Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 18 Jun 2018 11:37:15 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Nationell-utbildningssatsning-inom-AI.aspxNationell AI-satsning på utbildning<p><b>​Nu lanseras ett nationellt kunskapslyft inom artificiell intelligens (AI) som ska stärka Sveriges kompetens och konkurrenskraft. Chalmers får i uppdrag att koordinera satsningen som omfattar sju svenska lärosäten.</b></p><div>​ <br /></div> <div>Regeringen har beslutat om en särskild satsning på högskoleutbildning inom AI. Totalt 40 miljoner kronor för åren 2018-2019 ska möta arbetsmarknadens behov av omställning och fördjupade kunskaper på området AI. Chalmers får i uppdrag att samordna initiativet, som också involverar Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Fler lärosäten ska kunna ansluta efterhand.<br /></div> <div><br /></div> <div>– AI kommer att påverka snart sagt alla delar av samhället och vi har stora forskningssatsningar som behöver kompletteras med utbildningssatsningar. Chalmers lyfte frågan till regeringen, tillsammans med de andra lärosätena, och den dialog som varit har landat i dagens satsning där sju lärosäten tillsammans tar ansvar för att snabbt få igång fort- och vidareutbildning, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers deltar i flera stora AI-initiativ som tillsammans lägger en stark grund för forskning och utbildning inom AI, däribland miljardsatsningen Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program och den nyligen annonserade nya AI-arenan på Lindholmen i Göteborg. <br /> <br />Den 20 juni arrangerar Chalmers ett <a href="/en/areas-of-advance/ict/calendar/Pages/Current-AI-initiatives-at-Chalmers.aspx">seminarium där flera pågående och planerade initiativ inom AI presenteras &gt;</a><br /></div>Fri, 15 Jun 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspxEn ljusets mästare tar plats i Sveriges unga akademi<p><b>​Chalmersfysikern Philippe Tassin har valts in i Sveriges unga akademi. Han är docent på institutionen för fysik och en av åtta framstående forskare som ska vara med och sätta agendan i akademin fem år framåt.​​</b></p><div><span style="background-color:initial">I Sveriges unga akademi samarbetar drygt trettio utvalda yngre forskare i frågor som rör forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin är en oberoende och tvärvetenskaplig plattform som ger forskarna en stark röst i den forskningspolitiska debatten. Ett viktigt uppdrag är nå ut med forskning till unga människor i samhället. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  </span>Jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med forskare från hela landet och inom vitt skilda områden. Som ledamot av Sveriges unga akademi vill jag utveckla mitt engagemang i en rad forskningspolitiska frågor och populärvetenskapliga aktiviteter, säger Philippe Tassin, som är den enda fysikern som väljs in för den här perioden. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Studerar hur ljus kan kontrolleras</h5> <div>Philippe Tassins forskargrupp arbetar med så kallad nanofotonik, en del av fysiken som studerar hur ljus kan styras och manipuleras med hjälp av elektromagnetiska strukturerade material. </div> <div>Ljus och elektromagnetiska vågor spelar en avgörande roll i vårt samhälle när det gäller till exempel internet, smarta mobiler och tv-skärmar. För att tekniken ska kunna utvecklas vidare med optikens hjälp räcker det inte längre med vanliga, naturliga material. Det krävs konstgjorda specialmaterial för att kringgå de begränsningar som naturliga material har.  </div> <div>Philippe Tassin och hans kollegor undersöker och utformar konstgjorda material för att få fram egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor. Det kan handla om allt ifrån mikrovågor och terahertzvågor till synligt ljus. Forskarna designar materialet genom att låta små elektriska kretsar ersätta atomer som de underliggande byggstenarna för växelverkan mellan elektromagnetiska vågor och materia. Sådana elektromagnetiska strukturerade material skapar möjligheter att konstruera komponenter för avancerad ljuskontroll med hög precision. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Forskare, lärare och klarinettist</h5> <div>Philippe Tassins forskning har uppmärksammats världen över och själv har han jobbat i såväl Belgien, Grekland och USA innan han kom till Chalmers 2013. </div> <div>Förutom att han forskar, undervisar han även inom elektromagnetism, optik, kvantmekanik och datavetenskap. När tillfälle ges passar han också gärna på att spela klarinett, eftersom musik är ett stort intresse vid sidan av fysiken. </div> <div>Som medlem av Sveriges unga akademi får han ytterligare en arena att spela på. </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  </span>Jag vill gärna arbeta för internationaliseringen av de svenska lärosätena, allmänhetens medvetenhet om vetenskap och akademiska karriärer. Det finns inga enkla lösningar för dessa utmaningar, men jag tycker att det är viktigt att unga akademiker har en röst i samhällsdebatten och tar sitt ansvar, säger han. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fler Chalmersprofessorer i Sveriges unga akademi</h5> <div>Förutom <a href="/sv/Personal/Sidor/Philippe-Tassin.aspx">Philippe Tassin ​</a>tar även chalmersprofessor<a href="/sv/Personal/Sidor/rikard-landberg.aspx"> Rikard Landberg ​</a>från institutionen för biologi och bioteknik plats i Sveriges unga akademi. Läs gärna mer om honom i nyhetsartikeln <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">Livsmedelsvetenskap gör intåg i Sveriges unga akademi. </a><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kraiberg.aspx">Kirsten Kraiberg Knudsen</a><span style="background-color:initial">, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är sedan tidigare invald i Sveriges unga akademi. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Philippe Tassin</h4> <div><strong>Född: </strong>1982 i Belgien, flyttade till Göteborg 2013 när han började jobba på Chalmers. </div> <div><strong>Intressen: </strong>När han inte undervisar eller forskar händer det att han spelar klarinett i en symfoniorkester, är i skidbacken, upptäcker länder över hela världen eller helt enkelt läser en bra bok.</div> <div><strong>Om sin passion för fysik</strong>: ”Att efter många misslyckade försök kunna lösa ett problem som ingen annan lyckats med – det är stort. Att inse att jag är den enda personen som känner till lösningen – sådant inspirerar mig.”<br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Läs mer om Philippe Tassins forskning:</h4> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Lysande-forskning-fran-Chalmers-lyfts-fram-internationellt.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lysande forskning från Chalmers blir internationellt topprankad​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Så-lurar-forskarna-ljuset-att-spänna-musklerna.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så lurar forskarna ljuset att spänna musklerna</a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusböjande-material-underlättar-jakten-på-nya-partiklar.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ljusböjande material underlättar jakten på nya partiklar </a></span><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer om Sveriges unga akademi</h4> <div>Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige, med en verksamhet som vilar på tre ben: tvärvetenskap, forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin är en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga. Inom akademin möts unga forskare över lärosätes- och disciplingränser för att samtala om forskning och forskningsrelaterade ämnen. Sveriges unga akademi bildades på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien 2011 och har idag 33 ledamöter.</div> <div><a href="http://www.sverigesungaakademi.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Sveriges unga akademi​</a>. </div> <div><div style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;background-color:transparent"><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/sveriges-unga-akademi.aspx" style="font-weight:600;text-decoration:none;box-sizing:border-box;background-color:transparent"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="margin:0px;padding:22px 5px 0px 0px;width:22px;height:0px;vertical-align:middle;box-sizing:content-box" />Här hittar du fler chalmersforskare som är eller har varit ledamöter i Sveriges unga akademi​. </a></div></div>Mon, 28 May 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspxNy samlingsplats för marin forskning och innovation invigd<p><b>​Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den 25 maj invigdes Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre, som är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. </span><div><br /></div> <div>Ett hundratal deltagare hade samlats på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil för att inviga det nya centrumet. Verksamheten utgår från Kristineberg, men är mer än bara en fysisk plats. Målsättningen är att öppna för nya samarbeten med näringsliv och förvaltning. </div> <div><br /></div> <div>Stationschef Peter Tiselius inledde invigningen med att ta fasta på Kristinebergs långa historia som plats för marin forskning. </div> <div><br /></div> <div>– Det som vi nu gör med detta nya steg är att vi skapar en samarbetsform som är unik inte bara i Sverige, utan även i Europa, sa Peter Tiselius.</div> <div><br /></div> <div>Verksamheten kommer att fokusera på huvudområdena marina livsmedel, marin energi och marin förvaltning och restaurering. Under invigningen hölls ett seminarium om utmaningarna för en blå hållbar tillväxt där bland andra generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten Jakob Granit talade. </div> <div><br /></div> <div>Mattias Rust som är departementssekreterare på näringsdepartementet underströk att </div> <div>visioner måste fyllas med innehåll och att regeringen har en uppgift att skapa förutsättningar för att innovationer skapas. Han välkomnade det nya samarbetet på Kristineberg som tar tag i prioriterade frågor. </div> <div><br /></div> <div>Ida-Maja Hassellöv från Chalmers lyfte fram att det är viktigt att de medverkande organisationerna drar nytta av varandras olikheter:</div> <div><br /></div> <div>– Jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna öka kunskapsöverföringen från andra tekniska områden, som exempelvis batteriforskning där Chalmers är starka. </div> <div><br /></div> <div><em>På bilden syns, f</em><span style="background-color:initial"><em>rån vänster: Leif Schöndell, kommundirektör, Lysekils kommun, Johan Rune Nielsen, forsknings- och affärsdirektör, RISE, John Munthe, forskningschef. IVL, Angela Hillemyr, prefekt, Mekanik och maritima vetenskaper Chalmers, Fredrik Gröndahl, prefekt, institutionen för vatten- och miljöteknik KTH och Lena Gipperth, Föreståndare Hav och samhälle, Göteborgs universitet .</em></span></div> <em> </em><div><br /></div> <div><strong>Text och bild</strong>: Albin Dahlin</div> Mon, 28 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Rikard-Landberg-invald-i-Sveriges-unga-akademi.aspxLivsmedelsvetenskap gör intåg i Sveriges unga akademi<p><b>​Professor Rikard Landberg väljs in som en av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi. Det är första gången som livsmedel och nutrition finns representerat och den unge professorn ser fram emot arbetet med akademin.– Det är en fantastisk möjlighet att påverka! säger Rikard Landberg.</b></p>​Sveriges unga akademi startade 2011 med utsikt att få forskningspolitiskt inflytande, främja tvärvetenskapliga samarbeten samt nå ut och lyfta vetenskapens ställning i samhället. Den som vill ansöka som ledamot får ha disputerat för högst 10 år sedan.<br /><br />– Det var nio år sedan jag disputerade så jag tänkte att det var sista chansen att testa och skickade in, säger Rikard Landberg.<br /><br />Den första gallringen sker på vetenskaplig basis för att få fram riktigt duktiga forskare. Därefter kallas aspiranterna till intervju i syfte att filtrera fram personer med rätt driv, nationell, jämställd och vetenskaplig spridning. Efter en tids väntan kom så beskedet att Rikard Landberg hade valts in som en av de åtta nya ledamöterna i Sveriges unga akademi. <br /><br />– Jag blev såklart väldigt glad för det är naturligtvis ett erkännande! Men det är också väldigt roligt att livsmedelsvetenskap och nutrition finns representerat för första gången. Jag jobbar hårt för att höja statusen på mitt ämne och att den forskning som görs ska hålla högsta klass, säger Rikard Landberg. <br /><br />Ledamöterna sitter i fem år och byts ut successivt, vilket gör att akademin ständigt förnyas samtidigt som det alltid finns seniorer. Hittills har akademin bland annat turnerat med karriärseminarier på lärosäten, drivit frågan om biträdande universitetslektorat, besökt skolor, haft rundabordssamtal med Vetenskapsrådet och delat ut ”For women in science”-priset. De träffas vid två tillfällen per halvår och ledamöterna ingår i utskott och grupper med temaområden där det är viktigt att vara med. <br /><br />– Jag ser framför allt möjligheter att påverka genom att jobba mot det politiska maskineriet. Till exempel diskutera strategiska och forskningsmässiga satsningar med riksdagsgrupper, hur pengarna ska fördelas och hur Sverige bör satsa, säger Rikard Landberg. Jag tror att Sveriges unga akademi har stort inflytande, bland annat som remissinstans. Och det är naturligtvis betydelsefullt, inte bara för mig, utan även för Chalmers att finnas representerade i en denna oberoende organisation med yngre, drivande forskare.<br /><br />Det är inte minst samarbetet med de andra ledamöterna som Rikard Landberg ser fram emot. <br /><br />– Det ska bli roligt att interagera med alla dessa drivande och duktiga forskare som är så engagerade! Och jag ser fram emot att få insyn i fronten från helt andra forskningsområden. En viktig roll för akademin är att komma ut och prata med yngre personer, redan på grundutbildningsnivå, om hur det är att vara forskare och att visa hur det kan gå till så att fler får upp ögonen för att vilja forska, istället för att gå direkt till industrin. Detta är något jag vill bidra till.<br /><br /><strong>Hur ska du fira?</strong><br />– Jag har redan firat! Ett glas champagne vid beskedet och sedan under akademins årsdagssammankomst. Jag är väldigt glad att jag fått så fina förutsättningar och världens chans att bedriva den forskning jag vill.<br /><br /><br />Text: Helena Österling af Wåhlberg<br />Bild: Martina Butorac<br /><br /><em>Fotnot</em>: Även Philippe Tassin, docent i fysik vid Chalmers, valdes in akademin vid samma tillfälle. Läs mer om honom <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-ljusets-mastare-tar-plats-i-Sveriges-unga-akademi.aspx">här.</a><br />​​​Mon, 28 May 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-rustar-sjalvkorande-racerbil.aspxStudenter rustar självkörande racerbil för tävlingsbanan<p><b>​Som första och enda svenska lag har Chalmers kvalat in till den prestigefyllda tävlingen Formula student driverless i Tyskland. Med en unik mjukvara i bilen hoppas laget kunna sopa banan med konkurrenterna.</b></p><div>​Att tillgå: ett helt labb dedikerat för utveckling av självkörande fordon, en egen mjukvaruplattform och en färdig elracerbil från förra årets förarkörda Formula student-tävling.</div> <div> </div> <div>– Därifrån var steget ganska litet till att dra igång ett studentlag för att bygga om bilen till självkörande och ställa upp i tävlingsklassen för förarlösa bilar, säger initiativtagaren och handledaren Ola Benderius som är forskarassistent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system.</div> <div> </div> <div>Sedan i höstas jobbar tolv studenter från fem olika masterprogram med att göra bilen självkörande som en del av sina examensarbeten.</div> <div> </div> <div>– Det är extremt kul och lärorikt. Det är ett helt nytt projekt och vi har väldigt fria händer att ta det i mål, säger lagledaren Emil Rylén som läser masterprogrammet i fordonsteknik.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett dedikerat och mångfacetterat lag</h3> <div>Laget är indelat i tre grupper som jobbar med varsin av de tre huvudingredienserna i självkörning: att uppfatta och tolka omgivningen, körplanering och styrning, samt mekanisk och elektronisk hårdvara som verkställer styrsignalerna. Två av lagmedlemmarna var med att bygga bilen förra året. </div> <div> </div> <div>– Utan dem hade det inte gått. De kan och förstår bilen, och vet hur den ska skötas, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Han beskriver laget som en mycket blandad grupp, både vad gäller nationalitet, utbildning och kompetenser.</div> <div> </div> <div>– Alla är verkligen dedikerade. Man behöver absolut inte vara racingfantast, utan snarare teknikfantast och intresserad av nyskapande teknologi.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utrustning för en halv miljon</h3> <div>För att göra bilen självkörande har de utrustat bilen med sensorer som gps, laser-radar, kamera med dubbellins för djupseende, datorer, extra elektronik och mekanik för styrning av broms, hjul, och gas. Totalt handlar det om utrustning för cirka en halv miljon kronor, men mycket kommer att kunna återanvändas kommande år.</div> <div> </div> <div>Finansieringen är nämligen redan klar för ytterligare tre år. Intresset bland studenterna är stort, liksom industrins intresse för att rekrytera dem som varit med i laget. Ola Benderius och hans två handledarkollegor – Christian Berger och Björnborg Nguyen – håller redan på att sätta ihop nästa års lag. </div> <div> </div> <div>Även för chalmerslabbet för självkörande fordon, <a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx" target="_blank" title="Länk till Reveres webbplats">Revere</a>, finns det många fördelar med att ha ett lag i Formula student driverless. </div> <div> </div> <div>– Vi får visa upp Reveres förmågor och kompetens, och får hit riktigt bra studenter. Några av dem vill förhoppningsvis stanna som doktorander. Dessutom utvecklar laget saker som vi även kan lyfta över till forskningen, säger Ola Benderius.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tester och tävling hägrar</h3> <div>Förutom att laget får nyttja Reveres lokaler, fordon och kompetens, får de även tid på testbanan Astazero. I nuläget kan de fjärrköra racerbilen med en handkontroll, men det återstår några veckors arbete innan de kan gå över till helt självkörande tester.</div> <div> </div> <div>– Det ska bli väldigt kul att testa och åka på tävlingen. Då får vi skörda frukterna av allt arbete vi lagt ner under året, säger Emil Rylén.</div> <div> </div> <div>Medan de övriga lagen som kvalificerat sig till tävlingen alla valt samma väletablerade men något föråldrade mjukvara, använder chalmerslaget Chalmers egenutvecklade mjukvaruplattform för självkörande fordon, Open DLV.</div> <div> </div> <div>– Det gör oss unika. En stabil mjukvara är jätteviktigt för att lyckas i tävlingen, och med erfarenhet från forskningen vet vi hur en sådan måste designas, säger Ola Benderius.<br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Formula student driverless-tävlingen</h3> <div>Tävlingen går av stapeln 6–12 augusti i Hockenheim, Tyskland, och innefattar ett flertal olika moment. Förutom att bilen helt på egen hand, och så snabbt som möjligt, ska köra tio varv på en bana utmärkt med koner, ingår broms-, accelerations och cirkelkörningsmoment. Laget ska även presentera och motivera mjukvaru- och hårdvarudesign, samt en affärsmodell. Läs mer på <a href="https://www.formulastudent.de/">Formula Student Germany</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer:</strong></div> <div></div> <div><span>Chalmers har även studentlag som bygger och tävlar med förarstyrda elracerbilar och segelbåtar. Läs mer på webbplatsen <a href="http://www.chalmersformulastudent.se/" target="_blank">Chalmers Formula Student</a> respektive i artikeln <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a>. <span></span></span></div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div> </div>Fri, 25 May 2018 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-fortsatt-i-topp-pa-internationaliseringsindex.aspxChalmers fortsatt i topp på internationaliseringsindex<p><b>​Chalmers behåller sina fem stjärnor av fem möjliga från 2017 års internationaliseringsindex – och befäster därmed toppositionen som ett av Sveriges tre mest internationella lärosäten.</b></p>​Rankingen görs av Stint, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, som utvecklat ett index för att mäta graden av internationalisering på de svenska lärosätena.<br /> <br />Precis som i 2017 års index får Chalmers betyget fem stjärnor av fem möjliga, som ett av tre svenska lärosäten. De två övriga är KTH och Handelshögskolan i Stockholm.<br /><br /><span>– Vi har arbetat strategiskt med att rekrytera såväl etablerade forskare som postdokar och forskarassistenter internationellt, med lyckat resultat. Det stärker vårt samarbete med utvalda internationella nätverk. På det viset blir vi starkare inom såväl forskning som innovation och utbildning, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.<br /> <br /><span style="display:inline-block"></span></span>Chalmers betyg i de sex olika kategorierna – forskning, studenter, doktorander, utbildning, fakulteter och ledning – är i stort sett oförändrade från i fjol. Till exempel ligger internationalisering av forskning och ledningens internationella erfarenhet kvar på samma nivå, medan andelen personal med utländsk doktorsexamen har förbättrats något.<br /><br />Den medveten strategin att tidigt gå över till Bologna-systemet, med treåriga kandidatprogram på svenska och tvååriga mastersprogram på engelska, är en faktor som skapat en bra internationell miljö. Inom grundutbildningen ges idag över 60 procent av högskolepoängen på Chalmers i kurser som hålls på engelska. Det har gjort att mobiliteten på mastersnivå är hög, både till Chalmers och ut i världen.<br /><br />Inom forskarutbildningen ses samma internationella trend. Varannan doktorand har gjort sin grundutbildning vid ett utländskt universitet. Chalmers har dessutom Sveriges högsta andel internationellt skolade doktorer – var femte har fått sin doktorsgrad vid ett utländskt universitet. <br /><br />Den täta samverkan som Chalmers har med ett stort antal globala industriföretag är också en bidragande faktor.<br /> <br />– Utbyte med industrin, i form av idéer och kunskap, är avgörande för att kunna utvecklas som universitet. En hög grad av internationalisering gör det arbetet starkare. Det höga betyget från Stint ger oss bevis på att vårt långsiktiga och strategiska arbete har varit framgångsrikt. Men vi får inte slå oss till ro med det, indexet visar också var vi kan fortsätta utveckla internationaliseringen av Chalmers, säger Stefan Bengtsson.<br /><br /><br /><strong>Text:</strong> Erik Krång och Anita ForsFri, 25 May 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspxÅrets innovationspris till implantatinnovatör<p><b>​Genom att utveckla ett innovativt ytskikt för implantat, och föra det hela vägen från laboratoriet till marknaden, har Per Kjellin bidragit till ökad livskvalitet för tiotusentals människor. Nu belönas han med Karin Markides innovationspris 2018.</b></p><div>​– Det är en ära! Och kul att bli uppmärksammad, säger Per Kjellin som är grundare, ägare och teknikchef på företaget Promimic.</div> <div> </div> <div>För snart 15 år sedan var han doktorand i material- och ytkemi på Chalmers och utvecklade tillsammans med doktorandkollegan Martin Andersson metoder för att framställa nanopartiklar av silver och kalciumkarbonat. Men på en konferens hörde de en forskare tala om mineralet hydroxylapatit som finns naturligt i form av nanopartiklar i ben. Om man lyckades tillverka sådana nanopartiklar syntetiskt skulle det enligt forskaren finnas en stor marknad inom medicinteknik.</div> <div> </div> <div>Med tanken på en affärsmöjlighet i bakhuvudet bestämde de sig att prova sin tillverkningsmetod på hydroxylapatit. De fick bra resultat, sökte patent och grundade företaget Promimic via inkubatorn Chalmers Innovation, numera en del av Chalmers Ventures.</div> <div> </div> <div>Material som efterliknar benets naturliga struktur är attraktiva som ytskikt på implantat, då de får implantatet att växa fast både snabbare och starkare. </div> <div> </div> <div>– Och det mest attraktiva med vårt koncept är att det är så enkelt att applicera industriellt. Man doppar implantatet i en lösning och lägger in det i en ugn i fem minuter. Sen är ytskiktet klart, förklarar Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Medan Martin Andersson stannade kvar på Chalmers som forskare, gick Per Kjellin snart helt över till att arbeta i Promimic. Med stor målmedvetenhet har han vidareutvecklat innovationen från idé till produkt och byggt upp Promimic till ett biomaterialföretag med internationell etablering och försäljning. Sedan 2016 finns ytskiktet på ett kommersiellt tandimplantat som har använts på tiotusentals människor i flera länder.</div> <div> </div> <div>– Ytskiktet gör att det bildas mer ben kring implantatet i början, vilket är en fördel under det kritiska inväxningsskedet. Störst nytta gör det hos patienter med nedsatt förmåga att bilda ben, säger Per Kjellin.</div> <div> </div> <div>Idag har Promimic åtta anställda, varav hälften har doktorerat. Företaget har numera ytterligare tre patent och flera nya implantatytor är under utveckling. Nästa steg är att ge sig in även i ortopedifältet. Här ser Per Kjellin bland annat att deras ytskikt kan göra nytta när två kotor ska fås att växa samman vid en steloperation i ryggraden.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Om innovationspriset</h2> <div>Karin Markides innovationspris ska gå till en nuvarande eller tidigare student vid Chalmers som har lämnat avgörande bidrag till Chalmers innovations- och nyttiggörandearbete inom forskning och utbildning samt bidragit till långsiktig hållbar utveckling. Priset delas ut i samband med Chalmers doktorspromotion som i år äger rum 2 juni.</div> <div> </div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div> </div>Tue, 22 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Trefaldigt-100-arsfirande-for-Estland.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Trefaldigt-100-arsfirande-for-Estland.aspxTrefaldigt 100 årsfirande för Estland<p><b>​Fredagen den 18 maj hölls en festlig tillställning i Chalmersska huset i Göteborg. Estland fyller nämligen 100 år, samtidigt som chalmersalumnen Alfred Ots skulle ha blivit 100 år – och det firades med seminarier och supé. Ots stipendie har nu även delats ut till nästan 100 stipendiater.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Syftet med tillställningen var att fira 100-årsdagen av Alfred Ots födelse – samt att belysa hur stipendiefonden, enligt hans önskan, har bidragit till att minska gapet i utvecklingen mellan Estland och Sverige. Alfred Ots stipendiefond utdelar enligt donatorns önskan stipendier till i Estland boende estniska medborgare för studier vid Chalmers tekniska högskola. </span></p> <p>Närvarade vid jubileet gjorde bland många andra Chalmers tekniska högskolas rektor Stefan Bengtsson, Tallinns tekniska högskolas rektor Jaak Aaviksoo, Estlands ambassadör Merle Pajula, samt Estlands honorärkonsul i Göteborg, Lars-Eric Boreström. </p> <p>Seminarierna besöktes av 60 personer, varav 55 sedan fortsatte till supén. Där underhöll gycklargruppen Chalmersspexet gästerna med två sånger, och från sångblad sjöns &quot;<em>Unisont</em>&quot; på svenska, estniska och latin.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Om stipendiet</h4> <p>Stiftelsen bildades år 1995 genom en donation från civilingenjör Alfred Ots dödsbo. Ots föddes den 21 maj 1918 på ön Saaremaa (Ösel) i Estland, där han även tog studentexamen i Kuressaare medan landet fortfarande var självständigt. Han kom till Sverige som flykting under andra världskriget. Därefter började han studera och blev sedermera civilingenjör i elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola år 1957. Efter avslutade studier flyttade han till USA där han bland annat arbetade på National Aeronautics and Space Administration (Nasa). </p> <p>Som pensionär flyttade han till Florida. År 1992, under röjningen på sin tomt efter en orkan, förolyckades Ots. Han hade inga arvingar och inget skrivet testamente. På basis av tidigare korrespondens med sin studiekamrat Sven Olving, sedermera professor och rektor för Chalmers, kunde merparten av hans förmögenhet, 3 152 330 kronor, överföras till Chalmers. Detta utgjorde sedan grunden till den stipendiefond som bildades år 1995.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Mer än en anledning att fira</h4> <p>Under 2018 finns det mer än en anledning att ställa till med fest. Estland fyller 100 år, Tallinns tekniska högskola fyller 100 år och Alfred Ots skulle ha blivit 100 år gammal. Dessutom har nästan 100 stipendier beviljats – så när som 99 stycken – till ett sammanlagt värde av nära 10 miljoner kronor. </p> <p>Se bilder från fredagens tillställning i Chalmersska huset i karusellen ovan.</p> <p><br /></p> <p><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern / Mart Mägi</p> <p><strong>Foto: </strong>Elin Janebäck</p>Mon, 21 May 2018 19:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Konferens-om-negativa-koldioxidutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Konferens-om-negativa-koldioxidutslapp.aspxFörsta konferensen om negativa koldioxidutsläpp<p><b>​För att rädda planeten är det inte tillräckligt att vi bara sänker mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären. Vi måste också sänka den nuvarande nivån genom att ta bort den koldioxiden som vi människor redan har producerat. Utmaningarna och möjligheterna inför denna uppgift är inriktningen på den första internationella konferensen &quot;Negative CO2 Emissions&quot;, 22-24 maj på Chalmers tekniska högskola.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Anders_Lyngfelt170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​<span style="background-color:initial">Professor Anders Lyngfelt på Chalmers (bilden) är en av konferensens arrangörer. Sedan 1998 har hans arbete fokuserat på att utveckla metoder för koldioxidupptagning, en strävan som har gjort honom till en av de mest respekterade och högt citerade akademikerna inom området.</span><div>- Jag är orolig för klimatet. Ska vi klara målen krävs stora negativa utsläpp och för mig är det helt uppenbart att vi, förutom att sluta släppa ut koldioxid, behöver städa upp efter oss, säger Anders Lyngfelt.</div> <div><br /></div> <div>Konferensen kommer att innehålla presentationer från cirka 180 internationella experter på området, bland annat från USA, Storbritannien, Tyskland, Kina, Japan och mycket mer. Deltagare och talare kommer att vara forskare, politiker och representanter från industrin.</div> <div>Bland huvudtalarna återfinns han som brukar sägas ha väckt medvetenheten kring klimatförändringen, James Hansen. Han är före detta chef för NASA:s Goddard Institute for Space Studies, numera adjungerad professor vid Columbia University, New York, James Hansen, kommer att öppna konferensen med sitt samtal &quot;Negativa CO2-utsläpp - varför, när och hur mycket?&quot;</div> <div><br /></div> <div>En annan programpunkt av särskilt intresse är tisdagens session om &quot;Bioenergi med kolupptagning och lagring (Bio Energy with Carbon Capture and Storage = BECCS) i Sverige och övriga Norden”. BECCS har föreslagits som en potentiellt stor teknik i arbetet med att minska de totala CO2-nivåerna, och de nordiska länderna är välplacerade för att utnyttja denna teknik i stor utsträckning. Representanter från Chalmers, KTH och andra svenska universitet samt från industrin och regeringen diskuterar BECCS: s konsekvenser och roll i den svenska klimatpolitiken.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskare kommer också att få sällskap av företrädare för olje- och energiministeriet, den norska miljöorganisationen Bellona och Köpenhamns universitet för att diskutera potentialen för BECCS-teknologin i hela Norden.</div> <div><br /></div> <div>Denna session börjar med en särskild föreläsning av Eva Svedling, statssekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, som också öppnar konferensen tillsammans med Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://negativeco2emissions2018.com/">Mer info och fullständigt program finns på konferensens hemsida</a>. </div> <div><br /></div> Mon, 21 May 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Existerande-biopannor-kan-klara-omstallning-till-fornybara-branslen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Existerande-biopannor-kan-klara-omstallning-till-fornybara-branslen.aspxExisterande biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen<p><b>​En omställning till förnybar produktion av värme, el och bränsle, som också ger nya möjligheter för flera branscher att producera ett stort antal förnybara produkter. När forskare på Chalmers nu sammanfattar tio års energiforskning ser de nya tekniska landvinningar på bred front.– Potentialen är enorm! Enbart i svenska befintliga energianläggningar skulle vi kunna producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle om en sådan här omställning genomförs fullt ut, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers. ​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Popreport_cover.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><strong>Populärvetenskaplig rapport. </strong></div> <div>Vi har sammanfattat de senaste tio årens arbete vid Chalmers Kraftcentral och GoBiGas. Forskare på avdelningen för Energiteknik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers har under arbetet samarbetat med forskare på institutionerna på Kemi och kemiteknik, Mikroteknologi och nanovetenskap, <span style="background-color:initial">Teknikens ekonomi och organisation, </span><span style="background-color:initial">Mekanik och maritima vetenskaper</span><span style="background-color:initial"> samt </span><span style="background-color:initial">Biologi och bioteknik, samt en lång rad svenska och internationella samarbetspartners inom industri och akademi.  </span></div> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/SEE/News/Popularreport_GoBiGas_results_highres.pdf"><span style="background-color:initial">Ladda ner rapporten: </span><span style="background-color:initial">GoBiGas demonstration – a vital step for a large-scale transition from fossil fuels  to advanced biofuels and electrofuels. </span></a>(21 Mb). </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>Vägen utstakad för radikal omställning </span></h6> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Hur man ska genomföra en omställning från fossilberoende till förnybart är en knäckfråga för många branscher. För tung industri, som exempelvis oljeraffinaderier eller pappers- och massaindustrin, är det särskilt bråttom att komma ur startgroparna eftersom investeringscyklerna är långa. Det gäller samtidigt att man investerar rätt eftersom man annars kan tvingas byta ut pannor eller anläggningar i förtid, vilket innebär stora ekonomiska kostnader. Tack vare långsiktig strategisk satsning har forskare på Chalmers nu banat vägen för en radikal omställning som samtidigt gör det möjligt att driva vidare drygt hundra anläggningar i Sverige.</span><br /></div> <div>Lösningen som presenteras introducerar förgasning av biomassa på bred front. </div> <div>Tekniken i sig är inte ny och innebär kort uttryckt att man under höga temperaturer bryter ner biomassa till en gas som sedan kan förädlas till produkter som idag tillverkas av olja och naturgas. I teknik-demonstrationen som har genomförts så har slutprodukten varit biogas av en kvalité som kan ersätta naturgas i befintliga gasnät. </div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:12px;background-color:initial">​</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:12px;background-color:initial">Problemen med tjära är lösta</span><br /></div> <div>Tidigare har utvecklingen av förgasningstekniken hämmats av stora problem med tjära som frigörs från biomassan och stör processen på olika sätt. Forskarna på avdelningen för energiteknik på Chalmers har nu visat att man kan styra processen kemiskt så att gasens kvalitet förbättras och tjäran kan hanteras på helt nya sätt. Detta i kombination med en parallell utveckling av material för värmeväxlare ger helt nya möjligheter att konvertera fjärrvärmepannor till förgasare. </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=XtJaUlZs2UA">Se en animerad film om arbetet med att lösa tjärproblematiken​</a>. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det som gör den här tekniken så attraktiv för flera branscher är att den gör det möjligt att modifiera befintliga pannor, som då kan komplettera värme- och elproduktion med produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. En sådan förgasningsanläggning kan köras året om, medan en fjärrvärmepanna egentligen bara behövs när det är kallt, säger Martin Seemann, docent på Chalmers. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi byggde om vår egen forskningspanna på det här sättet 2007 och har nu mer än 200 man-år av forskning att luta oss mot. Detta i kombination med lärdomar från driften i industriell skala i Gobigas – Göteborgs demonstrationsanläggning för förgasning av biomassa som invigdes 2014 – gör att vi med säkerhet kan säga att tekniken är redo för världen, säger Henrik Thunman.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6">Många användningsområden​</h6> <div>De anläggningar som kan konverteras till förgasning finns i kraft- och fjärrvärmeverk, pappers- och massabruk, sågverk, oljeraffinaderier och petrokemiska fabriker. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– De tekniska lösningar som har utvecklats kan introduceras inom flera industrigrenar för att producera fossilfria bränslen och kemikalier, säger Klara Helstad, chef för enheten Hållbar industri vid Energimyndigheten. Chalmers kompetens och infrastruktur har spelat en avgörande roll vid till exempel demonstrationen av indirekt förgasning för produktion av biodrivmedel i Gobigas-projektet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Energimyndigheten har under lång tid finansierat energiforskning och infrastruktur på Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Förgasningstekniken gör det också möjligt att bygga större anläggningar. Den kompletterar därmed tekniker som lämpar sig för mindre skalor, till exempel biogasproduktion genom rötning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Hur stor del av den tekniska potentialen som kan realiseras beror på de kommande årens ekonomiska förutsättningar för omställning inom industri- och energisektorerna. Avgörande är också tillgången till biomassa, som efterfrågas av många samhällssektorer. Biomassa är en förnybar resurs så länge vi inte utarmar förutsättningarna för den biologiska produktionen, vilket sätter gränser för biomassauttaget. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Text: Christian Löwhagen/Johanna Wilde</em></p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"> </p> <h6 class="chalmersElement-H6">Tilläggsinformation: ​​</h6> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Den 20 juni håller International Energy Agency (IEA) ett </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=XHa-2BjJ08nquSHBHqS6u99MHF2S6YJaSmyMk8DLbo7M4YPOaw9Om8xk7WIq4-2B2HJl-2FJQZaYTS-2F6qPjnmVh0NUTIIRYE1QKGNAlfV8G-2FPQNQlhgiQx6wV1WPv3cRGsKhCzBQbMHb7mxC8ByA3mbr5ps7Qudl90Sr80JpHsc85cZIVkbNO7lb4xYOVkT85L9QcmfncWYhV6sgMjguteEiJ09Fq964YjTwGCrm9fdQAGJN0-3D_fgdfEHDCI143B5MiSZvxuz50maR1Fe9kIZX0heMeEvkTD1oGPJpqSgiwDEzvPwxrvzD3UniTCva7RZJdQeAdRUsG-2BUqSlEHChx-2FcM8-2F-2Bo07e-2FfdLqwMEbinLJGeeqj1GeTm5WEDaajsxGNPAFLjeGRCXyXSE1CLYcEMRT-2FDl3yItWYDRCI9fdmJ9w-2FTp4Rn1c-2BxuXQDVom9ZAtfoKzqRe7vzwIs2qs-2By8PT5pAzkFeE4VQN27y8kIS1k0NHd10rQX7IExvrS3pjWTgMWspPsIMxaM7sH5IGXBx7xTbqNBe-2FwtgNSRnaFuESiRU8-2FOtSxm71pFj5H3JqTi90WBmKS88QO1-2BOgWkk4yL7pa5SG6YvApq6Pwns5k3JQPVVXKzKW51ROgYl70H3aWM89aDkXTGErU2Du9Ub-2F-2ByVznJ3VXyM-3D">webinar</a><span style="background-color:initial"> om den industriella demonstrationen av förgasningstekniken.​</span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln: </span><span style="background-color:initial"><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ese3.188">Advanced biofuel production via gasification – lessons learned from 200 man‐years of research activity with Chalmers’ research gasifier and the GoBiGas demonstration plant​</a></span></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Process-video.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"></span></p> <div><br /></div> <div><a href="http://goteborgenergi.streamingbolaget.se/video/156118/link">Se en film om processen vid GoBiGas, producerad av Göteborg Energi</a><span style="background-color:initial;color:rgb(33, 33, 33)">.  </span><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Läs mer: ​</span><span>​</span></h5></div>Sun, 20 May 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/big-data-forbattrar-analyser-av-material.aspxBig Data förbättrar analyser av material<p><b>​Genom att undersöka en metall eller ett keramiskt materials struktur ända ner på atomnivå är det lättare att förstå och påverka olika materials egenskaper. Men vad ska man leta efter och var? I ett nytt projekt kombinerar professor Uta Klement analyser av Big Data med sitt expertområde materialkaraktärisering. I stället för att leta efter en nål i en höstack tar hon hjälp av datan och hittar avvikelserna, det som behöver undersökas i detalj.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor <a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement</a> leder en forskargrupp som kallas <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon undersöker metaller och olika keramiska materials egenskaper. Det kan röra sig om nano-material, olika typer av beläggningar eller avancerade stål och superlegeringar. Genom att förstå materialens struktur och uppbyggnad går det att uppnå mer hållbara produktionsprocesser och mer hållbara produkter. Dels går det att använda mindre material, dels att använda materialet mer effektivt och längre. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Ett exempel är nya termiska barriärbeläggningar som gör det möjligt att ha högre förbränningstemperaturer i gasturbiner i till exempel flygmotorer, vilket skulle förbättra effektiviteten och resultera i lägre utsläpp.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Uta%20Klement_170x220.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><strong style="background-color:initial">I ett nytt projekt</strong><span style="background-color:initial">, som handlar om att förbättra slipbarheten av återvunnet stål, samarbetar Uta Klement med en grupp forskare och kombinerar för första gången analyser av big data med materialkarakterisering. Hon berättar vilka fördelar det medför.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Våra materialanalyser är ofta inte baserade på en teori utan på ett antagande. I industrin samlar man dock in mycket data vid materialbearbetning. Genom att analysera dessa data kan vi få tips om vad vi ska leta efter i mikrostrukturen. Våra materialvetenskapliga kunskaper hjälper till att tolka datan och därefter kan vi utföra exakta undersökningar istället för att leta efter &quot;nålen i höstacken&quot;.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att veta vad man letar efter</strong> är särskilt viktigt i forskningsområden som likt Uta Klement zoomar in på en liten bit av ett material med hjälp av elektronmikroskopi och andra kompletterande tekniker. Att ta hjälp av data kan bli ett genombrott. Det kan bli ett generiskt tillvägagångssätt, säger Uta Klement. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span>Ny och förbättrad karaktäriseringsteknik och möjligheten att tolka resultaten gör att vi kan öka vår kunskap och producera nya och bättre produkter med bättre egenskaper och med bättre utnyttjande av våra resurser. Indirekt är detta viktigt för oss alla.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/uta-klement.aspx" target="_blank">Uta Klement </a>är professor i materialvetenskap med inriktning på elektronmikroskopi. Hon är avdelningschef för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/Sidor/default.aspx">Material och tillverkning</a> på Chalmers <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">institution för industri- och materialvetenskap</a> och leder dessutom forskargruppen <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/material-tillverkning/ytmikro/Sidor/default.aspx">Yt- och mikrostrukturteknik</a>. Hon sitter också i styrelsen för Chalmers Venture. </div> <div>Läs mer om projektet ”<a href="file:///groups/ims-kommunikation/03.%20TEXTMATERIAL/02.%20NYHETER/Slipbarhet%20av%20återvunnet%20stål:%20vevaxlar" target="_blank">Slipbarhet av återvunnet stål: vevaxlar</a>” i Chalmers forskningsdatabas. Projektet leds av <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Krajnik.aspx" target="_blank">Peter Krajnik​</a> som är professor i tillverkningsteknik. I projektet medverkar även <a href="/sv/personal/Sidor/Philipp-Hoier-.aspx" target="_blank">Philipp Hoier</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/amir-malakizadi.aspx" target="_blank">Amir Malakizadi</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text och foto: Nina Silow</em></div> <div><br /></div></div>Thu, 17 May 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/John-Ericsson-medaljen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/John-Ericsson-medaljen-2018.aspxDe får John Ericsson-medaljen 2018<p><b>​En solig torsdag i maj belönades sex chalmersstudenter, utexaminerade under 2017, med John Ericsson-medaljen. John Hellgren, Christopher Innocenti, Johan Silvermo, Niklas Helmertz, David Elofsson och Oscar Sundlo mottog sina utmärkelser vid en ceremoni i Chalmersska huset den 17 maj.</b></p>​<span style="background-color:initial">John Ericssonmedaljen är en utmärkelse till de främsta med civilingenjörs- eller arkitektexamen utfärdad föregående år, baserat på studieprestation under utbildningen. Mottagarna erhåller en präglad medalj i solitt silver med sitt namn ingraverat, diplom och en bok om John Ericssons liv vid en högtidlig utdelning.</span><div><div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Programmerar jäst att omvandla socker till medicin</h4> <div> </div> <div>– Det känns hedrande att ta emot John Ericsson-medaljen och det är trevligt att få uppskattning för det jobb jag lagt ner, säger <strong>John Hellgren</strong>. Mina fem år på Chalmers var väldigt givande och jag har vuxit både kunskapsmässigt och som person. Efter min examen inom bioteknik började jag doktorera på avdelningen för systembiologi på Chalmers. Min forskning handlar om att programmera om bagerijäst till att effektivt omvandla socker till andra produkter än alkohol, till exempel mediciner, drivmedel eller kemikalier, med hjälp av genteknik. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Undersöker vad artificiell intelligens faktiskt innebär</h4> <div> </div> <div>– Sensmoralen jag tar med mig är att man alltid skall göra sitt bästa, samt att hårt arbete och disciplin lönar sig. John Ericsson-medaljen är en väldigt fin symbol och ett erkännande för allt det hårda jobb som ligger bakom, säger <strong>Christopher Innocenti</strong>. När jag påbörjade masterprogrammet hade jag en klar bild i huvudet att jag ville fokusera på artificiell intelligens samt de möjligheter och utmaningar som finns inom det ämnet. Intresset lever kvar och i dagsläget jobbar jag inom maskininlärning för autonom körning på Zenuity AB. Ett mycket intressant arbete där man dagligen får diskutera och fundera kring vad intelligens faktiskt innebär.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">En ynnest att få studera sitt största intresse under fem år</h4> <div> </div> <div>– Att få ägna fem år åt att lära sig så mycket man någonsin kan om ett av sina största intressen är sannerligen en ynnest, speciellt när man får dela det med fantastiskt fina och inspirerande vänner, säger <strong>Johan Silvermo</strong>. Sedan examen jobbar jag med utveckling av den nya 5G-tekniken på Ericsson i Stockholm. Mer specifikt arbetar jag med synkronisering, för närvarande via gps och med fokus på algoritmer. Att bli tilldelad John Ericsson-medaljen är en stor ära och ett fint sätt att kröna en intensiv men mycket givande period på Chalmers.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Skräddarsydde sitt kursupplägg och lät intresset styra</h4> <div> </div> <div>– Jag känner mig mycket hedrad att få ta emot John Ericsson-medaljen, säger <strong>Niklas Helmertz</strong>. Mina studier inom informationsteknik på Chalmers var otroligt utvecklande och jag uppskattar det breda utbudet av kurser Chalmers erbjuder. I slutet av mina studier hade jag exempelvis möjlighet att kombinera kurser inom intresseområden som maskininlärning såväl som säkerhet. Efter ett spännande examensarbete med Findwise arbetar jag nu där med söklösningar, datahantering och analys.</div> <h4 class="chalmersElement-H4"> </h4> <h4 class="chalmersElement-H4">Konsultar inom hållbara energilösningar</h4> <div> </div> <div>– Medaljen blir ett fint minne från chalmerstiden och ett kvitto på arbetet och energin som jag har lagt ner under åren på maskinteknik och mastern Hållbara energisystem, säger <strong>David Elofsson</strong>. Tiden sedan examen har gått otroligt fort och jag har idag ett väldigt spännande och omväxlande jobb på energikonsultföretaget FVB. Där arbetar jag med hållbara energilösningar så som fjärrvärme och fjärrkyla samtidigt som jag fullföljer mitt mål om att kunna bidra till en mer hållbar morgondag. Vi står inför stora utmaningar och jag känner att Chalmers har förberett en väl inför att arbeta med framtidens energisystem.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Ingenjör med fokus på vägsäkerhet</h4> <div> </div> <div>– Det är en ära och mycket hedersamt att få vara en av pristagarna av John Ericsson-medaljen, säger <strong>Oscar Sundlo</strong>. Mina fem år på Chalmers har varit både spännande och utvecklande, samt givit många roliga minnen som jag tar med mig. Jag läste maskinteknik med en master inom tillämpad mekanik vilket gav mig en bra grund för att fortsätta ut i arbetslivet. Nyckeln till framgång har varit många intressanta kurser och en trivsam miljö med duktiga lärare och inspirerande studiekamrater. Idag arbetar jag som beräknings- och projektingenjör främst med fokus på krock- och vägsäkerhet.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/karriar-jobb/Sidor/John-Ericsson-medaljen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om John Ericsson-medaljen på Studentportalen</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Text och foto:</strong> Sofia Larsson-Stern</div> <div> </div></div>Thu, 17 May 2018 11:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Goteborgsk-utmarkelse-till-Ann-Sofie-Sandberg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Goteborgsk-utmarkelse-till-Ann-Sofie-Sandberg.aspxGöteborgsk utmärkelse till professor i livsmedelsvetenskap<p><b>​Göteborgs Stads förtjänsttecken delas ut till personer som gjort betydande insatser för staden. I år går utmärkelsen till professor Ann-Sofie Sandberg, som under lång tid byggt upp ämnet livsmedelsvetenskap på Chalmers.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Food/Ann-SofieSandberg_17_250.jpg" alt="Syntolkning: foto på Ann-Sofie Sandberg" style="height:220px;width:149px;margin:5px" />​— Det känns självklart roligt! Andra utmärkelser jag fått har varit inriktade på forskning. Det här visar att det jag gjort haft betydelse för samhället. Dessutom är det bra att Chalmers och vårt ämnesområde uppmärksammas, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br />Beskedet kom i ett brev hem och var något av en överraskning. Men utmärkelsen är naturligtvis välförtjänt. Ann-Sofie Sandberg har under många år lagt tid och kraft på att bygga upp livsmedelsvetenskap som ett ämne på Chalmers, samtidigt som hon bidragit till livsmedelsområdets utveckling i stad och region. Hon har också kunnat se en nationell utveckling som lett fram till att Sverige skaffat en livsmedelsstrategi och att ämnets status stärkts.<br /><br />— Göteborg har blivit en stark nod nationellt när det gäller nutrition och livsmedelsvetenskap, och det beror till stor del på Chalmers satsningar, berättar hon, och förklarar varför ämnet är så viktigt:<br />— Livsmedel är bokstavligen medel för livet. Ett hållbart samhälle kräver en hållbar människa och en hållbar livsmedelsproduktion, och vi står inför stora utmaningar idag. Den mat som produceras måste bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Globalt är övervikt och felnäring ett lika stort hälsoproblem som undernäring.<br /><br />Idag ryms Ann-Sofie Sandbergs bebis, avdelningen för Livsmedelsvetenskap, under institutionen för biologi och bioteknik. Avdelningen har på senare tid expanderat kraftigt. Själv har hon just lämnat över till en ny avdelningschef, Rikard Landberg. <br /><br />— Nu ska vi jobba för ökad synlighet, nationellt och internationellt, och höja vår status ytterligare, säger Ann-Sofie Sandberg.<br /><br />Årets pristagare omfattar även Chalmers fysikprofessor Per-Olof Nilsson samt ytterligare tio personer med så skilda yrken som exempelvis landshövding, tonsättare, direktör och arrangör. Motiveringarna ges vid ceremonin den 4 juni, då pristagarna föräras ett märke och en Poseidonstatyett.<br /><br />Läs ett längre personporträtt på Ann-Sofie Sandberg <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Utan-hållbar-människa-inget-hållbart-samhälle.aspx">här</a>.<br /><br />Mer om fysikprofessor Per-Olof Nilsson finns att <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmers-Professor-awarded-by-the-City-of-Gothenburg.aspx">läsa här</a>. <br /><br /><br />Text: Mia Malmstedt</p> <p>Bild: Johan Bodell<br /></p>Wed, 16 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Prototypen-som-laddar-bussen-tradlost.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Prototypen-som-laddar-bussen-tradlost.aspxPrototypen som laddar bussen trådlöst<p><b>Är det möjligt att ladda elektriska bussar genom luften, utan fysisk kontakt med fordonet? En prototyp för trådlös laddning av stadsbussar håller på att tas fram av forskare på Chalmers. Den första testomgången är lovande.</b></p><div>​Flera olika prototyper för trådlös laddning håller på att byggas upp och testas i laboratoriet på avdelningen Elkraftteknik.<br /><br /></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Yujing Liu" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Prototypen%20som%20laddar%20bussen%20trådlöst/Yujing_Liu_300x388px.jpg" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />I det här projektet fokuserar forskarna i första hand på elektriska bussar i städer, eftersom de trafikerar rutter med förbestämda hållplatser där det finns goda möjligheter att ladda fordonen. Genom att ladda ofta kan storleken på batterierna minskas betydligt, vilket i sin tur håller nere såväl vikten som kostnaderna för bussen. Kortare tid mellan laddningstillfällena kan också motverka att batterier laddas ur för mycket, vilket förlänger deras livslängd.<br /><br />– Den första testomgången för vår 50 kW-modul är avslutad i laboratoriet och resultaten är lovande så här långt, säger Yujing Liu, professor på institutionen för elektroteknik. Resultaten visar en verkningsgrad på omkring 95 procent för kraftöverföringen från likström till likström tvärs över ett luftgap på 20 centimeter vid den önskade effektnivån, och det är riktigt bra.<br /><br /><strong>Laddar bussen från marken</strong><br />Den trådlösa laddningen, eller den induktiva kraftöverföringen som forskarna säger, sker från en laddningsenhet i marken vid busshållplatsen över till en liknande enhet som är integrerad i elbussens underrede.<br /><br />Laddningsenheten i marken innehåller en spole som skapar ett magnetfält. Magnetfältet inducerar i sin tur en spänning i en liknande spole som är inbyggd i fordonet, och denna inducerade spänning ger en elektrisk ström som laddar batterierna i elbussen.<br /><br /><span><span><span><span><span><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thomas Rylander" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Prototypen%20som%20laddar%20bussen%20trådlöst/Thomas_Rylander_300x388px.jpg" style="margin:5px;width:200px;height:259px" /></span></span></span></span></span>– Den här delen av systemet består huvudsakligen av en konventionell transformator, men i m<span><span></span></span>otsat<span><span><span></span></span></span>s ti<span><span><span><span></span></span></span></span>ll en vanlig transformator är primär- och sekundärspolarna åtskilda genom ett relativt stort luftgap. Det stora mellanrummet gör den magnetiska kopplingen ganska svag, men det kompenseras genom att spolarna förses med kondensatorer så att vi får resonanskretsar på både primär- och sekundärsida, säger Thomas Rylander, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik.<br /><br />För att ladda batterierna i en buss krävs omkring 200 kW, vilket är möjligt om man parallellkopplar flera laddningsmoduler.<br /><br />Att snabbladda stadsbussar på hållplatserna kan minska storleken på batterierna i bussen, kanske med så mycket som 70 procent. Cirka 30 sekunders laddningstid på varannan busshållplats skulle vara t<span></span>illräckligt för att hålla batterierna på en tillräcklig laddningsnivå – ungefär den tid det tar för passagerare att kliva av och på bussen.<br /><br />Metoden som forskarna arbetar med innebär alltså en annan laddningsteknik än den som används för den välkända <a href="https://www.electricitygoteborg.se/" target="_blank">Electricity-bussen som trafikerar linje 55 i Göteborg</a>. Buss 55 laddas vid ändhållplatserna genom fysiska kontaktdon på taket.<br /><br /><strong>Högre verkningsgrad och minskad batteristorlek</strong><br />– De två största utmaningarna som begränsar hur induktiv kraftöverföring kan användas i elfordon är verkningsgraden för kraftöverföringen och utrustningens storlek, säger Yujing Liu. Utvecklingen inom kraftelektronikområdet med snabbomkopplare och högfrekvent elektromagnetisk utrustning ger nya möjligheter. Vi vill undersöka fördelarna med att använda den här typen av ny teknik och högkvalitativa material för att minska förluster och hålla nere storleken på utrustningen.<br /><br />Genom att använda hög elektrisk frekvens går det att reducera den magnetiska energin och därmed magnetfälten som omgivningen utsätts för, vilket är viktigt i stadsbussar och på andra allmänna platser.<br /><br /><span><span><span><span><span><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Prototypen%20som%20laddar%20bussen%20trådlöst/powerelectronics_transformer_750px.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span><em>Bilderna visar den första prototypen för kraftelektroniken (till vänster) och primärsidans transformator (till höger) som används för induktiv kraftöverföring. Illustrationer: Felix Mannerhagen<br /></em></span><br />– Den här experimentella prototypen för<span><span><span><span></span></span></span></span> <span><span><span></span></span></span>induktiv kraftöverföring är byggd med vad som kan betraktas som bästa tänkbara teknik ida<span><span></span></span><span></span>g. Den kommer att fungera som plattform för flera kommande forskningsprojekt, säger Thomas Rylander. Arbetet är tvärvetenskapligt och såväl experimentellt som teoretiskt. Projektet har såddfinansierats av institutionen för elektroteknik och det har inneburit ett helt nytt och mycket spännande samarbete för oss.<br /><br /><strong>Fakta om projektet</strong><br />Mål: Att ta fram en prototyp för trådlös laddning av elfordon, byggd med bästa tänkbara teknik, som kan fungera som en plattform för framtida forskningsprojekt inom området<br />Långsiktigt syfte: Att bidra till hållbara, konkurrenskraftiga och effektiva trafiklösningar<br />Deltagare: Thomas Rylander, Yujing Liu, Tomas McKelvey, Torbjörn Thiringer, Felix Mannerhagen, Daniel Pehrman, Johan Winges</div> <div>Detta såddprojekt är baserat på avhandlingen &quot;Multi-Objective Optimization of Inductive Power Transfer Systems for EV Charging” av Roman Bosshard, 2015.​<br /><br /><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Oscar Mattsson</em><br /><br /><strong>För mer information, kontakta</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/thomas-rylander.aspx">Thomas Rylander</a>, biträdande professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20rylander@chalmers.se">rylander@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a><br /></div>Wed, 16 May 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vetenskapsfestivalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Vetenskapsfestivalen-2018.aspxChalmers på Vetenskapsfestivalen<p><b>​Den 22:a Vetenskapsfestivalen arrangerades på en mängd olika platser i Göteborg – och överallt fanns det forskare, doktorander, studenter och andra från Chalmers som med glädje och entusiasm förmedlade sitt engagemang och kunnande till allmänheten.​</b></p><p>​Den 16–27 april i Vetenskapsrouletten, i Nordstan, i Experimentverkstaden, på campus Lindholmen, i Pedagogen, på Pustervik, på campus Johanneberg och på en mängd andra platser deltog Chalmers i den årliga Vetenskapsfestivalen. På centralstationen hölls exempelvis &quot;Chalmers på väg&quot; där forskare berättade om spännande ämnen. Se filmerna i karusellen ovan.</p> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskap för alla åldrar</h3> <p>Chalmers är fullt av möjligheter, utmaningar och roliga upptåg för alla åldrar! <span style="background-color:initial">U</span><span style="background-color:initial">nder årets festival kunde låg- och mellanstadieelever utforska både slajm och robotar. Se bilder i karusellen ovan.</span></p> <p><strong>Slajmlabbet: </strong><span style="background-color:initial">Under några dagar kunde barn från låg och mellanstadiet lära sig allt om slajm. Med Chalmers forskare och slajmexperter fick man testa sig fram till favoritslajmet.</span></p> <p><strong>Hands on med robotar: </strong><span style="background-color:initial">Kanske kommer våra jobb ersättas av robotar i framtiden! Tillsammans med Chalmers robotforskare kunde man själv testa tekniken genom att programmera och styra små robotar. </span></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>LÄS MER</strong></p> <p><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Populära-föreläsningar-på-Fysikens-dag.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Populära föredrag på Fysikens dag</a>​</p> <p><a href="https://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/forskare-berattade-om-globala-malen-i-vetenskapsrouletten-.cid1567553"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskapsroulette​</a></p> <p><a href="https://www.facebook.com/focali.research.network/videos/1987060091323790/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Food consumption and tropical deforestation​</a></p> <p><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskare-gastade-Nordstan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forskare gästade Nordstan​</a><br /></p> <p><br /></p> <p><strong>FILMER FRÅN &quot;CHALMERS PÅ VÄG&quot;</strong></p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=STrlxi5zinI&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyfiken på baljväxter?</a></p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=1___EFl_hWY&amp;list=PLHXgzqnOl9mpYsRzJYWWeDnHBMAoJoZtr&amp;t=2s&amp;index=1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyfiken på självkörande fordon?</a></p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=TGQwhl8wyi4&amp;list=PLHXgzqnOl9mpYsRzJYWWeDnHBMAoJoZtr&amp;t=31s&amp;index=3"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyfiken på proteinveckning?</a></p> <p><a href="https://www.youtube.com/watch?v=8LycZrqlJqo&amp;list=PLHXgzqnOl9mpYsRzJYWWeDnHBMAoJoZtr&amp;t=22s&amp;index=2"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyfiken på vad man bör äta?</a></p> <p><br /></p> <p><strong>Text: </strong>Anna Bergius och Dorotea Blank</p> <p><strong style="background-color:initial">Foto och film:</strong><span style="background-color:initial"> Johan Bodell</span>​</p>Tue, 15 May 2018 10:40:00 +0200