Agneta Larsson
​”Vi måste planera för att använda sjukvårdens resurser på bästa sätt”, säger Agneta Larsson, som har forskat om kapacitetsplanering i sjukvården.

”Vi behöver komma ifrån kortsiktiga lösningar i vården”


Det finns stora möjligheter att använda sjukvårdens resurser både smartare och bättre. Agneta Larsson, Chalmers, ger i sin avhandling konkreta verktyg till sjukvårdens kapacitetsplanerare, där viktiga nycklar är helhetstänkande och ett långsiktigt perspektiv.
​Befolkningen blir allt äldre, och det gör frågan om sjukvårdens resurser mer och mer akut. Agneta Larsson vet. Parallellt med sin forskning vid Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, arbetar hon med analyser och produktionsplanering på Sahlgrenska Universitetssjukhus.
 
–  Vården är känd för att använda kortsiktiga lösningar, men nu har vi kommit till en nivå när det inte längre fungerar. Vi kan inte bara öka personalstyrkan eller ta in tillfällig arbetskraft – de pengarna finns inte! Vi kan inte låta personalen springa fortare, då bränner vi ut människor. Och vi kan inte bara jobba ”på känn”. Vi måste ändra om hur vi arbetar med våra resurser inom vården, säger hon.
 
De senaste åren har hon forskat om kapacitetsplanering inom specialistsjukvården, och har nu presenterat sin avhandling, Capacity Planning in Specialized Healthcare. Agneta Larsson klarlägger hur mycket vården har att vinna på bättre planering av de resurser som finns.
 
–  Taktisk planering handlar om att anpassa sig, ha framförhållning och göra det bästa av det man har. Om man inte arbetar så, då är det bara tur om man levererar enligt målsättning, säger hon.
 
Hennes avhandling omfattar fem fallstudier, som belyser kapacitetsplanering ur olika vinklar och fångar de svårigheter som kan uppstå när teorierna ska omsättas i verkligheten. I sina granskningar konstaterar hon hur bristen på långsiktigt tänkande är ett återkommande problem. Exempelvis utgår verksamheten ofta från tillgänglig kapacitet snarare än att utgå ifrån det som behöver göras. I en av studierna i avhandlingen studerades ett verksamhetsområde som använde sig av detta tankesätt vid sin planering av produktion.


–  Verksamheten i fråga började med att lägga personalens scheman, och schemalade sedan med så många patienter eller ingrepp som schemat tillät. Detta gjordes istället för att se till vad som behövdes göras. När man inte utgår från behovet riskerar man att göra för mycket av vissa saker på bekostnad av andra, säger hon.
I en annan studie fanns ingen koppling mellan de inkommande remisserna och planeringen av det efterföljande vårdgivandet.
 
–  Det gäller att tolka behovet innan det uppstår. Att prognosticera bättre, och utifrån remisserna hitta kedjan av de olika behoven: operation, återbesök etcetera, säger hon.

"Taktisk planering handlar om att anpassa sig, ha framförhållning och göra det bästa av det man har"

Agneta Larsson, Chalmers
 
I sin avhandling visar Agneta Larsson vinsterna med att involvera kirurgerna för att bättre kunna beräkna operationstider. I studien konstaterades att när kirurgerna själva gjorde uppskattningen blev planeringen av operationstiden bättre för den fjärdedel av patienterna som hade längst operationstid, jämfört med när planeringen utgick från ett medelvärde för patientgruppen. 


Hon visar också att teambaserade arbetssätt medför ökad produktivitet, med fler behandlade patienter. Sett ur ett planeringsperspektiv innebär det att kapaciteten av personalen genom teamformationen kunde göras enklare att förutse. 

–  Med ett team blir det färre planeringspunkter än när planeringen sker på individnivå. Studien som gjordes på en akutverksamhet visade att effektiviteten ökade om man organiserade sina resurser i team. Planeringen blev lättare, fler patienter kunde hanteras och patienterna kom snabbare till läkaren, säger hon.
 
För att bidra till en bättre kapacitetsplanering inom sjukvården har Agneta Larsson tagit fram ett ramverk, som ska fungera som en utgångspunkt och ett stöd kring hur man rent praktiskt kan gå tillväga. Hon hoppas att det ska öka förståelsen för vikten av framförhållning och ett helhetstänk i planeringen.
 
–  Ramverket visar vilka steg du kan ta, vad du behöver veta och tänka på för att göra en bra kapacitetsplanering. Till exempel vilken information som behövs för att balansera kapacitet och behov, och vad vi gör när det inte matchar? 


I industrin är kapacitetsplanering och flödeshantering - så kallad Supply Chain Management - en självklarhet, påpekar Agneta, men det används inte lika mycket inom sjukvården. Det är något hon vill hjälpa till att ändra på.

–  Det talas ofta om att det saknas kopplingar mellan olika delar av sjukvården. Kommunikationen mellan olika enheter är bristfällig, och det blir ett klassiskt stuprörstänk som leder till en bristande helhetssyn runt patienten. Grunden till att lyckas bättre med detta är att ha koll på den egna verksamheten. För om det inte finns planering och kontroll i den lilla enheten går det inte att koordinera helheten, säger hon.
 

Text: Ulrika Ernström

FAKTA

Agneta Larsson har lagt fram sin avhandling ”Capacity Planning in Specialized Healthcare”, vid Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Hon är också kopplad till Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers, och arbetar på Analys- och projektenheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg.
 


Published: Mon 04 Feb 2019.