Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 26 Apr 2019 09:02:46 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fler-studenter-vill-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fler-studenter-vill-till-Chalmers.aspxFler studenter vill till Chalmers<p><b>​Antalet sökande studenter till Chalmers ökar i år med hela nio procent. Och antalet kvinnliga sökande ökar ännu mer.– Det är naturligtvis oerhört glädjande siffror, för det visar att Chalmers erbjuder attraktiva utbildningar som ligger helt rätt i tiden, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</b></p><div><span style="background-color:initial">Efter att anmälningstiden till högskolestudier med start till hösten gått ut visar statistik från Universitets- och högskolerådet att det totala antalet sökande med Chalmers som förstaval har ökat med nio procent, vilket är den högsta procentuella ökningen bland Sveriges större lärosäten. Antalet kvinnliga sökande har ökat ännu mer – med hela tolv procent.</span><br /></div> <div>– Det är mycket positivt, eftersom det tyder på att våra satsningar på jämställd rekrytering bär frukt. Vi arbetar mycket aktivt, satsar stort och har satt upp tydliga mål för vad vi vill uppnå när det gäller mångfald, ur olika aspekter. Idag är andelen kvinnliga studenter uppe i 33 procent och detta visar att vi är på rätt spår, även om </div> <img src="/SiteCollectionImages/20190101-20190630/StefanBengtsson_190425_07_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px;height:225px;width:225px" /><div><div></div></div> <span></span><div>vi har en bit kvar, säger Stefan Bengtsson. </div> <div><br /></div> <div><div><div>Särskilt glädjande är att kvinnor i högre grad söker utbildningar där obalansen mellan könen länge har varit stor, bland annat inom elektroteknik, datateknik samt automation och mekatronik. Stefan Bengtsson tror att allt fler inser att det finns många spännande arbeten kopplade till den starka digitalisering och elektrifiering som sker i samhället. Plus att Chalmers har lyckats nå ut med det budskapet till fler. En helg i mars fick exempelvis 100 gymnasietjejer, som vunnit sin plats genom en tävling, prova på programmering och olika former av teknik under arrangemanget Camp Vera.<br /><br /></div> <div>– Jag tror att Camp Vera gav många deltagare en helt annan bild av vad en utbildning i det häradet kan innebära. Att det inte handlar om att &quot;sitta i ett mörkt rum och knattra på en dator hela dagarna&quot;, som en av deltagarna uttryckte det. Utan att det istället handlar om kreativa, roliga, kommunikativa och utvecklande jobb i växande branscher som har framtiden för sig, säger Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad har detta för betydelse?</strong></div> <div>– Ett ökat söktryck betyder ett bredare urval av kompetenta, duktiga studenter – både kvinnliga och manliga. Och det är förutsättningen för att Chalmers ska kunna fortsätta att försörja samhället med efterfrågade talanger, bedriva excellent forskning och hitta lösningar på både nutidens och framtidens utmaningar, säger Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Foto: Johan Bodell</div></div></div></div>Thu, 25 Apr 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sex-forskare-far-stiftelsens-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/sex-forskare-far-stiftelsens-pris.aspxSex forskare får Stiftelsens pris<p><b>​Inte mindre än sex personer tilldelas Stiftelsens pris 2019</b></p>​<span style="background-color:initial">Tre av dem – Karin Jonsson, Rikard Landberg och Nathalie Scheers – kommer från institutionen för biologi och bioteknik, där de forskar på livsmedlens inverkan på människor och hälsa.</span><div><br /></div> <div>Från institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap kommer pristagarna Christel Cederberg, Fredrik Hedenus och Stefan Wirsenius. De bedriver forskningsarbete kring, bland annat, hur jordens klimat och resurser påverkas av den mänskliga matproduktionen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Priskommitténs motivering lyder:</strong></div> <div><br /></div> <div>”<em>Chalmersstiftelsen bildades för 25 år sedan, 1994, med uppdraget att verka för att Chalmers bedriver forskning och utbildning på en internationellt hög nivå. Chalmers har sedan dess utvecklats i positiv riktning och visionen ”Chalmers för en hållbar framtid” genomsyrar idag verksamheten. Särskilt tydligt blir detta när stora samhällsfrågor adresseras av flera olika forskningsmiljöer med olika perspektiv och bidrag. Ett av dessa mycket tydliga områden fokuserar på vår mat och dess betydelse för inte bara oss människor utan också vårt globala system. </em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Stiftelsens pris år 2019 tilldelas sex personer som alla har utmärkt sig inom olika aspekter av livsmedel och deras roll i vårt samhälle. Pristagarna har alla fått ett betydande medialt genomslag med sin forskning och på så sätt stärkt bilden av Chalmers som ett universitet som på ett mångfacetterat sätt tacklar hållbarhetsfrågor.</em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Vid institutionen för Biologi och bioteknik bedrivs forskning rörande hur livsmedel påverkar oss människor och speciellt vår hälsa. Vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap forskas det bland annat på hur vår matproduktion påverkar klimat och resursanvändning.</em>” </div> <div> </div> <div>Priset delas ut i samband med doktorspromotionen  den 18 maj, och består av 15 000 kronor i ett personligt pris samt 50 000 kronor för att finansiera ett gemensamt event senare under året, där Chalmers olika insatser inom matområdet ska presenteras.</div> <div><br /></div> <div>Pristagarna har utsetts av en priskommitté som fått stiftelsestyrelsens uppdrag att ta fram en vinnare. Kommittén innehåller representanter från högskolan, studentkåren, CING och Chalmersstiftelsen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om årets pristagare</strong></div> <div><br /></div> <div></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Karin-Jonsson.aspx"><div>Karin Jonsson</div> <div>Postdoktor, Biologi och bioteknik, avdelningen för livsmedelsvetenskap</div> ​</a><span style="background-color:initial">Karin Jonssons forskningsområde är kolhydrater och hälsa, med fokus på nyttiggörande. Karin är projektledare i uppstarten av ett offentligt-privat partnerskap för bättre folkhälsa genom ökat intag av fullkorn. Parallellt koordinerar hon Nordic Rye Forum, en plattform för forskning och innovation kring råg och hälsa i Norden. Karin leder även ett forskningssamarbete tillsammans med Nobel Prize Museum där ungdomars uppfattning kring kolhydrater och hälsa studeras. Hon disputerade inom tidig nutrition och allergiutveckling.</span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/De-vill-oka-svenskens-fullkornskonsumtion.aspx">Nytt projekt ska få fler svenskar att äta fullkorn​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/rikard-landberg.aspx"><div>Rikard Landberg </div> <div>Professor, Biologi och bioteknik, avdelningschef för livsmedelsvetenskap</div></a><div><span style="background-color:initial">Rikard Landberg är professor i Food and Health. Hans grupp studerar matens och specifika livsmedelskomponenters effekter på hälsa och sjukdomsrisk i observations- och interventionsstudier och i olika modellsystem. Växtbaserade, fiberrika livsmedels roll för aptitreglering, hormonomsättning och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 har stort fokus liksom utveckling av nya tekniker för att mäta vad människor äter och effekter av detta på individ- och gruppnivå. Gruppen arbetar just nu med flera studier för att undersöka nya koncept för individanpassning av kost.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx">Fullkorn viktigt för att motverka typ 2-diabetes​</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/nathalie-scheers.aspx"><div><span style="background-color:initial">Nathalie Scheers</span><br /></div> <div>Docent, Biologi och bioteknik, avdelningen för livsmedelsvetenskap</div></a><div>Nathalie Scheers forskar inom området molekylär nutrition. Hon och hennes team studerar intracellulära och extracellulära effekter av absorberade näringsämnen i tarmen  så som till exempel metaller, gluten eller fiskprotein. Det kan handla om reglering av transportprotein och enzymer eller stress som kan leda till exempelvis cancer, celldöd, eller oxidativa skador . Som arbetsverktyg används humana cellmodeller och inom kort också interventions- och observationsstudier i människa för att översätta resultaten.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vissa-jarntillskott-kan-paverka-utvecklingen-av-tjocktarmscancer.aspx">Vissa järntillskott kan påverka tjocktarmscancer​</a></div> <a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-hedenus.aspx"><div><br /></div> <div><div>Fredrik Hedenus</div> <div>Senior forskare, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningschef fysisk resursteori</div></div></a><div><div>Fredrik Hedenus forskar om strategier för att minska klimatpåverkan från matproduktion och hur förnybara elsystem bör designas. Han har även medförfattat en lärobok om begreppet hållbar utveckling, och är aktiv som lärare och föreläsare inom området.</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Hallbar-utveckling---nya-utmaningar-kraver-nya-kompetenser.aspx">Hållbar utveckling - nya utmaningar kräver ny kompetens​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-wirsenius.aspx"><div>Stefan Wirsenius</div> <div>Docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori</div></a><div><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">tefan Wirsenius är docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem. Han är expert inom miljövetenskap med specialisering mot markanvändning, kol- och kväveflöden, och utsläpp av växthusgaser. Hans expertis inkluderar även jordbruksvetenskap, med fokus på modellering av mat-, bioenergi- och jordbrukssystem.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Stefan Wirsenius forskningsintressen är kopplade till den stora utmaningen att möta den ökande efterfrågan på livsmedel från en allt större och rikare världsbefolkning, och samtidigt minska jordbrukets negativa miljöeffekter, som till exempel avskogning. </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspx">E</a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ekologisk-mat-samre-for-klimatet.aspx">kologisk mat är sämre för klimatet</a></span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/christel-cederberg.aspx"><div>Christel Cederberg</div> <div>Biträdande professor, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori</div> ​</a><span style="background-color:initial">Christel Cederberg forskar inom området hållbar mat- och bioenergiproduktion, nuvarande projekt är inriktade på gräsbaserade bioraffinaderier, matsystem med förbättrade näringskretslopp samt åtgärder för ökade kolsänkor i mark och skog. Christel Cederberg är aktiv inom styrkeområde Energi på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Läs mer:</strong> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Global-miljopaverkan-fran-svensk-konsumtion.aspx">Global miljöpåverkan från svensk konsumtion​</a></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Erik Krång</div> <div><strong>Bild/film:</strong> Johan Bodell</div> Thu, 25 Apr 2019 11:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-satsar-75-miljoner-pa-flygforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-satsar-75-miljoner-pa-flygforskning.aspxEU satsar 75 miljoner på flygforskning<p><b>Chalmers tar plats när EU satsar cirka 75 miljoner på flygforskning inom ramverket Clean sky 2. Forskningsprojektet Ivanhoe, som ska minska buller och utsläpp, koordineras från Chalmers. Samma forskare deltar också i det andra projektet, Sublime, för att utveckla effektiva flygmotorer.​</b></p>​Hua-Dong Yao är forskare på avdelningen Strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och är den som är utsedd till koordinator för Ivanhoe med en budget på cirka 37 miljoner. Ivanhoe som är en förkortning av Installed advanced nacelle UHBR optimization and evaluation är ett projekt som syftar till att nå EU:s högt satta miljömål för flyget för att minska buller och utsläpp av koldioxid samt kväveoxider. Hua-Dong Yao förklarar att nacelle, på svenska motorgondol, kan beskrivas som motorns hus. Ett sätt att installera motorgondoler är att använda pyloner som håller dem under vingarna. <div><br /></div> <div>– Monteringspositioner och formen på motorgondolen kan påverka framdrivningseffektiviteten och följaktligen bränsleförbrukningen och utsläppen avsevärt. Ivanhoe-projektet syftar till att ta reda på den bästa monteringspositionen och motorgondolformen, säger Hua-Dong Yao. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers forskare kommer att bidra med design, optimering och simulering av motorcykler och motorgondoler, förbättrad designmetod, verktyg och anläggningar för utveckling av framtida flygplan inom den europeiska luftfartsindustrin är förväntade resultat. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers är också partner i Sublime. Även där kommer forskarna utveckla nya metoder för att utforma effektiva motorer. Hua-Dong Yao är mycket nöjd med att få två EU-projekt accepterade samtidigt, även om det innebär att utmaningarna också kommer att fördubblas. Han känner sig försiktigt optimistisk. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att dessa projekt kan stärka våra kompetenser inom flygteknik och strömningslära med avseende på både grundläggande och tillämpad forskning. Vi kommer också att utöka samarbetet med Rolls Royce, säger Hua-Dong Yao.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om flygforskning på Chalmers</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Radikalt-annorlunda-teknik-är-ett-måste.aspx">Radikalt annorlunda teknik är ett måste​</a><br /><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspx">EU hyllar forskning om ultraeffektiva flygmotorer​​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/EU-hyllar-forskning-om-ultraeffektiva-flygmotorer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Klimatpaverkan-fran-svenska-befolkningens-flygresor-1990-2017.aspx">Svenskars flygutsläpp fem gånger högre än genomsnittet​</a><br /><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/stromningslara/Sidor/turbomaskinerochaeroakustik.aspx">Turbomaskiner och aeroakustik​</a><br /></div> <div><br /></div>Thu, 25 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspxWatch the seminar: Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively<p><b>Thank all of you who participated in this spring&#39;s first lunch seminar, 11 April:  Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><div><b>Moderator: Göran Berndes.</b> Professor at Division of Physical Resource Theory, Chalmers.<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers01_Intro%20Berndes%20final.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Intro: Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?​​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Uffe Jørgensen</b>, Head of Aarhus University, Centre for Circular Bioeconomy, Senior Scientist Dept. of Agroecology, Denmark.​<br /></span><div><b><a href="https://youtu.be/q1okflGldAM"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Uffe Jørgensen on Youtube</a></b><span style="background-color:initial"><br /><b>Download the presentation:</b></span></div></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers%20Uffe_Jorgensen%20april%202019.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Is it possible to double productivity and halve environmental impact from agriculture? ​</a><br /></div> <div><div><br /><b>Christel Cederberg, </b>Professor at Division of Physical Resource Theory, Chalmers.  <br /><span style="font-weight:700"><a href="https://youtu.be/WwUcY-O9uBw"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Christel Cederberg on Youtube</a></span><span style="background-color:initial"><br /><b>Download the presentation:<br /> </b><b><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Cederberg_2019_April11_SOE_seminar.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Are there any systems that can improve soil quality and reduce pesticide impacts?​​​​</a><br /></b></span><div><br /></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Oskar Englund,</b> Postdoc at Division of Physical Resource Theory, Chalmers, and the Mid Sweden University, Östersund.<br /></span><span style="font-weight:700"><a href="https://youtu.be/HLxIqBzq7qY"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Oskar Englund on Youtube</a></span><span style="background-color:initial"><br /><span style="font-weight:700">Download the presentation:</span></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Chalmers_OskarEnglund%20(1).pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />How can new biomass cultivation reduce environmental impacts from European agriculture?​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://youtu.be/t_mMtbylZvM"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​The panel discussion on Youtube​</a></b><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b></b></span><div><br /><b>Related articles:<br /> </b><span style="background-color:initial"><b><a href="/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively?</a></b></span></div> </div></div>  ​<br /><div><br /></div> Wed, 24 Apr 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspxStyrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur<p><b>​Årets vinnare av Styrkeområdenas pris utvecklar en unik metod för att analysera strukturen och den kemiska sammansättningen hos proteiner. Ökade kunskaper om proteiner möjliggör bland annat utveckling av nya och effektivare läkemedel.</b></p>​Styrkeområdenas pris går i år till Martin Andersson, Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök, som med tydligt mångvetenskapligt nytänkande kombinerar materialanalys med biologi. <br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är väldigt uppmuntrande att vårt arbete uppmärksammas på det här sättet, säger Martin Andersson, initiativtagare till forskningsprojektet.<br /><br />Han kontaktade Pernilla Wittung Stafshede och Fredrik Höök för att kombinera forskningsexpertis från de tre institutionerna Kemi och kemiteknik, Biologi och bioteknik samt Fysik. Målet med projektet är att utveckla en unik metod för att studera proteiner och på så sätt öppna för nya kunskaper och större förståelse för dess funktion.<br /><br /><strong>Analys med hög upplösning</strong><br />En viktig grupp av proteiner, speciellt när det gäller läkemedelsutveckling, är de som finns i cellernas membran. Att cirka 60 procent av alla läkemedel är riktade mot just membranbundna proteiner, direkt eller indirekt, visar dess stora betydelse. På grund av dessa proteiners behov av miljön i cellmembranet är det dock svårt att analysera dess struktur med etablerade metoder, som till exempel röntgenkristallografi, magnetsresonanstomografi eller kryoelektronmikroskopi. <br /><br />I det aktuella projektet används istället en tomografisk atomsond, med vilken man erhåller både proteiners struktur och kemiska sammansättning. Tekniken erbjuder en enorm precision, i dagsläget har forskarna visat att det är möjligt att bestämma individuella proteiners struktur med cirka 1 nm upplösning. Utmaningen ligger dock i att utforma en provberedningsmetod som gör processen snabbare och möjlig att fokusera på enskilda proteiner, vilket är fokus för samarbetet. <br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vi har fortfarande mycket att lära om proteiner, till exempel de som bidrar till så kallade felveckningssjukdomar som Parkinson och Alzheimer. De inblandade proteinerna här är mycket flexibla och börjar klumpa ihop sig vid sjukdom, men vi vet inte varför och hur eftersom de är svåra studera med andra metoder, säger Pernilla Wittung Stafshede.<br /><br /><strong>Ny användning av etablerad metod</strong><br />Tomografisk atomsond är en väletablerad metod men har främst använts för att karakterisera metaller och andra hårda material. Att applicera metoden på biologiska material, speciellt proteiner, visar på ett innovativt nytänkande. Forskarna har fortsatt arbete att göra för att utveckla och anpassa provberedningsprocessen.<br /><br /><span style="background-color:initial">–</span> Vårt projekt kan beskrivas som ett högriskprojekt – vi vet ännu inte om det kommer att vara framgångsrikt. Om vi lyckas så kommer resultatet generera en potentiellt enorm nytta. Att få styrkeområdenas pris är en stark uppmuntran att fortsätta, säger Fredrik Höök, professor i Fysik.<br /><br />Det aktuella projektet har finansierats av styrkeområde Materialvetenskap.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Det är mycket värdefullt med Chalmers styrkeområden som erbjuder stöd för att testa en tidig idé. Vi behöver kunna visa preliminära resultat för att framgångsrikt söka medel från externa anslagsgivare, säger Martin Andersson.<br /><br />Nu har den första artikeln blivit accepterad och de tre forskarna hoppas kunna utöka projektet framöver. En första ansökan gjordes för ett par år sedan men fick avslag.<br /><span style="background-color:initial">–</span> Nu har vi visat att metoden fungerar! Ibland måste man bortse en aning från vedertagen expertis och gå på intuition. Och så måste man få möjlighet att testa, säger Martin Andersson.<br /><br /><div><br /></div> <div><em>Text: Malin Ulfvarson</em></div> <div><em>Foto: Johan Bodell</em><br /></div> <br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 18 maj 2019.<br /><br /><strong>Pristagarna</strong><br />Projektet leds av Martin Andersson, professor på institutionen för Kemi och kemiteknik, i samarbete med professor Pernilla Wittung Stafshede, Biologi och bioteknik samt professor Fredrik Höök, Fysik. <br /><br /><strong>Not</strong><br />Chalmers var internationella pionjärer inom utveckling av atomsondsanalys för hårda material, ett arbete som inleddes av professor Hans-Olof Andrén under 70-talet. Tillämpningen av atomsondstomografi för att studera proteiner initierades för ett par år sedan på institutionen för kemi och kemiteknik, av en projektgrupp bestående av Dr. Gustav Sundell, Dr. Mats Hulander och doktoranden Astrid Pihl under ledning av professor Martin Andersson.<br /><br /><br /><br /><strong>Tidigare publicerade nyhetsartiklar om de tre pristagarna:</strong><br /><br />Martin Andersson: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Skelettimitation.aspx">Skelettimitation visar hur ben bildas atom för atom</a> (nov 2018)<br /><br />Pernilla Wittung Stafshede: <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fisk-skulle-kunna-förhindra-Parkinsons-sjukdom-.aspx">Fisk skulle kunna förhindra Parkinsons sjukdom</a> (maj 2018)<br /><br /><div>Fredrik Höök: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx">Utvecklar målsökande biologiska läkemedel</a> (feb 2017)</div> <br />Wed, 24 Apr 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-skraddarsys-material-med-ultrasnabba-relationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-skraddarsys-material-med-ultrasnabba-relationer.aspxSå skräddarsys material med ultrasnabba relationer<p><b>​​Med hjälp av magiska vinklar och unika energitillstånd går det att designa skräddarsydda atomtunna material som skulle kunna användas i framtidens elektronik.  Nu presenterar forskare vid Chalmers och Regensburgs universitet i Tyskland ett recept för att komponera och krydda material med ultrasnabba kopplingar.  Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Materials. ​​​</b></p><div>Tänk dig du ska bygga en energieffektiv och supertunn solcell. Du har ett material som leder ström och ett annat material som tar upp ljus. Du måste därför använda båda materialen för att få de önskade egenskaperna. Resultatet blir kanske inte så slimmat som du hoppats.  </div> <div><br /></div> <div>Tänk dig att du i stället har atomtunna lager av respektive material som du lägger ovanpå varandra. Du vrider det ena lagret mot det andra en viss grad och plötsligt uppstår ett nytt mönster. Det byggs ultrasnabbt upp särskilda energitillstånd – så kallade interlager-excitoner – som förenar de båda lagrens egenskaper. Du har komponerat ditt önskematerial och det är atomtunt. ​<br /><br /></div> <div>Några som verkligen lyckats visa att detta fungerar är chalmersforskaren Ermin Malic i samarbete med tyska forskarkollegor kring Rupert Huber på Regensburgs universitet. De har lyckats sprida nytt ljus över ett område som fortfarande är relativt outforskat: hur atomtunna material kan staplas som legobitar för att skapa nya så kallade heterostrukturer med ultrasnabba ​relationer. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ErminMalic_190415_05_350xwebb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Dessa heterostrukturer har en oerhörd potential, eftersom vi kan skräddarsy material på beställning. Tekniken skulle i framtiden kunna användas i solceller, flexibel elektronik, fotodetektorer, och till och med i kvantdatorer, säger Ermin Malic, professor vid institutionen på fysik på Chalmers. <br /><br /></div> <div>Helt nyligen har Ermin Malic och doktoranderna Simon Ovesen och Samuel Brem samarbetat med Regensburgs universitet. Medan den svenska gruppen har stått för den teoretiska delen av projektet, har de tyska forskarna utfört experimenten. De har för första gången <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> och med hjälp av unika metoder </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> lyckats avslöja excitonernas ultrasnabba formation och dynamik. De har använt sig av två olika lasrar för att kunna följa händelseförloppet. Genom att vrida två olika supertunna material mot varandra har de visat att det är möjligt att styra hur snabbt förändringarna sker.  </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det här är början på ett nytt forskningsområde som är lika fascinerande som intressant för både akademi och industri, säger Ermin Malic, som även leder Chalmers Grafencentrum, som samlar forskning, utbildning och innovation kring grafen, andra atomtunna material och heterostrukturer under ett gemensamt paraply. <br /><br /></div> <div>Denna typ av lovande material består egentligen bara av en atomtunn yta. Därför kallas de för tvådimensionella (2D) material. På grund av sina anmärkningsvärda egenskaper anses de ha stora möjligheter inom olika teknikområden. Materialet grafen är det mest kända exemplet. Det består av ett enda lager kolatomer och håller på att göra entré inom industrin. Grafen kan till exempel bidra till supersnabba och högkänsliga detektorer, böjbara elektronikprylar och multifunktionella material inom bil-, flyg- och förpackningsindustrin.  <br /><br /></div> <div>Men grafen är bara ett av väldigt många 2D-material som kan komma till stor nytta i vårt samhälle. Just nu talas det mycket om heterostrukturer som består av grafen och andra 2D-material. På kort tid har forskningen om heterostrukturer tagit stora kliv framåt och tidskriften Nature har nyligen publicerat flera av dessa internationella framsteg. <br /><br /></div> <div>På Chalmers är det flera forskargrupper som ligger i framkant när det gäller grafen. Grafencentrum satsar nu på ny infrastruktur för att kunna vidga forskningsområdet till att även inkludera andra 2D-material och heterostrukturer. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Vi vill bygga ett kraftigt och dynamiskt nav för 2D-material här på Chalmers, så att vi kan bygga broar till industrin och se till att vår kunskap kommer till nytta i samhället, säger Ermin Malic. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <span style="background-color:initial"><a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0337-0">Ultrafast transition between exciton phases in van der Waals heterostructures</a> </span><span style="background-color:initial">i Nature Materials.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div><a href="https://idw-online.de/en/news713803"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet på engelska från Regensburgs universitet i Tyskland. </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/graphene/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers Grafencentrum (GCC)</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/saa-skapas-skraeddarsydda-material-med-ultrasnabba-relationer-2861381" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs Chalmers pressmeddelande och ladda ner högupplösta bilder. ​</a></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><div> </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ermin-malic.aspx">Ermin Malic​</a>, biträdande professor på institutionen för fysik, ledare för Grafencentrum, Chalmers, 031 772 32 63, 070 840 49 53, <a href="mailto:ermin.malic@chalmers.se">ermin.malic@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/SamuelBremErminMalic_20190415_bannerwebb.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Helt nyligen har Ermin Malic (till höger) och doktoranderna Samuel Brem (till vänster) och <span style="background-color:initial">Simon Ovesen (saknas på bilden) och</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">amarbetat med Regensburgs universitet. Medan den svenska gruppen har stått för den teoretiska delen av projektet, har de tyska forskarna utfört experimenten.</span></div> ​Wed, 17 Apr 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxSmartare laddning nyckeln till elektromobilitet<p><b>För att elektriska fordon ska kunna slå igenom storskaligt krävs smarta laddningslösningar. Utveckling pågår av digitala system som i realtid ska kunna styra och fördela ut tillgänglig elektrisk effekt, exempelvis beroende på hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt bilen behöver vara fulladdad för avfärd.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smartare%20laddning%20nyckeln%20till%20elektromobilitet/Lang_Tong2_300px.jpg" alt="Lang Tong" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Under nio månader har Chalmers fått förstärkning av professor Lang Tong från Cornell University, USA. En av hans uppgifter som gästprofessor är att bidra till Chalmers forskning inom elkraftområdet, främst digitalisering med inriktning mot infrastruktur för laddning av elbilar i stor skala.<span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Eftersom jag är intresserad av forskning om elektromobilitet är Chalmers ett eftertraktat lärosäte att besöka, säger Lang Tong. Här finns nära samarbeten med industrin, och forskningen fokuserar ofta på olika tillämpningar för elektrifierade fordon, vilket intresserar mig. I gengäld hoppas jag kunna bidra med mina kunskaper om hur artificiell intelligens och data science kan användas inom elkraftteknik och energisystem.</span><div><br /></div> <div>Lang Tong tilldelades 2018 den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans besök på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige med stöd från båda ländernas regeringar.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utvecklar smart laddning för elfordon</h5> <div>Han är engagerad i ett forskningsprojekt på Institutionen för elektroteknik som syftar till att utveckla teknik och mjukvara för smart laddning av elektriska fordon.</div> <div><br /></div> <div>– Om 12-14 år bedöms andelen elbilar ha ökat till omkring tio procent av den totala fordonsflottan, säger Lang Tong. Infrastrukturen för att ladda fordonen måste till dess ha byggts ut så att den är tillräckligt robust för att klara det ökande behovet. I annat fall riskerar bristen på infrastruktur att hämma utvecklingen.</div> <div><br /></div> <div>Vad skulle hända om tusentals bilförare i Göteborg samtidigt skulle plugga in sina elfordon för laddning när de kommer hem från jobbet?</div> <div><br /></div> <div>– Det skulle i varje fall inte gå att ladda alla dessa fordon samtidigt, påpekar Lang Tong. Det lokala elnätet skulle bli överbelastat; effektbehovet skulle vara för stort.</div> <div><br /></div> <div>Lösningen ligger istället i att införa digitala system som i realtid styr och fördelar ut tillgänglig elektrisk effekt beroende på behovet.</div> <div><br /></div> <div>– För att matcha tillgång och efterfrågan mot varandra krävs att smarta system utvecklas. Systemen behöver vara så smarta att de även tar hänsyn till faktorer som hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt fordonen härnäst behöver vara fulladdade för avfärd. </div> <div><br /></div> <div>Vid de tillfällen när elnätet blir hårt belastat av högprioriterade elektriska komponenter skulle laddningen av vissa elfordon då kunna skjutas upp till en senare tidpunkt. Eller så skulle lagrad energi i bilbatterierna till och med kunna användas som en förstärkning eller backup för elnätet.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Digitaliseringens möjligheter</h5> <div>– Jag är mycket glad för den hjälp Lang Tong ger oss att se möjligheterna och utveckla användningen av data science och artificiell intelligens i vår forskning och i utbildningen av framtidens elkraftingenjörer, säger Jörgen Blennow, avdelningschef för Elkraftteknik. Digitaliseringen kommer att göra sitt inträde inom allt fler områden, och det är viktigt att fullt ut förstå vilka möjligheter det innebär när det gäller tillförlitlighet, styrbarhet och optimering av elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <div>Under sin vistelse på Chalmers kommer professor Lang Tong även att undervisa doktorander i maskininlärning och artificiell intelligens för elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hållbarhet i framtidens kraftsystem</h5> <div>– I Skandinavien upplever jag att det finns ett starkt miljöengagemang emot användningen av fossila bränslen, vilket i sin tur underlättar utvecklingen mot mer hållbara lösningar för uppvärmning, elproduktion och transporter, säger Lang Tong. Men för att ett elektrifierat transportsystem ska kunna växa fram i stor skala behövs även långsiktiga politiska ställningstaganden och styrmedel, vid sidan av uppbyggnaden av laddningsinfrastrukturen.</div> <div><br /></div> <div>– Det nuvarande elkraftsystemet genomgår en omställning, fortsätter han. Jag anser att utvecklingen drivs framåt av två teknikområden som kräver insatser från dagens forskare. Å ena sidan utvecklingen av elektromobilitet. Och å andra sidan behovet av ett utökat system för solenergi i kombination med batterier som kan lagra energin. En förändrad uppbyggnad av kraftsystemet skulle göra det möjligt för människor att producera sin egen el i liten skala och att spara överskottselen till senare behov.</div> <div><br /></div> <div>Om elen inte nödvändigtvis behöver produceras samtidigt som den konsumeras, för att bevara balansen i elnätet, skapas förutsättningar för fler producenter att ta klivet in i systemet, samtidigt som en högre andel förnybara energikällor också kan introduceras.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Gästar tillsammans</h5> <div>Professor Lang Tong och hans fru, professor Qing Zhao, som båda är från Cornell University, har följts åt till Sverige och Chalmers. Båda är för närvarande gästande professorer på Institutionen för elektroteknik,<a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspx"><span><span>Qing</span><span> Zhao</span>​</span><span> i rollen som en av Chalmers jubileumsprofessorer 2019</span>​</a><span>.​</span> </div> <div><br /></div> <div>– Ja, man kan verkligen säga att detta var ett bra tillfälle för oss båda att komma till Chalmers och Göteborg. Vi tycker mycket om staden, inte minst att gå och handla färskvaror på den lokala matmarknaden.</div> <div><br /></div> <div>Innan Lang Tong lämnar Sverige vill han gärna passa på att besöka fler landsdelar. Under vintern reste han med familj och vänner till Lappland för att uppleva klimatet och kulturen i norr.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div>​<br /></div> <div><a href="https://www.cies.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om stipendieprogrammet Fulbright Scholar Program, på engelska​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="https://people.ece.cornell.edu/ltong/" target="_blank">Lang Tong</a>, gästprofessor från <span style="background-color:initial">Cornell University, USA </span></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jorgen-blennow.aspx">Jörgen Blennow​</a>, avdelningschef Elkraftteknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> </div> ​Tue, 16 Apr 2019 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Larsbrink-arets-forskarledare-2018-19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Larsbrink-arets-forskarledare-2018-19.aspxEnzymforskare blev årets forskarhandledare 2018–19<p><b>​Chalmers Doktorandsektion har valt att tilldela forskarassistent Johan Larsbrink, avdelningen för industriell bioteknik vid institutionen för biologi och bioteknik, utmärkelsen Årets forskarhandledare  2018-19.</b></p>​“Johan Larsbrink, forskarsassistent på institutionen för biologi och bioteknik, är ett vetenskapligt och mentalt stöd för sina doktorander&quot;, börjar motiveringen till utnämnandet av årets forskarhandledare 2018–19, och den fortsätter: “Han [Johan] intar alltid en positiv hållning mot sina studenter. Hans flexibilitet och empatiska förmåga har gett studenter en unik tillgång till professionell och personlig utveckling inom och utanför hans grupp. Johans planerings- och koordineringsförmågor gör honom till en utmärkt handledare.”<br /><br />Utan tvekan en värdig beskrivning av en värdig mottagare. Och Johan Larsbrink är väldigt stolt över utmärkelsen:<br />– Jag blev glatt överraskad redan av att höra att jag blivit nominerad, och att sen faktiskt bli vald till årets handledare är såklart en väldigt stor ära. Ett sådant pris betyder mycket för mig, för det är ju en bekräftelse på att det sätt jag leder min grupp är uppskattat. Priset blir ju också väldigt personligt, eftersom det inte handlar om till exempel forskningsresultat eller andra mer direkt mätbara saker, utan hur jag uppfattas som handledare och som person.<br /><br />– För mig, fortsätter Johan, är det viktigt att som handledare både visa engagemang och vara delaktig i gruppmedlemmarnas projekt, utan att för den skull detaljstyra, och att vara tillgänglig. Jag brukar säga att de kan komma förbi mitt kontor närsomhelst och knacka på, eller skicka ett mejl/chattmeddelande, och att det värsta som kan hända är att jag säger att jag inte har tid just då men att vi hittar en tid att prata lite längre fram. Jag vill också att mina gruppmedlemmar ska känna att vi är ett team som jobbar tillsammans, och att de ska mötas av ett handledarskap som är flexibelt beroende på vem det gäller och vilka behov de har. Sen tycker jag också att det är viktigt att vara tydlig med att jag inte vet allt och är öppen för att diskutera alternativa lösningar på problem och liknande, och att jag värdesätter deras input.<br /><br />Det Johan uttrycker om sin ambition och sina mål som handledare för sin studentgrupp, har blivit mycket tydligt inte bara för gruppen i sig utan också för den utnämnande kommittén. I motivationen till utmärkelsen konstaterar de vidare: “Han [Johan] har också varit framgångsrik i att skapa samarbetsmöjligheter för studenterna inom akademin och med industripartners. På detta sätt har han underlättat för studenterna i deras val av framtida karriärer. Därför väljer Doktorandkommittén vid Chalmers tekniska högskola att utnämna Johan Larsbrink till 2018–19 års forskarhandledare.&quot;<br /><br /><br />Text: Agneta Olsson<br />Foto: Martina Butorac<br />Mon, 15 Apr 2019 14:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-for-att-skapa-ett-mer-hallbart-nyttjande-av-haven.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-for-att-skapa-ett-mer-hallbart-nyttjande-av-haven.aspxSatsning för att skapa ett mer hållbart nyttjande av haven<p><b>​Kristineberg Marine Research and Innovation Center har beviljats sex miljoner kronor av Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla en nationell plattform för hållbar blå ekonomi. Pengarna kommer bland annat vara stöd för att ta fram marina testbäddar.</b></p><div>Chalmers ingår tillsammans med Göteborgs universitet, KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Lysekils kommun i Kristineberg Marine Research and Innovation Center som invigdes i maj 2018. Nu stärks möjligheterna att utveckla arbetet i verksamheten med de sex miljoner kronor som beviljats av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för 2019.</div> <div><br /></div> <div>På centrumet kommer man med stödet från HaV bland annat utveckla marina testbäddar och identifiera möjligheter och hinder för utveckling av blå hållbar ekonomi. Med testbäddarna vill man öka möjligheterna att utveckla nya havsbaserade produkter och tjänster hos fler aktörer. Arbetet handlar också om att bygga upp ett nationellt och internationellt nätverk med marina aktörer inom forskning och innovation samt utveckla en nationell plattform som förslag till handlingsplan för en hållbar blå ekonomi inom fokusområdena.</div> <div><br /></div> <div>– För Chalmers del innebär detta fortsatta och förbättrade möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningar vi står inför och som är kopplade till havet; från mer resurseffektivt nyttjande av marina livsmedel till utvinning av förnybar energi och övergripande, hållbar förvaltning av havsmiljön, säger Angela Hillemyr, prefekt på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>Kristineberg Marine Research and Innovation Center fokuserar på huvudområdena marina livsmedel, marin energi samt marin förvaltning och restaurering. Centrumet är beläget på den marina forskningsstationen Kristineberg, väster om Fiskebäckskil och utgör en unik miljö för forskning med tillgång till olika typer av marina ekosystem.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="https://kristinebergcenter.com/">Kristineberg Marine Research and Innovation Centers hemsida</a>.</div> <div><a href="/en/staff/Pages/mikael-enelund.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Havens-ode-pa-spel-Stort-behov-av-ny-teknik.aspx">”Havens öde står på spel”</a> – en artikel om arbetet vid Kristineberg, publicerad i oktober 2018.</div>Fri, 12 Apr 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/125-vetgiriga-hogstadieelever-i-mikrovagornas-varld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/125-vetgiriga-hogstadieelever-i-mikrovagornas-varld.aspx125 vetgiriga högstadieelever i mikrovågornas värld<p><b>​Åttondeklassare från skolor i Göteborg och Mariestad fick lära sig mer om mikrovågsteknik när de besökte MC2 den 9 april. &quot;Målet är att försöka få er intresserade av att plugga på Chalmers&quot;, sa Robert Rehammar från Bluetest.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/microwave_IMG_6804_350x305.gif" alt="Bild från mikrovågsevent." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Det var branschorganisationen Microwave Road som, i samarbete med Chalmers och företagen Bluetest, Ericsson och Qamcom, bjöd in ungdomarna till en dag i mikrovågornas värld. Idén kom från Robert Rehammar (t v), CTO på Bluetest, och det var även han som hälsade eleverna välkomna till introduktionen i hörsalen Kollektorn.</span><br /></div> <div>– I Göteborg är vi väldigt duktiga på mikrovågor. Man skulle kunna säga att vi är en av de fyra bästa platserna i världen på området, sa han.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Stark tillväxt</h5> <div>Microwave Road sammankopplar en rad företag och institutioner i regionen med mikrovågsteknik som gemensam nämnare. Det är ett område i stark tillväxt och med ett stort behov av kompetent arbetskraft.</div> <div>– Genom att visa er något av allt det coola som går att göra med mikrovågor, vill vi försöka få er intresserade, sa Robert Rehammar.</div> <div><br /></div> <div>Med sig i Kollektorn hade han Hans Hjelmgren, docent i mikrovågsteknologi och programansvarig för civilingenjörsprogrammet i elektroteknik på Chalmers, Jonas Flygare, doktorand på Onsala rymdobservatorium, Magnus Rissvik, Alessandro Cartabellotta och Yuki Kubota, alla tre från Ericsson, samt Edit Helgee, Qamcom.</div> <div><br /></div> <div>Mikrovågsteknik finns i betydligt fler sammanhang än de klassiska radarmotiven med blinkande prickar man sett i actionfilmer, och roterande tingestar ovanpå passagerarfärjornas navigationsbryggor. Faktum är att mikrovågor används överallt idag utan att vi kanske tänker på det. Detta fick de 125 åttondeklassarna veta mer om genom korta presentationer och övningar.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/microwave_IMG_6817_350x305.gif" alt="Bild från mikrovågsevent." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Gör trafiken säkrare</h5> <div>Edit Heelge (t h) från Qamcom jobbar bland annat med radarsystem för bilar:</div> <div>– Vi undersöker hur radar mäter avstånd, hastighet och riktning och hur man kan använda det för att göra trafiken säkrare, berättade hon.</div> <div><br /></div> <div>I sitt jobb som doktorand på Onsala rymdobservatorium använder sig Jonas Flygare av mikrovågor och radioteleskop.</div> <div>– Det är ett annat sätt att se på rymden. Med mikrovågsantenner som teleskop fångar vi in signaler från stjärnor väldigt långt härifrån, förklarade han.</div> <div><br /></div> <div>Magnus Rissvik pratade om hur Ericsson utvecklar och vässar det uppkopplade samhället på olika sätt. Bland annat har man ett projekt i samarbete med SMHI som gör det möjligt att visualisera nederbörd till nytta för lantbrukare och andra.</div> <div>– Mikrovågor påverkas av fukt och regn. Med hjälp av radiolänkar kan vi mäta hur mycket det regnat lokalt, och se exakt var det regnat och hur mycket. Jordbrukarna kan få reda på om det har regnat på just deras mark eller om de kanske behöver vattna, berättade Magnus Rissvik.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Het arbetsmarknad</h5> <div>Hans Hjelmgren slog ett slag för att börja plugga elektroteknik på Chalmers:</div> <div>– Det händer väldigt mycket inom elektrotekniken, nu och de närmsta åren. Arbetsmarknaden är jättehet. Det handlar om det uppkopplade samhället där vi pratar med varann, använder mobiltelefoner och vi har börjat prata med bilar, som i sin tur pratar med trafikljusen. Olika saker kopplas upp mot varandra. All den här kommunikationen sker med mikrovågor, sa Hans Hjelmgren.</div> <div>Han fortsatte:</div> <div>– Det kan vara jobbigt att läsa på Chalmers, men det är också väldigt roligt. Det finns mycket skojigt man kan ägna sig åt vid sidan av studierna; ballongflygning, ishockey, cortègen, spex och mycket annat.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/microwave_IMG_6767_350x305.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild från mikrovågsevent." style="margin:5px" />Hans Hjelmgren (t h) berättade om flera spännande områden där mikrovågsteknik tillämpas, till exempel den mobila strokehjälmen och den världsberömda tankestyrda armprotesen som utvecklats av chalmersforskaren Max Ortiz Catalan:</div> <div>– Den är så känslig att man kan plocka upp ett ägg med den, sa han.</div> <div>Inom elektrotekniken jobbar man mycket med elektriska fordon och förnyelsebar el. Hans Hjelmgren passade på att nämna den självkörande buss som i testperioder går att provåka med på Chalmers båda campus.</div> <div>– Än så länge går den ganska långsamt, men den kör runt Chalmers helt på egen hand. Elen till elbilarna vill vi ska komma från förnyelsebara källor. På Chalmers jobbar vi bland annat med vindkraft och solkraft, berättade han.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fyra stationer</h5> <div>Huvuddelen av arrangemanget utspelade sig vid fyra olika stationer som eleverna fick cirkulera mellan. Bland annat visades en drönare upp, ungdomarna gjorde en enkel rymdobservation och satte sina mobiltelefoners prestanda på prov i en liten minitävling. Det hela var mycket uppskattat och ungdomarna ställde många vetgiriga frågor till handledarna.</div> <div>– De fick testa sina mobiltelefoner, se hur radar används för självkörande bilar, och hur mikrovågor utnyttjas för att förstå universum, summerar Hans Hjelmgren.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/microwave_IMG_6859_665x330.gif" alt="Bild från mikrovågsevent." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Evenemanget kombinerade fysik, teknik och matematik på ett spännande vis, och ingick som en del i Vetenskapsfestivalens pågående skolprogram.</span><br /></div> <div>Hans Hjelmgren var mycket nöjd med dagen:</div> <div>– Allt fungerade enligt planerna. Vi bjöd in skolungdomar för att de skulle få utforska mikrovågornas spännande värld. Förhoppningsvis dyker några av dem upp på Chalmers om några år, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Text och bild: Michael Nystås<span style="background-color:initial">​</span></div>Thu, 11 Apr 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspxVärldens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi<p><b>​​Vätgas är en ren och förnybar energibärare som kan driva bilar som bara släpper ut vatten. Problemet är att vätgasen är mycket brandfarlig när den blandas med luft. Därför krävs supereffektiva detektorer. Nu presenterar Chalmersforskare den första vätgassensorn i världen som uppnår de högt ställda framtida kraven för att få användas i vätgasbilar. ​​</b></p><div><p class="chalmersElement-P">​<span style="background-color:initial">​De banbrytande resultaten publicerades nyligen i den ansedda vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0325-4">Nature Materials​</a>. Den efterlängtade upptäckten är en optisk nanosensor som är inkapslad i ett plastmaterial.  Sensorn bygger på ett optiskt fenomen – plasmoner - som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. Sensorn ändrar helt enkelt färg när mängden vätgas i omgivningen förändras. </span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Plasten runt den lilla sensorn är inte bara ett skydd, utan en nyckelkomponent. Den ökar sensorns hastighet och underlättar för vätgasmolekyler att passera in i metallpartiklarna där den detekteras. Samtidigt fungerar plasten som en effektiv barriär mot omgivningen eftersom inga andra molekyler släpps igenom. Sensorn kan därför arbeta både supereffektivt och ostö​rt.  Den gör att den klarar fordonsindustrins högt ställda framtida krav för tillämpning i vätgasbilar: att kunna detektera 0,1 procent väte i luft på mindre än en sekund.</span></p></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Ferry_portratt_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:216px;width:250px" /><span style="background-color:initial">– Vi har inte bara tagit fram världens snabbaste vätgassensor, utan </span><span style="background-color:initial">också en sensor som är stabil över tid och inte avaktiveras. Till skillnad från dagens vätgassensorer behöver den här inte kalibreras om lika ofta, eftersom den skyddas av plasten, säger Ferry Nugroho, forskare på institutionen på fysik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><p></p> Det var under sin tid som doktorand som Ferry Nugroho och hans handledare Christoph Langhammer insåg att de var något stort på spåren. De läste en vetenskaplig artikel om att ingen hade lyckats nå de framtida hastighetskrav som ställs på vätgassensorer för bilar. </span> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När de testade sin egen sensor insåg de att de bara var en sekund från målet </span><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">utan att ens ha försökt optimera den. Plasten gjorde jobbet bättre än de kunde ana. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ursprungligen var den främst tänkt som en barriär, men det visade sig att den även gör sensorn snabbare. Upptäckten ledde till en febril tid av både experimentellt och teoretiskt arbete på institutionen. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">– I det läget fanns det inget stopp. Vi ville hitta den ultimata kombinationen av nanopartiklar och plast, förstå hur den fungerar och vad som gör den så snabb. Det hårda arbetet gav resultat. På bara några månader nådde vi rekordtiden samt den grundläggande teoretiska förståelsen för vad som orsakar den, säger Ferry Nugroho. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">Att detektera vätgas är utmanande på många sätt. Gasen är osynlig, luktfri, flyktig och extremt brandfarlig. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. För att framtidens vätgasbilar och infrastrukturen kring dessa ska bli tillräckligt säker, måste man kunna detektera ytterst små mängder vätgas i luften. Sensorerna måste därför vara snabba så att läckor ska kunna åtgärdas innan det uppstår en brand. <br /><p></p></span> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:216px;width:250px" />– Det känns fantastiskt att kunna presentera en sensor som förhoppningsvis ska vara en del i vätgasbilens stora genombrott. Intresset som vi ser i bränslecellsbranschen är motiverande, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.<br /><p></p> <div><span style="background-color:initial">Även om siktet främst är inställt på att använda vätgas som energibärare, finns det också andra möjligheter som öppnas. Högeffektiva vätgassensorer efterfrågas inom elnätsbranschen och kemi- och kärnkraftsindustrin, men kan också bidra till att förbättra medicinsk diagnostik. <br /><p></p></span> <div><span style="background-color:initial">– Mängden vätgas i vår utandningsluft kan ge svar om till exempel inflammationer och födoämnesintoleranser. Vi hoppas att våra resultat ska kunna användas på bred front. Det här är så mycket mer än en vetenskaplig publikation, säger Christoph Langhammer. <br /><p></p></span> <div> </div> <div>På sikt är förhoppningen att sensorn ska kunna serietillverkas på ett effektivt sätt, till exempel med hjälp av 3D-printerteknik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div>Foto av Christoph Langhammer: Henrik Sandsjö</div> <div><span style="background-color:initial">Illustration av sensortekniken: </span><span style="background-color:initial">Ella Marushchenko </span></div> <div>Foto av Ferry Nugroho, sensor och gruppbild: Mia Halleröd Palmgren<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Vatgassensor_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Fa<span style="font-family:inherit;background-color:initial">kta: Så funkar världens snabbaste vätgassensor​</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></h3></div> <div> </div> <div> <span style="font-family:inherit;background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><ul><li><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/vätgassensor_amerikansk_illu350x460.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:324px" />Den chalmersutvecklade sensorn bygger på ett optiskt fenomen – plasmoner – som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. </li> <li>Den optiska nanosensorn innehåller miljontals metallnanopartiklar av en palladium-guldlegering som ser till att vätgasen effektivt sugs upp som i en disktrasa. Denna effekt gör att sensorn ändrar färg när mängden vätgas i omgivningen förändras.</li> <li><span style="background-color:initial">Plasten runt sensorn är inte bara ett skydd, utan ökar också sensorns hastighet genom att underlätta för vätgasmolekyler att tränga in i metallpartiklarna där de detekteras. Samtidigt fungerar plasten som en effektiv barriär mot omgivningen eftersom inga andra molekyler, som annars skulle avaktivera sensorn​, släpps igenom . </span></li> <li><span style="background-color:initial">Sensorns effektivitet gör att den klarar fordonsindustrins högt ställda framtida krav för tillämpning i vätgasbilar: att kunna detektera 0,1 procent väte på mindre än en sekund. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Forskningen har finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning inom ramen för projektet Plastic Plasmonics.</span></li></ul></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om den vetenskapliga artikeln: </h4> <div> </div> <div>Artikeln <a href="https://www.nature.com/articles/s41563-019-0325-4">”Metal – Polymer Hybrid Nanomaterials for Plasmonic Ultrafast Detection” ​</a>har publicerats i Nature Materials och är skriven av chalmersforskarna Ferry Nugroho, Iwan Darmadi, Lucy Cusinato, Anders Hellman, Vladimir P. Zhdanov och Christoph Langhammer. Resultaten har tagits fram i samarbete med Delfts tekniska universitet i Nederländerna, Danmarks tekniska universitet och Universitetet i Warszawa, Polen.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Vatgassensor_forskarnabakom_20190404_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Chalmersforskarna Ferry Nugroho, Iwan Darmadi, Christoph Langhammer, Lucy Cusinato och Anders Hellman. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information: </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ferry-Anggoro-Ardy-Nugroho.aspx">Ferry Nugroho</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 54 21, <a href="mailto:ferryn@chalmers.se">ferryn@chalmers.se</a><span style="background-color:initial"> ​​​</span></div></div></div></div></div></div></div></div></div>Thu, 11 Apr 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/De-STORA-fragorna-i-fokus-for-ny-kvallskurs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/De-STORA-fragorna-i-fokus-for-ny-kvallskurs.aspxDe STORA frågorna i fokus för ny kvällskurs<p><b>​I höst presenterar Chalmers den nya kvällskursen ”De stora frågorna”, som riktar in sig på några av de frågor om livet, universum och framtiden som funnits med människan ända sedan hon tog sina första steg. – Vi vill ge den här kursen eftersom vi tror att människan har ett stort och fundamentalt behov av att reflektera över stora frågor, som ligger långt bortom vardagliga utmaningar och till och med bortom de stora samhällsutmaningar vi ser idag, säger Martin Nilsson Jacobi, professor i komplexa system på Chalmers och en av kursens fyra lärare.</b></p>​<span style="background-color:initial">Som människor har vi i tusentals år ifrågasatt världen runt oss och funderat kring vår egen roll i den. I den traditionen lanseras nu kvällskursen &quot;De stora frågorna – om naturens byggstenar, universum, liv och framtiden&quot;, där fyra Chalmersforskare tar sin utgångspunkt i fyra för mänskligheten fundamentala frågor. </span><div><ul></ul> <ul><li>Vilka är världens byggstenar? (Jan Petter Hansen)</li> <li>Vad är liv? (Martin Nilsson Jacobi)<br /></li> <li>Är vi ensamma i Universum? (Magnus Thomasson)</li> <li>Vilka utmaningar ligger framför oss? (Olle Häggström)</li></ul> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/JPH_MNJ_MT_OH-2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Sista ordinarie ansökningsdag är den 15 april, men ansökan kommer att hållas öppen tills kursen är fulltecknad. </span></div> <div><a href="https://www.antagning.se/se/search?publishers=cth&amp;period=1&amp;courseProgram=courses&amp;freeText=De+stora+fr%C3%A5gorna:+om+naturens+byggstenar%2c+universum%2c+liv+och+framtiden&amp;semesterPart=0">​Anmälan gör du här</a><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Frågorna kursen ska ta upp kanske låter lite mer filosofiska än vad man traditionellt sett lär ut på en teknisk högskola som Chalmers, men dels har de alla sin utgångspunkt i grundläggande vetenskaper och dels finns det absolut anledning för en blivande ingenjör att ägna tid åt stora frågor. Akademins uppgift om ”livslångt lärande” kräver också en ständig utveckling av de kurser som ges. </div> <div><br /></div> <div>– Teknikutvecklingen idag är oerhört snabb och genomgripande i samhället, vilket gör att vi bör se tekniska högskolor och ingenjörer som viktiga bärare av samhällsförändring. Det ställer då krav på oss att reflektera ​över teoretiska/filosofiska frågor som spänner bredare än vi kanske tidigare varit vana vid, som till exempel de frågor vi lyfter i denna kursen, säger Martin Nilsson Jacobi. </div> <div><br /></div> <div>Han ska i sina föreläsningar under rubriken ”Vad är liv?” dels beskriva livets utveckling och komplexitet på jorden fram till idag, samt ta upp frågan om syntetiskt liv. Den sistnämnda frågan är något som Olle Häggström kommer att haka på när det handlar om vilka utmaningar som ligger framför mänskligheten: </div> <div><br /></div> <div>– Vi befinner oss i en speciell tidpunkt i historien. Max Tegmark uttryckte det fint i <a href="https://samharris.org/podcasts/108702/">poddcasten ”Making sense”</a> : &quot;För första gången i vår planets 4.5 miljarder år långa historia står vi inför ett vägskäl, där det troligtvis inom vår livstid kommer att avgöras huruvida vi går under eller tar oss samman&quot;. </div> <div><br /></div> <div>– I framtiden ser vi olika sätt att förbättra mänskliga förmågor med hjälp av t ex läkemedel, genteknik eller maskin-hjärnans gränssnitt – kanske i sådan utsträckning att det förändrar människans natur bortom det vi idag anser vara mänskligt och skapa en posthuman era. Jag kommer att föreläsa om vikten att kartlägga de områden som ligger framför oss så att vi kan handla framsynt och maximera våra chanser att skörda nyttan av den nya teknologin och samtidigt undvika farorna, säger Olle. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Livets byggstenar på jorden och i Universum​​</h5> <div>Livets byggstenar är fokus för de återstående delarna av kursen, där Jan Petter Hansen, prefekt vid institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap behandlar de grundläggande byggstenarna i naturen, hur dom bildar atomer och hur atomer slår sig samman till molekyler och större strukturer, för att till slut landa i det som varit kärnan i allt liv vi känner till på jorden, DNA. </div> <div>Magnus Thomasson utgår också från atomer och molekyler och hur de har bildat stora strukturer och objekt, som galaxer, stjärnor och planeter, när Universum kom till. Framför allt kommer hans föreläsningar att handla om hur planeter och solsystem bildas, var i universum man kan tänka sig att finna liv, och hur man undersöker dessa frågor med vetenskapliga metoder.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Viktigt att höja blicken ​</h5> <div>Kursen är egentligen inte en reaktion på den våg av faktaresistens, förnekande av vetenskap och onyanserad debatt som sveper över världen, även om det är lätt att göra den tolkningen. </div> <div><br /></div> <div>– Jag tror inte att vår tids förhållande till kunskap och “sanning” är så vitt skild från tidigare. Jag tror också att vikten att höja blicken och fundera på stora frågor alltid har varit och kommer vara av stort intresse och stor vikt för oss som människor. Så vi tar fotfäste och avstamp i frågor som i alla tider berört oss människor och sedan använder vi den utsiktspunkten för att blicka framåt från det speciella läge som människan nu har nått, avslutar Martin Nilsson Jacobi. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <div><em><br /></em></div> <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/utbildning/kvallskurs/Sidor/default.aspx"><div>Mer praktisk information om kursen och dess innehåll, samt hur du ansöker hittar du här. </div> ​</a>Thu, 11 Apr 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hakan-Frisingers-stipendium-till-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hakan-Frisingers-stipendium-till-Chalmersforskare.aspxHåkan Frisingers stipendium till Chalmersforskare<p><b>​Håkan Frisingers stiftelse för transportmedelsforskning tilldelar 2018 års stipendium till professor Sonia Yeh vid Chalmers tekniska högskola. Sonia Yeh får stipendiet, som är på 250 000 kronor, för sin innovativa forskning rörande hållbara transporter och lösningar för mobilitet.​</b></p><div>Professor Sonia Yeh har sin tjänst vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hennes forskningsområden innefattar alternativa transportbränslen, konsumentbeteende och rörlighet i städerna samt arbete med hållbarhetsstandarder. Hennes forskning har gjort henne till en internationellt erkänd expert inom energiekonomi och modellering av energisystem.</div> <div><br /></div> <div>Bland annat ledde hon ett stort samarbetsprojekt med universitet i Kalifornien för att ta fram råd till de amerikanska staterna Kalifornien och Oregon, samt British Columbia i Kanada, kring design och genomförande av marknadsbaserade policys med målet att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn.</div> <div><br /></div> <div>Sonia Yeh har mottagit flera utmärkelser, bland annat kom hon till Chalmers som Adlebertskas gästprofessor 2015, hon har också tilldelats US Fulbright ämnesföreträdarprofessur i Alternativ energiteknik, där hon har en viktig roll i att underhålla och utveckla utbytet av forskning kring transport mellan USA och Sverige, samt övriga Europa.</div> <div><br /></div> <div>Sonia Yeh vill genom sin forskning främja hållbara transporter genom att koppla innovativa ”Big Data”-tekniker till den framtida utvecklingen av människans mobilitet. Detta med fokus på att utforma lösningar för att minska utsläppen och samtidigt öka den samhälleliga nyttan inom områden som bekvämlighet och tillgänglighet till mobilitet.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Håkan Frisinger var vd för Volvo 1983 – 1987 och styrelseordförande 1997-1999. Nominering till mottagare av Frisingerstipendiet görs av Chalmers tekniska högskola enligt en överenskommelse mellan Chalmers och Volvos Forsknings- och Utbildningsstiftelser (VREF)</span><span style="background-color:initial">​.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Stipendiet delas ut av Håkan Frisingers stiftelse vid ett seminarium måndagen den 6 maj från 13.00 på Chalmerska Huset, Göteborg. Seminariet kommer att hållas på engelska.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/Håkan-Frisinger-stipendiet.aspx">Läs mer om seminariet och anmäl dig här.​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>Text: AB Volvo<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist</div>Wed, 10 Apr 2019 15:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Event-Horizon-Telescope-forsta-resultat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Event-Horizon-Telescope-forsta-resultat.aspxDen första bilden av ett svart hål<p><b>​Astronomer vid Chalmers har bidragit till banbrytande observationer av det jättelika svarta hålet i galaxen Messier 87.  Event Horizon Telescope (EHT) är ett globalt nätverk av åtta radioobservatorier som upprättades med målet att avbilda svarta hål. I dag presenterar EHT-forskare runtom i världen resultatet – den första bilden av ett supermassivt svart hål och dess skugga.</b></p><div><div>​I den nya bilden syns skuggan av det supertunga svarta hålet i mitten av galaxen M 87, som ligger 55 miljoner ljusår bort. Bilden har skapats av <span style="background-color:initial">Event Horizon Telescope (EHT), ett nätverk med åtta radioteleskop som utformades för att ta bilder av ett svart hål.  </span><span style="background-color:initial">Skuggan av ett svart hål är det närmaste vi kan komma det svarta hålet självt, en himlakropp som inte ens ljuset kan lämna.</span>​​<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Genombrottet offentliggjordes i dag en serie av sex artiklar i ett specialnummer av tidskriften Astrophysical Journal Letters. Bilden visar ett svart hål i centrum av Messier 87, en massiv elliptisk galax i Virgohopen, en galaxhop i </span><span style="background-color:initial">stjärnbilden </span><span style="background-color:initial">Jungfrun</span><span style="background-color:initial">. Det svarta hålet befinner sig på 55 miljoner ljusårs avstånd och har en massa som är 6,5 miljarder gånger större än solens.</span></div> <div><br /></div> <div>Supermassiva svarta hål är relativt små objekt vilket historiskt har gjort det omöjligt att studera dem direkt. Utsträckningen av ett svart håls händelsehorisont är proportionell mot hålets massa. Det svarta hålets enorma massa och den relativa närheten till Messier 87 gör det till ett av de största som kan observeras från jorden och ett uppenbart mål för EHT.</div> <div><br /></div> <div>EHT länkar samman teleskop runt hela jorden för att skapa ett virtuellt teleskop lika stort som planeten. Med EHT har forskarna fått ett nytt sätt att studera de extrema objekt i universum som förutsades av Einsteins allmänna relativitetsteori, hundra år efter det experiment som först bekräftade teorin.</div> <div><br /></div> <div>EHT:s projektledare är Sheperd S. Doeleman vid Center for Astrophysics | Harvard &amp; Smithsonian. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har tagit den första bilden av ett svart hål. Det är ett extraordinärt vetenskapligt framsteg som möjliggjordes genom ett samarbete mellan 200 forskare, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Av dessa forskare är tre från Chalmers: John Conway och Michael Lindqvist vid Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, samt Ivan Martí-Vidal, tidigare verksam vid Onsala rymdobservatorium och nu astronom vid Instituto Geográfico Nacional i Spanien. </div> <div><br /></div> <div>Svarta hål är utomordentligt extrema himlakroppar där stora massor trängs i oerhört små volymer, och därför påverkar de också sina omgivningar på extrema sätt. De förvrider rumtiden och kan hetta upp materia i sin närhet till extremt höga temperaturer.</div> <div><br /></div> <div>Heino Falke vid Radbouduniversitetet i Nederländerna är ordförande för EHT:s vetenskapliga råd.</div> <div><br /></div> <div>– Om det svarta hålet är inbäddat i ett ljust område, som en skiva med lysande gas, förväntar vi oss att det svarta hålet ger upphov till en slags en skugga. Detta fenomen förutsades av Einsteins allmänna relativitetsteori men har aldrig tidigare observerats. Denna skugga skapas när händelsehorisonten böjer och fångar in ljusstrålarna genom sin enorma gravitation. Det ger oss möjlighet att avslöja egenskaperna hos dessa fascinerande objekt och att mäta deras massor, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Analysen och kalibreringen av datan från det internationella projektet avslöjade en ringformad struktur med ett mörkt centrum - det svarta hålets skugga. Denna struktur detekterades under många oberoende EHT-observationer. </div> <div><br /></div> <div>– När vi var säkra på att vi hade fångat skuggan jämförde vi dess egenskaper med vårt stora arkiv av datormodeller som inkluderar en mängd fenomen runt svarta hål. Observationen stämmer väl med vår teoretiska förståelse vilket gör att vi känner oss säkra på tolkningen av resultaten, inklusive uppskattningen av det svarta hålets massa, säger EHT-ledamoten Luciano Rezzola vid Goetheuniversitet i Tyskland. </div> <div><br /></div> <div>Skuggan är det närmaste vi kan komma ett svart hål, ett helt svart objekt som inte släpper ifrån sig något ljus. Det svarta hålets gräns, händelsehorisonten, är omkring 2,5 gånger mindre än den skugga den kastar, vilket i detta fall motsvarar knappt 40 miljarder kilometer (något mindre än avståndet mellan solen och Neptunus).</div> <div><br /></div> <div>Att realisera EHT var en formidabel utmaning som innebar att ett världsomspännande nätverk av radioteleskop behövde uppgraderas och kopplas samman. Teleskopen är belägna vid ett flertal höghöjdsobservatorier på Hawaii och i Mexiko, Arizona, Spanien, Chile och Antarktis.</div> <div><br /></div> <div>Vid observationerna användes en metod som kallas långbasinterferometri eller VLBI (Very Long Baseline Interferometry) för att synkronisera teleskopen och utnyttja jordens rotation för att skapa ett planetomfattande radioteleskop. Observationerna gjordes vid våglängden 1,3 mm vilket innebär att vinkelupplösningen är 20 mikrobågsekunder. Med denna upplösning skulle man kunna läsa en dagstidning i New York från ett kafé i Paris.</div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konstruktionen av EHT och de observationer som presenteras i dag utgör kulmen av årtionden av observationellt, tekniskt och teoretiskt arbete inom ett globalt projekt med deltagare från hela världen. EHT utgörs av tretton partnerinstitut där US National Science Foundation (NSF), EU:s Europeiska forskningsråd (ERC) och forskningsfinansiärer i Asien ingår.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detta är ett resultat av årtionden av av europeisk frontlinjeforskning inom radioastronomi, säger Karl Schuster, chef vid IRAM och styrelseledamot i EHT.​<br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har bidragit på flera sätt till projektet. Chalmers och Onsala rymdobservatorium har sedan starten arbetat med teleskopen Apex och Alma i Chile, och deras föregångare SEST, och bland annat byggt mottagare som använts i EHT. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/eht_chalmers_foton_72dpi_340x157.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>John Conway är professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa resultat är otroligt spännande. Men de är bara början på vad jag tror kommer att bli ett fantastiskt äventyr när det gäller att avbilda svarta hål. </div> <div><br /></div> <div>Redan nu planerar EHT nästa steg, att gå till högre frekvenser, från 230 GHz till 360 GHz. Vid Chalmers, Onsala rymdobservatorium och dess grupp för avancerad mottagarutveckling GARD, utvecklas mottagare och frekvensblandare för dessa frekvenser. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har åstadkommit något som var omöjligt för en generation sedan. Genombrott inom teknik, kommunikationer och dataalgoritmer samverkade för att öppna upp ett helt nytt fönster mot de svarta hålen, säger Sheperd Doeleman.</div> <div><br /></div> <div><i><span style="background-color:initial"><b>Bilder</b></span><br /></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>Fler bilder finns i till exempel <a href="https://www.eso.org/public/sweden/news/eso1907/">pressmeddelandet hos ESO​</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (överst). Skuggan av det supertunga svarta hålet i mitten av galaxen M 87, som ligger 55 miljoner ljusår bort. Bilden har skapats av <span style="background-color:initial">Event Horizon Telescope (EHT), ett globalt nätverk med åtta markbaserade radioteleskop som utformades för att ta bilder av ett svart hål.  </span><span style="background-color:initial">Skuggan av ett svart hål är det närmaste vi kan komma det svarta hålet självt, ett kolsvart objekt som inte ens ljuset kan lämna. Det svarta hålets gräns – händelsehorisonten, som också har gett EHT dess namn – är omkring 2,5 gånger mindre än sin skugga och mäter knappt 40 miljarder kilometer tvärs över. Detta kan låta stort, men motsvarar bara 40 mikrobågsekunder på himlen – längden av ett kreditkort sett på månens yta.</span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">Bild: EHT-samarbetet</span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial"><br /></span></i></div> <div><i><span style="background-color:initial">B. Chalmersforskarna i Event Horizon Telescope-projektet: John Conway, Michael Lindqvist (båda Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap), och Ivan Martí-Vidal (tidigare </span></i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Onsala rymdobservatorium, Institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap, numera </span></i><span style="background-color:initial"><i>Observatorio de Yebes/Instituto Geográfico Nacional., Spanien).</i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Foto: Chalmers/Johan Bodell/Robert Cumming</i></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen, teleskopen och projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten presenteras i en serie av sex artiklar i ett specialnummer av tidskriften Astrophysical Journal Letters. </div> <div><br /></div> <div><div>Även om radioteleskopen inte är fysiskt sammankopplade kan man synkronisera den data som de samlar in med hjälp av atomklockor, så kallade vätemasrar. Observationerna av det svarta hålet samlades in under 2017 vid våglängden 1,3 millimeter. Vardera av de ingående teleskopen samlade in cirka 350 terabyte data per dygn som sparades på heliumfyllda hårddiskar. Diskarna flögs sedan till superdatorer – så kallade korrelatorer – vid Max Planckinstitutet för radioastronomi och MIT Haystack Observatory för att kombineras och sammanställas till en bild.</div> <div><br /></div> <div>De teleskop som bidrog till EHT-observationerna var Apex och Alma i Chile, IRAM:s 30-metersteleskop, James Clerk Maxwell Telescope, Large Millimeter Telescope Alfonso Serrano, Submillimeter Array, Submillimeter Telescope samt South Pole Telescope. Den enorma datamängden uppgick till flera petabyte och sammanställdes med superdatorer vid Max Planckinstitutet för radioastronomi och MIT Haystack Observatory.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Apex</span><span style="background-color:initial"> </span>är ett samarbete mellan Max Planck-institutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola och ESO, det Europeiska sydobservatoriet. Drift av Apex vid Chajnantor sköts av ESO.<br /></div> <div><br /></div> <div>Det europeiska bidraget till detta internationella projekt var substantiellt, med europeiska teleskop och finansiellt stöd från ESO, IRAM och Max Planck Society samt ett bidrag på 14 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet (ERC) inom projektet BlackHoleCam. </div></div> <div><br /></div> <div>EHT-kollaborationen omfattar över 200 forskare i Afrika, Asien, Europa samt Nord- och Sydamerika. I EHT ingår radioteleskopen ALMA och APEX vid ESO, IRAM:s 30-metersteleskop, James Clerk Maxwell Telescope, Large Millimeter Telescope Alfonso Serrano, Submillimeter Array, Submillimeter Telescope, South Pole Telescope, Kitt Peak Telescope samt Greenland Telescope. </div> <div><br /></div> <div>I EHT-konsortiet ingår 13 institut: Academia Sinica Institute of Astronomy and Astrophysics, University of Arizona, University of Chicago, East Asian Observatory, Goethe-Universitaet Frankfurt, Institut de Radioastronomie Millimétrique, Large Millimeter Telescope, Max Planck Institute for Radio Astronomy, MIT Haystack Observatory, National Astronomical Observatory of Japan, Perimeter Institute for Theoretical Physics, Radboud University och Smithsonian Astrophysical Observatory. </div></div> <div><br /></div> Wed, 10 Apr 2019 15:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unikt-visualiseringslabb-ska-gora-vetenskap-mer-tillgangligt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unikt-visualiseringslabb-ska-gora-vetenskap-mer-tillgangligt.aspxUnikt visualiseringslabb ska göra vetenskap mer tillgängligt<p><b>Universeum vill stärka lärandet av digital teknik. I ett publikt visualiseringslabb ska besökare på vetenskapscentret kunna undersöka och förstå vetenskaplig data med hjälp av den senaste tekniken.​</b></p><span style="background-color:initial">Genom visualiseringsteknik och artificiell intelligens kommer man kunna utforska hur digitalisering kan användas för att lösa utmaningar i Sverige och i världen. I visualiseringslabbet planeras det för labbstationer som fokuserar på bland annat rymden, stadsutveckling och analys av klimatförändringar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Utveckling och byggnation av visualiseringslabbet möjliggörs av Stenastiftelsen genom en donation på 50 miljoner kronor och kommer skapas i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Visualiseringscenter C. Labbet planeras stå klart till slutet av 2021.</div> <div><br /></div> <div>– Det är otroligt stort att kunna kommunicera vetenskap och forskning med den allra senaste tekniken. Universeum blir först i världen med att skapa en publik forsknings- och utbildningsmiljö där vetenskaplig data blir tillgänglig för alla, berättar Carina Halvord, VD på Universeum.</div> <div><br /></div> <div>Universeum öppnade 2001 och grundades gemensamt av Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionen och Västsvenska handelskammaren.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer på Universeums hemsida:</strong> <a href="https://www.universeum.se/nyheter/varldsunikt-visualiseringslabb-byggs-pa-universeum-med-stod-av-50-miljoner-kronor-fran-stenastiftelsen/">”Världsunikt visualiseringslabb byggs på Universeum med stöd av Stenastiftelsen”</a>.</div> </div>Mon, 08 Apr 2019 14:00:00 +0200