrågan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Politisk-vilja-en-av-l%C3%B6sningarna-p%C3%A5-klimatfr%C3%A5gan.aspxPolitisk vilja en av lösningarna på klimatfrågan<p><b>​Den 8 oktober presenterades en ny stor rapport av FN:s klimatpanel IPCC. Den redogör för vad som skulle hända med jordens klimat om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 jämfört med 2 grader. Det finns möjligheter att klara detta. Men det går trögt. Så är det naivt att vara optimistisk?</b></p><div>IPCC skriver i sin rapport, att det krävs &quot;snabba och långtgående&quot; omställningar för land- och energianvändning, industri-, byggnads- och transportsektorn samt stadsplanering för att lyckas med 1,5 gradersmålet. En halv grad kan vara avgörande för  <span style="background-color:initial">hundratals miljoner människor, havens korallrev och permafrosten. </span></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Minusutsläpp kan behövas</h4> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Energiteknik/filip_220x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" />– Jag tror att vi måste klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi har anledning att vara optimister när det gäller metoder och tekniker samt att det knappast är ett ekonomiskt problem att möta klimatmålet, säger Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem vid avdelningen för energiteknik på Chalmers.  Hans forskning är inriktad på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Förutom det  är han också en av initiativtagarna<b> </b>till forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Ett stort antal universitet, högskolor, industrier och organisationer ska genomföra en sektorsövergripande analys av hur utsläppen från bostäder, transporter och transportinfrastruktur kan minskas för att möta svenska utsläppsmål. <br /></div> <div> </div> <div>IPCC konstaterar att minusutsläpp, negativa nettoutsläpp, kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. <span style="background-color:initial">I dagsläget finns det ett par metoder för att åstadkomma detta och sänka halten av koldioxid i atmosfären. Dessa är skogsplantering, Bio-CCS, eller BECCS, en teknik som avskiljer koldioxid från rökgaser och Direct Air Capture, DAC. Det går också att lagra biokol.</span></div> <div>– Vi måste se allvaret och det akuta i utmaningen, som i huvudsak ligger i allas ansvar att genom politik och marknader skapa incitament för att få bort fossilbaserade produkter och tjänster och att takten snabbt måste ökas. </div> <div><br /></div> <div>Filip Johnsson menar att BECCS och skogsplantering kan implementeras nu. Lagring av biokol sker redan idag, om än i liten skala. Plantering, handlar om ökad inbindning av kol genom förändrad markanvändning. Med BECCS avskiljs koldioxid från stora punktutsläpp av koldioxid från processer som använder biomassa som bränsle. Koldioxiden lagras sedan i djupt liggande geologiska formationer. Det vill säga CCS, Carbon Capture and Storage, avskiljning och lagring av koldioxid, tillämpad på biogena utsläpp.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Politisk vilja och ekonomiska drivkrafter</h4></div> <div>– Det här kan vara från bioeldade kraftvärmeverk, pappers- och massaindustrier eller från processer för framställning av biodrivmedel. CCS-tekniken finns demonstrerad, det är mer fråga om politisk vilja och att samhället hittar en ekonomisk drivkraft, för att investeringar i tekniken ska komma till stånd, säger Filip Johnsson. Tekniken behövs både på fossila och biogena utsläpp.</div> <div><br /></div> <div>Den tredje metoden däremot, Direct Air Capture, DAC, att avskilja koldioxiden från atmosfären är betydligt mer kostsam och får nog ses som en möjlig teknik på längre sikt. Men Filip Johnsson tror att den kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.</div> <div><br /></div> <div>– Då pekar nämligen allt på att vi globalt måste uppnå negativa nettoutsläpp. Tillsammans med de två andra metoderna skulle DAC kunna kompensera för klimatpåverkan från sektorer där vi inte lyckas komma ner till noll, för att vi totalt ska uppnå negativa nettoutsläpp. BECCS tekniken är trots allt beroende på tillgång på biomassa och kan dessutom komma att konkurrera med annan användning av biomassa till exempel i flygsektorn där alternativen är få. </div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Skogen binder kol</h4></div> <div>När det gäller metoderna att skapa negativa nettoutsläpp så saknas idag incitament i de flesta regioner. Världens skogar tar naturligtvis upp och binder koldioxid när de växer, inte minst sker detta i jordens regnskogar. </div> <div>– I detta sammanhang väcker naturligtvis den politiska utvecklingen i Brasilien anledning till oro med risk för ökad avskogning av Brasiliens regnskogar, säger Filip Johnsson.</div> <div><br /></div> <div>Däremot, finns det redan aktiva åtgärder för att öka beskogning i flera länder, exempelvis Kina har skogsplanteringsprogram. Förutom att öka kolinbindningen bidrar detta ofta till andra miljönyttor som ökad biologisk mångfald, minskad jorderosion och bättre luftmiljö.</div> <div> <span style="background-color:initial">Sverige har ett väl utvecklat skogsbruk med nettotillväxt i skogen. Det vill säga skogens kollager ökar trots att vi använder betydande mängder biomassa. Men det finns utmaningar att lösa när det gäller världens biomassasystem. Det kan uppstå konflikter mellan att skapa kolsänkor och att använda biomassa i en framtida bioekonomi. Här pågår forskning på Chalmers och på många håll i världen.</span></div> <div> <br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Nya sätt att prissätta klimatet</h4></div> <div>Så om det inte handlar om ekonomi, vad är det då?</div> <div>– Det beror på hur man ser det: Ja, idag finns inga ekonomiska incitament för att tillämpa BECCS. Precis som för andra klimatåtgärder är kostnaden för att tillämpa BECCS ingen stor del av det totala värdeskapandet i vår ekonomi. Det gäller att hitta nya sätt att prissätta klimatåtgärderna då det troligtvis påverkar priset på slutprodukter och tjänster ganska lite, säger Filip Johnsson. Detta studerar vi i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.</div> <div> </div> <div>I Mistraprogrammet undersöker och utvecklar forskarna strategier för hur det svenska samhället och företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp alls. </div> <div><br /></div> <div>Så för att nå klimatmålen är det bråttom att börja använda de olika teknikerna och metoderna. Vad är alternativet till att inte investera i dessa?</div> <div>– Det är nog inte så mycket fråga om alternativ som att vi behöver samtliga tekniker och åtgärder och det snabbt om i ska begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Mer förnybar el, elektrifiering av industri och transportsektorerna, effektivare energianvändning och ett mer effektivt transportsystem. Men vi behöver även se till att vi etablerar mer biomassabaserade system som ger hög klimatnytta där ändrad markanvändning och BECCS teknikerna är viktiga komponenter.<br /><br />Av:  Ann-Christine Nordin<br />Foto: Jan-Olof Yxell</div> <div><br /></div> <br /><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Fakta IPCC:</h4> <div>IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, samarbete om klimatfrågor mellan FN-organen UNEP och WMO, etablerat 1988 på initiativ från FN:s generalförsamling. IPCC samlar ett stort antal forskare från olika vetenskapsfält för att i klimatrapporter sammanställa kunskapsläget om klimatet och den mänskliga påverkan på det globala klimatet. Underlaget består av vetenskapliga undersökningar som av forskare har publicerats i sådana vetenskapliga tidskrifter som tillämpar anonym granskning av andra experter (så kallade peer review) före publicering. Källa Wikipedia</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b><br /><a href="http://www.ipcc.ch/news_and_events/pr_181008_P48_spm.shtml"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Summary for Policymakers of IPCC Special Report on Global Warming​</a> <br /></div> <div><a href="http://www.mistracarbonexit.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Koldioxidinfångning-tekniken-finns,-men-ingen-vågar-ta-första-steget.aspx"><span>Koldioxidinfångning: tekniken finns, men ingen vå</span>gar ta första steget</a><br /></div> <div><a href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koldioxidlagring"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />CCS (NE)</a></div> <div><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxidlagring_fr%C3%A5n_biomassa"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />BECCS (Wikipedia)</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halla-dar-Filip-Johnsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Hallå där Filip Johnsson ...</a></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> ​Mon, 15 Oct 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Handelskommissionaren-nyfiken-pa-grafen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Handelskommissionaren-nyfiken-pa-grafen.aspxKommissionären nyfiken på grafen<p><b>​EU-kommissionär Cecilia Malmström besökte Chalmers för att bland annat få veta mer om forskningen kring grafen, om flaggskeppsprojektet och industriella möjligheter för Europa.</b></p><p>​Under ett besök i Göteborg passade Cecilia Malmström att besöka institutionen MC2 på Chalmers, och höra mer om hur det går i ett av världens största forskningsprojekt, the Graphene Flagship. <br /><br />Rektor Stefan Bengtsson mötte upp, och professor Jari Kinaret berättade om läget. Han ansvarar för att koordinera runt 1000 grafenforskare från 150 olika partners i 20 länder.<br /><br />– Brexit är en av de viktigaste frågorna för oss. Mellan 16 och 18 procent av budgeten i grafenflaggskeppet går till forskargrupper i Storbritannien, sa Jari Kinaret.<br /><br />Fem år efter starten av projektet kommer allt fler konsumentprodukter ut på marknaden med påstått grafeninnehåll, alltså kol i enkla atomlager med den karaktäristiska hexagonformen som ger ämnet superegenskaper. Ofta sportprodukter som sägs bli starkare eller svalare med hjälp av grafen. Men det är svårt att veta hur mycket grafen de rymmer, och av vilken kvalitet av grafen det rör sig om.<br /><br />– Jag förstår, standardisering och validering av vad grafen verkligen är, det är centralt nu, konstaterade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström.<br /><br />Diskussionen handlade om vilka länder som är långt framme inom olika typer av tillämpningar. Förstärkta flygplansvingar och betong, höghastighetselektronik och grafenbeklädda båtskrov, som skulle kunna göra giftiga bottenfärger överflödiga, var några exempel som samtalet kom att kretsa kring. Cecilia Malmström ville höra på vilket sätt grafen kan ge lägre klimatbelastning.<br /><br />Sen blev det ett uppskattat besök i renrummet.<br /><br />Text: Christian Borg</p> <p>Foto: Johan Bodell</p> <p><br /></p>Fri, 12 Oct 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-William-Chalmersforelasare-tar-reda-pa-varfor-hjarnan-blir-sjuk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-William-Chalmersforelasare-tar-reda-pa-varfor-hjarnan-blir-sjuk.aspxÅrets William Chalmersföreläsare tar reda på varför hjärnan blir sjuk<p><b>​Vi människor lever allt längre. Men fler och fler drabbas av demenssjukdomar. Professor Pernilla Wittung-Stafshede har gett sig katten på att hitta svaret på varför hjärnan blir sjuk. Och hon har redan kommit en bra bit på vägen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det var när Pernilla Wittung-Stafshede själv studerade på Chalmers som hon började intressera sig för hur kroppens molekyler fungerar. Under sin postdok-tid i USA riktade hon in sig på hur kroppens alla proteiner måste vecka ihop sig för att fungera. Under det senaste årtiondet har hon blivit mer och mer intresserad av de proteiner som av någon anledning veckar sig fel, börjar kladda ihop sig med varandra och orsaka sjukdomar. </span><div>– Jag vill förstå varför ett protein veckar sig fel från första början, vilka hopkladdningar som är farliga och hur cellerna dör. Då skulle vi kunna förebygga och bota sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och ALS, säger Pernilla Wittung-Stafshede.</div> <div><br /></div> <div><strong>Svaret kan finnas i magen</strong></div> <div>I en av hennes upptäckter syns en koppling till magens bakterier och det vi äter. Till exempel verkar ett fiskprotein kunna dra till sig och ta bort felveckade proteiner.</div> <div>– Vi har också sett att labb-möss med bakterier i magen drabbas av Parkinson, men det gör inte möss utan magbakterier. Det är ett tydligt tecken på att Parkinson, och kanske även andra demenssjukdomar, faktiskt skulle kunna börja i magen och bero på vad vi äter. Här finns det en hel del att titta på – inte minst med tanke på att det finns fler bakterier i magen än celler i vår kropp! säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Metaller spelar roll</strong></div> <div>Pernilla Wittung-Stafshede la redan i början av sin karriär grunden för ett nytt forskningsområde. Det handlar om hur metallbindande proteiner veckar sig och, specifikt, vilken roll metallen spelar. Ingen hade tittat på det förut och hon gjorde grundläggande upptäckter. Dessutom var hon en av de första som började efterlikna miljön i cellen i sina provrörsexperiment, vilket visade sig vara en faktor som spelade stor roll. Pernillas intressen för både metallproteiner och felveckade proteiner kan komma ge synergi i framtida forskning. För metallnivåerna i hjärnan är ofta ur balans vid demenssjukdomar. Till exempel är kopparnivån låg i Alzheimers- och Parkinsonpatienters hjärnor.</div> <div>– De som lider av demenssjukdomar har ofta för lite koppar i kroppen och de skulle kunna vara hjälpta av extra koppar till cellerna, säger hon. Det studeras på olika håll ute i världen just nu.</div> <div><br /></div> <div><strong>Bromsmediciner går runt problemet</strong></div> <div>Både en genuin nyfikenhet och vikten av att hitta botemedel mot demenssjukdomar driver Pernilla Wittung-Stafshede att söka vidare efter orsaken till att proteiner börjar vecka sig fel. För bara med den grundläggande kunskapen kan man utveckla botemedel eller, ännu hellre, förhindra att sjukdomarna ens uppstår. Dagens bromsmediciner rår inte på felveckningsreaktionerna som är roten till problemet, utan stimulerar och påverkar till exempel minnet på neurologisk väg.</div> <div>– Min dröm är att hitta något som är en generell lösning för alla felveckningssjukdomar, som bygger på att stoppa proteiner från att börja kladda ihop sig, säger hon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Som årets populärvetenskapliga William Chalmersföreläsare</strong> berättar Pernilla Wittung-Stafshede mer om sin forskning i samband med att Chalmers firar sin födelsedag den 5 november. Då bjuds publiken även på bakelser och bubbel.</div> <div><br /></div> <a href="http://axacoair.se/go?MW8oozUk"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="http://axacoair.se/go?MW8oozUk"><div style="display:inline !important"><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><strong>För deltagande anmäl dig </strong></span><strong>här</strong><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><strong> senast 30 oktober</strong></span></div></a><br /> ​<div><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><br /></span></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Fotograf: Oscar Mattsson</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Pernilla Wittung Stafshede…</span><br /><span>…är professor vid institutionen för biologi och bioteknik och chef för avdelningen kemisk biologi sedan 2015. Hon leder en forskargrupp som fokuserar på metallproteiner och felveckning av protein. Tidigare har hon arbetat som professor vid universiteten Tulane och Rice i USA samt vid Umeå universitet. Pernilla Wittung-Stafshede har publicerat över 220 forskningsartiklar.</span><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 11 Oct 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pa-vag-mot-en-sakrare-forarlos-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Pa-vag-mot-en-sakrare-forarlos-framtid.aspxPå väg mot en säkrare förarlös framtid<p><b>​Framtidens transporter kommer att ske via självkörande fordon med tillhörande infrastruktur, men hur tryggar vi säkerheten för alla trafikanter på vägarna? På AstaZero, testmiljön för trafiksäkerhet i fullskala strax utanför Borås, har ett tvärvetenskapligt innovationsteam samarbetat för att hitta svaren på detta.​</b></p>​<span style="background-color:initial">På <a href="http://www.astazero.com/" target="_blank">AstaZeros</a> testbana har en modell av en trafikkorsning använts för att simulera en verklig stadstrafikmiljö där både självkörande och vanliga, manuellt körda, fordon utbyter information och &quot;förhandlar&quot; med varandra för att anpassa sina hastigheter och därmed passera korsningen på ett säkert sätt.</span><div> </div> <div>Teamet, som består av innovatörer och forskare från Ericsson, Chalmers, universitetet Federico II i Neapel samt AstaZero, har använt sig av 5G-mobilnätsteknik och distribuerat molnnät för att utbyta säkerhetsrelaterade data mellan såväl självkörande som manuella fordon och vägens infrastruktur. </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/På%20väg%20mot%20en%20säkrare%20förarlös%20framtid/Paolo_Falcone_350px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:289px" /><br /><span style="background-color:initial">– Genom att bilarna ordnar sig i en typ av konvoj och anpassar avstånden sinsemellan kan kollisioner undvikas både från sidan och bakifrån, säger Paolo Falcone, docent i forskargruppen för mekatronik på Chalmers.</span><br /></div> <div> </div> <div>– Vår uppgift har varit att utveckla algoritmer för styrningen av fordonen, fortsätter Paolo Falcone, som under projektet har arbetat tillsammans med en doktorand och en masterstudent från universitetet Federico II i Neapel. Dessa beräkningsalgoritmer har sedan överförts till fordonet med hjälp av ReVeRe, Ericsson och AstaZero.</div> <div> </div> <div>De flesta moderna bilar har redan den mobilnätsteknik som krävs för att överföra information om position och hastighet, men begränsningar som finns i traditionella radionät gör det omöjligt att använda sådan data i säkerhetsrelaterade applikationer för att undvika kollisioner.</div> <div> </div> <div>Projektet visar att det finns flera fördelar med att placera nätverket mycket närmare den plats där det används, samtidigt som fördröjningstiden i informationsutbytet kan göras kortare tack vara de avancerade beräkningssystemen. Fordonen kan kommunicera med varandra snabbt och pålitligt samt överföra data, och därmed positionera sig för att undvika kollision när de närmar sig en korsning. Förutom att ge förutsättningar för ett mycket smidigare förarlöst transportnät, är resultatet också ett bra bevis på hur nätverk kan användas på nya sätt. Inte bara för att kommunicera, utan även som hjälp att fatta bättre beslut och förbättra säkerheten i trafiken.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Projektet genomfördes från mars till juni 2018. Forskarna kunde dra nytta av <a href="https://www.youtube.com/watch?v=nYSXvnaNRK4&amp;feature=youtu.be" target="_blank">erfarenheter från ett liknande projekt</a> <span style="background-color:initial">men byggde upp systemet från början eftersom andra styrningsalgoritmer, fordonsplattformar och kommunikationsteknik användes.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div> </div> <div><a href="https://www.ericsson.com/en/cases/2018/asta-zero" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ”Building a safer driverless future at AstaZero” på ericsson.com</a></div> <div><br /><strong style="background-color:initial">För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/paolo-falcone.aspx">Paolo Falcone</a>, docent i forskargruppen Mekatronik på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div></div>Thu, 11 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspxHur farligt är ett handbollsskott mot huvudet?<p><b>I samarbete mellan Redbergslids IK och Chalmers tekniska högskola har en grupp studenter gjort en första undersökning av denna fråga.</b></p>En enkät till junior och seniorspelare visade att det var vanligt att få hårda skott i huvudet (14 av 24 spelare). Samtliga målvakter hade träffats av flera hårda skott det senaste året och sex spelare hade fått minst en hjärnskakning på grund av skott i huvudet. <br />För att undersöka belastningen då en målvakt träffas i huvudet genomfördes dels dropp-tester med handbollar mot en lastcell och dels fullskaleförsök med en utrustad testdocka. I det senare fallet mättes responsen vid träff från såväl avstämda som hoppskott. Resultaten visade på en väldig spridning i huvudets respons, med stor sannolikhet relaterad till var skottet träffar huvudet. De högsta responsnivåerna som uppmättes motsvarade nivåer som har kopplats till hjärnskakning i andra sporter.<br /><br />Studien är tänkt som ett första steg i att undersöka orsaker till hjärnskakningar inom handbollen och möjligheter att förebygga dessa. <br /><br />Undersökningen genomfördes av Caroline Bergquist, Linnéa Jern, Andreas Johansson, Sumit Sharma, Maja Skärby och Elina Vaez Mahdavi. De är samtliga studenter inom masterprogrammet Tillämpad mekanik på Chalmers. De handleddes av Johan Davidsson och Anders Ekberg. Fullskaletestet utfördes med hjälp av spelare från Redbergslids representationslag. <br /><br />Arbetet kan laddas ner <a href="https://research.chalmers.se/publication/503793">här</a>. Där går det även att ladda ner en film från fullskaletestet. <br /><br />Mer information kan fås från:<br /><span style="text-decoration:underline">Redbergslid IK</span><br />Tony Larsson    <a href="mailto:tony.larsson@redbergslid.se">tony.larsson@redbergslid.se</a>    070 722 9137<br /><br /><span style="text-decoration:underline">Chalmers</span><br />Anders Ekberg    <a href="mailto:anders.ekberg@chalmers.se">anders.ekberg@chalmers.se</a>    031 772 3480<br />Johan Davidsson    <a href="mailto:johan.davidsson@chalmers.se">johan.davidsson@chalmers.se</a>    031 772 36 40<br />Wed, 10 Oct 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forstaelse-av-katalysatorer-pa-atomar-niva-kan-ge-renare-miljo.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Forstaelse-av-katalysatorer-pa-atomar-niva-kan-ge-renare-miljo.aspxBättre katalysatorer med hjälp av minimala atomförflyttningar<p><b>​Genom att studera material ända ner på atomär nivå har chalmersforskare hittat ett sätt att göra katalysatorer mer effektiva och miljövänliga. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications. Metoderna kan användas för att förbättra många olika typer av katalysatorer.</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer används för att underlätta kemiska reaktioner. Även om de flesta tänker på avgasrening, används katalysatorer inom en rad områden i samhället. Det har uppskattats att mer än 90 procent av alla kemikalier och bränslen tillverkas med katalysatorer. Oavsett i vilket sammanhang de används, bygger katalys på komplexa atomära processer. I den nya studien från Chalmers har fysikforskarna kopplat ett dubbelgrepp för att lägga en ny bit i katalyspusslet. De har använt både avancerad, högupplöst elektronmikroskopi och en ny typ av datorsimuleringar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Det är fantastiskt att vi har lyckats tänja på gränserna och kunnat uppnå en sådan precision med elektronmikroskopi. Vi kan se exakt var och hur atomerna sitter i en struktur. Genom att ha pikometerprecision, det vill säga en precision som är en hundradel av en atom, kan vi på sikt förbättra materialegenskaperna och därmed den katalytiska prestandan, säger Torben Nilsson Pingel, forskare på institutionen för fysik på Chalmers och en av författarna till den vetenskapliga artikeln. </div> <div><br /></div> <div>Genom sitt arbete har han och kollegorna lyckats visa att pikometersmå förändringar av atomavstånden i metalliska nanopartiklar påverkar den katalytiska aktiviteten.  Det är nanopartiklar av platina som forskarna har haft under luppen. Experimenten har gjorts med hjälp av sofistikerade elektronmikroskop i Chalmers materialanalyslaboratorium och resultaten kan nu användas på bred front. Genom metodutveckling av Andrew Yankovich har forskarna kunnat förbättra precisionen och kan nu till och med nå ner till subpikometerprecision.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Våra metoder är inte bundna till något särskilt material, utan bygger på generella principer som går att applicera på olika katalytiska system. När vi kan designa materialen bättre kan vi få både mer energieffektiva katalysatorer och en renare miljö, säger Eva Olsson, professor på institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet har utförts inom ramen för Kompetenscentrum katalys på Chalmers och för att kunna studera hur små förändringar av atomavstånd verkligen påverkar katalysprocessen har Mikkel Jørgensen och Henrik Grönbeck gjort avancerade datorsimuleringar på det nationella datacentrum som finns på Chalmers. Med hjälp av informationen från mikroskopen har det varit möjligt att se exakt hur den katalytiska processen påverkas av små ändringar i atomavstånd. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vi har utvecklat en ny metod för att göra simuleringar för katalytiska processer på nanopartiklar. Eftersom vi har kunnat använda verkliga värden i vår beräkningsmodell kan vi se hur reaktionen kan optimeras. Eftersom katalys är ett viktigt teknikområde är varje förbättring ett viktigt framsteg – både ekonomiskt och miljömässigt, säger Henrik Grönbeck, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto: Johan Bodell, <a href="mailto:johan.bodell@chalmers.se">johan.bodell@chalmers.se</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/CMAL_181008_Eva_Henrik_mfl_PM_05_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div>Minimala atomförflyttningar kan ge bättre katalysatorer och en renare miljö. Chalmersforskare har hittat ett sätt att göra katalysatorer mer effektiva och miljövänliga. <span style="background-color:initial">Professor Henrik Grönbeck, doktoranden Mikkel Jørgensen, Professor Eva Olsson, doktor Torben Nilsson Pingel och doktor Andrew Yankovich har lyckats visa att pikometersmå förändringar av atom-avstånden i metalliska nanopartiklar påverkar den katalytiska aktiviteten. Bilden är tagen vid ett av elektronmikroskopen på </span><span style="background-color:initial">Chalmers materialanalyslaboratorium i Göteborg. </span></div> <br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Om den vetenskapliga artikeln: </h5> <div>Artikeln <a href="https://dx.doi.org/doi:10.1038/s41467-018-05055-1">&quot;Influence of atomic site-specific strain on catalytic activity of supported nanoparticles&quot;</a> har publicerats i Nature Communications och är skriven av Torben Nilsson Pingel, Mikkel Jørgensen, Andrew B. Yankovich, Henrik Grönbeck och Eva Olsson på institutionen för fysik och Kompetenscentrum katalys på Chalmers. </div> <div><a href="https://www.nanowerk.com/spotlight/spotid=50796.php"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En mer populärvetenskaplig artikel har även publicerats av forskarna i tidskriften Nanowerk. </a></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om forskningsinfrastrukturen på Chalmers</span><br /></div> <div>På Chalmers materialanalyslaboratorium (CMAL) finns avancerade instrument för materialforskning. Laboratoriet ligger formellt under institutionen för fysik men är öppet för alla forskare från universitet, institut och industri. Experimenten i den här studien har gjorts med hjälp av avancerade och högupplösta elektronmikroskop – i det här fallet så kallade transmissionselektronmikroskop (TEM). Stora investeringar har nyligen gjorts för att laboratoriet ska ligga i framkant när det gäller materialforskning. Totalt handlar det om utrustning för 66 miljoner kronor, varav forskningsfinansiären Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har bidragit med hälften.</div> <div><div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/S%c3%a5-designas-smarta-material-f%c3%b6r-ett-h%c3%a5llbart-samh%c3%a4lle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en tidigare nyhetsartikel: Så designas smarta material med hjälp av världsunika mikroskop.</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/CMAL/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers materialanalyslaboratorium, CMAL.</a><br /></div> <div><div><br /></div> <a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx">Läs mer om Kompetenscentrum katalys – KCK. </a></div></div> <div><br /></div> <div>Datorsimuleringarna har utförts på C3SE, som är ett center för vetenskapliga och tekniska beräkningar vid Chalmers. C3SE är ett av sex center i det nationella metacentret Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC). ​<br /><div style="display:inline !important"><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx"></a> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.c3se.chalmers.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers Centre for Computational Scientific and Engineering - C3SE.</a></span><br /></div> <div><br /></div></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om elektronmikroskopi </span><br /></div> <div>Elektronmikroskopi är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskopi där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, vilket gör det möjligt att studera enskilda atomer.  Det finns olika typer av elektronmikroskop, till exempel transmissionselektronmikroskop (TEM), sveptransmissionselektronmikroskopi (STEM), svepelektronmikroskop (SEM) och kombinerat fokuserat jonstråle och SEM (FIB-SEM). </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/CMAL_181008_Eva_Henrik_titan06_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Experimenten i den här studien har gjorts med hjälp av avancerade och högupplösta elektronmikroskop – i det här fallet så kallade transmissionselektronmikroskop (TEM). Foto: Johan Bodell/Chalmers. <br /><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>För mer information, kontakta: </span></h4></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson, </a><span style="background-color:initial">professor, institutionen för fysik, Chalmers</span><br /></div> <div>031 772 32 47, <a href="mailto:eva.olsson@chalmers.se">eva.olsson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Henrik-Gronbeck.aspx">Henrik Grönbeck​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers</div> <div>031 772 29 63, <a href="mailto:henrik.gronbeck@chalmers.se">henrik.gronbeck@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/baettre-katalysatorer-och-renare-miljoe-kan-uppnaas-genom-minimala-atomfoerflyttningar-2751265"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​</a></div> ​Wed, 10 Oct 2018 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Professorsinstallation-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Professorsinstallation-2018.aspxChalmers hedrade nya professorer<p><b>​Den 28 september genomfördes Chalmers professorsinstallation i Runan med utnämnda professorer från och med den 1 juli 2016 och till den 30 juni 2018.</b></p><p>Under både högtidlig och glad stämning installerades 25 professorer och 12 adjungerade, 4 affilierade professorer, 4 gästprofessorer samt 2 professors of the practice och 5 forskningsprofessorer presenterades.<br />Professor Kristina Grange, Stadsbyggnadsteori höll installationsföreläsning och pratade bland annat om hur pågående politiska och ideologiska förändringar påverkar stadsplanerares handlingsutrymme, och hur sådana förändringar får konsekvenser för såväl demokrati som profession inför en engagerad lyssnande publik.<br />Ceremonin i Runan åtföljdes av en middag i Kårrestaurangen, där alla professorer till slut fick umgås med nära och kära med god mat och dryck och naturligtvis, den chalmersska avslutningen: ett hejdundrande fyrverkeri!<br /><br /><strong>Professorer som deltog i ceremonin var:</strong><br /><br /><em>Professorer</em><br />Karin Andersson, Maritim miljövetenska, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Klas Andersson, Förbrännings- och CO2 infångningsteknologi, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Joakim Andréasson, Fysikalisk kemi, Institutionen för Kemi- och kemiteknik<br />Ulf Assarsson, Datorgrafik, Institutionen för Data- och informationsteknik<br />Henrikke Baumann, Industri- och hushållsekologier, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisattion<br />Anna Bergek, Innovationssystem och teknikpolitik, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation<br />Göran Berndes, Biomass and land use, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Magnus Ekh, Materialmekanik med inriktning mot cykliska problem, Institutionen för Industri- och materialvetenskap<br />Patrick Eriksson, Global miljömätteknik, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Robert Feldt, Software Engineering, Institutionen för Data- och informationsteknik<br />Kristina Grange, Stadsbyggnadsteori, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Henrik Grönbeck, Fysik, Institutionen för Fysik<br />Marianna Ivashina-Maaskant, Antennsystem, Institutionen för Elektroteknik<br />Lucien Koopmans, Förbränning, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Sergey Kubatkin, Mesoskopisk fysik, Institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap<br />Rikard Landberg, Livsmedelsvetenskap, Institutionen för Biologi och bioteknik<br />Anette Larsson, Farmaceutisk teknologi, Institutionen för Kemi- och kemiteknik<br />Mats Leijon, Elkraftteknik, Institutionen för Elektroteknik<br />Sally McKee, Datorarkitektur, Institutionen för Data- och informationsteknik<br />Christian Müller,Polymerteknologi, Institutionen för Kemi- och kemiteknik<br />Michael Oevermann, Förbränning, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Jonathan Tan, Radioastronomi, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Ingrid Undeland, Livsmedelsvetenskap, Institutionen för Biologi och bioteknik<br />Dag Wedelin, Datavetenskap, Institutionen för Data- och informationsteknik<br />Sonia Yeh, Transport and Energy Systems, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br /><br /><em>Forskningsprofessorer</em><br />Elena Kabo, Järnvägsmekanik, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Andrei Lipatnikov, Förbränning, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Jens Nielsen, Järnvägsdynamik, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Niklas Rorsman, Mikrovågselektronik, Institutionen för mikroelektronik och nanovetenskap<br />Carl-Johan Seger, Datavetenskap, Institutionen för Data- och informationsteknik<br /><br /><em>Professor of the practice</em><br />Ingemar Johansson, Fordonsanalys, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Mats Karlsson, Bro- och anläggningskonstruktion, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /><br /><em>Adjungerade professorer</em><br />Sven Andersson, Miljöteknik, Institutionen för Kemi och kemiteknik<br />Yvonne Andersson -Sköld, Miljöanalys med inriktning transporter, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Tomas Ekvall, Miljösystemanalys, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation<br />Charlotta Hanson, Porösa strukturer:egenskaper och processer, Institutionen för Kemi och kemiteknik<br />Sarka Langer, Installationsteknik med fokus på inomhusluftskvalitet, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Anders Lundbladh, Framdrivningsteknik, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Fulvio Militello, Fysik, Institutionen för Fysik<br />Stefan Pettersson, System och reglerteknik, Institutionen för Elektroteknik<br />Bengt Pipkorn, Skyddsystemteknik, Institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper<br />Peter Sobis, Terahertzinstrumentering, Institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap<br />Roland Sottek, Psykoaukustik, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Jan R. Svensson, Elteknik, Institutionen för Elektroteknik<br /><br /><em>Affilierade professorer</em><br />James L. Davis, Rymdgeodesi  och geodynamik, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Siegfried Eigler, Organisk kemi, Institutionen för Kemi- och kemiteknik<br />Matt King, Rymdgeodesi  och geodynamik, Institutionen för Rymd-,  geo- och miljövetenskap<br />Lembit Sihver, Fysik, Institutionen för fysik<br /><br /><em>Gästprofessorer</em><br />Christopher Harty, Construction Management, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Juliana Hsuan, Service Management, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation<br />Alan J. Plattus, Arkitektur och urbanism, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br />Finn Wynstra, Supply and Operations Management, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation<br /><br />Text: Anna Bergius Foto/film: Johan Bodell<br /><br /></p>Wed, 10 Oct 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlas-for-en-hallbar-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-samlas-for-en-hallbar-framtid.aspxChalmers samlas för en hållbar framtid<p><b>​Den 23 oktober samlas anställda och studenter på Chalmers för att ägna dagen åt hållbarhetsfrågor. På agendan ryms bland annat klimatförnekelse, matens roll för hälsa och miljö, övergripande diskussioner om Chalmers roll i hållbar utveckling, och mycket mer.</b></p>Programmet är utformat utifrån FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, och temat för årets event är mål 3, God hälsa och välbefinnande. Genom hälsotemat knyter vi an till flera av de 17 globala målen.<div> <div> </div> <div>Hälsa och välbefinnande är övergripande frågor som är viktiga för oss som individer, för Chalmers som organisation, för Göteborg, Sverige, andra länder och det internationella samfundet. I programmet syns Chalmers bidrag till lösningar på globala hälsoproblem, men vi lyfter också fram utmaningar relaterade till vår arbets- och studiemiljö. </div> <div> </div> <div>– Att ständigt problematisera och reflektera över hållbarhet är viktigt och kommer att bli allt viktigare. Att se sin egen verksamhet i ljuset av andras och som en del av en större helhet ger ökad kunskap, nya kontakter och reflektion kring det egna arbetet. Genom att stimulera olika typer av möten mellan forskare utvecklas idéerna och prioriteringarna över tiden, säger Chalmers prorektor Anna Dubois.</div> <div> </div> <div>Totalt erbjuder programmet över 30 seminarier, workshops och utställare och är fördelat på fem parallella spår: Hållbara campus, Hälsa och sjukvård, Hållbart arbets- och studentliv, Klimat och energi samt Universitetets roll i samhället.</div> <div> </div> <div>I en inledande panel diskuteras hälsa, välbefinnande och hållbarhet och hur globala och svenska trender kan påverka Chalmers roll, ansvar och strategisk utveckling. Gästerna är nyckelpersoner från Chalmers ledning samt experter inom antibiotikaresistens, hälsa och organisationsutveckling. </div> <div>Dagen avrundas med en presentation från vinnarna av Göteborgs internationella miljöpris (WinWin) 2018: Kalundborg Symbiosis.</div> <div> </div> <div>Maria Grahn, styrkeområdesledare för Energi och värd för årets Hållbarhetsdag ger sina tips från det breda innehållet.</div> <div> </div> <div>– Du kan exempelvis testa kortspelet Klimatkoll som hjälper dig att förstå hur vår vardag påverkar klimatet, ta del av seminarierna om universitetets roll i samhället, till exempel genom en workshop om &quot;fake news&quot;, eller lära dig om möjligheterna kring framtida hållbara bioraffineringskoncept av tång, trä eller biprodukter från industrin som kan ge produkter med viktiga hälsoeffekter, som läkemedel, livsmedelsingredienser och finkemikalier, säger Maria Grahn. </div> <div>  </div> <div> </div> <div>Programmet för Hållbarhetsdagen: <a href="/sv/om-chalmers/miljo-och-hallbar-utveckling/hallbarhetsdagen2018/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/hallbarhetsdagen</a> </div> <div> </div> <div>Läs mer om programpunkten Fake news - gimmicks och pseudovetenskap. <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fake-News-workskhop-sustainabilityday.aspx">Intervju med Sheila Galt</a> <br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Exempel från det omfattande programmet</h4> <div> </div> <div><strong>Spår A: Hållbara campus</strong></div> <div>• Digital tvilling av Chalmers campus</div> <div>• Det goda livet på campus</div> <div>• Kom och utvärdera våra campusområden</div> <div> </div> <div><strong>Spår B: Hälsa och sjukvård</strong></div> <div>• Personliga hälsoråd och dieter utifrån algoritmer – fakta, framtid eller fiktion?</div> <div>• Vad är bioraffinering? Produkter och processer för bättre hälsa</div> <div>• Lövbiff, larver eller linser – om att äta för hälsa och klimat</div> <div> </div> <div><strong>Spår C: Hållbart arbets- och studentliv</strong></div> <div>• Ett hållbart arbetsliv – nytt tillvägagångssätt på Chalmers baserat på ny forskning</div> <div>• Vad händer i kroppen vid stress och hur får man utmattningssyndrom?</div> <div>• Mental hälsa bland studenter, hur kan Chalmers förbättra arbetsmiljön?</div> <div> </div> <div><strong>Spår D: Klimat och energi</strong></div> <div>• Verktyg för ökat klimatengagemang</div> <div>• Cirkulär ekonomi, hälsa och välbefinnande</div> <div>• Klimatförnekelse: utmaningar för hållbar utveckling</div> <div> </div> <div><strong>Spår E: Universitetets roll i samhället</strong></div> <div>• Fake news – gimmicks och pseudovetenskap</div> <div>• Vad betyder hållbarhet på Chalmers?</div> <div>• Hur ser Chalmers hållbara utbildning ut i framtiden?</div> <div> </div> <div> </div> <div>Dessutom medverkar representanter från Göteborgs centrum för hållbar utveckling, Chalmersfastigheter, Akademiska Hus, Akademihälsan, Fysiken, Benify, Miljöbron, Globalpsykologerna och spinoff-initiativen CarbonCloud och Svalna.</div></div>Mon, 08 Oct 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-intresse-nar-Nobelpristagaren-gastade-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-intresse-nar-Nobelpristagaren-gastade-Chalmers.aspxStort intresse när Nobelpristagaren gästade Chalmers<p><b>​Nobelpristagaren Konstantin Novoselov väckte stort intresse när han besökte Chalmers den 2 oktober. Många sökte sig till Palmstedtsalen i kårhuset för att se och höra honom berätta om sitt arbete med det nya materialet grafen.</b></p><div><span style="background-color:initial">Ermin Malic, docent på institutionen för fysik och föreståndare för arrangerande Chalmers grafencentrum, gav en kort introduktion av Novoselov:</span><br /></div> <div>– Det är en stor ära att få välkomna en så prominent gäst. Jag är övertygad om att ni alla känner Konstantin och är välbekanta med hans forskning, sa han. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/KonstantinNovoselov_181002_03_665x330.jpg" alt="Bild på Konstantin Novoselov." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Konstantin Novoselov är professor på University of Manchester. 2010  tilldelades han Nobelpriset i fysik för sitt banbrytande arbete med just grafen. Han har gästat Chalmers tidigare, inte minst i samband med den stora flaggskeppsinvigningen för några år sen. Nu var han tillbaka i samband med initiativseminariet &quot;2D materials beyond graphene&quot; den 1 och 2 oktober.</span><br /></div> <div>– Vi har redan gjort mycket jobb i samarbete med Chalmers. I dag ska jag dock prata mer om historien bakom grafen, vart vi är på väg nu mot andra tvådimensionella material och till och med bortom heterostrukturerna. Anledningen till att vi fortfarande ger grafen så mycket uppmärksamhet är för att det har en uppsättning oerhört intressanta egenskaper. Det är därför vi har forskningsflaggskeppet om grafen, sa Konstantin Novoselov.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/KonstantinNovoselov_181002_02_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Konstantin Novoselov." style="margin:5px" />I sin föreläsning &quot;van der Waals heterostructures&quot; gav Konstantin Novoselov en historik om grafen och en aktuell uppdatering av nuläget och framtiden för materialet.</div> <div>– Forskningens mest aktiva inriktning de senaste åren har varit så kallade 2d-ferromagnetiska material. Det är viktigt eftersom vi behöver skilja på rymddimensionalitet och spinndimensionalitet, sa Novoselov.</div> <div><span style="background-color:initial">Nobelpristagaren såg en framtid där utvecklingen pressar fram nya experiment som inte är möjliga att genomföra idag, något han benämnde som science fiction. Han pratade bland annat om nya kristaller och naturligt förekommande heterostrukturer.</span><br /></div> <div>– Det låter som science fiction att vi kan göra det, och det är också därför som det är så överraskande att se vilken kvalitet vi kan få på &quot;stackarna&quot; och vilka infrastrukturer vi kan uppnå. Men resultaten kommer inte av sig själva, du staplar inte bara de här &quot;stackarna&quot; ovanpå varandra och får trevliga gränssnitt. Bakom ligger en väldigt specifik process, sa Konstantin Novoselov.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/vpalermo_IMG_20181002_095503_300x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild på Vincenzo Palermo." style="margin:5px" />Vincenzo Palermo (t v), professor på institutionen för industri- och materialvetenskap och vice föreståndare för Graphene Flagship, var väldigt tydlig med framtidsutsikterna för grafen, och talade sig varm för kommersiella produkter som innehåller materialet och som redan nu finns på marknaden. I sin föreläsning &quot;Applications of 2D materials in a 3-dimensional world&quot; nämnde han allt från tennisracketar och lättviktskläder, till hörlurar med fantastiskt (&quot;jaw-dropping&quot;) ljud och – lasagne! Det var dock lite oklart hur nära det sistnämnda ligger ett förverkligande i tiden.</div> <div>– Men det har gått ovanligt snabbt. Forskningen påbörjades så sent som 2004, och redan 2010 hade man utvecklat de första kommersiella produkterna, sa Vincenzo Palermo.</div> <div>Samtidigt höjde han ett varningens finger för fejkprodukter som rider på grafenvågen, och påstås vara grafenbaserade utan att ha tillräcklig täckning för det:</div> <div>– Det betyder inte att produkterna är dåliga, men de behöver analyseras noga för att vi ska veta om de är seriösa, sa Vincenzo Palermo.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/yury_gogotski_IMG_20181002_103633_300x180.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Yury Gogotsi." style="margin:5px" />Bland talarna fanns även den Nobelpristippade ryske materialforskaren Yury Gogotsi (t h) från Drexel University i Philadelphia, USA. Han medverkade med en föreläsning med titeln &quot;Metallically Conducting Carbides and Nitrides (MXenes) Enable New Technologies&quot;, som handlade om hans banbrytande batteriforskning.</div> <div><br /></div> <div>Över 100 deltagare registerade sig till seminariet; ett tecken på att ämnet fortfarande attraherar och väcker intresse. En bred publik bänkade sig i Palmstedtsalen; allt från studenter och forskare till allmänhet och företagare.</div> <div>Vi haffade en besökare i mängden och bad om ett omdöme. Hen hade framför allt kommit för att lyssna på Konstantin Novoselovs föredrag:</div> <div>– Novoselov var en fantastisk talare med en ovanlig förmåga att popularisera forskningen och göra den intresseväckande. Grafen framstår helt klart som ett levande forskningsområde under ständig utveckling, sa hen. </div> <div><br /></div> <div>Det bjöds på ett intensivt program med totalt 18 inbjudna talare från Europa och USA; bland dem Frank Koppens, Instituto de Ciencias Fotónicas (ICFO), Spanien, Paulina Plochocka och Bernhard Urbaszek, Centre national de la recherche scientifique (CNRS), Frankrike, Thomas Müller (Wien universitet, Österrike), Kristian Thygesen (Danmarks Tekniske Universitet (DTU), Danmark och Miriam Vitiello (National Research Council, Italien). Chalmers representerades av Timur Shegai, institutionen för fysik, Saroj Dash, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – och Vincenzo Palermo, institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Det fanns även en posterutställning som många passade på att ta del av.</div> <div><br /></div> <div>Det är excellensinitiativet Nano som varje år bjuder in till ett stort seminarium. I år hade man lämnat över huvudansvaret för arrangemanget till Chalmers grafencentrum, som är ett paraply för all forskning på Chalmers på atomiskt tunt 2D-material.</div> <div><br /></div> <div>Centrumföreståndaren Ermin Malic var mycket nöjd med seminariet:</div> <div>– Seminariet erbjöd en fantastisk överblick över de enastående egenskaperna och den lovande tekniska potentialen i 2D-material. Jag hoppas att det kan ge en puff på Chalmers för att ytterligare undersöka 2D-material bortom grafen, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Inititativseminariet arrangerades av en kvartett bestående av Ermin Malic, Cristina Andersson, Susannah Carlsson och Debora Perlheden.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div>Foto på Yury Gogotsi och Vincenzo Palermo: Michael Nystås</div>Mon, 08 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nya-lösningar-för-en-bioekonomi-diskuteras-i-Rom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Nya-l%C3%B6sningar-f%C3%B6r-en-bioekonomi-diskuteras-i-Rom.aspxNya möjligheter för bioekonomin<p><b>​En cirkulär biobaserad ekonomi lyfts ofta fram som alternativ till den fossilbaserade linjära ekonomin. Men räcker naturresurserna och hur får vi till stånd de genomgripande förändringar som krävs? Inte minst inom jord- och skogsbruket finns stora utmaningar där negativa effekter av vår nuvarande markanvändning behöver hanteras samtidigt som en växande efterfrågan på mat, material och bioenergi ska tillgodoses.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Den 11-12 oktober </b>samlas representanter för olika internationella organisationer hos FN:s jordbruksorganisation, FAO, i Rom, för att på en workshop diskutera möjligheter att möta en global växande efterfrågan på bioenergi och andra biobaserade produkter och samtidigt stödja utvecklingen mot en hållbar markanvändning. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/berndes.jpg" alt="Göran Berndes" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><b><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span></b><span style="background-color:initial"><b>Det finns ett stort värde i att mötas </b>och diskutera utmaningar och lösnin</span><span style="background-color:initial">gar sprungna ur olika sammanhang. Det händer väldigt mycket runt om i världen och det finns mycket att lära om olika försörjningskedjor för biobaserade produkter, säger Göran Berndes, forskare vid Fysisk resursteori på Chalmers. Han har i drygt tio år varit verksam inom OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor, International Energy Agency (IEA), där han leder samarbetsaktiviteter inom bioenergiområdet. <br />Det är i denna roll som han arrangerar workshopen, Sustainable Landscape Management for Bioenergy and the Bioeconomy, tillsammans med kollegor inom IEA och FAO.<br /><br /></span></div> <div><b>Bioekonomin handlar om hantering</b> av förnybara biologiska resurser och om förädling av bioråvaror till livsmedel, olika biobaserade material och kemikalier, och bioenergi.  Det finns en uttalad ambition att utveckla och förbättra produktion och förädling, exempelvis genom ett bättre utnyttjande av industriella restflöden, nya innovativa produkter från etablerade bioråvaror och produktionssystem för nya råvaror.</div> <div><br /><b>De bioekonomistrategier som utvecklas</b> präglas av förutsättningarna som finns i respektive land. Det ser till exempel olika ut i Holland, som är storproducenter av jordbruksprodukter, och i Norden där bioekonomisatsningar kanske främst kopplas till skogsindustrin. I slutet av juni i år beslutade Nordiska ministerrådet om ett strategiskt bioekonomiprogram för att stödja utvecklingen mot en biobaserad ekonomi gemensam för Norden. Utöver skogsindustrin så spelar förstås jordbruket en viktig roll och det finns också ett växande intresse i Norden för marina resurser såsom alger och tång.</div> <div><br /></div> <div>Workshopen i Rom samlar deltagare från de flesta kontinenter som representerar en stor variation vad gäller formerna för markanvändning och biomassaproduktion. <br /><br /></div> <div><b>– Men de exempel som vi lyfter fram </b>under workshopen har det gemensamt att de visar hur klokt utformade produktionssystem kan skapa många vinster utöver råvaror för produktion av biobaserade produkter, till exempel genom att minska negativa effekter av nuvarande markanvändning, säger Göran Berndes. </div> <div>Ett tema på workshopen handlar om hur bioekonomin ger nya möjligheter i utvecklingsländer. Många utvecklingsländer har stora markytor som är degraderade av tidigare markbruk och här kan efterfrågan på nya sorters bioråvaror innebära en möjlighet att ställa om till mer hållbar markanvändning.  </div> <div><br /></div> <div>– Det finns många exempel på hur organisationer försöker skapa mervärden i utvecklingsländer kopplat till bioekonomin. Ett exempel är initiativet The Bonn Challenge som har som mål att förbättra degraderade marker och därigenom skapa förutsättningar för ny produktion och lokal utveckling. </div> <div>Målet är att initiativet omfattar 150 miljoner hektar mark fram till år 2020 och 350 miljoner hektar till år 2030. </div> <div>– Detta ger förstås ett väldigt värde för de lokala brukarna när det gäller inkomster, men även på nationell nivå är värdet av betydelse, säger Göran Berndes.<br /><br /></div> <div><b>På workshopen diskuteras förutsättningar </b>för att sprida fungerande lösningar till andra platser. Detta kommer att vara viktigt för att initiativ som The Bonn Challenge ska bli framgångsrikt. Här kan organisationer som FAO och IEA bidra genom att förmedla kunskap och ge stöd där initiativ tas för att växla upp fungerande lösningar.</div> <div>– Det här initiativet ligger helt i linje med Parisavtalet och de globala utvecklingsmålen och det är väldigt stimulerande att se hur deltagare från många olika håll kommer samman för att utveckla lösningar, avslutar Göran Berndes.<br /><br />Av: Ann-Christine Nordin<br />Foto, Göran Berndes: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:</b></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.bonnchallenge.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The Bonn Challenge </a></div> <div><a href="http://http//www.fao.org/about/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">he Food and Agriculture Organization (FAO)</span>​</a></div> <div><div><a href="http://www.ieabioenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IEA Bioenergy</a></div></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Regeringens strategiska samverkansprogram</a></div> <div><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/nordisk-strategi-for-bioekonomi-antagen-vid-ministerradsmote-i-haparanda/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nordisk strategi för bioekonomi antagen vid ministerrådsmöte i Haparanda​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-biobaserad-ekonomi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Intervju med Lisbeth Olsson <b><span lang="SV" style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:calibri, sans-serif">– </span></b>Storsatsning på biobaserad ekonomi</a></div> <div><br /></div></div>Mon, 08 Oct 2018 09:00:00 +0200