Sofia Rahiminejad på mätlabbet där hon ser till att hennes mikrostrukturer beter sig som de ska.​​​​

Möt Chalmeristen som tagit sig ända till rymden

Som barn drömde hon aldrig om att jobba med att uforska rymden, men målet var alltid att gå på Chalmers. Efter studierna i Teknisk fysik fick Sofia Rahiminejad från Göteborg ett toppjobb vid Nasas forskningscenter Jet propulsion laboratory i Kalifornien, USA. 
 – Nu när jag är där tycker jag att allt som har med rymden att göra är superhäftigt, säger hon. 

Varför valde du Teknisk fysik på Chalmers?
– Jag hade läst att det var den minst praktiska utbildningen av alla och tänkte ”Vad skönt! Då är det ingenting som kan gå fel”. Jag hade gått Elprogrammet på gymnasiet som var en väldigt praktisk utbildning där saker och ting alltid gick sönder. Jag hade lätt för matte när jag var yngre och fysik var egentligen en förlängning av matte för mig, men programmet visade sig vara mycket mer krävande än vad jag trodde. Mitt pluggknep var att alltid skriva egna sammanfattningar efter att jag hade läst texterna i böckerna, så att jag faktiskt förstod vad det var som vi lärde oss. 

Hur skulle du beskriva ditt studentliv?
– Det var nästan mer hektiskt än plugget för att jag ville vara med på allt, men för mig var det också en förutsättning för att kunna klara av studierna. Jag var med i F-Spexet där jag lärde mig att bli en bra talare. Det har jag stor användning för nu när jag håller i presentationer. Jag var också med i en PR-förening på Chalmers och det var mycket kul, men också mycket slit. Där lärde jag mig hur jag skulle organisera min tid på ett bra sätt.  

 Vad jobbar du med på Nasa ? 
– Vi vill hitta vatten och liv på andra planeter. Ofta är vatten en indikation på liv, men också ett tecken på att vi kanske kan besöka andra planeter och bosätta oss där i framtiden. En metod man använder för att kunna leta efter dessa saker är att skicka ut rymdfarkoster som med radar tittar på andra planeter, månar och asteroider. När man gör det i dag måste hela farkosten flytta på sig för att kartlägga en yta. Det går långsamt och kräver mycket energi. Mitt arbete går ut på att försöka effektivisera den processen med fasskiftare som styrs med mikromotorer, som i sin tur kan användas för att designa elektriskt styrbara antenner som inte behöver röra på sig när de kartlägger en yta.

Vad var det bästa du fick med dig från din utbildning?
– Att lära sig att lära sig, förmågan att kunna sätta sig in i ett ämne eller en process snabbt och ha metoder för att kunna göra det. Jag är också glad för alla vänner jag fick för livet. Vi är ett gött tjejgäng från Teknisk Fysik som alla valde att jobba med väldigt olika saker och vi ses så ofta vi bara kan.

Text: Vedrana Sivac

Publicerad: fr 17 apr 2020.